ABCDE
Enheten för inspektion och tillsyn
Förvaltningsavdelningen
Utbildningsförvaltningen
Skolinspektörerna
Sigbritt Gålnander
Gunnar Kriegholm
Siw Sjödin
Rapport
sid 1 (154)
2017-07-14
0707 717 707
0707 717 043
0707 717 718
Rapport
från inspektion på
Abrahamsbergsskolan
17/1 – 24/1 2005
Box 22049, 104 22 STOCKHOLM, Tfn: 08-508 33 000
ABCDE
2 (15)
Uppdraget
Enheten för inspektion och tillsyn har till uppgift att utvärdera den pedagogiska
verksamheten och främja barns, ungdomars och vuxnas lärande genom att
kontrollera måluppfyllelsen gentemot de nationella målen och skolplanens mål
eftersträva en helhetssyn på utvärderingen samt
utifrån inhämtat faktaunderlag
utvecklingsinsatser.
ge
underlag
för
åtgärdsförslag
och
De basämnen som är behörighetsgrundande till gymnasiet skall granskas
kontinuerligt.
Vi som inspektörer har genomfört vårt uppdrag genom
inläsning av material som skolan ställt till förfogande och viss statistik från
utvärderingsavdelningen och Skolverket
observationer och samtal i klassrum, på fritidshem och i skolans övriga miljöer
intervjuer med elever, personal och skolledning.
muntlig återrapportering till skolledningen i anslutning till besöket
skriftlig återrapportering i form av en skolrapport där skolledningen beretts
möjlighet att kommentera och komplettera framställningen
uppföljande besök efter ca 5-10 veckor
Vi har inriktat oss på att granska måluppfyllelsen, det vill säga att bilda oss en så
heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas och förverkligas
på skolan.
Vi har gjort detta utifrån en prioritering av mål från läroplanen, ämnesmålen,
kursplanerna och Stockholm Stads skolplan. Vi har även lyft fram en del av
läroplanens riktlinjer, som är kopplade till de mål vi prioriterat.
Målen har bland annat valts för att undersöka om verksamheten ute i skolorna
utmärks av deltagande målstyrning, det vill säga att eleverna verkligen äger sin egen
lärprocess och har tillägnat sig förmågan att bedöma studieresultat och
utvecklingsbehov. En annan röd tråd i vår prioritering av mål är samarbetet mellan
lärarna kring bedömning och betygsättning samt att de samverkar på ett sådant sätt
att utbildningen utgör en helhet för eleverna.
En inspektion av det här slaget har till uppgift att värdera. I vår bedömning har vi
utgått ifrån att hög kvalitet innebär att skolans verksamhet utmärks av att den väl:
strävar mot och uppfyller nationella mål
svarar mot nationella krav och riktlinjer
uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella ( t ex
skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer);
Inspektionsrapport
Abrahamsbergsskolan
ABCDE
3 (15)
kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de
förutsättningar man har.
Efter avslutad inspektion skrivs en rapport som lyfter fram skolans styrkor och
utvecklingsområden. Innan rapporten blir offentlig har skolans ledning beretts
möjlighet att kommentera innehållet och korrigera sakfel.
Skolans förutsättningar
Abrahamsbergsskolan omfattar grundskolans skolår 1-9, förskoleklasser och
skolbarnsomsorg. Här finns också särskola 7-9. Skolan leds av en rektor och två
biträdande rektorer som har budget- och personalansvar för respektive enhet F-5 och
6-9. De biträdande rektorerna är operativt ansvariga för sina enheter. Till
ledningsgruppen hör också en intendent vars ansvarsområde är skolans budgetarbete
samt visst personalansvar. Enheterna har sammanlagt sju arbetslagsledare, som är
mellanchefer och leder de sju arbetslagen. De lägre skolåren F-2 bildar två arbetslag
och här är skolbarnsomsorgen helt integrerad med övrig skolverksamhet i
gemensamma lokaler. Skolår 3-5 bildar ett arbetslag som arbetar i årskursklass.
Skolåren 6-9 bildar skolårsvisa arbetslag.
Förutsättningar enligt Skolverkets statistik 2004 för elever i skolår 9(Salsa):
Andelen pojkar utgör ca 56 %, i riket 51%
Föräldrars utbildningsnivå 2,45, i riket 2,13
Andel elever med utländsk bakgrund 11%, i riket 13%
Andel elever som når godkänt i samtliga ämnen 90%, i riket 75%.
Det modellberäknade värdet är 87 % ,vilket innebär att skolan låg 3% över det
förväntade resultatet
Skolan har sedan 1998 konsekvent legat något över det förväntade resultatet.
Inspektionsrapport
Abrahamsbergsskolan
ABCDE
4 (15)
Tidigare inspektion
Skolan inspekterades 2001 och följande utvecklingsområden lyftes då fram.
Skolans pedagogiska idé bör diskuteras och förankras ytterligare.
Skolans olika delar F-5 och 6-9 bör knytas närmare varandra, så att en kontinuitet
i lärandet kan uppnås.
Kursplaner och betygskriterier bör utvecklas ytterligare och framför allt användas
mer i det dagliga arbete med eleverna.
Arbetsmiljön är viktig för trivseln men också för att skapa goda
inlärningssituationer. Både integrering och utveckling av arbetssätt skulle ges
bättre förutsättningar om de lokalmässiga förutsättningarna var bättre.
Undervisningen i matematik behöver utvecklas, så att den blir mer enhetlig och
bättre bygger på kursplanernas mål. Läroboken är idag i för stor utsträckning
styrande.
En diskussion om hur resurserna ska fördelas, både vad gäller NO, svenska och
matematik kan vara på sin plats.
NO-undervisningen F-5 skulle vinna på ett mer samlat grepp och eventuellt
ansvariga lärare med adekvat kompetens i varje arbetslag.
Biblioteket bör på ett bättre sätt anpassas även för de äldre eleverna, både vad
gäller öppettider och innehåll.
Skolan har under dessa tre år utvecklats inom flera av de påpekade områdena. Så har
exempelvis ett ”rödatråden-arbete” påbörjats för att synliggöra kunskapsutvecklingen
i ett F-9 perspektiv. Kursplaner och lokal arbetsplan är under revidering och hela
skolan deltar i ett arbete kring bedömaröverensstämmelse. Samtliga elevers
läsutveckling bedöms regelbundet och biblioteket är mer anpassat till alla skolår och
eleverna deltar i bokrådet för inköp och recensioner av ny litteratur. Det finns
fortfarande utrymme för vidare utveckling på flera av de föreslagna
utvecklingsområdena.
Skolans resultat - styrkor och svagheter
Vårt uppdrag som inspektörer är att undersöka och utvärdera skolans resultat.
Med resultat menar vi skolans förmåga att uppnå och styra mot de nationella målen
för grundskolan samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i styrdokumenten.
Detta har vi systematiserat under fyra av rubrikerna från Läroplan för grundskolan.
Dessa rubriker täcker även de av oss prioriterade målen i övriga nationella
styrdokument.
Inspektionsrapport
Abrahamsbergsskolan
ABCDE
5 (15)
Styrkor
Vår inspektion av Abrahamsbergsskolan har visat att skolan utmärks av ett antal
styrkor, bland annat dessa:
Elever och personal är nöjda med sin skola som utmärks av ett gott arbetsklimat
Ett gott förhållningssätt råder mellan elever och lärare, det utmärks av öppenhet
och tilltro
Engagerade lärare med god ämneskompetens
Motiverade elever som både har och möts av höga förväntningar
Skolan uppvisar goda resultat utifrån tillgänglig prov- och betygsstatistik
Gemensamma strategier för ett språkutvecklande arbete i de tidiga åren
De insatser som görs för elever i behov av särskilt stöd fungerar väl
Skolans arbetsplan är väl genomarbetad
Det finns en vilja och medvetenhet för utvecklingsarbete i enlighet med mål- och
resultatstyrning.
Lokala måldokument finns tillgängliga för elever och föräldrar via skolans
hemsida
Eleverna är i vissa ämnen och skolår välinformerade om mål och kriterier
Gemensamma bedömningsdiskussioner pågår i vissa grupperingar
God samverkan mellan skola och fritidshem, där personalens olika kompetenser
tillvaratas
Svagheter
Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som Abrahamsbergsskolan delvis
brister i. Bland annat följande:
Kvaliteten på de lokala mer ämnesbundna arbetsplanerna varierar
Elevernas kunskap om verksamhetens mål varierar mellan skolår och ämnen
Elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen följs inte upp mot målen i tillräcklig
utsträckning
Det saknas gemensamma strategier för att utveckla en insikt hos eleverna om
deras eget sätt att lära och att utvärdera det egna lärandet
Elevernas inflytande över utbildningens innehåll, arbetsformer, redovisning och
utvärdering varierar mellan skolår och ämnen men är i allmänhet begränsat
Ämnesövergripande arbete med syfte att underlätta elevers helhetssyn och
förståelse för hur ämnen hänger ihop förekommer sällan
Betygskriterier finns ej för skolår 8 i alla ämnen
Inspektionsrapport
Abrahamsbergsskolan
ABCDE
6 (15)
Analys av och diskussion kring tillgängliga resultat förs inte gemensamt i ett F-9
perspektiv
Gemensamma pedagogiska diskussioner om syn på kunskap och lärande ej
systematiserat
Strategier för självvärdering, utvärdering, uppföljning och resultatanvändning
begränsade
Samverkan mellan arbetslagen begränsad
Oklarheter kring syfte och innehåll i elevens tid under skolår 6-9 och uppfyllande
av förordningstexterna
Klassråd förekommer ej i flera av skolans klasser
Kunskaper
Behörighetsgraden bland lärarna är hög och det finns generellt en god kompetens på
skolan. Skolans lärare och övrig personal kännetecknas av ett stort engagemang och
en hög ambitionsnivå. Skolans elever är mycket nöjda med sina lärare och uttrycker
en tilltro till att skolan ger dem goda kunskaper. Både lärare och elever har höga
förväntningar på varandra i det dagliga arbetet.
Överlag visar tillgängliga resultat att skolan når goda resultat och att eleverna har
goda kunskaper. 99 % av eleverna var behöriga till gymnasieskolan vt 2004.
Skolverkets statistik Salsa visar att skolans resultat (antalet elever med fullständiga
betyg) ligger högre än det förväntade resultatet. Tillgängliga resultat diskuteras och
analyseras idag i begränsad omfattning på skolan. Även om resultaten är goda är det
av stor vikt för skolan att analysera sina resultat för att bland annat säkerställa ett F-9
perspektiv. Analys av resultat kan också initiera pedagogiska diskussioner utifrån
arbetssätt och arbetsformer i relation till nådda resultat. Ett sätt för en skola att
undersöka effektiviteten av undervisningen är att närmare granska och analysera de
bevis och belägg på lärande som eleverna uppvisar. Lärarnas arbete med analyser av
insamlat material kan leda till förändringar i klassrumsarbetet och på sikt till ett ökat
lärande för eleverna.
På skolan prioriteras basfärdigheter i svenska, matematik och engelska genom att
extra resurser i stor utsträckning i första hand avsätts för dessa ämnen. Viss
förstärkning ges även inom NO-undervisningen år 7-9 genom resurstilldelning
motsvarande 1 lärare /20 elever.
I år F-2 arbetar man regelbundet med barnens språkliga medvetenhet genom
Bornholmsmodellen. Alla barn i skolår 1-2 har en individuell läsutvecklingsplan som
en speciallärare tillsammans med klasslärarna ansvarar för. I ämnet svenska för
skolår 6-9 är i stor utsträckning skönlitterära texter utgångspunkt för undervisningen.
Undervisningen i NO skolår 3-5 behöver utvecklas och utvärderas i förhållande till
kursplanemålen.
Inspektionsrapport
Abrahamsbergsskolan
ABCDE
7 (15)
Teknik är ett eget ämne och skolan har utarbetade kursplanemål för de olika
skolåren. Idag ingår ämnet teknik i NO-blocket, vilket innebär att ämnet inte är
tydligt för eleverna.
Trots att det finns goda exempel på varierad undervisning med konkreta och
laborativa inslag så är mycket av undervisningen läromedelsbunden. Läromedlens
stoffördelning återfinns till exempel ofta i målbeskrivningarna och planeringarna för
olika arbetsområden.
Det finns på skolan exempel på viss samordning mellan ämnen men integrationen
mellan olika ämnen behöver vidareutvecklas så att skolan når upp till målen i
läroplanen om ämnesövergripande studier och helhetssyn. De praktiskt estetiska
ämnena är exempelvis endast under tillfälliga projekt och teman samplanerade med
mer teoretiska ämnen i ett större sammanhang.
I fråga om kunskapsmålen noterar vi att det på skolan saknas gemensamma strategier
för att hjälpa eleverna att utveckla sitt eget sätt att lära och för att utvärdera
detsamma. Det finns en gemensam ide om hur dokumentationen av elevernas
kunskapsutveckling skall ske genom en utvecklingspärm som ska följa eleverna från
förskoleklassen till skolår 9. Syftet med denna pärm är bl.a. att eleverna ska kunna
följa sin egen kunskapsutveckling men pärmarna används i varierande grad och på
olika sätt i de olika arbetslagen och bland de olika pedagogerna. Uppföljning och
dokumentation utifrån målen görs i varierande grad på skolan och ser olika ut för
olika ämnen och skolår. Ett utvecklingsarbete, under vårterminen 2005, skall åtgärda
dessa frågor utifrån ett F till 9 perspektiv.
Uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling i basämnena sker exempelvis genom
nationella prov och Stockholmsprov. Elevernas läsutveckling dokumenteras med
hjälp av LUS (läsutvecklingsschema) samt olika tester och diagnosmaterial och även
inom matematiken används olika diagnoser vid olika tillfällen för att kartlägga behov
av särskilt stöd. Dokumentation av måluppfyllelsen i andra ämnen än basämnena
sker i begränsad omfattning år f-5.
Elever i behov av särskilt stöd
Abrahamsbergsskolan kartlägger samtliga elever under de första skolåren för att
kunna sätta in särskilda åtgärder så tidigt som möjligt. I skolår 6 tillkommer många
elever från närliggande skolor och alla elever testas då i bl.a. svenska. Överlag kan
sägas att man på skolan, genom specialpedagogerna och de tester och den screening
som genomförs, har en god överblick över elever i behov av särskilt stöd.
Obligatoriska och dokumenterade läsläxor är ett vanligt inslag under de tidigare
skolåren där även föräldrarna involveras i barnets skolgång på ett aktivt sätt
samtidigt som det stärker läsutvecklingen hos alla elever. Ett annat sätt att stimulera
skrivandet är den årliga novellpristävlingen för skolår 3-9 och det Novellpris som
delas ut.
Elever vi samtalat med beskriver att det finns hjälp att få vid behov och nämner i
första hand sina klasslärare eller ämneslärare. På skolan finns en liten
Inspektionsrapport
Abrahamsbergsskolan
ABCDE
8 (15)
undervisningsgrupp år 3-5 samt lilla ”fritids” där skolan erbjuder extra stöd i en
lugnare miljö för de elever som har behov av detta.
I skolans elevvårdsteam ingår skolledning, kurator, skolpsykolog, skolsköterskor,
syokonsulent och speciallärare. För elever i behov av särskilt stöd upprättas
åtgärdsprogram. Ibland kan detta bestå av protokollet från EVK och ibland med
bilagor. Arbetet med åtgärdsprogram behöver utvecklas för att tydligare fokusera och
utgå från elevens tillgångar och miljöer där eleven fungerar och i mindre grad
fokusera elevens tillkortakommanden. Det är också viktigt att skolan etablerar rutiner
för hur man hanterar åtgärdsprogram såväl upprättande som dokumentation och
arkivering. Elevvårdsteamet har dessa frågor som ett utvecklingsområde för vt 2005.
Skolan har god tillgång till specialpedagogisk kompetens. Skolan har för närvarande
2 speciallärare som arbetar i klasserna F-2 och 3-5. I år F-2 används den
specialpedagogiska kompetensen i stor del till att handleda och stödja övrig personal
i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Speciallärarna är dessutom kopplade till
undervisningen i år 3-5 där en stor del av arbetet förläggs i samband med den
ordinarie undervisningen i svenska och matematik och indelning av eleverna i
mindre grupper.
Under år 3-5 finns en mindre undervisningsgrupp där ett mindre antal elever med
viss regelbundenhet går ifrån sin ordinarie lektion för att få stöd i anslutning till det
pågående arbetet i klassen.
Skolan har också två speciallärare för skolår 6-9. De har lite olika inriktningar på sitt
arbete. En är mer inriktad på läs- och skrivsvårigheter och en mer på elevernas
socioemotionella utvecklingen.
Till skolan hör också en mindre särskoleklass med 4 elever i år 6-10. Verksamheten
bedrivs utifrån särskolans läroplan och eleverna får under någon timme per dag
undervisning av lärare inom praktiskt estetiska ämnen och NO men är för övrigt inte
särskilt integrerad i skolans verksamhet.
Elevernas ansvar och inflytande
En viktig förutsättning för att eleverna ska kunna ha inflytande och kunna ta ansvar
för sitt lärande är att de ges möjlighet att bearbeta, förstå och reflektera över vad de
förväntas lära sig och kunna och att de får individuell återkoppling på sin
kunskapsutveckling.
I skolans verksamhetsplan står att eleverna deltar regelbundet i planering och
utvärdering av undervisningsmoment efter ålder och mognad. De elever vi samtalat
med menar att skolan inte till fullo lever upp till denna skrivning utan att det finns en
stor variation mellan olika lärare och ämnen. Eleverna ger exempel på hur de för
vissa lärare utifrån tydliga mål har möjlighet att delta i planeringen av arbetet,
arbetssätt och redovisningsformer och hur detta stimulerar dem i lärandet. Under vår
vecka har också vi sett exempel på lärare som tillsammans med eleverna på ett
medvetet sätt påbörjat en process med gemensam målformulering utifrån ett givet
kursinnehåll. Vår bedömning är att det finns ett tydligt intresse bland många i
skolans personal för pedagogiskt utvecklingsarbete liksom en medvetenhet kring
Inspektionsrapport
Abrahamsbergsskolan
ABCDE
9 (15)
mål- och resultatstyrning. Ett av skolans arbetslag arbetar också medvetet med att
förtydliga målen för eleverna och att goda exempel delges kollegor i arbetslaget. De
goda exempel som finns skulle kunna bidra till en utveckling av hela skolans arbete
med att göra fler elever delaktiga i sin egen kunskapsutveckling.
Även om det finns goda exempel på deltagande målstyrning så är det mer sällan som
lärare och elever tillsammans planerar undervisningsmoment. Eleverna anser att
arbetsområdet oftast är färdigplanerat av lärarna och att de tämligen sällan ges
tillfälle att diskutera innehåll, arbetsformer, redovisningssätt, utvärderingsformer
eller mål och kriterier. Även om elever i de senare skolåren upplever att deras
kännedom om mål och kriterier är relativt god i vissa ämnen och/eller för vissa
lärare, så beskriver de även att målen inte alltid är tydligt och konkret formulerade,
vilket gör dem svåra att använda och tolka. Det förs inte alltid en förklarande
diskussion om vad de olika målen och kriterierna betyder. Många av skolans lärare
prioriterar inte att avsätta tid för att i enlighet med läroplanen ge rum för eleverna att
delta i måldiskussioner, målformuleringar och att vara med och utforma och
utvärdera undervisningen. Arbetet med lokala planer inför varje arbetsområde
behöver vidareutvecklas.
Eleverna i skolår 3-5 har tankeböcker och några klasser i 6-9 har loggbok där
eleverna kan ges möjlighet att reflektera och utvärdera sitt arbete utifrån
kunskapsmålen men arbetet med dessa dokument är inte enhetligt och syftet är olika
beroende på vilken lärare man pratar med.
Eleverna år 6-9 har så kallade FF-dagar några gånger per termin. FF står för
fördjupning och förstärkning och vid dessa tillfällen har eleverna möjlighet att välja
mellan olika svårighetsgrad på uppgifter inom olika områden. För planering och
genomförande av FF-dagarna ansvarar lärare indelade i grupperna sv/so, ma/no,
språk, samt praktiskt estetiska ämnen. Dessutom ansvarar arbetslagen för tre
ämnesövergripande FF-dagar.
En gång i veckan har eleverna i skolår 3-5 elevens val. De får då fritt välja ett
område som de vill fördjupa sig inom och samtliga lärare står till deras förfogande
med stöd och handledning. Eleverna i skolår 6-9 har inte elevens val utan har i stället
”Elevens tid” en gång per vecka och då är alla i arbetslaget, elever och lärare samt
bibliotek och datasal inbokade på schemat. Eleverna uttrycker missnöje med elevens
tid som de anser har ett oklart syfte och ett oklart innehåll. På vilket sätt ”elevens tid”
överensstämmer med förordningstexternas intentioner för elevens val är oklart, vilket
skolan bör kartlägga.
För elevernas mer formella inflytande finns olika forum - klassråd, elevråd, miljöråd,
matråd, bokråd och årskursråd. Årskursråden träffas fyra gånger per läsår. På dessa
möten diskuteras vad som planeras i årskursen under terminen, hur eleverna upplever
det man gör, och hur arbetsmiljön kan förbättras inom de lokaler som årskursen
disponerar över. Eleverna har fram till nu varit organiserade i två elevråd, ett för år 35 och ett för 6-9 men under innevarande år skall man försöka hålla ihop de båda
elevråden i större utsträckning. Elevrådsrepresentanter träffar regelbundet
skolledningen för att diskutera problem, idéer och förslag till förbättringar. De elever
vi samtalat med anser att de sällan ser något resultat av elevrådets arbete.
Inspektionsrapport
Abrahamsbergsskolan
ABCDE
10 (15)
Enligt de elever vi samtalat med fungerar inte klassråden enligt intentionerna och
enligt förordningarna. Alla klasser har inte regelbundet klassråd vilket får till att följd
att förberedelserna inför elevrådet inte fungerar.
Varje år genomförs elevenkäter för att få återkoppling på arbetet som görs i skolan.
Enkätresultaten används senare bl.a. inför arbetet med kvalitetsredovisningen till
stadsdelen men mer sällan i en gemensam diskussion där hela skolan deltar och
reflekterar över elevers och föräldrars svarsmönster och eventuella orsaker därtill.
Varje arbetslag ansvarade dock för sammanställningen av det egna lagets elev och
föräldraenkäter, i slutet av maj 2004, för att få en direkt återkoppling till det egna
arbetet. Arbetslagets förslag till utvecklingsområden för läsåret 2004/2005 utgick
från lagets egen utvärdering tillsammans med resultatet av brukarenkäterna.
Normer och värden
Eleverna trivs på sin skola och känner sig sedda och respekterade av pedagogerna.
De känner förtroende för de vuxna och uttrycker att det alltid finns någon att tala
med vid behov. Respektive handledare, lärare är den de nämner först. Det råder
arbetsro i undervisningssituationerna och det råder ett gott förhållningssätt mellan
elever och lärare. Elever och personal förefaller att mycket väl respektera andra
människors egenvärde och integritet.
Personal vi samtalat med uttrycker också att de trivs på sin arbetsplats och att det
råder en god stämning bland personalen.
All pedagogisk personal har genomgått eller får möjlighet snarast efter anställningen
att genomgå utbildning i EQ (emotionell intelligens) och under år F-5 syns spår av
detta i den dagliga undervisningen. Lärare och speciallärare arbetar aktivt i skolår 6
för att skapa ett gott undervisningsklimat och en socialt fungerande miljö i de nya
grupper som skapats.
På skolan finns en antimobbningsgrupp, som kallas AMOR vars medlemmar är väl
kända av alla på skolan. Man arbetar förebyggande mot mobbning genom att
regelbundet ta upp frågor om gemensamt förhållningsätt bland personalen och
profilera skolan som en positiv och trygg zon. Kamratstödjare har valts och utbildats
och i alla klasser 6-9 deltar två elever från varje klass i detta arbete. Kamratstödjarna
har kontinuerlig kontakt med skolans antimobbningsgrupp.
Det finns gemensamma och dokumenterade regler på skolan. Enlig eleverna är de
gemensamma ordningsregler som finns i hög utsträckning respekterade av eleverna
och personalen har ett ganska likartat förhållningssätt.
Bedömning och betyg
För att säkerställa en god samsyn och likvärdighet när gäller bedömning och
betygssättning krävs ständigt återkommande samtal och diskussioner kring kunskap
och kunskapskvaliteter. Det finns ämnesgrupper och arbetslag som strävar efter att
använda gemensamma kriterier för arbetsområden och gemensamma prov för att på
något sätt säkra bedömaröverensstämmelsen. Däremot saknas delvis samverkan
Inspektionsrapport
Abrahamsbergsskolan
ABCDE
11 (15)
mellan olika ämnesgrupper och arbetslag kring bedömningsfrågor vilket kan göra det
svårt för pedagogerna att få perspektiv på den egna undervisningen och de uppsatta
målen och därmed bedömningarnas likvärdighet. Nationella prov rättas och bedöms
till exempel inte alltid gemensamt. Diskussion kring och analys av resultat på
nationella prov, stockholmsprov och LUS liksom betygsstatistik blir oftast en
angelägenhet för årskurserna i de tidigare skolåren och för ämnesläraren i de senare.
Det saknas en diskussion i ett F-9 perspektiv samt utifrån ämnesövergripande frågor
kring hur olika ämnen bidrar till helheten och vad som kan göras i olika grupperingar
för en förbättrad måluppfyllelse och i anslutning till detta en diskussion om
resursfördelning.
Skolan deltar nu i ett projekt kring bedömaröverensstämmelse och samverkar då bl.a.
med Höglandsskolan.
Utvecklingssamtalet är ett viktigt tillfälle för den enskilde eleven att få information
och diskutera sin egen kunskapsutveckling tillsammans med lärare och föräldrar.
Utvecklingssamtalen följer en gemensam mall, men med varierande innehåll
beroende på barnens ålder. För de senare skolåren förväntas samtliga lärare lämna ett
omdöme till respektive handledare inför utvecklingssamtalet. De flesta elever vi
samtalat med är nöjda med själva samtalen och den information som ges. Vid
utvecklingssamtalen lämnas även skriftlig information om elevernas skolgång till de
föräldrar som så önskar.
Bedömningar av elevernas måluppfyllelse i skolår F-5 sker främst i basämnena
svenska, matematik och engelska. Det finns en viss ovana hos personalen i de lägre
åldrarna att bedöma och dokumentera måluppfyllelsen i alla ämnen. De
utvecklingspärmar som vi tagit del av för elever i skolår 3-5 har haft ett starkt fokus
snarare på elevens beteende och arbetsinsatser snarare än hur dessa kan relateras till
mer tydliga mål som finns.
De äldre eleverna beskriver att lärare medvetet är återhållsamma med de högre
betygen i skolår 8 vilket också skolans betygsstatistik tyder på. Det finns en tendens
till betygsglidning i några ämnen. Om betygsglidningen mellan skolår 8 och skolår 9
beror på avsaknaden av tydliga kriterier eller att man inte använder betygssystemet
som det är tänkt är en angelägen diskussion för skolan och bör analyseras
gemensamt. Några eleverna hyser funderingar kring att betygssättningen inte bara
utgår från de officiella betygskriterierna utan att det även verkar finnas för eleverna
dolda kriterier. Eleverna funderar också kring provens styrande roll för
betygssättningen vilket öppnar för en intressant dialog om kunskapssyn och
lärprocesser
Eleverna i de senare åren efterlyser fler och tidigare betygssamtal där de kan få
konkretare information om vad som krävs för ett bättre betyg.
Lokala styrdokument- organisation - utvecklingsstrategier
Skolans lokala dokument såsom verksamhetsplan, åtaganden, kvalitetsredovisning
och lokala kursplaner och betygskriterier är väl samlade och finns tillgängliga på
skolans hemsida.
Inspektionsrapport
Abrahamsbergsskolan
ABCDE
12 (15)
Kvalitetsredovisningen håller en god standard men skulle kunna utvecklas ytterligare
vad gäller analyser och åtgärdsförslag samt förankring i personalgruppen.
De lokala kursplanerna med kravnivåer och betygskriterier har sedan förra
inspektionen blivit reviderade men är nu återigen satta under granskning. De är av
ganska skiftande i kvalitet, vissa är mycket väl genomarbetade och andra mer
kortfattade. Mål som formuleras i de lokala kursplanerna är ofta relativt enkla och
utvärderingsbara kunskapsmål men är mer sällan formulerade utifrån kunskapers mer
kvalitativa aspekter. Strävansmål finns beskrivna i många av planerna med även de
med skiftande kvalitet. För de lägre skolåren finns konkretiseringar av kravnivåerna
vilket inte alltid återfinns i planerna för de senare skolåren. Betygskriterier för skolår
8 finns ej utarbetade för alla ämnen.
Planerna skulle behöva utvecklas mot en tydligare F-9 struktur samt en större likhet
och ett språkbruk som gör dem användbara för såväl personal som elever och
föräldrar. Konkretiseringar av kravnivåer skulle kunna utvecklas för att kunna
fungera som underlag för samtal med eleverna.
Skolår 6-9 arbetar i skolårsvisa arbetslag. Från och med läsåret 2003/2004 har skolan
i skolår 3-5 gått från traditionella klasser till årskursklasser. På detta sätt anser man
att man har större möjligheter att skapa olika gruppsammansättningar och få ett
flexibelt arbetssätt även om man än så länge endast har den flexibla
gruppindelningen inom årskursen. Skolår F-2 är organiserade i två arbetslag
Kristallen och Diamanten. Där finns en bra samverkan mellan förskoleklass,
fritidshem och skola där personalens kompetens nyttjas väl och all planering för
barnen görs gemensamt utifrån mottot ”Hela barnet, hela dagen”. Det saknas dock
gemensamt utarbetade dokument som beskriver på vilket sätt de olika
verksamheterna bidrar till barnens utveckling både kunskapsmässigt, emotionellt,
motoriskt och socialt. Syfte och utvärderingsbara mål för samarbetet och samverkan
skola - skolbarnsomsorg saknas.
Skolans olika arbetslag skapar ett gott utrymme för personliga initiativ bland
personalen men samtidigt en begränsad inblick i de övriga arbetslagens arbete och
samverkan med dessa. Effekter av detta kan märkas i samtal som t.ex. handlar om
syfte och idéer med elevernas dokumentationspärm, handledarskapet, hur mål
formuleras eller vilka värdefrågor som är mest centrala och alla gemensamt skall
arbeta med.
De enskilda lärarnas arbete kännetecknas av ett betydande mått av självbestämmande
men arbetslagen kring respektive skolår har en viktig funktion för både personal och
elever. Det mesta av den vardagliga verksamheten sker här och det är också i
arbetslagen som det mesta av den pedagogiska utvecklingen sker. Det är här man för
strukturerade samtal som fokuserar dels det gemensamma professionella uppdraget
enligt de nationella styrdokumenten dels konkreta och praktiska pedagogiska
situationer. Men arbetslagens möten har en tendens att i stor utsträckning inte hinna
fram till de pedagogiska frågorna utan i första hand behandla aktuella
elevvårdsfrågor eller lösningar av mer praktiskt närliggande natur.
Inspektionsrapport
Abrahamsbergsskolan
ABCDE
13 (15)
Samma sak kan enligt personalen märkas i de ämnesgrupper som har ansvar för att
bl.a. utveckla kursplanerna i ett F-9 perspektiv. En gruppindelning som inte all
personal är medveten om.
De ämnesgrupper som träffas mer regelbundet men stadieindelat har också
svårigheter att komma fram till de pedagogiskt mer långsiktiga frågorna och även här
är det ofta mer närliggande problem och praktiska lösningar som enligt personalen
blir prioriterade.
De resultat som skolan förfogar över (exempelvis prov och betygsresultat, LUS,
diagnoser, tester, enkäter som görs till elever och föräldrar, hälsosamtal som
genomförs inom
skolhälsovården,
enkäter till
elever
från
staden
utvärderingsavdelning) används för vissa analyser och åtgärdsförslag. Sällan används
de gemensamt för hela skolan för att lista och se på olika förändrings- eller
utvecklingsstrategier som skolan skulle kunna utveckla för att nå ett ännu bättre
resultat. De skulle också i framtiden kunna bli ett bättre redskap för skolans
självvärdering och vara ett användbart underlag för pedagogiska diskussioner som
behandlar synen på kunskap och lärprocesser. Många lärare efterlyser dessa
diskussioner.
Övrigt
Skolan har ett väl utbyggt bibliotek med god tillgänglighet för elever från alla skolår.
Biblioteket är en uppskattad verksamhet liksom de rastverksamheter som erbjuds för
elever från 3-5 samt 6-9.
Områden att utveckla
För att skolan bättre skall uppfylla målen bör följande utvecklingsområden
prioriteras:
I
samband
med
påbörjat
arbete
kring
bedömningar
och
bedömaröverensstämmelse en fortsatt utveckling av de lokala ämnesplanerna
med konkretare och tydligare kravnivåer, mål och kriterier för de olika ämnena i
ett F-9 perspektiv
Utveckla fora för diskussioner kring en gemensam kunskapssyn och hur denna
påverkar kursplaner, kravnivåer och betygskriterier, kopplad till
bedömningsdiskussioner inom och mellan skolår och ämnen
Utveckla arbetet med dokumentation över elevernas kunskapsutveckling i
samtliga ämnen
Utveckla arbetsformerna än mer så att eleverna blir mer delaktiga i planering och
utvärdering och har förmåga att relatera sin kunskapsutveckling i förhållande till
uppsatta mål
Utveckla undervisningen avseende ämnesövergripande studier och helhetssyn,
t.ex. genom ämnesintegrerade temaarbeten över ämnesblocken.
Inspektionsrapport
Abrahamsbergsskolan
ABCDE
14 (15)
Systematisera arbetet kring upprättande, dokumentation och förvaring av
åtgärdsprogram
Utveckla strategier för att tillvarata nådda resultat och dess användning i
självvärdering och utvecklings-/förändringsarbete.
Se över organisationen kring elevens val/elevens tid och dess överensstämmelse
med intentionerna bakom förordningstexten
Till sist
Abrahamsbergsskolan är en väl fungerande och stabil skola. Elever och personal
trivs och utför ett gott arbete. För att skolan ska utvecklas till en mer mål- och
resultatstyrd skola som har sin utgångspunkt i de olika styrdokumenten är det viktigt
att vissa erfarenheter och utgångspunkter för lärarnas praktik utmanas och ifrågasätts.
Det finns redan ett påbörjat arbete på skolan kring
de föreslagna
utvecklingsområdena. Skolan har genom sin organisation, sina elever, sin personal
och sin ledning mycket goda förutsättningar för att ytterligare driva
skolutvecklingsfrågor och vi ser fram emot nästa inspektionsbesök.
Inspektionsrapport
Abrahamsbergsskolan
ABCDE
15 (15)
Bilaga
SKOLANS RESULTAT I SIFFROR
Stockholmsprovet, år 3, 2004 Matematik, andel elever som uppnått kravnivån på
samtliga delar
Ämne
Andel år 3
Antal elever
Matematik
86%
Nationella prov, andel elever som uppnått målen år 5 2004
Ämne
Andel elever
Antal elever
Matematik
100%
Svenska
99,5%
Engelska
100%
Stockholmsprovet, år 7, 2004
Matematik och svenska, andel elever som uppnått kravnivån på samtliga delar
Ämne
Andel elever
Antal elever
Matematik
Engelska
94%
92% läsa, 96% skriva
Nationella prov, år 9 2004. Andel elever som uppnått kravnivå i
Ämne
Engelska
Svenska
%
Antal elever
Muntl: 100 recept: 99,1%
skriftl. 100
Läs: 99,1 muntl: 99,1 skriv: 100%
Matematik
98,7
Betyg för elever år 8 vt 2003/ år 9 vt 2004 i procent
Ämne
Matematik
Svenska
Sva
Engelska
Samhällsk
Biologi
ÄEG % G %
2/0
48/47
4/2
39/30
5/1
3/2
5/2
Inspektionsrapport
38/29
25/34
43/41
VG %
40/35
51/55
100/100
36/45
52/52
38/33
MVG% Antal elever
10/19
115/116
5/14
114/115
1/1
21/25
115/116
20/12
115/116
13/25
115/116
Abrahamsbergsskolan
