Religion/livsåskådning
(inlämn.-Uppgift september 05)
För att förklara om skillnaden mellan religion och livsåskådning är det
nog lättast att först klargöra att religion är en livsåskådning, och inte
tvärtom. Alla människor har en bild av hur livet ser ut, kanske på ett
individuellt plan, kanske i ett större samanhang. Många människor ser
en religion som svaret på livets gåtor, andra förlitar sig på vetenskapen
för en bild på livet. Vi har alltid haft ett behov av att förklara
händelser omkring oss, något som bevisas av att olika sorters
religioner funnits bland oss så länge, och vuxit fram till stor del
oberoende av varandra, på så vitt skilda platser på jorden. Man har
helt enkelt behövt svar på existentiella frågor som ”varför finns jag”
och ”var kommer jag ifrån”. Ett alternativ till religion som förklaring
är väl just vetenskapen, som på sitt sätt också vuxit fram, och med
åren vunnit mark från religionen. Allt eftersom vetenskapen
undervisar oss om orsakerna till t ex naturkatastrofer, livets gång,
väder o vind, kommer allt fler att välja just detta alternativet framför
en mer abstrakt, andlig livssyn.
”världsbild” är ett begrepp som innebär hur vi ser på olika världar.
Var befinner vi oss nu? Vart är vi på väg? Finns det andra alternativ?
Dom flesta religioner anser att det finns olika världar, ofta kan det se
ut såhär (utifrån var vi befinner oss nu):
Före Vägen till nästa Nästa.
Dessa stadier kan även innefatta regler som avgör hur t ex ”Nästa”
kommer se ut.
Vissa religioner menar att hela världen och allting har en själ, och är
som ett levande väsen. Indiska religioner kallar detta ”Brahman”, eller
Allsjäl. Inom kristendomen ser man t ex den aktuella, mänskliga
världen som ett slags test, för att gallra ut de onda från dom goda.
Denna världen är en förberedelse inför nästa vägskäl; himmel eller
helvete. Inom kristendomen ger man väldigt mycket utrymme för just
den värld vi lever i nu, medans t ex hinduismen menar att världen att
lägga vikt på snarare är det andliga stadie vi kommer att uppnå när vi
lämnar denna världen. I västvärlden har det på senare år (1600- ) växt
fram en mekanistisk världsbild. Allting har en mekanik, och ett fysiskt
mätbart värde, och utöver det existerar inget.
Religioner i sig innebär tron på något övermänskligt, en eller flera
gudar. Hur dessa gudar ser ut och uppenbarar sig (eller inte gör det)
skiljer sig ganska radikalt mellan olika religioner. Skilnaderna
uttrycks genom begreppen, Deism, och Teism. Det förstnämnda är en
syn som innebär att gud är ett väsen som skapat våran jord och oss,
och sedan släppt oss fria att leva våra liv som vi vill, bortsett från att
det finns regler för vårat beteende om vi vill komma till himmelriket.
Gud har skapat förutsättningarna för våra liv, medans vi själva är
ansvariga för vad vi gör av det. Även om denna synen delas till viss
del av teistisk syn, ser man just i en teistisk syn att gud är något mer
personifierad och aktiv i våra liv. Gud kan hjälpa oss, och straffa oss
som det passar i nuet. Utöver denna gud, anser vissa religioner att det
finns fler gudar, antingen som fristående gudar, eller som del av guds
förlängda armar, en del av honom. Ett exempel är asatron, där man
nämner olika fristående gudar, som har ansvar för olika områden i
våra liv. Ett annat exempel är buddhismen där man ser olika gudar på
samma sätt som asatron, men där gudarna snarare är en del av
brahman, som ju är allsjälen. Samlingsbegreppet för detta är
Polyteism. Monoteism är motsatsen, där en enda gud finns, och råder
över allting. En annan syn är en panteistisk sådan, som menar att gud
finns i allting, och är allting. Gud ligger som ett andligt täcke över
alting, och allt är på så sätt gudomligt.
En ”myt” brukar vardagligt användas som synonym för skrönor. Ordet
härstammar från grekiskans mythos, som brukar innebära ”fornsagor”.
Vi använder ordet när vi talar om vår forntid, liksom även dom gamla
grekerna använde ordet när dom berättade om sin forntid. Man har
ofta använt ordet Myt i samanhanget Gudasagor, till skillnad mot
hjältesagor, där hjältesagor oftast är mer fysiskt historiska, och
gudasagor andligare. Ordet myt används ofta för att beskriva en
enskild religiös berättelse. Den skiljer sig från en sägen, då sägner är
tid och rumsbestämda. Myten bör betraktas som en primitiv form av
filosofi, även om vi nu i veteskapens spår mest ser den som
fantasifulla sagor.
Sista frågan har jag nog till viss del redan besvarat, men jag kan
utveckla lite. Betydelsen av religion och tro har varit enorm för
människor historiskt sett. Den har bestämt människors hela liv, och
hela samhällsordningar. Ibland har religionen för individer betytt
skillnaden mellan liv och död. Jag tror att samhället ser ut som det gör
mest pga. Religioners inverkan på folks liv. Idag har dock religionens
inverkan och betydelse svalnat för många människor. Jag har talat om
vetenskapens inverkan tidigare, och den har spelat in här också.
Särskillt i västvärldens i-länder har man tagit vetenskapens budskap
till sig, och lagt religiös tro åt sidan. På många andra platser i världen
har dock religion i princip oförändrat stor betydelse för människor.
Slutligen vill jag säga att även i västvärlden idag har folk ett behov av
att tro på nånting, större än människan själv, och långt fler än de
religiösa tror på någon form av liv efter döden osv. Denna tro på
”någonting”, är nog behovet som historiskt sett bildat grunden för
religiösa föreställningar, mest för att det varit det enklaste sättet att
förklara behovet och sätta fingret på just vad det är man trott på.
Magnus Wahlström
Källor: egna tankar, susning.nu och läroboken.
