ABCDE Enheten för inspektion Förvaltningsavdelningen Utbildnin gsf ör valtningen Skolinspektörer Sören Benhardtz Sigbritt Gålnander Siw Sjödin Rapport sid 1 (17) 2017-07-15 Tfn 070 91 71 994 Tfn 070 77 17 707 Tfn 070 77 17 718 Rapport från inspektion av Björkhagens skola 5/10 – 12/10 2005 Box 22049, 104 22 STOCKHOLM, Tfn: 08-508 33 000 ABCDE sid 2 (17) Innehåll Uppdraget ....................................................................................................... 3 Förutsättningar ........................................................................................... 4 Tidigare inspektion..................................................................................... 5 Skolans resultat - styrkor och svagheter ........................................................ 6 Styrkor ........................................................................................................ 6 Svagheter .................................................................................................... 7 Kunskaper .................................................................................................. 7 Elevernas ansvar och inflytande .............................................................. 11 Normer och värden ................................................................................... 12 Bedömning och betyg .............................................................................. 13 Skolans lokala styrdokument – organisation - utvecklingsstrategier ....... 14 Områden att utveckla ................................................................................... 16 Bilaga - Skolans resultat i siffror ................................................................. 17 ABCDE sid 3 (17) Uppdraget Utvärderingsavdelningen har till uppgift att utvärdera den pedagogiska verksamheten och främja barns, ungdomars och vuxnas lärande genom att kontrollera måluppfyllelsen gentemot de nationella målen och skolplanens mål eftersträva en helhetssyn på utvärderingen samt utifrån inhämtat faktaunderlag ge underlag för åtgärdsförslag och utvecklingsinsatser. De basämnen som är behörighetsgrundande till gymnasiet skall granskas kontinuerligt. Vi som inspektörer har genomfört vårt uppdrag genom inläsning av material som skolan ställt till förfogande och viss statistik från utvärderingsavdelningen och Skolverket observationer och samtal i klassrum, fritidshem och i skolans övriga miljöer intervjuer/samtal med elever, personal och skolledning. muntlig återrapportering till skolledningen i anslutning till besöket skriftlig återrapportering i form av en skolrapport som lyfter fram skolans styrkor och utvecklingsområden. Uppföljande återbesök efter cirka 8-10 veckor Vi har inriktat oss på att granska måluppfyllelsen, det vill säga att bilda oss en så heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas och förverkligas på skolan. Vi har gjort detta utifrån en prioritering av mål från läroplanen, ämnesmålen, kursplanerna och Stockholm Stads skolplan. Vi har även lyft fram en del av läroplanens riktlinjer, som är kopplade till de mål vi prioriterat. Målen har bland annat valts för att undersöka om verksamheten ute i skolorna utmärks av deltagande målstyrning, det vill säga att eleverna verkligen äger sin egen lärprocess och har tillägnat sig förmågan att bedöma studieresultat och utvecklingsbehov. En annan röd tråd i vår prioritering av mål är samarbetet mellan lärarna kring bedömning och betygsättning samt att de samverkar på ett sådant sätt att utbildningen utgör en helhet för eleverna. En inspektion av det här slaget har till uppgift att värdera. I vår bedömning har vi utgått ifrån att hög kvalitet innebär att skolans verksamhet utmärks av att den väl: strävar mot och uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella ( t ex skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer); kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de förutsättningar man har. ABCDE sid 4 (17) Efter avslutad inspektion skrivs en rapport som lyfter fram skolans styrkor och utvecklingsområden. Innan rapporten blir offentlig har skolans ledning beretts möjlighet att kommentera innehållet och korrigera sakfel. Förutsättningar Björkhagens skola är en kommunal F-9 skola med tillhörande fritidshem. Här finns ca 800 elever. På skolan finns också en föräldradriven fritidsverksamhet för barn i åldern 10-12 år. Här finns också en förberedelseklass och en särskild undervisningsgrupp för långsam inlärning för elever i skolår 6-8. Skolan är organiserad i tre arbetsenheter för skolår F-5 och i skolår 6-9 bildar varje skolår en arbetsenhet. Arbetsenheterna leds av arbetslagsledare. Förutsättningar enligt Skolverkets statistik 2004 för elever i skolår 9(Salsa): Statistik för läsåret 2004-2005 är ännu inte tillgänglig. Andelen pojkar utgör ca 54 procent, i riket 51procent Föräldrars utbildningsnivå 2,52, i riket 2,14 Andel elever med utländsk bakgrund 5 procent, i riket 13 procent Andel elever som uppnått målen i Björkhagens skola Andel elever som når godkänt i samtliga ämnen var 96 procent i riket 76 procent. Det modellberäknade värdet är 89 procent, vilket innebär att skolan låg 7 procent över det förväntade resultatet 2004. ABCDE sid 5 (17) Tidigare inspektion Björkhagens skola inspekterades senast i januari 2002 och följande områden behövde utvecklas. Personalen behöver tid och möjligheter att diskutera kursplaner, kravnivåer och fram för allt bedömningar, både inom och mellan ämnena. Dessa diskussioner måste också regelbundet innefatta hela F9-perspektivet. Skolans resultat bör analyseras regelbundet, både av skolledningen och av personalen för att sedan ligga till grund för hur resurser fördelas, organisationens utveckling och kompetensutvecklingen. Att undervisningen i vissa av de lägre årskurserna utvecklas mer mot att se till individens kunskapsutveckling. Här är det också viktigt att se hur förskoleklass, fritids och skola kan samverka med individens kunskapsutveckling och det gemensamma uppdraget som kärna. En övergripande plan/uppföljning av att kursplanernas och läroplanens mål finns med i elevernas utbildning, bör upprättas. Här bör läroplanens mera övergripande mål och kursplanernas strävansmål ges särskild uppmärksamhet. De tematiska studierna i de naturorienterande ämnena bör utvecklas så att eleverna känner att de får erforderliga kunskaper samt att de inte upplever studierna som röriga och oklara. Det viktigt att tid avsätts för personalen i matematik och de naturorienterande ämnena att komplettera de lokala styrdokumenten samt att diskutera bedömningsnormer och betygssättning i de högre årskurserna. Eleverna har inte alltid tillräckligt god kännedom om vad som krävs för de olika betygsnivåerna i matematik och de naturorienterande ämnena och speciellt inte i teknikämnet. Teknik måste ges en egen lokal kursplan med betygskriterier som utgår från ämnets identitet. Det är också nödvändigt att teknikämnet tilldelas lämpliga utrymmen, utrustning och material så att en relevant teknikundervisning kan bedrivas på skolan. Inom flera av dessa områden har skolan utvecklat sitt arbete. Till exempel har samarbetet och samverkan skola-skolbarnsomsorg utvecklats, diskussioner och arbetet kring gemensamma bedömningsgrunder har påbörjats och utvecklats liksom de tematiska studierna. Vi kan också konstatera att eleverna idag känner sig tämligen välinformerade om mål och kravnivåer. Det finns också områden som kvarstår som utvecklingsområden. Det gäller till exempel resultatanalyser i ett F-9 perspektiv, ABCDE sid 6 (17) Skolans resultat - styrkor och svagheter Vårt uppdrag som inspektörer är att undersöka och utvärdera skolans resultat. Med resultat menar vi skolans förmåga att uppnå och styra mot de nationella målen för grundskolan samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i styrdokumenten. Detta har vi systematiserat under fyra av rubrikerna från Läroplan för grundskolan. Dessa rubriker täcker även de av oss prioriterade målen i övriga nationella styrdokument. Styrkor Vår inspektion av skolan har visat att skolan utmärks av ett antal styrkor, bland annat dessa: Skolan har utarbetat en gemensam och dokumenterad verksamhetsidé Skolan har en personalgrupp som består av engagerade och välutbildade pedagoger Skolan utmärks av ett gott arbetsklimat med ett gott förhållningssätt mellan lärare -elev och elev - elev. Elever och personal trivs och är nöjda med sin skola. Motiverade elever med höga förväntningar som också möts av höga förväntningar i det dagliga arbetet. Eleverna uttrycker en tilltro till att skolan ger dem goda kunskaper. Skolan når utifrån tillgänglig statistik goda resultat Rutiner för att fånga upp elever i behov av särskilt stöd Ämnesövergripande tema och projektarbeten, som ger eleverna möjlighet till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang Det finns många exempel på bra och varierande undervisning med konkreta och laborativa inslag Eleverna anser sig välinformerade om mål för olika arbetsområden och det finns goda exempel på en deltagande målstyrning Gemensamma bedömningar och bedömningsdiskussioner Påbörjat arbete med att finna gemensamma strategier för uppföljning och dokumentation av elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen Gott samarbete i arbetslagen Medvetet arbete med att utveckla samverkan skola-skolbarnsomsorg Det finns en vilja och ett intresse för utvecklingsarbete i enlighet med måloch resultatstyrning ABCDE sid 7 (17) Svagheter Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som skolan delvis brister i. Bland annat följande: Skolans olika lokala dokument ännu ej samlade till en gemensam och lättillgänglig arbetsplan med utvärderingsbara mål Strategier och metoder för en självvärdering/utvärdering av verksamheten behöver vidareutvecklas Det saknas gemensamma strategier för att utveckla en insikt hos eleverna om deras eget sätt att lära och att utvärdera det egna lärandet, Tillgängliga resultat analyseras inte gemensamt och pedagogiska diskussioner i metodfrågor förs sällan i ett F-9 perspektiv Elevernas inflytande över undervisningens innehåll, arbetsformer och utvärderingar varierar mellan grupperna men är begränsat En mer övergripande utvärdering av elevvårdande insatser och resursfördelning behöver utvecklas Kunskaper Behörighetsgraden bland lärarna är hög och det finns generellt en god kompetens på skolan. Skolans pedagoger och övrig personal kännetecknas av ett stort engagemang och en hög ambitionsnivå. Både lärare och elever har höga förväntningar på varandra i det dagliga arbetet. Skolans elever är mycket nöjda med sina lärare och uttrycker en tilltro till att skolan ger dem goda kunskaper. Tillgänglig siffror visar att skolans elever når goda resultat. Våren 2005 var 95% av eleverna behöriga till gymnasieskolans nationella program Skolverkets betygsstatistik för 2004 visar att andelen elever med fullständiga betyg ligger högre än det förväntade värdet. Av de 105 elever som avslutade skolår 9 vårterminen 2005 lämnade 9 elever eller 8% skolan med icke fullständigt betyg. Här finns några elever från förberedelseklassen med. Dessa elever har tidigare aldrig gått i skola. Skolår 1-5 arbetar i tre arbetsenheter med en förskoleklass knuten till sig. Skolår 1-2 och skolår 3-5 bildar i enheterna olika arbetslag. Till respektive arbetsenhet hör också ett fritidshem och pedagogerna där arbetar även i skolan. Inom arbetslagen arbetar pedagogerna i varandras klasser efter intresse och kompetens. Förskoleklassen deltar framför allt under vårterminen i arbetsenhetens teman och projekt. Av de tre arbetsenheterna arbetar en enhet Waldorfinspirerat medan de andra är mer Montessoriinspirerade. Över tid har enligt ledning och personal skillnaderna mellan de olika arbetsenheterna minskat genom att man delgivit och tagit till vara varandras pedagogiska erfarenheter. Skolan har idag få elever med annat modersmål. Andelen elever med annat modersmål har ökat under senare år och förväntas öka ytterligare. För ABCDE sid 8 (17) nyanlända elever i de senare skolåren finns en förberedelseklass organiserad. Eleverna får vid inskrivningen i förberedelseklassen även tillhörighet i en hemklass där de deltar i främst de praktiskt - estetiska ämnena. Det är också till hemklassen som eleven så småningom slussas ut Det är angeläget att skolan inför framtiden utvecklar både mål och metoder för att arbeta med svenska som andraspråk. Likaså bör kompetensen om svenska som andraspråk utökas så att alla lärare får bättre möjlighet att arbeta språkutvecklande. Även om förberedelseklassen fungerar väl för att förbereda eleverna för utslussning i de ordinarie klasserna är resultatet i hög grad beroende på de mottagande lärarnas möjlighet att arbeta strukturerat och medvetet med svenska som andra språk. Planeringen av olika insatser är i viss mån påbörjade. Skolan har tillsatt en integrationsgrupp att arbeta med dessa frågor. I de lägre skolåren finns ett påbörjat samarbete mellan skola -skolbarnsomsorg. Skolbarnsomsorgens specifika kompetens och erfarenhet nyttjas som ett komplement till arbetet i synnerhet inom olika teman och projekt. Skolbarnsomsorgens personal uttrycker att de i stort känner sig delaktiga i den gemensamma verksamheten och att planeringstid för det gemensamma arbetet finns. Däremot saknas formulerade, dokumenterade och utvärderingsbara mål för samarbetet skola - skolbarnsomsorg, vilket gör att innehållet i samverkan i viss mån blir personberoende. Även för skolbarnsomsorgens verksamhet saknas mål, vilket personalen är medvetna om och som nu också startat det arbetet. När det gäller samarbetet och samverkan med skolan är det viktigt att det bygger på ett gemensamt ansvar och ett gemensamt givande och tagande. Det finns en känsla av att samarbetet idag mer bygger på skolans villkor och behov än utifrån ett gemensamt uppdrag. Pedagogerna i skolår 7-9 arbetar i skolårsvisa arbetslag där pedagogerna till största delen arbetar i det egna laget. Eleverna har därför ett litet antal lärare som undervisar i de olika ämnena och lärarna lär på det sättet känna sina elever väl. Skolan arbetar med parallelläggning av vissa ämnen för att kunna undervisa eleverna i olika grupperingar över klassgränserna i arbetslaget. Oftast arbetar man då i 17 grupper. Det finns många goda och varierade exempel på undervisning, som på ett bra sätt återspeglar flera av läroplanens strävansmål om kunskap. Det råder en god balans mellan traditionell lärarstyrd undervisning och ett experimenterande handledande arbetssätt. I många klasser och ämnen finns goda exempel där arbetet inte är styrt av läromedel utan undervisningen är varierad med konkreta och laborativa inslag. Skolan arbetar ofta med ämnesövergripande teman och projekt i treårs intervaller. För eleverna i de senare skolåren är kunskapsmålen och kriterierna för de olika ämnena som ingår i projekten välformulerade och tydliga. Ett temaområde består oftast av en grundkurs och en fördjupningsdel. Det är timmar under elevens val som används till dessa fördjupningsarbeten. Eleverna väljer själva fördjupningsområde och har här mycket stor frihet över hur man ABCDE sid 9 (17) vill arbeta och redovisa. Samma struktur finns i de tidigare skolåren. Tema planeras gemensamt inom arbetslaget och utifrån skolans mer ämnesbundna planer. Arbetet med att formulera mål för temat eller projektet och kommunicera dessa till eleverna skiljer sig mellan de olika skolåren. De estetisk-praktiska ämnena har av tradition haft en självklar plats i skolans olika temaarbeten. Av flera anledningar är de praktiska inslagen, i dessa arbeten dock inte lika vanliga idag. Denna pedagogiska möjlighet saknar många. Elevernas kunskapsutveckling följs upp med LUS fyra gånger per läsår, ”gamla” Stockholmsprov i matematik och svenska används för skolår 3 och 7, samt nationella prov i skolår 5 och 9. Matematikgruppen på skolan har även konstruerat egna prov, som snart är klara för varje skolår. Basämnen följs alltså upp och dokumenteras systematiskt, men övriga ämnen hamnar lätt i skymundan och det finns en osäkerhet huruvida alla elever nått målen i samtliga ämnen i exempelvis skolår 5. Former för utvärdering och dokumentation av elevernas kunskapsutveckling är en förutsättning för att eleverna ska kunna följa sin egen kunskapsutveckling och i enlighet med Lpo 94 utveckla sitt eget sätt att lära. Idag finns det ingen gemensam strategi för dokumentation av elevernas kunskapsutveckling, men ett arbete är påbörjat med individuella utvecklingsplaner för eleverna i de senare skolåren. Detta arbete bygger på ett lokalt utarbetande av en databaserad omdömesbas som i framtiden också kan omfatta de lägre skolåren. Det är angeläget att en kontinuitet och progression för kunskapsutveckling och dokumentation över alla år skapas liksom en strategi för hur dokumenten ska användas för att göra eleverna mer delaktiga i den egna kunskapsutvecklingen och bedömningen av sina lärprocesser och sin måluppfyllelse. Tillgängliga resultat diskuteras och analyseras idag i begränsad omfattning på skolan. De olika resultat som skolan förfogar över används för vissa analyser och åtgärdsförslag framför allt i arbetslagen. De används dock sällan gemensamt av hela skolan för att lista och se på olika förändrings- och utvecklingsstrategier som skolan skulle kunna utveckla för att nå ännu bättre resultat Även om resultaten är goda är det av stor vikt för skolan att analysera sina resultat för att bland annat säkerställa ett F-9 perspektiv. Analys av resultat kan initiera pedagogiska diskussioner utifrån synen på kunskap, arbetssätt och arbetsformer i relation till nådda resultat och betygsättning och bli ett bra redskap för skolans självvärdering. Eleverna i de senare skolåren upplever tidvis sin arbetssituation som pressad. Det är för många elever mycket att fundera över och ta ställning till som till exempel nivå på prestationerna, betygsnivåer, val av gymnasieskola etc. De uttrycker också tankar kring att redovisningsformerna skulle kunna varieras till att ibland utgöra diskussioner eller samtal vilket skulle bidra till att lugna ner arbetet. Hemuppgifter och syftet med hemuppgifter är också en fråga de menar skolan behöver diskutera. ABCDE sid 10 (17) Elever i behov av särskilt stöd Skolan är angelägen om att göra insatser tidigt för att både kartlägga och ge stöd åt elever i behov av detta. På skolan finns en elevvårdsplan utarbetad, en plan som skrivits och revideras av elevvårdsteamet. I elevvårdsteamet ingår rektor, bitr. rektorer, skolsköterska, psykolog, kurator och speciallärarna. Skolans SYV ingår också i skolans elevvårdsteam. Respektive klasslärare/mentor har tillsammans med sitt arbetslag det gemensamma ansvaret att alla elever trivs, mår bra och når kunskapsmålen. För att alla elever skall uppnå målen erbjuder skolan extra undervisning några gånger i veckan i de olika kärnämnena. Under denna resurstid ger ämneslärarna extra stöd. För de elever som riskerar att inte nå målen skrivs deltagande i resurstiden in som en åtgärd. Handledning för undervisande lärare finns att tillgå genom skolans specialpedagoger När arbetslagen uttömt sina kunskaper och möjligheter förs ärendet vidare till skolans elevvårdsteam. Klasskonferenser, som är förberedda av klasslärarna/mentorerna hålls varje termin och dessa dokumenteras av specialpedagogerna. Elever vi samtalat med uttrycker att det finns extra hjälp att få om man så behöver. I första hand är det klassläraren man vänder sig till eller i de lägre åldrarna finns oftast fritidshemspersonal tillgänglig. På skolan finns även möjlighet för eleverna att få läxhjälp. På skolan arbetar 3 specialpedagoger varav en är under utbildning. Deras arbete är till stora delar individinriktat. De utgör en egen arbetsenhet men deltar regelbundet i respektive arbetsenhets möten. Både specialpedagoger och lärarpersonal uttrycker en känsla av ha ”koll” på skolans elever i behov av särskilt stöd. Som stöd i detta arbetet lyfter man fram de regelbundna och väl förberedda klasskonferenser som genomförs. Speciallärarna träffar vidare alla elever i skolår 1 och 2, läser med dem och dokumenterar deras läsutveckling. Däremot så uttrycker alla att resurserna inte räcker till för att ge alla elever det stöd som de här rätt till. Liksom andra skolor tvingas man till att prioritera elever med en komplicerad inlärningssituation, vilket gör att det finns en oro kring de elever som man beskriver som ”gråzonselever”. På skolan finns också en särskild undervisningsgrupp organiserad. Gruppen vänder sig till elever i skolår 6-9 med långsam inlärning. Eleverna har en tillhörighet i ordinarie klass i vilken de deltar i främst de praktiskt -estetiska ämnena. De elever vi samtalat med beskriver att de trivs med arbetet i den lilla gruppen och att de där kan få det stöd som de behöver. Det är viktigt att de åtgärdsprogram som finns upprättade för eleverna delges samtlig personal i gruppen. Skolans rutiner kring det elevvårdande arbetet och principer för hur resurser fördelas upplevs av personal vi samtalat med som i viss mån otydliga. Det finns också vissa oklarheter kring skrivandet av åtgärdsprogram och vem som ansvarar för detta. Vår bedömning är att strategier och metoder för en mer analyserade och djupgående utvärdering av organisation, resursfördelning, resultat av insatta åtgärder och resurser saknas och behöver utvecklas. ABCDE sid 11 (17) I personalgruppen finns diskussioner om olika strategier för att utveckla arbetet kring elever i behov av särskilt stöd. Frågor som diskuteras är till exempel att hitta vägar för att samordna klasskonferenserna och de individuella utvecklingsplanerna, samordna de specialpedagogiska insatserna och den löpande verksamheten liksom att utveckla ett gemensamt språk eller terminologi för olika insatser och åtgärder. Elevernas ansvar och inflytande Elevernas möjlighet till inflytande på den egna undervisningen varierar. Många elever verkar relativt vana att diskutera arbetsformer och redovisningssätt, däremot verkar de mindre vana med att diskutera undervisningsmålen. Alla lärare ger inte utrymme till denna diskussion och dialog. När det gäller fördjupningsdelen i olika projektarbeten anser eleverna att de har mycket stor frihet, vilket gör arbetet både roligare och intressantare. De yngre eleverna har FAT (fritt arbete tid) inskrivet på schemat och då arbetar eleverna i olika perioder med skilda ämnen och arbetsenhetens lokaler är indelade i rum för de olika ämnena matematik, svenska och so. För de yngre eleverna är det vanligt att inflytandet är begränsat till i vilken ordning de ska utföra olika förutbestämda arbetsmoment eller beting. Eleverna får själva välja den takt de vill arbeta i och i vissa fall även välja mellan ett begränsat antal arbetsuppgifter. En viktig förutsättning för att eleverna ska kunna ha inflytande och kunna ta ansvar för sin kunskapsutveckling är att de ges möjlighet att bearbeta, förstå och reflektera över vad de förväntas lära sig och kunna och att de får individuell återkoppling på sin kunskapsutveckling. De behöver informeras om mål och kriterier för varje arbetsområde och temaområde. De flesta lärare på Björkhagens skola är mycket tydliga med detta. Även om det finns variationer mellan olika lärare och olika ämnen så anser sig också eleverna vi samtalat med i de senare skolåren vara välinformerade om mål, kravnivåer och kriterier för måluppfyllelse. De beskriver att lärarna inför olika arbetsområden ofta presenterar vilka kunskapsmål som eleverna förväntas uppnå och eleverna i skolår 8 och 9 får också betygskriterier i de flesta ämnen. Även eleverna i de lägre skolåren kan beskriva hur de får tydlig information om vilka mål som ingår i olika arbetsområden. Däremot upplever eleverna att de inte är delaktiga i planeringen av undervisningens innehåll. Arbetsområdet, temat eller projektet är oftast färdigplanerat av läraren vilket lämnar litet utrymme för eleverna att påverka innehållet. I detta avseende når inte skolan upp till målet enl Lpo 94 att läraren skall planera undervisningen tillsammans med eleverna. Tidsbrist upplevs som ett stort hinder. Att ge eleverna rum för att enligt läroplanen delta i måldiskussioner, målformulering och att vara med och utforma undervisningen upplevs ta tid från det planerade arbetet. En utveckling av kvaliteten inom området elevernas ansvar och inflytande är beroende av att pedagogerna får tillfälle att tillsammans utveckla en gemensam tolkning och förståelse av uppdraget. ABCDE sid 12 (17) Ett öppet och positivt klassrumsklimat är en annan förutsättning för att eleverna ska våga framföra sina synpunkter och aktivt delta i diskussioner och nyttja sin rätt till inflytande. Vår bedömning är att Björkhagens skola har detta klassrumsklimat. Utvärderingar med eleverna varierar mellan skolornas olika klasser och lärare. De flesta klasserna i de tidigare skolåren utvärderar varje vecka i sina skoldagböcker utifrån de mål eleverna skrivit. Mycket sällan är dessa utvärderingar kopplade till elevernas egna lärande då målen oftast är arbetsuppgifter de ska göra t.ex. sidor att räkna utan att vara kopplade till ett kunnande. Utvärderingarna berör därför oftast arbetssättet, om man gjort det man tänkt och vad man tyckte om vissa moment etc. och utvärderingarna är mer sällan kopplade till reflektion kring det egna lärandet. För elevernas mer formella inflytande finns elevråd och klassråd. Elever vi samtalat med kände en viss uppgivenhet då de flesta av deras förslag stoppas av ekonomiska skäl eller att de ibland inte får de något svar eller förklaring. Det är mestadels praktiska frågor på klassråden. Undervisningens innehåll och form tas sällan upp. För att klassråd och elevråd i större utsträckning ska bli ett forum där även frågor kring undervisningen diskuteras, behöver eleverna medvetandegöras om att dessa frågor hör hemma även här. Normer och värden Eleverna känner sig trygga och trivs överlag på skolan och de känner sig sedda av pedagogerna. De känner förtroende för de vuxna och uttrycker att det alltid finns någon att tala med vid behov och nämner då främst sina mentorer. De upplever att det är mycket lugnt på skolan och de beskriver att det råder en god stämning mellan elev och lärare. Personalen beskriver också en god stämning och ett gott arbetsklimat inom personalgruppen. Våra iakttagelser bekräftar detta. Vid våra besök i skolans olika verksamheter och elevgrupper är våra upplevelser oftast positiva och vår bedömning är att det råder ett gott och socialt klimat mellan lärare och elever. Arbetsro råder i de flesta grupper. Enligt eleverna själva är språkbruket eleverna emellan visserligen något att förbättra men inte ett alltför stort problem. Eleverna menar att de har en tämligen mobbningsfri skola. På skolan finns en trygghetsgrupp med personal från de olika arbetsenheterna. I varje klass finns två kamratstödjare som träffar personal från enhetens trygghetsgruppsrepresentant. Trygghetsgruppens representanter är väl kända bland eleverna. Trivselgruppen ansvarar också för en trivselenkät som genomförs i varje klass och som sedan sammanställs av respektive klasslärare varje termin. Varje år har man en skolgårdsdag då de äldre eleverna arbetar med de yngre eleverna som ett av sätten för eleverna att lära känna varandra. Värdegrundsfrågor ingår ofta i de olika temaområdena och eleverna ges då möjlighet att diskutera och fundera kring dessa frågor. Ett strukturerat värdegrundsarbete finns också i skolår F-5 som arbetar med kompissamtal ABCDE sid 13 (17) varje vecka. Ett liknande strukturerat värdegrundsarbete finns inte enligt eleverna i de senare skolåren. Det kan vara av betydelse för eleverna i alla skolår att forum skapas för regelbundna diskussioner utifrån elevernas egna funderingar och frågeställningar. Skolan har inte diskuterat och utarbetat ett gemensamt dokument som beskriver skolans förväntningar på eleverna, pedagogernas förhållningssätt, kunskapssyn, människosyn etc. Ett sådant dokument som tydliggör skolans värdegrund efterlyses av personalen. Skolan behöver också revidera sin mobbningsplan/trygghetsplan efter skolverkets senaste direktiv att planen ska gälla alla typer av kränkande behandling. Bedömning och betyg För att säkerställa en god samsyn och likvärdighet när det gäller bedömning krävs ständigt återkommande samtal och diskussioner kring kunskap och kunskapskvaliteter och på vilka olika sätt eleverna ska kunna visa upp sina kunskaper. Detta arbete är påbörjat på Björkhagens skola. I de senare skolåren arbetar med man med gemensamma prov och arbetar tillsammans med rättningar och bedömningar för att säkra bedömaröverensstämmelsen precis som de nationella proven i svenska, matematik och engelska används som gemensam norm för att skapa en relativt likvärdig bedömning i dessa ämnen. Eleverna i de senare skolåren uttrycker också en känsla av att de betygssatts rättvist och att det inte finns någon skillnad mellan olika arbetslag. Det är medvetna om det samarbete kring bedömningar som finns mellan skolans olika lärare. Tillgänglig betygsstatistik visar att antalet höga betyg i de olika ämnena är förhållandevis lågt. En jämförelse mellan resultat nationella prov skolår 9 och betyg skolår 9 liksom tillgänglig statistik från staden där elevernas grundskolebetyg och gymnasiebetyg i basämnena jämförs bekräftar att satta betyg i viss mån är för låga i jämförelse med andra skolor. Skolan deltar i det av staden initierade projekt Betyg och Bedömning. Ett projekt som riktar sig till hela grundskolan alltså även till pedagoger som inte sätter betyg. Projektets nätverksdiskussioner och det lokala arbetet på respektive skola som sedan följer är ett bra tillfälle för F-9 skolor att utveckla sina bedömarstrategier i ett grundskoleperspektiv. Betyg och olika ämnesmål kan utgöra hinder när det gäller att hitta nya och annorlunda arbetsformer men vår bedömning är att Björkhagens skola arbetar medvetet med att övervinna dessa hinder. Skolan har strategier för hur grupparbeten i de senare skolåren ska bedömas, vilket också eleverna är medvetna om. Projekt- och temaarbeten bedöms av olika ämnesföreträdare. Betygssystemet är anpassat till arbetssätt och arbetsformer. Det finns också ett försök kring teknikämnet där olika ämnesföreträdare bedömer olika delar av ämnet. När det gäller teknikämnet vill vi dock påpeka liksom i föregående rapport att teknik utgör ett eget ämne. Försöket med att dela upp ämnet i olika ABCDE sid 14 (17) delar och till olika företrädare behöver noggrant utvärderas i förhållande till elevernas lärande. Utvecklingssamtalet är ett viktigt tillfälle för den enskilde eleven att få information och diskutera sin egen kunskapsutveckling tillsammans med lärare och föräldrar. Skolan har inte utvecklat gemensamma omdömesblanketter inför utvecklingssamtalen utan de ser lite olika ut i de olika arbetsenheterna. Omdömesblanketterna för de lägre åldrarna har ungefär lika utseende och utifrån tydliga mål i svenska, matematik och engelska bokförs om eleverna ej nått målen, är på väg eller nått målen. Ett frågeformulär går hem innan samtalen så att man kan diskutera tillsammans med sina föräldrar, vilket gör att elever och föräldrar är förberedda inför samtalet enligt intentionerna med samtal på lika villkor. Eleverna är till stor del nöjda med utvecklingssamtalen, som de anser vara tydliga och ärliga. Samtalen leder oftast fram till ett resonemang om vad eleven bör arbeta vidare med för att t.ex. få ett högre betyg. Det är dock vissa ämnen där informationen är otillräcklig eller nästan obefintlig, vilket skolan bör se över. Eleverna känner dock att de vid andra tillfällen alltid kan prata med sina olika lärare om kunskapsutvecklingen. Skolans lokala styrdokument – organisation – utvecklingsstrategier Skolan har en gemensam vision och verksamhetsidé att utifrån en pedagogisk mångfald med bland annat inspiration av Montessori- och Waldorfpedagogik för de yngre eleverna och ett ämnesövergripande och projektinriktat arbetssätt för de äldre skapa ett pedagogiskt forum. Även omverksamhetsidén är formulerad och dokumenterad så är den enligt vår bedömning inte helt förankrad. En verksamhetsidé behöver ständigt diskuteras, tolkas och förankras för att den ska utgöra ett levande dokument för en personalgrupp. Alla måste känna en delaktighet i formuleringarna. För skolans olika verksamhetsområden finns olika planer utarbetade. De är dock inte samlade till en tydlig och lättillgänglig arbetsplan med utvärderingsbara mål. Vi har tagit del av skolans verksamhetsbeskrivning och verksamhetsberättelse Den kvalitetsredovisning/verksamhetsberättelse som skolan lämnar till stadsdelen bör vidareutvecklas för att bli det användbara instrument som krävs för en meningsfull utvärdering och planering av framtiden. En kvalitetsredovisning är en samlad analys och bedömning av resultat och måluppfyllelse baserad på uppföljningar och utvärderingar som har skett i skolan och kvalitetsredovisningen bör synliggöra skolans resultat och definiera utvecklingsområden Skolan saknar en tydlig plan för utvärdering av sina verksamheter. Till skolans åtaganden i verksamhetsplanen finns utvärderingar av respektive åtagande inte beskrivet. Formerna för utvärdering av verksamhetsplanens åtaganden bör utvecklas vidare och anpassas till åtagandet. Strategier och rutiner saknas för personalens självvärdering/utvärdering av sin verksamhet som en grund för ABCDE sid 15 (17) kvalitetsredovisningen. Detta får till följd att personalens delaktighet i skolans kvalitetsarbete blir begränsat. De olika resultat som skolan förfogar över (exempelvis provresultat, nationella prov, LUS, enkäter, betyg) används för vissa analyser och åtgärdsförslag. De används dock sällan gemensamt av hela skolan för att lista och se på olika förändrings- och utvecklingsstrategier som skolan skulle kunna utveckla för att nå ännu bättre resultat. För samtliga ämnen finns lokala planer utarbetade. Planerna har en gemensam form och layout. Kunskapsmål finns utarbetade för skolår 3, 5, 8 och 9, för vissa ämnen även för skolår 6 och 7. Planerna beskriver syftet med ämnet och innehåller också gemensamma kriterier för måluppfyllelse i de olika skolåren. Vår bedömning är att planerna håller god kvalitet men att det finns ett behov hos personalen att tillsammans få syn på och formulera delmål som beskriver en kunskapsprogression F-9. Att gemensamt formulera sig kring kunskapsprogressionen utgör också en användbart verktyg för dokumentation av kunskapsutvecklingen liksom en grund för arbetet med individuella utvecklingsplaner. De mer ämnesbundna planerna är vidare anpassade till skolans tydliga satsning på ämnesöverskridande arbete. Björkhagens skola är organiserad i tre vertikala arbetslag för åren F-5 och fyra horisontella år 6-9. Arbetslagen leds av arbetslagsledare som regelbundet sammanträder med skolans ledning. Tankarna kring hur organisationen för de äldre eleverna ska lösas har varierat över tid. Det finns en medvetenhet på skolan om att valet av organisation i skolårsvisa arbetslag innebär stora krav på mötesplatser för bl.a. ämnesvisa diskussioner kring mål, kriterier och bedömning. Skolans ledning består av rektor och två biträdande rektorer med ansvar för F-5 och 6-9. I ledningsgruppen finns även ansvarig för skolbarnsomsorgen. Personalen uttrycker ett starkt förtroende för sin ledning samtidigt som personalgruppen här liksom på de flesta andra skolor efterlyser ett verksamhetsnära och tydligt pedagogiskt -didaktiskt ledarskap. Angelägna utvecklingsområden som skolan och skolans personal lyfter fram och redan arbetar med är att hitta strategier och metoder inför kravet på individuella utvecklingsplaner för samtliga elever. Nära knutet till det är arbetet med att utarbeta gemensamma rutiner och underlag för utvecklingssamtalen liksom gemensamma strategier för dokumentation av elevernas kunskapsutveckling. ABCDE sid 16 (17) Områden att utveckla För att skolan bättre skall uppfylla målen bör följande utvecklingsområden prioriteras: Utveckla och samla skolans olika dokument till en lättillgänglig arbetsplan med konkreta och utvärderingsbara mål. Utveckla gemensamma strategier för kontinuerlig dokumentation av elevernas kunskapsutveckling kopplade till såväl läroplanens mer övergripande mål som de mer ämnesbundna kunskapsmålen Utveckla arbetsformerna än mer så att eleverna, med en tydlig progression, blir mer delaktiga i planering och utvärdering och har förmåga att relatera sin kunskapsutveckling i förhållande till uppsatta mål Utveckla arbetet med individuella utvecklingsplaner Utveckla strategier för utvärdering av satta mål och åtaganden vars resultat kan utgöra grunden för kvalitetsredovisningen. Tillvarata nådda resultat och använd dem vid självvärdering och utvecklings-/förändringsarbete i ett F-9 perspektiv Utarbeta gemensamma och utvärderingsbara mål för samarbetet skolaskolbarnsomsorg Utarbeta konkreta och utvärderingsbara mål för skolbarnsomsorgens verksamhet Till sist Björkhagens skola är en väl fungerande och stabil skola. Elever och personal trivs och utför ett gott arbete. Skolans utmärks av en positiv arbetsmiljö som präglas av ömsesidiga höga förväntningar mellan lärare och elever och ett positivt intresse för lärande. Här finns, genom skolans engagerade personal och skolledning samt positiva elever, mycket goda förutsättningar att utvecklas ytterliggare mot en välfungerande målstyrd verksamhet. ABCDE sid 17 (17) Bilaga - Skolans resultat i siffror Nationella prov, år 5. Andel elever som uppnått målen 2005 Ämne Andel elever Antal elever Matematik Svenska Engelska Ingen uppgift Nationella prov, år 9 2005. Andel elever som uppnått kravnivå i Ämne Andel elever Antal elever 95 % 105 Engelska 105 Svenska Delprov A 86 % Delprov B 94 % Delprov C 90 % Matematik 74 % Betyg för elever år 8 vt 2004/ år 9 vt 2005 Ämne ÄEG % G % VG % MVG % 1/6 54/42 41/48 4/3 Matematik 4/2 55/59 36/37 5/2 Svenska /50 100/50 0/0 0/ Sva 2/2 56/45 34/47 8/5 Engelska 1/1 57/65 39/33 3/1 SO 42/44 48/50 10/6 Bild /3 68/52 30/43 2/2 NO 105 Antal elever 98/97 97/93 1/4 98/93 98/94 48/96 98/93