ABCDE
Enheten för inspektion
Förvaltningsavdelningen
Utbildningsförvaltningen
Skolinspektörer
Kestin Andersson
Sigbritt Gålnander
Robert Lundh
tfn 070-46 33 645
tfn 070-771 77 07
tfn 070-46 33 638
Rapport från
inspektion
Islamiska skolan
5/4 – 13/5 2005
Box 22049, 104 22 STOCKHOLM, Tfn: 08-508 33 000
sid 1 (22)
2005-08-29
ABCDE
sid 2 (22)
Innehåll
Rapport från inspektion.................................................................................. 1
Islamiska skolan............................................................................................. 1
5/4 – 13/5 2005............................................................................................... 1
Innehåll........................................................................................................... 2
Uppdraget....................................................................................................... 3
Skolans förutsättningar............................................................................... 4
Tidigare inspektion..................................................................................... 4
Skolans resultat - styrkor och svagheter......................................................... 4
Styrkor ........................................................................................................ 5
Svagheter .................................................................................................... 5
Kunskaper................................................................................................... 6
Elever i behov av särskilt stöd................................................................ 8
Elevernas ansvar och inflytande................................................................. 9
Normer och värden................................................................................... 10
Bedömning och betyg............................................................................... 11
Skolans lokala styrdokument – organisation - utvecklingsstrategier ....... 12
Övrigt ....................................................................................................... 14
Områden att utveckla för skolan .................................................................. 14
Skolbarnsomsorg.......................................................................................... 15
Förutsättningar ......................................................................................... 15
Styrkor och svagheter - Skolbarnsomsorg ................................................... 16
Styrkor ...................................................................................................... 16
Svagheter .................................................................................................. 16
Verksamhet............................................................................................... 17
Öppen fritidsverksamhet för barn 10-12 år .............................................. 17
Föräldrasamverkan................................................................................... 17
Barn i behov av särskilt stöd .................................................................... 18
Barns inflytande ....................................................................................... 18
Normer och värden................................................................................... 18
Samverkan................................................................................................ 19
Målstyrning .............................................................................................. 20
Områden att utveckla för skolbarnsomsorgen.............................................. 20
Till sist .......................................................................................................... 21
Bilaga - Skolans resultat i siffror.................................................................. 22
Nationella prov, andel elever som uppnått målen år 5 2005 .......... 22
Betyg för elever år 8 ht 2004/ antal elever per /betygsgrad............ 22
Biologi...................................................................................................... 22
Idrott och hälsa......................................................................................... 22
ABCDE
sid 3 (22)
Uppdraget
Utvärderingsavdelningen har till uppgift att utvärdera den pedagogiska
verksamheten och främja barns, ungdomars och vuxnas lärande genom att
•
•
•
kontrollera måluppfyllelsen gentemot de nationella målen och
skolplanens mål
eftersträva en helhetssyn på utvärderingen samt
utifrån inhämtat faktaunderlag ge underlag för åtgärdsförslag och
utvecklingsinsatser.
De basämnen som är behörighetsgrundande till gymnasiet skall granskas
kontinuerligt.
Vi som inspektörer har genomfört vårt uppdrag genom
•
•
•
•
•
•
inläsning av material som skolan ställt till förfogande och viss
statistik från utvärderingsavdelningen och Skolverket
observationer och samtal i klassrum, fritidshem och i skolans
övriga miljöer
intervjuer/samtal med elever, personal och skolledning.
muntlig återrapportering till skolledningen i anslutning till
besöket
skriftlig återrapportering i form av en skolrapport som lyfter
fram skolans styrkor och utvecklingsområden. Innan rapporten
blir offentlig har skolans ledning beretts möjlighet att
kommentera innehållet och korrigera sakfel.
Uppföljande återbesök efter cirka 5-10 veckor
Vi har inriktat oss på att granska måluppfyllelsen, det vill säga att bilda oss
en så heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas
och förverkligas på skolan.
Vi har gjort detta utifrån en prioritering av mål från läroplanen,
ämnesmålen, kursplanerna och, för kommunala skolor, Stockholm Stads
skolplan. Vi har även lyft fram en del av läroplanens riktlinjer, som är
kopplade till de mål vi prioriterat. I denna granskning ingår även
skolbarnsomsorgen där Skolverkets ”Allmänna råd för fritidshem” är en
central utgångspunkt.
Målen har bland annat valts för att undersöka om verksamheten ute i
skolorna utmärks av deltagande målstyrning, det vill säga att eleverna
verkligen äger sin egen lärprocess och har tillägnat sig förmågan att bedöma
studieresultat och utvecklingsbehov. En annan röd tråd i vår prioritering av
mål är samarbetet mellan lärarna kring bedömning och betygsättning samt
att de samverkar på ett sådant sätt att utbildningen utgör en helhet för
eleverna.
ABCDE
sid 4 (22)
En inspektion av det här slaget har till uppgift att värdera. I vår bedömning
har vi utgått ifrån att hög kvalitet innebär att skolans verksamhet utmärks av
att den väl:
•
•
•
•
strävar mot och uppfyller nationella mål
svarar mot nationella krav och riktlinjer
uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de
nationella ( t ex skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer);
kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar
utifrån de förutsättningar man har.
Efter avslutad inspektion skrivs en rapport som lyfter fram skolans styrkor
och utvecklingsområden. Innan rapporten blir offentlig har skolans ledning
beretts möjlighet att kommentera innehållet och korrigera sakfel.
Skolans förutsättningar
Islamiska skolan är en fristående grundskola med ca 130 elever i skolår 1-8.
Verksamheten bedrivs i tre olika lokaler, två lokaler för skolår 1-6 i Akalla
och en nytillträdd lokal för skolår 7-8 i Tensta. Skolan startade 1995 och är
ännu under uppbyggnad. Fullt utbyggd kommer skolan att även omfatta
skolår 9. Förskoleklass ingår inte i skolans verksamhet
Eleverna, samtliga med annat modersmål, kommer till stor del från
närområdet men även från andra stadsdelar och kommuner. Nya elever tas
emot i skolår 1 och eventuellt om plats finns i skolår 2 och 3. I övriga skolår
tas inga nya elever emot.
Skolans inriktning är allmän och öppen för alla elever men med en profil
som bygger på islam.
Tidigare inspektion
Islamiska
skolan
inspekterades
grundskoleinspektörer.
2001
av
Stockholms
stads
Skolans resultat - styrkor och svagheter
Vårt uppdrag som inspektörer är att undersöka och utvärdera skolans
resultat.
Med resultat menar vi skolans förmåga att uppnå och styra mot de nationella
målen för grundskolan samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i
styrdokumenten. Detta har vi systematiserat under fyra av rubrikerna från
Läroplan för grundskolan. Dessa rubriker täcker även de av oss prioriterade
målen i övriga nationella styrdokument.
ABCDE
sid 5 (22)
Styrkor
Vår inspektion av skolan har visat att skolan utmärks av ett antal styrkor,
bland annat dessa:
•
Engagerad personal med vilja att skapa en god lärandemiljö
•
De flesta av skolans elever trivs med sin skola och skolans personal
•
Eleverna hyser tilltro till att skolan ger dem goda kunskaper
•
Strategier för att fånga upp elever i behov av särskilt stöd
•
Små undervisningsgrupper och hög personaltäthet
•
Medvetenhet och intresse bland personalen för ett språkutvecklande
arbete
•
Modersmålsundervisningen integrerad i skoldagen
•
Eleverna erbjuds möjligheter till lärande i andra miljöer
•
Eleverna tämligen välinformerade om kunskapsmål för respektive skolår
•
Påbörjade försök med att dokumentera elevernas kunskapsutveckling
med hjälp av port- folio
•
Medvetenhet och intresse bland personalen för att utveckla skolans
mångkulturella miljö
•
Forum finns för regelbundna pedagogiska diskussioner
•
Kvalitetsredovisning som väl förordningstexten
•
Individuella kompetensutvecklingsplaner för all personal
•
God tillgång till datorer, god tillgång till läromedel och annan litteratur
Svagheter
Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som skolan delvis
brister i. Bland annat följande:
•
Kvaliteten på de lokala mer ämnesbund na arbetsplanerna varierar och
behöver utvecklas och förankras
•
Dokumentation av elevernas kunskapsutveckling ej systematisk och
tillgänglig för eleverna.
•
Det saknas gemensamma strategier för att utveckla en insikt hos
eleverna om deras eget sätt att lära och utvärderingar tillsammans med
eleverna är bristfällig
•
Samverkan mellan skolans arbetslag är begränsad
•
Ämnesövergripande arbete med syfte att underlätta elevers helhetssyn
och förståelse för hur ämnen hänger ihop förekommer sällan
ABCDE
sid 6 (22)
•
Betygskriterier finns ej för skolår 8 i alla ämnen
•
Analyser av tillgängliga resultat är begränsade och diskussioner förs
sällan samlat och i ett 1-8 (9) perspektiv
•
Former för och innehåll i utvecklingssamtalen varierar mellan olika
arbetslag, individuella utvecklingsplaner upprättas inte och samtalen
dokumenteras inte.
•
De strategier för självvärdering, utvärdering, uppföljning och
resultatanvändning som finns behöver utvecklas och systematiseras
•
Elevernas inflytande över utbildningens innehåll och arbetsformer är i
allmänhet liten
•
Klassråd förekommer inte regelbundet i alla klasser
•
Brister i arbetsro och arbetsklimat i några av skolans undervisningssituationer
•
Innehållet i elevens val varierar mellan olika skolår och behöver
utvärderas
•
Elevernas valmöjligheter när det gäller moderna språk begränsad
Kunskaper
Behörighetsgraden bland lärarna är relativt hög. Några av lärarna har ej
någon formell pedagogisk utbildning men de har enligt skolans ledning god
ämneskompetens. Skolans lärare och personal kännetecknas av ett stort
engagemang och en hög ambitionsnivå. Skolans elever är nöjda med de
flesta av sina lärare och uttrycker en tilltro till att skolan ger dem goda
kunskaper. Eleverna upplever att de kan få stöd och hjälp när de behöver
det.
Elevernas kunskapsutveckling relaterat till respektive skolårs kunskapsmål
följs upp vid terminsvisa och dokumenterade klasskonferenser. Nationella
prov genomförs i skolår 5. Skolverkets diagnostiska prov har använts i
skolår 2 och skolår 7. Elevernas läsutveckling i svenska och modersmål
dokumenteras numera med hjälp av LUS (läsutvecklingsschema).
Andelen elever med svenska som andra språk utgör 100%. Tre av skolans
lärare har kompetens inom svenska som andraspråk och det finns en stor
medvetenhet hos skolans personal kring vikten av att arbeta med elevernas
språkutveckling Det är viktigt att skolan ytterligare utvecklar arbetet med
hur andraspråksinlärning och språkutveckling kan genomsyra alla ämnen.
Att gemensamt diskutera hur andraspråksinlärning kan skilja sig åt från
modersmålsundervisning och vilka krav detta ställer på undervisningen i
samtliga ämnen kan vara en utgångspunkt för att stärka all personals
kompetens i andraspråksundervisning.
ABCDE
sid 7 (22)
I skolans arbetslag ingår modersmålslärarna i somaliska och arabiska.
Modersmålsundervisning finns schemalagt under skoldagen för samtliga
elever i alla skolår Närmare 80% av skolans elever har arabiska som
modersmål. En viss samordning mellan modersmålundervisning och övriga
ämnen sker. Detta samarbete och samverkan är dock begränsat och behöver
utvecklas ytterligare. Skolan har i sin organisation, där modermålslärarna
ingår
i
skolans
arbetslag,
goda
möjligheter
att
integrera
modersmålsundervisning med ämnesundervisningen och därigenom stärka
elevernas språkutveckling, läs- och skrivförmåga liksom kommunikationsförmåga. De elever vi samtalat med uttalar att de uppskattar att
modersmålsundervisningen är integrerad i schemat under dagen och att
respektive modersmålslärare finns med i verksamheten.
Skolans val innebär att eleverna arbetar med skolans profilämne – islam.
För ämnet finns en kursplan utarbetad som dels beskriver mål att uppnå för
skolår 3 och skolår 6, dels vilka ”värderingar, insikter och färdigheter som
eleven i respektive skolår ska bibringas”. Syftet med skolans profilämne är
att ge ”eleverna en grundlig kunskap om islam och att främja uppfostran av
muslimska barn”. Ämnet betygssätts. Skolans personal är medvetna om
vikten av att hitta en balans mellan skolans mål att integrera skolans profil i
andra ämnen och uppdraget att ge eleverna en allsidig undervisning. Viktigt
att denna diskussion fortsätter och ständigt hålls aktuell.
I dagsläget erbjuder skolan endast franska som språkval. Orsaken till det
begränsade språkvalet är att skolan är under uppbyggnad och att elevantalet
i aktuella skolår varit litet. Skolan behöver inför nästa läsår se över sitt
språkval.
Även om undervisningen till stor del är ”traditionell” och bedrivs utifrån
tillgängliga läromedel i olika ämnen så finns det i olika skolår goda och
varierande exempel på ett konkret, laborativt och undersökande arbete som
på ett bra sätt återspeglar flera av läroplanens strävansmål om kunskap och
lärande. Dessa exempel kan, genom att de delges hela skolan, i hög grad
utgöra en grund för att formulera en mer gemensam syn på lärarens uppdrag
och möjlighet att skapa individualiserade och elevaktiva arbetsformer.
De elever vi samtalat med under vårt besök beskriver i uppskattande ordalag
att de ofta har möjlighet till lärande i andra miljöer utifrån studiebesök,
utflykter eller exkursioner. Detta är en medveten satsning från skolan som
ett led i arbetet med integration och att höja elevernas kunskap om olika
kulturer.
Tillfällen till gemensamma pedago giska diskussioner finns genom
”pedagogiskt forum/skolmöte”. Olika teman har behandlats under olika
terminer. Bland annat har ett förändrat arbetssätt i matematik,
dokumentation med hjälp av port- folio och LUS ingått som tema. Till
hösten kommer ämneskonferenser att organiseras där även skolår 7-9
kommer att ingå.
ABCDE
sid 8 (22)
I fråga om kunskapsmålen kan vi konstatera att det saknas gemensamma
strategier för dokumentation och för att hjälpa eleverna att utveckla ”sitt
eget sätt att lära”, att utvärdera det egna lärandet och att formulera egna mål
och utvecklingsplaner. Skolan har diskuterat att börja använda port- folio
som verktyg för dokumentation men inget gemensamt beslut är ännu fattat.
Det finns ett påbörjat, men inte gemensamt, arbete med
veckoplaneringsböcker, loggböcker och i någon grupp port- foliomappar. I
de senare skolåren finns ett utvecklat försök med dokumentation inom delar
av NO-undervisningen med hjälp av digital port- folio. Detta arbete borde
vara av intresse för hela skolan att ta del av. Formerna och verktygen för
dokumentation behöver diskuteras ytterligare och förankras i
personalgruppen så att det dokumentationsarbete som görs till exempel i de
tidigare skolåren sedan kan nyttjas som ett led i uppföljning och utnyttjande
av elevernas tidigare erfarenheter. Dokumentationen behöver vidare göras
tillgänglig för eleven.
På skolan arbetar man i skolårsvisa arbetslag. I arbetslagen ingår
skolbarnsomsorgen och modersmålslärare i somaliska respektive arabiska.
Organisationen i skolårsvisa arbetslag är ny för i år vilket får till följd att
många samverkans- och samarbetsprocesser och strukturer ännu inte
kommit i gång. Tematiska och ämnesövergripande arbetssätt med syfte att
underlätta elevernas helhetssyn och förståelse för hur ämnen hänger ihop
förekommer i begränsad omfattning. I allmänhet har man liten kunskap om
verksamheten i varandras arbetslag. Arbetslag 5 för skolår 7-8 arbetar
tämligen åtskiljt från skolans övriga verksamhet. Samverkan och samarbete
mellan de olika arbetslagen är ett utvecklingsområde som skolans personal
själva lyfter fram.
Elevernas skolgång innebär övergångar mellan arbetslag. Även om det på
skolan finns olika samarbetsformer vid övergångarna så finns det brister. I
dagsläget genomförs överlämnandekonferenser som i första hand berör
elevernas kunskaper i basämnen men mer sällan övriga ämnen eller
elevernas erfarenheter av olika arbetsformer, ansvarstagande, inflytande
m.m. Samverkan med avlämnande förskolor inför skolstart i skolår 1 är
mycket begränsad. Detta vill vi dock påpeka är ett gemensamt ansvar hos
både avlämnande förskola och mottagande skola.
Elever i behov av särskilt stöd
I skolans elevvårdsteam ingår skolledning, psykolog, skolsköterska och
skolans vikarierande speciallärare.
Personal vi samtalat med beskriver att många av skolans elever är i behov
av särskilt stöd. Många behöver stöd i sin språkutveckling både i svenska
och i sitt modersmål. Mycket av skolans resurser satsas också på stöd kring
språk och språkutveckling. Alla elever i skolår 1 har i år kartlagts för att
skolan ska kunna sätta in åtgärder så tidigt som möjligt. En liten grupp för
elever i skolår 1 har inrättats under året.
ABCDE
sid 9 (22)
Förberedda klasskonferenser genomförs varje termin. Respektive
klassföreståndare förbereder konferensen genom att för varje elev och varje
ämne beskriva och värdera måluppfyllelsen. Klasskonferensens beslut om
åtgärder följs upp vid senare tillfälle under terminen
Samtliga elever som får specialpedagogiskt stöd har skriftliga
åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen utarbetas oftast av respektive
klassföreståndare/mentor i samarbete med någon representant för
elevvårdsteamet. Ett trettiotal program har upprättats under året,
programmen följs upp kontinuerligt. Arbetet med åtgärdsprogram skulle
kunna utvecklas ytterligare för att tydligare fokusera och utgå från elevens
tillgångar och miljöer där eleven fungerar och i mindre grad fokusera på
elevens tillkortakommanden,
Skolans klasser är små och personaltätheten är hög. Mycket av elevernas
behov av stöd förväntas pedagogerna därigenom ha möjlighet att tillgodose i
det dagliga arbetet. Strategier för att kontinuerligt utvärdera det
elevvårdande arbetet behöver utvecklas. Att utifrån kartläggning av behov
göra en översyn av befintliga resurser (i form av specialpedagog, svenska
som andraspråk, halvk lass i olika ämnen, dubbla lärare under vissa pass,
extra utrymme inom tjänsten m.m.) och därefter gemensamt diskutera hur
och var de skall fördelas kan vara viktigt för att öka allas delaktighet och
ansvar.
Elevernas ansvar och inflytande
En viktig förutsättning för att eleverna ska kunna ha inflytande och kunna ta
ansvar för sitt lärande är att de ges möjlighet att bearbeta, förstå och
reflektera över vad de förväntas lära sig och kunna och att de får individuell
återkoppling på sin kunskapsutveckling.
De elever vi samtalat med är tämligen väl informerade om vilka
kunskapsmål de förväntas uppnå för respektive skolår och de är väl
medvetna om skolans mer övergripande inriktning och profil. Det finns på
skolan goda exempel på målstyrd verksamhet helt i läroplanens anda med
delaktiga och medvetna elever. Vår bedömning är dock att elevernas
inflytande på den egna undervisningen är begränsad. De är ovana att
diskutera innehåll, arbetsformer, redovisningssätt och utvärdering.
Planeringen är oftast redan färdig när ett arbetsområde startar. Många av
skolans lärare prioriterar inte att avsätta tid för att i enlighet med läroplanens
intentioner ge rum för eleverna att delta i måldiskussioner, målformuleringar
och att vara med och utforma undervisningen. Flera av skolans arbetslag
lyfter själva fram elevernas ansvar och inflytande som ett
utvecklingsområde för hela skolan.
Vår bedömning är att det är viktigt för skolan att lyfta fram ett
genusperspektiv på arbetet, att utvärdera om organisationen av arbetet och
ABCDE
sid 10 (22)
pedagogernas förväntningar ger flickor och pojkar ett lika stort inflytande
och utrymme i undervisningen.
En utveckling av elevernas ansvar och inflytande är beroende av att
pedagogerna utvecklar en gemensam tolkning och förståelse av uppdraget.
Elevinflytande är ett vitt begrepp som bör diskuteras för att leda fram till en
gemensam syn om innebörden och dess förhållande till styrdokumenten
samt hur det kan tillämpas och utvecklas under de olika skolåren.
Elevinflytande kan ses som både mål och medel. Målet för arbetet med
elevernas ansvar och inflytande finns formulerat i läroplanen. Som medel
kan det ses som ett stöd till skolan för att få mer delaktiga elever som förmår
att sätta egna mål, utvärdera sin kunskapsutveckling och på så sätt bli
medvetna om sitt eget sätt att lära och därigenom få möjlighet att ta ansvar
för sitt lärande och sin kunskapsutveckling. Skolan och dess ledning
behöver skapa tillfällen för att ge pedagogerna möjlighet att tillsammans
tolka och reflektera kring uppdraget utifrån de nationella målen.
Enligt eleverna förekommer inte klassråd i alla klasser regelbundet.
Klassrådet är inte schemalagt och genomförs om ”det finns något att ta
upp”. Elevrådet träffas 1g/månad och på agendan finns frågor som till
exempel berör maten, schemafrågor och lektioner. Lektionernas längd är en
viktig fråga för eleverna som de ofta återkommer till. De upplever att
arbetspassen är alldeles för långa och de önskar att skolans ledning ska
lyssna till deras argument. Särskilt i de lägre skolåren bekräftar vå ra
observationer elevernas upplevelse av alltför långa arbetspass utan avbrott
för till exempel rörelse eller varierande arbetsinnehåll och arbetsformer.
Innehåll och organisation av elevens val varierar mellan olika skolår vilket
skolan bör se över. Enligt elever vi samtalat med är det inte alltid eleverna
som väljer innehåll eller fördjupningsområden utan det är mer av
obligatoriska och färdigplanerade aktiviteter som erbjuds.
Normer och värden
De elever vi samtalat med beskriver att de trivs på sin skola. De lyfter fram
att skolan är liten och att alla känner alla. Många elever har sina syskon eller
släktingar på skolan vilket bidrar till att man som elev känner trivsel och
samhörighet under skoldagen. Skolans profil gör att man som elev vistas i
en muslimsk omgivning vilket också bidrar till ökad trygghet. Det finns
bland skolans personal även en tydlig ambition att skapa en trygg och
mångkulturell lärandemiljö för eleverna.
Eleverna menar att skolan inte är fri från mobbning. Det finns kamrater som
är utsatta för trakasserier och retningar från andra skolkamrater. Konflikter
under raster är vanliga. Det förekommer också ett språkbruk som eleverna
upplever obehagligt.
Det finns brister i arbetsmiljö och arbetsklimat. Arbetsro saknas i några
undervisningssituationer och pedagogerna får ägna mycket tid, kraft och
ABCDE
sid 11 (22)
energi på att skapa arbetssituationer som ger goda undervisnings- och
inlärningsförhållanden.
På skolan finns ett antimobbingteam som är känt av eleverna. Skolan har en
skriftlig plan för arbetet mot mobbning och i planen prioriteras och beskrivs
det förebyggande arbetet. Planen omfattar inte, i enlighet med Skolverkets
allmänna råd, kränkande behandling mellan personal och elever vilket
skolan bör se över.
Det förebyggande arbetet behöver utve cklas, tydligare systematiseras och
utvärderas. Skolans elevvårdsteam är väl medvetna om betydelsen av att
ständigt arbeta med värdegrunden för att förbättra arbetsklimat och
arbetsmiljö. Det finns ett behov av att utveckla arbetet med gruppstärkande
aktiviteter liksom både efterfrågan och behov av pedagogisk handledning av
pedagogisk/metodisk karaktär för att den stödja den enskilda pedagogen i att
anpassa arbetssätt, arbetsformer och innehåll till den enskilda eleven eller
elevgruppen kring detta arbete.
Att diskutera och finna en balans mellan det pedagogiska uppdragets
dubbelhet vad gäller fostran och kunskapsutveckling och samtidigt belysa
effekter av olika förhållningssätt är en angelägen diskussion för skolan.
Bedömning och betyg
För att säkerställa en god samsyn och likvärdighet när det gäller bedömning
och betygssättning krävs ständigt återkommande samtal och diskussioner
kring kunskap och kunskapskvaliteter. Sådana planerade och strukturerade
bedömningsdiskussioner sker idag i mycket begränsad omfattning.
Skolan har för närvarande ingen samverkan med närliggande skolor vad
gäller bedömningsgrunder och målformuleringar, vilket kan göra det svårt
för pedagogerna att få perspektiv på den egna undervisningen och de
uppsatta målen och därmed bedömningarnas likvärdighet.
Betygskriterier finns utarbetade för skolår 9 men saknas i stora delar för
skolår 8. Skolan har för första gången satt betyg i skolår 8 ht´04. Även om
elevantalet är ytterst begränsat så är en diskussion kring betyg,
betygskriterier och betygssystemets användning nödvändig.
Utvecklingssamtalet är ett viktigt tillfälle för den enskilde eleven att få
information och diskutera sin egen kunskapsutveckling tillsammans med
lärare och föräldrar. Skolan har inga gemensamma strategier för
utvecklingssamtalens innehåll, form och genomförande. Det är upp till varje
arbetslag att utforma egna underlag inför samtalen. De flesta arbetslag
förbereder samtalen genom att skicka hem någon form av frågeformulär att
diskutera innan samtalet. Många av de elever vi samtalat med är nöjda med
den information som ges vid samtalet. Den upplevs som tydlig och ärlig
även om informationen och bedömningen inte är tydligt relaterad till
kunskapsmålen. Det finns också exempel på samtal där information om
ABCDE
sid 12 (22)
kunskapsutvecklingen fått stå tillbaka för diskussion kring beteendefrågor.
För de senare skolåren har formerna för utvecklingssamtalet förändrats till
att respektive mentor är ansvarig för att vidarebefordra information från
övriga lärare till elev och förälder. Tidigare fanns samtliga ämneslärare
tillgängliga för samtal.
Vid utvecklingssamtalen upprättas inte individuella studieplaner och
samtalen dokumenteras inte.
Skolans lokala styrdokument – organisation - utvecklingsstrategier
Skolan har en utarbetad och väl samlad arbetsplan för 2004-2006. Planen
omfattar riktlinjer och mål för skolans olika verksamhetsområden såsom
skolans långsiktiga mål, skolans profil, föräldrasamverkan och skolans
organisation. I arbetsplanen beskrivs olika utvecklingsområden för 20042006. Många av de utvecklingsområden som vi föreslår i denna rapport
finns redan beskrivna i skolans arbetsplan. Bland annat lyfter planen fram
elevernas ansvar och inflytande, kontinuerlig uppföljning och utvärdering av
verksamheten och en väl fungerande organisation. Formerna för uppföljning
och utvärdering av de olika områdena skulle kunna vidareutvecklas och
förtydligas.
Vi har tagit del av skolans kvalitetsredovisning för 2003-2004.
Kvalitetsredovisning för innevarande läsår är under utarbetande. Skolans
kvalitetsredovisning är väl genomarbetad och följer förordningstexten.
Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska en
kvalitetsredovisning i fristående skolor innehålla en bedömning av i vilken
mån målen för utbildningen nåtts och en beskrivning av vilka åtgärder
skolan planerar att vidta om målen inte uppnåtts. Detta förutsätter att skolan
i sin arbetsplan tydligt anger vilka mål man vill uppnå under läsåret. Skolans
analys av uppnådda resultat bör sedan utgöra underlag för vilka förändringar
och förbättringar som behöver göras och vilka utvecklingsområden som
skolan väljer inför nästa läsår.
Lokala måldokument för samtliga ämnen finns utarbetade. Dokumenten,
som omfattar skolår 1-6 respektive 7-9, är av varierande kvalitet och ett 1-9
perspektiv saknas. Måldokumentet för skolår 7-9 är enligt ledningen ”lånat”
från en annan skola och saknar egentlig förankring. Skolan är fortfarande
under uppbyggnad och kursplanearbetet har inte varit i fokus. Förmodligen
innebär detta att det saknas en diskussion om hur kursplanernas syften,
uppnåendemål och strävansmål förhåller sig till läroplansmålen och till
bedömningar vilket är viktigt för att befästa styrdokumentens kunskapssyn.
Dokumenten behöver revideras och ytterligare konkretiseras för att bli mer
enhetliga. Detta utvecklingsarbete kan dessutom göra planerna mer levande,
konkreta och användbara för både elever, föräldrar och personal i det
dagliga arbetet, samtidigt som de kan utgöra en god utgångspunkt för
ABCDE
sid 13 (22)
uppföljning av elevernas kunskapsutveckling och ett underlag för både
individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal.
Uppföljning och utvärdering av verksamheten sker bland annat genom
enkäter till elever, föräldrar och personal. Årliga utvärderings- och
planeringsdagar finns och där förs en mer övergripande och generell
diskussion om verksamheten. Vår bedömning är att skolan, utifrån detta
påbörjade arbete, behöver utarbeta en utvärderingsplan som tydligt
beskriver och systematiserar skolans arbete och rutiner kring självvärdering,
utvärdering, uppföljning och resultatanvändning.
Tillgängliga resultat diskuteras och analyseras idag i begränsad omfattning
av skolans personalgrupp gemensamt. Det är viktigt att analysera de resultat
man har och de bevis och belägg på lärande och social utveckling som
eleverna uppvisar och att man utifrån dessa initierar pedagogiska
diskussioner utifrån organisation, arbetssätt och arbetsformer i relation till
nådda resultat. Lärarnas arbete med analyser av insamlat material kan leda
till förändringar i organisationen, klassrumsarbetet och på sikt till ett ökat
lärande för eleverna.
Skolans ledning består av rektor, biträdande rektor samt arbetsenhetsledarna
för arbetsenhet 1 och arbetsenhet 2. Ledningen sammanträder varje vecka.
På skolan arbetar man i skolårsvisa arbetslag. I arbetslagen för skolår 1-3
ingår skolbarnsomsorgen. Modersmålslärare i somaliska respektive arabiska
ingår i arbetslag. Arbetslag 5 för skolår 7-8 befinner sig lokalmässigt i
Tensta vilket innebär att tillhörigheten till den övriga skolan är liten. För
varje arbetslag finns en arbetslagsledare utsedd.
Organisationen i
skolårsvisa arbetslagen är ny för i år vilket, som vi tidigare nämnt, får till
följd att många samverkans- och samarbetsprocesser och strukturer ännu
inte kommit i gå ng. Tidigare organisation innebar att man arbetade i större
arbetsenheter 1-3 respektive 4-6. Åk 7-8 saknades. Organisationen i
arbetsenheter finns fortfarande kvar men nyttjas i mycket liten grad. Den
nuvarande organisationen har enligt personal vi samtalat med medfört att
samarbetet och samverkan över skolårsgränser och ämnesgränser försvårats.
Det är svårare att nyttja alla pedagogers kompetens på ett för eleverna
optimalt sätt. Oavsett vilken organisation en skola väljer att arbeta utifrån så
finns både för- och nackdelar. Det är viktigt att personal och ledning
tillsammans utvärderar organisation, arbetssätt och arbetsformer för att
sedan gemensamt identifiera och hantera de eventuella nackdelar som en ny
organisation orsakat. Det är också viktigt att trots geografiska avstånd hitta
former som knyter samman skolan i ett 1-9 perspektiv.
ABCDE
sid 14 (22)
Övrigt
Skolan har god tillgång till datorer, liksom en god tillgång till läromedel och
annan litteratur.
För personalen finns individuella kompetensutvecklingsplaner utarbetade
och enligt skolans ledning satsas även ekonomiska resurser på personalens
kompetensutveckling.
Områden att utveckla för skolan
För att skolan bättre skall uppfylla målen bör följande utvecklingsområden
prioriteras:
•
Utveckla gemensamma, professionella och öppna samtal där analys och
värdering av arbetets genomförande och organisationens effekter på
elevernas resultat och personalens delaktighet belyses
•
Fortsatt revidering och utvecklande av de lokala kursplanernas mål och
kriterier i syfte att öka användbarheten för både elever och personal
•
Utveckla arbetsformerna än mer så att eleverna blir mer delaktiga i
planering och utvärdering och har förmåga att relatera sin
kunskapsutveckling i förhållande till uppsatta mål
•
Gemensamma strategier för dokumentation av den enskilde elevens
kunskapsutveckling
•
Utveckla undervisningen avseende ämnesövergripande studier och
helhetssyn, t.ex. genom ämnesintegrerade temaarbeten över
ämnesblocken.
•
Resultat bör tas fram, sammanställas, diskuteras och analyseras
gemensamt och sättas i relation till arbetssätt och arbetsformer liksom
organisation och resursfördelning
•
Samtidigt med ovan nämnda utvecklingsområden behöver skolan
vidareutveckla och systematisera sitt utvärderingssystem, så att man
fortlöpande kan göra en adekvat självutvärdering.
ABCDE
sid 15 (22)
Skolbarnsomsorg
Förutsättningar
Fritidshemmet Kotten tillhör Islamiska skolan, som beskriver sig själva som
en svensk skola med islamisk profil. Skola och fritidshem startade 1995.
Skola och fritidshem är beläget i ett bostadsområde med flervåningshus,
blandat med radhus och helt skyddat från biltrafik. De flesta av barnen bor i
närområdet, men det finns också barn som reser från till exempel
Mälarhöjden.
Kotten är beläget på nedre plan i ett av flervåningshusen. Lokalen
samutnyttjas för undervisning under skoltid. Fritidshemmet har för
fritidshemsverksamheten ändamålsenliga lokaler.
Biträdande rektor har det övergripande ansvaret för fritids. I verksamheten
finns också en pedagogisk ansvarig, som ansvarar för den dagliga driften
och administrationen av fritidshemmet.
Fritidshemspersonalen har kombinationstjänster, på eftermiddagarna arbetar
de på fritids och förmiddagarna i skolan som stödlärare, resurslärare,
idrottslärare eller modersmålslärare. Personalen har tillhörighet i två
arbetslag, ett för fritids och ett för skolan.
Fritidshemmet har ca 70 % av alla barn från skolår 1-3 inskrivna i
verksamheten. Samtliga barn har minst en förälder med utländsk härkomst.
Ingen öppen verksamhet för barn i skolår 4-6 bedrivs.
I tabellen nedan redovisas förhållandet barn och personal på
fritidshemstid efter skoldagens slut.
Kotten
1-3
Antal
barn
Antal
heltider
40t/v
Antal
personal på
EM
Barn/personal
exl. resurs på
EM
Andel
fritidsped. el
motsvarande
45
4
4
11,2
25%*
EM =eftermiddag
*lärare
Andelen högskoleutbildad personal på fritidshemmet är låg. Ingen
fritidspedagog finns anställd i verksamheten. Personalens kompetens är en
viktig kvalitetsfaktor för fritidshemsverksamheten och vid eventuell
nyanställning bör fritidspedago ger prioriteras. Fritidshemmets befintliga
personal är dock mycket engagerad och omtyckt i verksamheten.
ABCDE
sid 16 (22)
Styrkor och svagheter - Skolbarnsomsorg
Styrkor
Vår inspektion har visat att fritidshemmen utmärks av ett antal styrkor,
bland annat dessa:
•
Barnen trivs på sitt fritidshem och känner förtroende för de vuxna i
verksamheten
•
Verksamheten är väl organiserad och strukturerad och vilar på en
gemensam värdegrund
•
•
Verksamheten har sin utgångspunkt i barnens intressen, erfarenheter och
behov samt bygger på en frivillighet där barnen väljer vad de vill göra
utifrån ett varierat utbud av aktiviteter
Det skapande materialet är varierat och tillgängligt för barnen
•
Det finns gott om resurser för material och utflykter
•
Personaltätheten är hög
•
Det finns tid avsatt för planering och utvärdering, långsiktligt och
kortsiktligt
•
Personalen arbetar både i skolan och på fritids, vilket gör att de ser
barnets hela dag
•
Individuella kompetensutvecklingsplaner för personalen
Svagheter
Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som skolans fritidshem
delvis brister i. Bland annat följande:
•
•
•
•
•
•
Förbättringsmöjligheter finns i arbetet med självvärdering och
bedömning av den egna verksamheten
Fritidshemmets mål kan på ett tydligare sätt kopplas till
utvärderingsarbetet
Fritidshemspersonalen deltar inte vid utvecklingssamtal med föräldrar
Andelen högskoleutbildad personal med fritidspedagogutbildning eller
motsvarande är låg
Det saknas formella kanaler samt strukturer med tydliga mål för hur
barnen ska ges ett större inflytande på verksamheten
Utemiljön i direkt anslutning till fritidshemmet är begränsad
ABCDE
sid 17 (22)
Verksamhet
Lokalerna är ändamålsenliga om än något trånga. Lokalerna samutnyttjas
för undervisning i skolår 1. Klassrummet används för fritidshemverksamhet
under eftermiddagarna. Det finns möjlighet för avskildhet och vila.
Fritidshemmet har tillgång till skolans rörelserum.
Utemiljön för barnen är begränsad. Intill fritidshemmet finns en liten
inhägnad gård dit barnen är hänvisade, gården är anpassad för mindre barn.
Personale n är dock noga med att barnen ska vara ute. Varje vecka har man
en utedag, då hela fritidshemmet går iväg till en närliggande park för att
leka, grilla och vara tillsammans.
Fritidshemsverksamheten bygger på frivillighet i den meningen att barnen
själva kan välja vad de vill göra och med vem.
Innehållet i verksamheten är varierat såsom teknik, pyssel, syverkstad,
dataspel och olika former av utelek.
Material för skapande verksamhet och pyssel finns i uppmärkta lådor på
fritidshemmet. Barnen kan själva förse sig och sysselsätta sig. Personalen
fördelar sig efter vad barnen vill göra. Personalen försöker locka barnen till
att pröva nya aktiviteter.
Under skolloven är verksamheten öppen för de barn som har behov,
fritidshemmet har då tillgång till skolans lokaler. Enligt de barn vi mött är
loven fyllda med roliga aktiviteter, som bio, pingis, bakning mm.
Det
finns
avsatt
planeringstid
för
personalen,
dels
verksamhetsplanering/utvärdering för fritidshemmet 80 minuter i veckan
och planeringstid tillsammans med den lärare men samarbetar med. Inför
varje ny termin finns planeringsdagar avsatta för utvärdering och
grovplanering.
Öppen fritidsverksamhet för barn 10-12 år
Islamiska skolan tilldelas inga medel för att bedriva öppen
fritidshemsverksamhet för barn 10-12 år. Ansvaret för att 10-12 åringarna
har tillgång till en öppen verksamhet vilar på stadsdelsnämnden. I Kista
stadsdelsnämnd bedrivs denna typ av verksamhet på tre platser, i Kista,
Husby och Akalla. Den öppna fritidsverksamheten för barn 10-12 år är
öppen för de barn som bor och/eller går i skolan i området.
Föräldrasamverkan
Den dagliga kontakten och mötet med föräldrarna fungerar bra. Det finns en
naturlig och god kommunikation mellan föräldrar och personal. Personalen
stöttar och hjälper föräldrarna i kontakten med myndigheter och ger
praktiska råd kring det svenska samhället.
Enligt personalen har det varit svårt att få föräldrarna delaktiga i
fritidshemmets innehåll och utformning.
ABCDE
sid 18 (22)
Inför utvecklingssamtalen med barnen går lärare och fritidshemspersonal
gemensamt igenom barnets kunskapsutveckling och sociala utveckling
enligt en särskild mall. Fritidshemspersonalen deltar inte i
utvecklingssamtalet. I allmänna råd för fritidshem kommenteras särskilt att
”om både fritidshem och skola deltar i utvecklingssamtal med föräldrar kan
bilden av barnet bli fylligare och mer nyanserad”. Detta kan också medföra
att fritidshemmens roll och betydelse förtydligas för föräldrarna.
Föräldramöten anordnas gemensamt med skolan med nära 100%
uppslutning.
Barn i behov av särskilt stöd
Inom arbetslaget för lärare och fritidshemspersonal diskuteras barn i behov
av särskilt stöd. Frågan går sedan vidare till elevvårdsteamet, därefter
kontaktas föräldrar för att tillsammans komma överens om en handlingsplan
för barnet. Enligt personalen finns tillräckliga resurser för att tillgodose de
behov som finns.
Barns inflytande
Personalens vilja och ambition är att verksamheten ska bygga på barnens
behov och intressen. Barnen kan utifrån de aktiviteter som erbjuds välja vad
de vill göra under eftermiddagen. Personalen är lyhörd för barnens
önskemål och styr verksamheten därefter. Däremot saknas forum för
medbestämmande och inflytande i en mer strukturerad och organiserad
form. Barnen bör få möjlighet att diskutera, lämna synpunkter, få
återkoppling och se resultat av de synpunkter de framför. Det är i en sådan
process som barnen kan lära sig att se sambandet mellan inflytande över och
ansvar för de beslut som tas.
Normer och värden
Barnen blir väl mottagna på fritidshemmet och det finns alltid någon de kan
gå till om de är ledsna eller bara behöver prata med en vuxen. Personalen
samtalar ofta med barnen om vänskap, respekt och hur man kan handla i
konflikter. Stämningen på fritidshemmet är god och avslappnad. Barnen
uppger att de trivs.
Personalen har ett gemensamt förhållningssätt för att hjälpa barnen då de
hamnar i konflikter. De barn vi mött tycker att personalen handlar på ett
rättvist sätt.
De regler som finns på fritidshemmet har barn och vuxna gemensamt enats
om. Enligt barnen förekommer det bestraffningar i de fall något barn bryter
mot reglerna. Bestraffningen kan bestå av att skriva reglerna på ett papper
tio gånger eller att sitta still på en matta i 20 minuter.
ABCDE
sid 19 (22)
Samverkan
Samverkan mellan fritidshem och skola sker i första hand under skoltid, s.k.
skolsamverkan. Skolsamverkan innebär flera fördelar för barnen, det finns
fler vuxna som ser och följer barnens hela dag i skolan och på
fritidshemmet. All personal på fritidshemmet har kombinationstjänster och
har under förmiddagarna olika former av undervisningsuppdrag, såsom
resurslärare, stödlärare eller idrottslärare. Detta gör att personaltätheten
under skoltid i vissa fall är mycket hög, ofta finns två eller tre vuxna i
elevgrupperna som varierar i storlek mellan 11 och 19 elever.
Islamiska skolan har som mål 2004-2006 att öka samarbetet mellan skola
och fritidshem. Enligt ledningen har samarbetet avsevärt förbättrats under
våren 2005, då fritidshemspersonalen funnits med vid alla skolmöten.
Fritidshemspersonalen deltar naturligt i alla utflykter och idrottsdagar,
dessutom fungerar de som rastvakter vid några tillfällen i veckan.
När fritidspersonalen arbetar i skolan har de någon form av
undervisningsuppdrag. Den samverkan mellan skola och fritidshem där
verksamheterna kompletterar varandra, i syfte att de olika pedagogiska
synsätten möts för att främja barns mångsidiga utveckling och lärande kan
utvecklas.
Fritidshemspersonalen har väl tilltagen planeringstid/utvärderingstid med
den/de lärare de samarbetar med. Att ha en gemensam tid varje vecka är en
av utgångspunkterna för ett fruktbart samarbete mellan skola och fritidshem.
Kompetensutveckling
Varje fast, heltidsanställd personal disponerar 6.000 kr per år för
kompetensutveckling. Den kan bestå i fortbildning både utifrån egna och/
eller verksamhetens behov av utveckling. På medarbetarsamtalen följs
kompetensutvecklingen upp. Resurserna samt utformningen kring
kompetensutveckling medför goda förutsättningar för att kunna utvecklas i
sitt arbete. För att ytterliggare förbättra förutsättningarna kan kopplingen
mellan behovet av kompetensutveckling och de mål som sätts upp för
verksamheten förstärkas.
All personal deltar i Pedagogiskt forum, en internutbildning inom Islamiska
skolan.
ABCDE
sid 20 (22)
Målstyrning
Fritidshemmet har en bra struktur och organisation på sin verksamhet. Den
är välplanerad och strukturerad och planeringen och uppföljningen fungerar
på ett bra sätt. Läroplanen (LPO 94) och Skolverkets allmänna råd finns
med som underlag för planering och målformulering.
De tidsmässiga förutsättningarna är goda för såväl kortsiktlig som
långsiktlig planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten.
De strukturer och rutiner som finns kring utvärderingsarbetet kan utvecklas
och systematiseras. All fritidshemsverksamhet ingår numera i ett mål- och
resultatstyrt styrsystem som förutsätter ett väl fungerande system för
uppföljning och utvärdering. Olika metoder för utvärdering kan användas
men det är grundläggande att uppföljning och utvärdering är tydligt
relaterade till de mål som ställs upp för verksamheten. Fritidshemmets
övergripande mål kan brytas ner och göras tydligare för att därmed bli
lättare att utvärdera. Syftet med utvärderingarna kan förtydligas så att de i
högre grad används till att identifiera de utvecklings- och
förbättringsområden som finns i verksamheten. Föräldrar och barns
synpunkter är också ett värdefullt komplement för att få till stånd en extern
bedömning av verksamheten.
Områden att utveckla för skolbarnsomsorgen
För att fritidshemmet bättre
utvecklingsområden prioriteras:
•
•
•
•
skall
uppfylla
målen
bör
följande
Utveckla och ta fram arbetssätt för självvärdering och bedömning av
den egna verksamheten
Fritidshemmets övergripande mål behöver delas upp i tydligare delmål
för att därmed utgöra en bättre grund för utvärdering
Utvecklingssamtalen bör genomföras av lärare och fritidshemspersonal
gemensamt
Utveckla strukturer med tydliga mål för hur barnen ska ges ett större
inflytande på verksamheten
ABCDE
sid 21 (22)
Till sist
Vi har under vårt besök på Islamiska skolan mött glada och nyfikna elever
och personal med ett stort engagemang. Skolan har genom sin organisation,
sin ledning, sina elever och sin personal goda förutsättningar för att
ytterligare driva skolutvecklingsfrågor. För att kunna åstadkomma en
ytterligare positiv utveckling av skolans verksamhet är det viktigt att all
personal känner sig delaktig och blir involverad i utformningen av skolans
verksamhet. Även om all personal deltar i gemensam fortbildningen och vid
gemensamma diskussioner så känner man sig inte alltid delaktig i de beslut
som fattas. Dialog, lyhördhet och kommunikation är viktiga verktyg i
sammanhanget. Det finns bland personalen en vilja till pedagogisk förnyelse
och skolutveckling. Det är viktigt att med hjälp av ett tydligt pedagogiskt
ledarskap ta vara på personalens vilja till och intresse för skolutveckling och
att alla tillåts och förväntas bidra med idéer om hur Islamiska skolan på
bästa sätt ska utvecklas och förändras.
ABCDE
sid 22 (22)
Bilaga - Skolans resultat i siffror
Nationella prov, andel elever som uppnått målen år 5 2005
Ämne
Andel elever Antal elever
Matematik
Svenska
Engelska
91 %
82 %
Resultat ej
tillgängligt ännu
11
11
Betyg för elever år 8 ht 2004/ antal elever per /betygsgrad
Ämne
ÄEG
Matematik
Svenska
Sva
Engelska
2
Samhällsk
Biologi
Idrott och
4
hälsa
G
VG
MVG
2
4
3
1
2
5
2
1
1
3
Antal elever
5
5
5
5
5
5
