Skolans resultat - styrkor och svagheter

ABCDE
Enheten för inspektion
Förvaltningsavdelningen
Utbildnin gsf ör valtningen
Skolinspektörer
Sören Benhardtz
Sigbritt Gålnander
Siw Sjödin
Rapport
sid 1 (17)
2017-07-15
Tfn 070 91 71 994
Tfn 070 77 17 707
Tfn 070 77 17 718
Rapport från inspektion
av
Björkhagens skola
5/10 – 12/10 2005
Box 22049, 104 22 STOCKHOLM, Tfn: 08-508 33 000
ABCDE
sid 2 (17)
Innehåll
Uppdraget ....................................................................................................... 3
Förutsättningar ........................................................................................... 4
Tidigare inspektion..................................................................................... 5
Skolans resultat - styrkor och svagheter ........................................................ 6
Styrkor ........................................................................................................ 6
Svagheter .................................................................................................... 7
Kunskaper .................................................................................................. 7
Elevernas ansvar och inflytande .............................................................. 11
Normer och värden ................................................................................... 12
Bedömning och betyg .............................................................................. 13
Skolans lokala styrdokument – organisation - utvecklingsstrategier ....... 14
Områden att utveckla ................................................................................... 16
Bilaga - Skolans resultat i siffror ................................................................. 17
ABCDE
sid 3 (17)
Uppdraget
Utvärderingsavdelningen har till uppgift att utvärdera den pedagogiska
verksamheten och främja barns, ungdomars och vuxnas lärande genom att




kontrollera måluppfyllelsen gentemot de nationella målen och skolplanens
mål
eftersträva en helhetssyn på utvärderingen samt
utifrån inhämtat faktaunderlag ge underlag för åtgärdsförslag och
utvecklingsinsatser.
De basämnen som är behörighetsgrundande till gymnasiet skall granskas
kontinuerligt.
Vi som inspektörer har genomfört vårt uppdrag genom






inläsning av material som skolan ställt till förfogande och viss
statistik från utvärderingsavdelningen och Skolverket
observationer och samtal i klassrum, fritidshem och i skolans
övriga miljöer
intervjuer/samtal med elever, personal och skolledning.
muntlig återrapportering till skolledningen i anslutning till besöket
skriftlig återrapportering i form av en skolrapport som lyfter fram
skolans styrkor och utvecklingsområden.
Uppföljande återbesök efter cirka 8-10 veckor
Vi har inriktat oss på att granska måluppfyllelsen, det vill säga att bilda oss en
så heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas och
förverkligas på skolan.
Vi har gjort detta utifrån en prioritering av mål från läroplanen, ämnesmålen,
kursplanerna och Stockholm Stads skolplan. Vi har även lyft fram en del av
läroplanens riktlinjer, som är kopplade till de mål vi prioriterat.
Målen har bland annat valts för att undersöka om verksamheten ute i skolorna
utmärks av deltagande målstyrning, det vill säga att eleverna verkligen äger sin
egen lärprocess och har tillägnat sig förmågan att bedöma studieresultat och
utvecklingsbehov. En annan röd tråd i vår prioritering av mål är samarbetet
mellan lärarna kring bedömning och betygsättning samt att de samverkar på ett
sådant sätt att utbildningen utgör en helhet för eleverna.
En inspektion av det här slaget har till uppgift att värdera. I vår bedömning har
vi utgått ifrån att hög kvalitet innebär att skolans verksamhet utmärks av att
den väl:




strävar mot och uppfyller nationella mål
svarar mot nationella krav och riktlinjer
uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella (
t ex skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer);
kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån
de förutsättningar man har.
ABCDE
sid 4 (17)
Efter avslutad inspektion skrivs en rapport som lyfter fram skolans styrkor och
utvecklingsområden. Innan rapporten blir offentlig har skolans ledning beretts
möjlighet att kommentera innehållet och korrigera sakfel.
Förutsättningar
Björkhagens skola är en kommunal F-9 skola med tillhörande fritidshem. Här
finns ca 800 elever. På skolan finns också en föräldradriven fritidsverksamhet
för barn i åldern 10-12 år. Här finns också en förberedelseklass och en särskild
undervisningsgrupp för långsam inlärning för elever i skolår 6-8. Skolan är
organiserad i tre arbetsenheter för skolår F-5 och i skolår 6-9 bildar varje skolår
en arbetsenhet. Arbetsenheterna leds av arbetslagsledare.
Förutsättningar enligt Skolverkets statistik 2004 för elever i skolår 9(Salsa):
Statistik för läsåret 2004-2005 är ännu inte tillgänglig.
Andelen pojkar utgör ca 54 procent, i riket 51procent
Föräldrars utbildningsnivå 2,52, i riket 2,14
Andel elever med utländsk bakgrund 5 procent, i riket 13 procent
Andel elever som uppnått målen i Björkhagens skola
Andel elever som når godkänt i samtliga ämnen var 96 procent i riket 76
procent. Det modellberäknade värdet är 89 procent, vilket innebär att skolan
låg 7 procent över det förväntade resultatet 2004.
ABCDE
sid 5 (17)
Tidigare inspektion
Björkhagens skola inspekterades senast i januari 2002 och följande områden
behövde utvecklas.








Personalen behöver tid och möjligheter att diskutera kursplaner,
kravnivåer och fram för allt bedömningar, både inom och mellan
ämnena. Dessa diskussioner måste också regelbundet innefatta hela F9-perspektivet.
Skolans resultat bör analyseras regelbundet, både av skolledningen och
av personalen för att sedan ligga till grund för hur resurser fördelas,
organisationens utveckling och kompetensutvecklingen.
Att undervisningen i vissa av de lägre årskurserna utvecklas mer mot att
se till individens kunskapsutveckling. Här är det också viktigt att se hur
förskoleklass, fritids och skola kan samverka med individens
kunskapsutveckling och det gemensamma uppdraget som kärna.
En övergripande plan/uppföljning av att kursplanernas och läroplanens
mål finns med i elevernas utbildning, bör upprättas. Här bör
läroplanens mera övergripande mål och kursplanernas strävansmål ges
särskild uppmärksamhet.
De tematiska studierna i de naturorienterande ämnena bör utvecklas så
att eleverna känner att de får erforderliga kunskaper samt att de inte
upplever studierna som röriga och oklara.
Det viktigt att tid avsätts för personalen i matematik och de
naturorienterande ämnena att komplettera de lokala styrdokumenten
samt att diskutera bedömningsnormer och betygssättning i de högre
årskurserna.
Eleverna har inte alltid tillräckligt god kännedom om vad som krävs för
de olika betygsnivåerna i matematik och de naturorienterande ämnena
och speciellt inte i teknikämnet.
Teknik måste ges en egen lokal kursplan med betygskriterier som utgår
från ämnets identitet. Det är också nödvändigt att teknikämnet tilldelas
lämpliga utrymmen, utrustning och material så att en relevant
teknikundervisning kan bedrivas på skolan.
Inom flera av dessa områden har skolan utvecklat sitt arbete. Till exempel har
samarbetet och samverkan skola-skolbarnsomsorg utvecklats, diskussioner och
arbetet kring gemensamma bedömningsgrunder har påbörjats och utvecklats
liksom de tematiska studierna. Vi kan också konstatera att eleverna idag känner
sig tämligen välinformerade om mål och kravnivåer. Det finns också områden
som kvarstår som utvecklingsområden. Det gäller till exempel resultatanalyser
i ett F-9 perspektiv,
ABCDE
sid 6 (17)
Skolans resultat - styrkor och svagheter
Vårt uppdrag som inspektörer är att undersöka och utvärdera skolans resultat.
Med resultat menar vi skolans förmåga att uppnå och styra mot de nationella
målen för grundskolan samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i
styrdokumenten. Detta har vi systematiserat under fyra av rubrikerna från
Läroplan för grundskolan. Dessa rubriker täcker även de av oss prioriterade
målen i övriga nationella styrdokument.
Styrkor
Vår inspektion av skolan har visat att skolan utmärks av ett antal styrkor, bland
annat dessa:

Skolan har utarbetat en gemensam och dokumenterad verksamhetsidé

Skolan har en personalgrupp som består av engagerade och välutbildade
pedagoger

Skolan utmärks av ett gott arbetsklimat med ett gott förhållningssätt mellan
lärare -elev och elev - elev. Elever och personal trivs och är nöjda med sin
skola.

Motiverade elever med höga förväntningar som också möts av höga
förväntningar i det dagliga arbetet.

Eleverna uttrycker en tilltro till att skolan ger dem goda kunskaper.

Skolan når utifrån tillgänglig statistik goda resultat

Rutiner för att fånga upp elever i behov av särskilt stöd

Ämnesövergripande tema och projektarbeten, som ger eleverna möjlighet
till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang

Det finns många exempel på bra och varierande undervisning med konkreta
och laborativa inslag

Eleverna anser sig välinformerade om mål för olika arbetsområden och det
finns goda exempel på en deltagande målstyrning

Gemensamma bedömningar och bedömningsdiskussioner

Påbörjat arbete med att finna gemensamma strategier för uppföljning och
dokumentation av elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen

Gott samarbete i arbetslagen

Medvetet arbete med att utveckla samverkan skola-skolbarnsomsorg

Det finns en vilja och ett intresse för utvecklingsarbete i enlighet med måloch resultatstyrning
ABCDE
sid 7 (17)
Svagheter
Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som skolan delvis brister i.
Bland annat följande:






Skolans olika lokala dokument ännu ej samlade till en gemensam
och lättillgänglig arbetsplan med utvärderingsbara mål
Strategier och metoder för en självvärdering/utvärdering av
verksamheten behöver vidareutvecklas
Det saknas gemensamma strategier för att utveckla en insikt hos
eleverna om deras eget sätt att lära och att utvärdera det egna
lärandet,
Tillgängliga resultat analyseras inte gemensamt och pedagogiska
diskussioner i metodfrågor förs sällan i ett F-9 perspektiv
Elevernas inflytande över undervisningens innehåll, arbetsformer
och utvärderingar varierar mellan grupperna men är begränsat
En mer övergripande utvärdering av elevvårdande insatser och
resursfördelning behöver utvecklas
Kunskaper
Behörighetsgraden bland lärarna är hög och det finns generellt en god
kompetens på skolan. Skolans pedagoger och övrig personal kännetecknas av
ett stort engagemang och en hög ambitionsnivå. Både lärare och elever har
höga förväntningar på varandra i det dagliga arbetet. Skolans elever är mycket
nöjda med sina lärare och uttrycker en tilltro till att skolan ger dem goda
kunskaper.
Tillgänglig siffror visar att skolans elever når goda resultat. Våren 2005 var
95% av eleverna behöriga till gymnasieskolans nationella program Skolverkets
betygsstatistik för 2004 visar att andelen elever med fullständiga betyg ligger
högre än det förväntade värdet. Av de 105 elever som avslutade skolår 9
vårterminen 2005 lämnade 9 elever eller 8% skolan med icke fullständigt
betyg. Här finns några elever från förberedelseklassen med. Dessa elever har
tidigare aldrig gått i skola.
Skolår 1-5 arbetar i tre arbetsenheter med en förskoleklass knuten till sig.
Skolår 1-2 och skolår 3-5 bildar i enheterna olika arbetslag. Till respektive
arbetsenhet hör också ett fritidshem och pedagogerna där arbetar även i skolan.
Inom arbetslagen arbetar pedagogerna i varandras klasser efter intresse och
kompetens. Förskoleklassen deltar framför allt under vårterminen i
arbetsenhetens teman och projekt. Av de tre arbetsenheterna arbetar en enhet
Waldorfinspirerat medan de andra är mer Montessoriinspirerade. Över tid har
enligt ledning och personal skillnaderna mellan de olika arbetsenheterna
minskat genom att man delgivit och tagit till vara varandras pedagogiska
erfarenheter.
Skolan har idag få elever med annat modersmål. Andelen elever med annat
modersmål har ökat under senare år och förväntas öka ytterligare. För
ABCDE
sid 8 (17)
nyanlända elever i de senare skolåren finns en förberedelseklass organiserad.
Eleverna får vid inskrivningen i förberedelseklassen även tillhörighet i en
hemklass där de deltar i främst de praktiskt - estetiska ämnena. Det är också till
hemklassen som eleven så småningom slussas ut Det är angeläget att skolan
inför framtiden utvecklar både mål och metoder för att arbeta med svenska som
andraspråk. Likaså bör kompetensen om svenska som andraspråk utökas så att
alla lärare får bättre möjlighet att arbeta språkutvecklande. Även om
förberedelseklassen fungerar väl för att förbereda eleverna för utslussning i de
ordinarie klasserna är resultatet i hög grad beroende på de mottagande lärarnas
möjlighet att arbeta strukturerat och medvetet med svenska som andra språk.
Planeringen av olika insatser är i viss mån påbörjade. Skolan har tillsatt en
integrationsgrupp att arbeta med dessa frågor.
I de lägre skolåren finns ett påbörjat samarbete mellan skola -skolbarnsomsorg.
Skolbarnsomsorgens specifika kompetens och erfarenhet nyttjas som ett
komplement till arbetet i synnerhet inom olika teman och projekt.
Skolbarnsomsorgens personal uttrycker att de i stort känner sig delaktiga i den
gemensamma verksamheten och att planeringstid för det gemensamma arbetet
finns. Däremot saknas formulerade, dokumenterade och utvärderingsbara mål
för samarbetet skola - skolbarnsomsorg, vilket gör att innehållet i samverkan i
viss mån blir personberoende. Även för skolbarnsomsorgens verksamhet
saknas mål, vilket personalen är medvetna om och som nu också startat det
arbetet. När det gäller samarbetet och samverkan med skolan är det viktigt att
det bygger på ett gemensamt ansvar och ett gemensamt givande och tagande.
Det finns en känsla av att samarbetet idag mer bygger på skolans villkor och
behov än utifrån ett gemensamt uppdrag.
Pedagogerna i skolår 7-9 arbetar i skolårsvisa arbetslag där pedagogerna till
största delen arbetar i det egna laget. Eleverna har därför ett litet antal lärare
som undervisar i de olika ämnena och lärarna lär på det sättet känna sina elever
väl. Skolan arbetar med parallelläggning av vissa ämnen för att kunna
undervisa eleverna i olika grupperingar över klassgränserna i arbetslaget.
Oftast arbetar man då i 17 grupper.
Det finns många goda och varierade exempel på undervisning, som på ett bra
sätt återspeglar flera av läroplanens strävansmål om kunskap. Det råder en god
balans mellan traditionell lärarstyrd undervisning och ett experimenterande
handledande arbetssätt. I många klasser och ämnen finns goda exempel där
arbetet inte är styrt av läromedel utan undervisningen är varierad med konkreta
och laborativa inslag.
Skolan arbetar ofta med ämnesövergripande teman och projekt i treårs
intervaller. För eleverna i de senare skolåren är kunskapsmålen och kriterierna
för de olika ämnena som ingår i projekten välformulerade och tydliga. Ett
temaområde består oftast av en grundkurs och en fördjupningsdel. Det är
timmar under elevens val som används till dessa fördjupningsarbeten. Eleverna
väljer själva fördjupningsområde och har här mycket stor frihet över hur man
ABCDE
sid 9 (17)
vill arbeta och redovisa. Samma struktur finns i de tidigare skolåren. Tema
planeras gemensamt inom arbetslaget och utifrån skolans mer ämnesbundna
planer. Arbetet med att formulera mål för temat eller projektet och
kommunicera dessa till eleverna skiljer sig mellan de olika skolåren.
De estetisk-praktiska ämnena har av tradition haft en självklar plats i skolans
olika temaarbeten. Av flera anledningar är de praktiska inslagen, i dessa
arbeten dock inte lika vanliga idag. Denna pedagogiska möjlighet saknar
många.
Elevernas kunskapsutveckling följs upp med LUS fyra gånger per läsår,
”gamla” Stockholmsprov i matematik och svenska används för skolår 3 och 7,
samt nationella prov i skolår 5 och 9. Matematikgruppen på skolan har även
konstruerat egna prov, som snart är klara för varje skolår. Basämnen följs alltså
upp och dokumenteras systematiskt, men övriga ämnen hamnar lätt i
skymundan och det finns en osäkerhet huruvida alla elever nått målen i
samtliga ämnen i exempelvis skolår 5.
Former för utvärdering och dokumentation av elevernas kunskapsutveckling är
en förutsättning för att eleverna ska kunna följa sin egen kunskapsutveckling
och i enlighet med Lpo 94 utveckla sitt eget sätt att lära. Idag finns det ingen
gemensam strategi för dokumentation av elevernas kunskapsutveckling, men
ett arbete är påbörjat med individuella utvecklingsplaner för eleverna i de
senare skolåren. Detta arbete bygger på ett lokalt utarbetande av en databaserad
omdömesbas som i framtiden också kan omfatta de lägre skolåren. Det är
angeläget att en kontinuitet och progression för kunskapsutveckling och
dokumentation över alla år skapas liksom en strategi för hur dokumenten ska
användas för att göra eleverna mer delaktiga i den egna kunskapsutvecklingen
och bedömningen av sina lärprocesser och sin måluppfyllelse.
Tillgängliga resultat diskuteras och analyseras idag i begränsad omfattning på
skolan. De olika resultat som skolan förfogar över används för vissa analyser
och åtgärdsförslag framför allt i arbetslagen. De används dock sällan
gemensamt av hela skolan för att lista och se på olika förändrings- och
utvecklingsstrategier som skolan skulle kunna utveckla för att nå ännu bättre
resultat Även om resultaten är goda är det av stor vikt för skolan att analysera
sina resultat för att bland annat säkerställa ett F-9 perspektiv. Analys av resultat
kan initiera pedagogiska diskussioner utifrån synen på kunskap, arbetssätt och
arbetsformer i relation till nådda resultat och betygsättning och bli ett bra
redskap för skolans självvärdering.
Eleverna i de senare skolåren upplever tidvis sin arbetssituation som pressad.
Det är för många elever mycket att fundera över och ta ställning till som till
exempel nivå på prestationerna, betygsnivåer, val av gymnasieskola etc. De
uttrycker också tankar kring att redovisningsformerna skulle kunna varieras till
att ibland utgöra diskussioner eller samtal vilket skulle bidra till att lugna ner
arbetet. Hemuppgifter och syftet med hemuppgifter är också en fråga de menar
skolan behöver diskutera.
ABCDE
sid 10 (17)
Elever i behov av särskilt stöd
Skolan är angelägen om att göra insatser tidigt för att både kartlägga och ge
stöd åt elever i behov av detta. På skolan finns en elevvårdsplan utarbetad, en
plan som skrivits och revideras av elevvårdsteamet. I elevvårdsteamet ingår
rektor, bitr. rektorer, skolsköterska, psykolog, kurator och speciallärarna.
Skolans SYV ingår också i skolans elevvårdsteam.
Respektive klasslärare/mentor har tillsammans med sitt arbetslag det
gemensamma ansvaret att alla elever trivs, mår bra och når kunskapsmålen. För
att alla elever skall uppnå målen erbjuder skolan extra undervisning några
gånger i veckan i de olika kärnämnena. Under denna resurstid ger ämneslärarna
extra stöd. För de elever som riskerar att inte nå målen skrivs deltagande i
resurstiden in som en åtgärd.
Handledning för undervisande lärare finns att tillgå genom skolans
specialpedagoger När arbetslagen uttömt sina kunskaper och möjligheter förs
ärendet vidare till skolans elevvårdsteam. Klasskonferenser, som är förberedda
av klasslärarna/mentorerna hålls varje termin och dessa dokumenteras av
specialpedagogerna.
Elever vi samtalat med uttrycker att det finns extra hjälp att få om man så
behöver. I första hand är det klassläraren man vänder sig till eller i de lägre
åldrarna finns oftast fritidshemspersonal tillgänglig. På skolan finns även
möjlighet för eleverna att få läxhjälp.
På skolan arbetar 3 specialpedagoger varav en är under utbildning. Deras
arbete är till stora delar individinriktat. De utgör en egen arbetsenhet men
deltar regelbundet i respektive arbetsenhets möten. Både specialpedagoger och
lärarpersonal uttrycker en känsla av ha ”koll” på skolans elever i behov av
särskilt stöd. Som stöd i detta arbetet lyfter man fram de regelbundna och väl
förberedda klasskonferenser som genomförs. Speciallärarna träffar vidare alla
elever i skolår 1 och 2, läser med dem och dokumenterar deras läsutveckling.
Däremot så uttrycker alla att resurserna inte räcker till för att ge alla elever det
stöd som de här rätt till. Liksom andra skolor tvingas man till att prioritera
elever med en komplicerad inlärningssituation, vilket gör att det finns en oro
kring de elever som man beskriver som ”gråzonselever”.
På skolan finns också en särskild undervisningsgrupp organiserad. Gruppen
vänder sig till elever i skolår 6-9 med långsam inlärning. Eleverna har en
tillhörighet i ordinarie klass i vilken de deltar i främst de praktiskt -estetiska
ämnena. De elever vi samtalat med beskriver att de trivs med arbetet i den lilla
gruppen och att de där kan få det stöd som de behöver. Det är viktigt att de
åtgärdsprogram som finns upprättade för eleverna delges samtlig personal i
gruppen.
Skolans rutiner kring det elevvårdande arbetet och principer för hur resurser
fördelas upplevs av personal vi samtalat med som i viss mån otydliga. Det
finns också vissa oklarheter kring skrivandet av åtgärdsprogram och vem som
ansvarar för detta. Vår bedömning är att strategier och metoder för en mer
analyserade och djupgående utvärdering av organisation, resursfördelning,
resultat av insatta åtgärder och resurser saknas och behöver utvecklas.
ABCDE
sid 11 (17)
I personalgruppen finns diskussioner om olika strategier för att utveckla arbetet
kring elever i behov av särskilt stöd. Frågor som diskuteras är till exempel att
hitta vägar för att samordna klasskonferenserna och de individuella
utvecklingsplanerna, samordna de specialpedagogiska insatserna och den
löpande verksamheten liksom att utveckla ett gemensamt språk eller
terminologi för olika insatser och åtgärder.
Elevernas ansvar och inflytande
Elevernas möjlighet till inflytande på den egna undervisningen varierar. Många
elever verkar relativt vana att diskutera arbetsformer och redovisningssätt,
däremot verkar de mindre vana med att diskutera undervisningsmålen. Alla
lärare ger inte utrymme till denna diskussion och dialog. När det gäller
fördjupningsdelen i olika projektarbeten anser eleverna att de har mycket stor
frihet, vilket gör arbetet både roligare och intressantare.
De yngre eleverna har FAT (fritt arbete tid) inskrivet på schemat och då arbetar
eleverna i olika perioder med skilda ämnen och arbetsenhetens lokaler är
indelade i rum för de olika ämnena matematik, svenska och so. För de yngre
eleverna är det vanligt att inflytandet är begränsat till i vilken ordning de ska
utföra olika förutbestämda arbetsmoment eller beting. Eleverna får själva välja
den takt de vill arbeta i och i vissa fall även välja mellan ett begränsat antal
arbetsuppgifter.
En viktig förutsättning för att eleverna ska kunna ha inflytande och kunna ta
ansvar för sin kunskapsutveckling är att de ges möjlighet att bearbeta, förstå
och reflektera över vad de förväntas lära sig och kunna och att de får
individuell återkoppling på sin kunskapsutveckling. De behöver informeras om
mål och kriterier för varje arbetsområde och temaområde. De flesta lärare på
Björkhagens skola är mycket tydliga med detta. Även om det finns variationer
mellan olika lärare och olika ämnen så anser sig också eleverna vi samtalat
med i de senare skolåren vara välinformerade om mål, kravnivåer och kriterier
för måluppfyllelse. De beskriver att lärarna inför olika arbetsområden ofta
presenterar vilka kunskapsmål som eleverna förväntas uppnå och eleverna i
skolår 8 och 9 får också betygskriterier i de flesta ämnen. Även eleverna i de
lägre skolåren kan beskriva hur de får tydlig information om vilka mål som
ingår i olika arbetsområden.
Däremot upplever eleverna att de inte är delaktiga i planeringen av
undervisningens innehåll. Arbetsområdet, temat eller projektet är oftast
färdigplanerat av läraren vilket lämnar litet utrymme för eleverna att påverka
innehållet. I detta avseende når inte skolan upp till målet enl Lpo 94 att läraren
skall planera undervisningen tillsammans med eleverna. Tidsbrist upplevs som
ett stort hinder. Att ge eleverna rum för att enligt läroplanen delta i
måldiskussioner, målformulering och att vara med och utforma undervisningen
upplevs ta tid från det planerade arbetet. En utveckling av kvaliteten inom
området elevernas ansvar och inflytande är beroende av att pedagogerna får
tillfälle att tillsammans utveckla en gemensam tolkning och förståelse av
uppdraget.
ABCDE
sid 12 (17)
Ett öppet och positivt klassrumsklimat är en annan förutsättning för att
eleverna ska våga framföra sina synpunkter och aktivt delta i diskussioner och
nyttja sin rätt till inflytande. Vår bedömning är att Björkhagens skola har detta
klassrumsklimat.
Utvärderingar med eleverna varierar mellan skolornas olika klasser och lärare.
De flesta klasserna i de tidigare skolåren utvärderar varje vecka i sina
skoldagböcker utifrån de mål eleverna skrivit. Mycket sällan är dessa
utvärderingar kopplade till elevernas egna lärande då målen oftast är
arbetsuppgifter de ska göra t.ex. sidor att räkna utan att vara kopplade till ett
kunnande. Utvärderingarna berör därför oftast arbetssättet, om man gjort det
man tänkt och vad man tyckte om vissa moment etc. och utvärderingarna är
mer sällan kopplade till reflektion kring det egna lärandet.
För elevernas mer formella inflytande finns elevråd och klassråd. Elever vi
samtalat med kände en viss uppgivenhet då de flesta av deras förslag stoppas
av ekonomiska skäl eller att de ibland inte får de något svar eller förklaring.
Det är mestadels praktiska frågor på klassråden. Undervisningens innehåll och
form tas sällan upp. För att klassråd och elevråd i större utsträckning ska bli ett
forum där även frågor kring undervisningen diskuteras, behöver eleverna
medvetandegöras om att dessa frågor hör hemma även här.
Normer och värden
Eleverna känner sig trygga och trivs överlag på skolan och de känner sig sedda
av pedagogerna. De känner förtroende för de vuxna och uttrycker att det alltid
finns någon att tala med vid behov och nämner då främst sina mentorer. De
upplever att det är mycket lugnt på skolan och de beskriver att det råder en god
stämning mellan elev och lärare. Personalen beskriver också en god stämning
och ett gott arbetsklimat inom personalgruppen.
Våra iakttagelser bekräftar detta. Vid våra besök i skolans olika verksamheter
och elevgrupper är våra upplevelser oftast positiva och vår bedömning är att
det råder ett gott och socialt klimat mellan lärare och elever. Arbetsro råder i de
flesta grupper. Enligt eleverna själva är språkbruket eleverna emellan
visserligen något att förbättra men inte ett alltför stort problem. Eleverna menar
att de har en tämligen mobbningsfri skola.
På skolan finns en trygghetsgrupp med personal från de olika arbetsenheterna. I
varje klass finns två kamratstödjare som träffar personal från enhetens
trygghetsgruppsrepresentant. Trygghetsgruppens representanter är väl kända
bland eleverna. Trivselgruppen ansvarar också för en trivselenkät som
genomförs i varje klass och som sedan sammanställs av respektive klasslärare
varje termin.
Varje år har man en skolgårdsdag då de äldre eleverna arbetar med de yngre
eleverna som ett av sätten för eleverna att lära känna varandra.
Värdegrundsfrågor ingår ofta i de olika temaområdena och eleverna ges då
möjlighet att diskutera och fundera kring dessa frågor. Ett strukturerat
värdegrundsarbete finns också i skolår F-5 som arbetar med kompissamtal
ABCDE
sid 13 (17)
varje vecka. Ett liknande strukturerat värdegrundsarbete finns inte enligt
eleverna i de senare skolåren. Det kan vara av betydelse för eleverna i alla
skolår att forum skapas för regelbundna diskussioner utifrån elevernas egna
funderingar och frågeställningar.
Skolan har inte diskuterat och utarbetat ett gemensamt dokument som beskriver
skolans förväntningar på eleverna, pedagogernas förhållningssätt, kunskapssyn,
människosyn etc. Ett sådant dokument som tydliggör skolans värdegrund
efterlyses av personalen.
Skolan behöver också revidera sin mobbningsplan/trygghetsplan efter
skolverkets senaste direktiv att planen ska gälla alla typer av kränkande
behandling.
Bedömning och betyg
För att säkerställa en god samsyn och likvärdighet när det gäller bedömning
krävs ständigt återkommande samtal och diskussioner kring kunskap och
kunskapskvaliteter och på vilka olika sätt eleverna ska kunna visa upp sina
kunskaper.
Detta arbete är påbörjat på Björkhagens skola. I de senare skolåren arbetar med
man med gemensamma prov och arbetar tillsammans med rättningar och
bedömningar för att säkra bedömaröverensstämmelsen precis som de nationella
proven i svenska, matematik och engelska används som gemensam norm för att
skapa en relativt likvärdig bedömning i dessa ämnen. Eleverna i de senare
skolåren uttrycker också en känsla av att de betygssatts rättvist och att det inte
finns någon skillnad mellan olika arbetslag. Det är medvetna om det samarbete
kring bedömningar som finns mellan skolans olika lärare.
Tillgänglig betygsstatistik visar att antalet höga betyg i de olika ämnena är
förhållandevis lågt. En jämförelse mellan resultat nationella prov skolår 9 och
betyg skolår 9 liksom tillgänglig statistik från staden där elevernas
grundskolebetyg och gymnasiebetyg i basämnena jämförs bekräftar att satta
betyg i viss mån är för låga i jämförelse med andra skolor.
Skolan deltar i det av staden initierade projekt Betyg och Bedömning. Ett
projekt som riktar sig till hela grundskolan alltså även till pedagoger som inte
sätter betyg. Projektets nätverksdiskussioner och det lokala arbetet på
respektive skola som sedan följer är ett bra tillfälle för F-9 skolor att utveckla
sina bedömarstrategier i ett grundskoleperspektiv.
Betyg och olika ämnesmål kan utgöra hinder när det gäller att hitta nya och
annorlunda arbetsformer men vår bedömning är att Björkhagens skola arbetar
medvetet med att övervinna dessa hinder. Skolan har strategier för hur
grupparbeten i de senare skolåren ska bedömas, vilket också eleverna är
medvetna om. Projekt- och temaarbeten bedöms av olika ämnesföreträdare.
Betygssystemet är anpassat till arbetssätt och arbetsformer. Det finns också ett
försök kring teknikämnet där olika ämnesföreträdare bedömer olika delar av
ämnet. När det gäller teknikämnet vill vi dock påpeka liksom i föregående
rapport att teknik utgör ett eget ämne. Försöket med att dela upp ämnet i olika
ABCDE
sid 14 (17)
delar och till olika företrädare behöver noggrant utvärderas i förhållande till
elevernas lärande.
Utvecklingssamtalet är ett viktigt tillfälle för den enskilde eleven att få
information och diskutera sin egen kunskapsutveckling tillsammans med lärare
och föräldrar. Skolan har inte utvecklat gemensamma omdömesblanketter inför
utvecklingssamtalen utan de ser lite olika ut i de olika arbetsenheterna.
Omdömesblanketterna för de lägre åldrarna har ungefär lika utseende och
utifrån tydliga mål i svenska, matematik och engelska bokförs om eleverna ej
nått målen, är på väg eller nått målen. Ett frågeformulär går hem innan
samtalen så att man kan diskutera tillsammans med sina föräldrar, vilket gör att
elever och föräldrar är förberedda inför samtalet enligt intentionerna med
samtal på lika villkor. Eleverna är till stor del nöjda med utvecklingssamtalen,
som de anser vara tydliga och ärliga. Samtalen leder oftast fram till ett
resonemang om vad eleven bör arbeta vidare med för att t.ex. få ett högre
betyg. Det är dock vissa ämnen där informationen är otillräcklig eller nästan
obefintlig, vilket skolan bör se över. Eleverna känner dock att de vid andra
tillfällen alltid kan prata med sina olika lärare om kunskapsutvecklingen.
Skolans lokala styrdokument – organisation – utvecklingsstrategier
Skolan har en gemensam vision och verksamhetsidé att utifrån en pedagogisk
mångfald med bland annat inspiration av Montessori- och Waldorfpedagogik
för de yngre eleverna och ett ämnesövergripande och projektinriktat arbetssätt
för de äldre skapa ett pedagogiskt forum. Även omverksamhetsidén är
formulerad och dokumenterad så är den enligt vår bedömning inte helt
förankrad. En verksamhetsidé behöver ständigt diskuteras, tolkas och förankras
för att den ska utgöra ett levande dokument för en personalgrupp. Alla måste
känna en delaktighet i formuleringarna.
För skolans olika verksamhetsområden finns olika planer utarbetade. De är
dock inte samlade till en tydlig och lättillgänglig arbetsplan med
utvärderingsbara mål.
Vi har tagit del av skolans verksamhetsbeskrivning och verksamhetsberättelse
Den kvalitetsredovisning/verksamhetsberättelse som skolan lämnar till
stadsdelen bör vidareutvecklas för att bli det användbara instrument som krävs
för en meningsfull utvärdering och planering av framtiden. En
kvalitetsredovisning är en samlad analys och bedömning av resultat och
måluppfyllelse baserad på uppföljningar och utvärderingar som har skett i
skolan och kvalitetsredovisningen bör synliggöra skolans resultat och definiera
utvecklingsområden
Skolan saknar en tydlig plan för utvärdering av sina verksamheter. Till skolans
åtaganden i verksamhetsplanen finns utvärderingar av respektive åtagande inte
beskrivet. Formerna för utvärdering av verksamhetsplanens åtaganden bör
utvecklas vidare och anpassas till åtagandet. Strategier och rutiner saknas för
personalens självvärdering/utvärdering av sin verksamhet som en grund för
ABCDE
sid 15 (17)
kvalitetsredovisningen. Detta får till följd att personalens delaktighet i skolans
kvalitetsarbete blir begränsat.
De olika resultat som skolan förfogar över (exempelvis provresultat, nationella
prov, LUS, enkäter, betyg) används för vissa analyser och åtgärdsförslag. De
används dock sällan gemensamt av hela skolan för att lista och se på olika
förändrings- och utvecklingsstrategier som skolan skulle kunna utveckla för att
nå ännu bättre resultat.
För samtliga ämnen finns lokala planer utarbetade. Planerna har en gemensam
form och layout. Kunskapsmål finns utarbetade för skolår 3, 5, 8 och 9, för
vissa ämnen även för skolår 6 och 7. Planerna beskriver syftet med ämnet och
innehåller också gemensamma kriterier för måluppfyllelse i de olika skolåren.
Vår bedömning är att planerna håller god kvalitet men att det finns ett behov
hos personalen att tillsammans få syn på och formulera delmål som beskriver
en kunskapsprogression F-9. Att gemensamt formulera sig kring
kunskapsprogressionen utgör också en användbart verktyg för dokumentation
av kunskapsutvecklingen liksom en grund för arbetet med individuella
utvecklingsplaner.
De mer ämnesbundna planerna är vidare anpassade till skolans tydliga satsning
på ämnesöverskridande arbete.
Björkhagens skola är organiserad i tre vertikala arbetslag för åren F-5 och fyra
horisontella år 6-9. Arbetslagen leds av arbetslagsledare som regelbundet
sammanträder med skolans ledning. Tankarna kring hur organisationen för de
äldre eleverna ska lösas har varierat över tid. Det finns en medvetenhet på
skolan om att valet av organisation i skolårsvisa arbetslag innebär stora krav på
mötesplatser för bl.a. ämnesvisa diskussioner kring mål, kriterier och
bedömning.
Skolans ledning består av rektor och två biträdande rektorer med ansvar för F-5
och 6-9. I ledningsgruppen finns även ansvarig för skolbarnsomsorgen.
Personalen uttrycker ett starkt förtroende för sin ledning samtidigt som
personalgruppen här liksom på de flesta andra skolor efterlyser ett
verksamhetsnära och tydligt pedagogiskt -didaktiskt ledarskap.
Angelägna utvecklingsområden som skolan och skolans personal lyfter fram
och redan arbetar med är att hitta strategier och metoder inför kravet på
individuella utvecklingsplaner för samtliga elever. Nära knutet till det är
arbetet med att utarbeta gemensamma rutiner och underlag för
utvecklingssamtalen liksom gemensamma strategier för dokumentation av
elevernas kunskapsutveckling.
ABCDE
sid 16 (17)
Områden att utveckla
För att skolan bättre skall uppfylla målen bör följande utvecklingsområden
prioriteras:

Utveckla och samla skolans olika dokument till en lättillgänglig arbetsplan
med konkreta och utvärderingsbara mål.

Utveckla gemensamma strategier för kontinuerlig dokumentation av
elevernas kunskapsutveckling kopplade till såväl läroplanens mer
övergripande mål som de mer ämnesbundna kunskapsmålen

Utveckla arbetsformerna än mer så att eleverna, med en tydlig progression,
blir mer delaktiga i planering och utvärdering och har förmåga att relatera
sin kunskapsutveckling i förhållande till uppsatta mål

Utveckla arbetet med individuella utvecklingsplaner

Utveckla strategier för utvärdering av satta mål och åtaganden vars resultat
kan utgöra grunden för kvalitetsredovisningen.

Tillvarata nådda resultat och använd dem vid självvärdering och
utvecklings-/förändringsarbete i ett F-9 perspektiv

Utarbeta gemensamma och utvärderingsbara mål för samarbetet skolaskolbarnsomsorg

Utarbeta konkreta och utvärderingsbara mål för skolbarnsomsorgens
verksamhet
Till sist
Björkhagens skola är en väl fungerande och stabil skola. Elever och personal
trivs och utför ett gott arbete. Skolans utmärks av en positiv arbetsmiljö som
präglas av ömsesidiga höga förväntningar mellan lärare och elever och ett
positivt intresse för lärande. Här finns, genom skolans engagerade personal och
skolledning samt positiva elever, mycket goda förutsättningar att utvecklas
ytterliggare mot en välfungerande målstyrd verksamhet.
ABCDE
sid 17 (17)
Bilaga - Skolans resultat i siffror
Nationella prov, år 5. Andel elever som uppnått målen 2005
Ämne
Andel elever Antal elever
Matematik
Svenska
Engelska
Ingen uppgift
Nationella prov, år 9 2005. Andel elever som uppnått kravnivå i
Ämne
Andel elever Antal elever
95 %
105
Engelska
105
Svenska
Delprov A
86 %
Delprov B
94 %
Delprov C
90 %
Matematik
74 %
Betyg för elever år 8 vt 2004/ år 9 vt 2005
Ämne
ÄEG % G %
VG % MVG %
1/6
54/42 41/48
4/3
Matematik
4/2
55/59 36/37
5/2
Svenska
/50
100/50
0/0
0/
Sva
2/2
56/45 34/47
8/5
Engelska
1/1
57/65 39/33
3/1
SO
42/44 48/50
10/6
Bild
/3
68/52 30/43
2/2
NO
105
Antal elever
98/97
97/93
1/4
98/93
98/94
48/96
98/93