Guds Kristna Kyrkor
[261]
Lagen och det Åttonde
Budordet [261]
(Edition 1.1 19981010-19990525)
Det är skrivet: Du skall inte stjäla. Denna uppsats förklarar hela strukturen hos Guds Lag, som den
är upptagen i budorden som förklarades av profeterna och Testamentet i förening med läsningen av
lagen under Sabbatsåren.
Christian Churches of God
PO Box 369, WODEN ACT 2606, AUSTRALIA
E-mail: [email protected]
(Copyright  1998, 1999 Wade Cox)
(Tr. 2003)
Detta manuskript får kopieras och spridas fritt förutsatt att det kopieras i sin helhet utan ändringar eller
utelämnande. Förläggarens namn och adress, samt upphovsrättinnehavaren måste inkluderas. Inga
avgifter skall läggas på mottagare av distribuerade kopior. Kortare citat får inkluderas i texter såsom
kritiska artiklar och recensioner utan att upphovsrätten bryts.
Detta manuskript finns tillgängligt i original och översättning på Internet på webadress:
http://www.logon.org och http://www.ccg.org
Page 2
Lagen och det Åttonde Budordet [261]
Lagen och det Åttonde Budordet [261]
Det är skrivet: Du skall inte stjäla. (2 Mos
20:15; 5 Mos. 5:19).
Tredje Mosebok 19:11 Ni skall inte stjäla och
inte bedra eller lura varandra.
Egendom som är Guds ägda
Alla ting är i slutändan Guds egendom. Gud
upprättade lagarna, som behandlar den korrekta
handlingen och förkastandet av Hans egendom.
Gud har uppdelat skapelsen i kategorier rörande
den egendom vi kan använda; och egendom
som vi inte kan använda. Gud har gjort dessa
uppdelningar grundade på ett antal samlingar
av regler, inom vilka vi är tvungna att verka.
Det finns lagar rörande miljön och
omgivningen och vad vi får göra med den. Det
finns lagar som rör näringskedjan, och vad av
den som vi tillåts äta. Det finns lagar som rör
delar av markens avkastning som vi kan äta och
de delar som skall avsättas för Guds syften i
skapelsens funktioner.
Skapelsen i sin helhet centreras kring den ende
sanne Guden, och därför bär det första budordet
med sig lagar rörande den egendom som Gud
anser som sin egen, under termen tionde (jfr
uppsatsen Tithing (No. 161)).
Första Budordet och Tiondet
Brist i att följa Guds system med tiondet som
Han satt i ordning skall ses som stöld.
Malaki 3:1-12 1 Se, jag sänder min budbärare, han
skall bana väg för mig. Plötsligt skall han komma till
sitt tempel, den härskare som ni ber om, den
förbundets budbärare som ni begär. Se, han kommer,
säger Herren Sebaot. 2 Men vem kan uthärda dagen
då han kommer? Vem kan bestå när han visar sig?
Han är som smältarens eld, som tvättarnas lut, 3 han
sätter sig ner likt den som smälter och renar silver.
Han skall rena leviterna och luttra dem som guld och
silver, så att de kan bära fram offergåvor åt Herren
på det rätta sättet. 4 Då skall Judas och Jerusalems
offergåvor behaga Herren som i forna dagar, i
gången tid. 5 Jag kommer till er för att hålla dom,
och utan dröjsmål skall jag ställa trollkarlar,
äktenskapsbrytare och menedare till svars och alla
som förtrycker daglönare, änkor och faderlösa och
som förfördelar invandrare – alla dem som inte
fruktar mig, säger Herren Sebaot. 6 Jag, Herren, har
inte förändrats, och ni, Jakobs barn, är som ni alltid
har varit: 7 ända sedan era fäders tid har ni avvikit
från mina stadgar och inte hållit dem. Vänd tillbaka
till mig, så vänder jag tillbaka till er, säger Herren
Sebaot. Då säger ni: ”Hur då vända tillbaka?” 8 Så
en människa får röva från Gud? Ni rövar ju från
mig! Då säger ni: ”Hur har vi rövat från dig?”
Tionden och offergåvor har ni rövat! 9 Ni drabbas
av förbannelse, ändå rövar ni från mig, alla och
envar. 10 Kom med hela tiondet till förrådshuset, så
att det finns mat i mitt hus. Sätt mig på ett sådant
prov, säger Herren Sebaot, då kommer jag att öppna
himlens fönster och låta ymnig välsignelse strömma
ner över er.11 Jag skall skrämma bort gräshopporna
så att de inte förstör markens gröda för er och så att
era vinodlingar inte blir utan frukt, säger Herren
Sebaot.12 Då skall alla folk prisa er lyckliga, och ni
skall få ett härligt land, säger Herren Sebaot.
Gud uppsatte ett system som kräver betalning
för upprätthållande av Hans dyrkan, och för de
fattiga, så väl som för Hans folks förmåga att
delta i Hans vägar, och i Hans Sabbater och
Högtider. Guds offer skall vara skadefritt. Han
anser skadade offer som en överträdelse.
Femte Mosebok 17:1-4 1 Åt Herren, din Gud, skall
du inte offra en tjur eller ett får som har något fel
eller lyte, ty detta väcker Herrens, din Guds, avsky.
2 Om det hos dig, i någon av de städer som Herren,
din Gud, ger dig, finns en man eller kvinna som gör
det som är ont i Herrens, din Guds, ögon och bryter
förbundet med honom, 3 någon som mot min
befallning tjänar andra gudar och tillber dem eller
solen, månen och himlens hela härskara, 4 och om
detta kommer till dina öron, då skall du noga
undersöka saken. Om det verkligen är sant att något
så skändligt har skett i Israel,
Detta krav på en perfekt offergåva utan fläckar
eler skador, visar mot de utvalda och det
slutgiltiga ödet och målet för hela
mänskligheten.
Så väl som priset för tiondet, är priset för
mönstringen av Israel tvunget att ges, brist i att
göra detta är också en stöld.
Andra Mosebok 30:11-16 11 Herren talade till
Mose: 12 När du mönstrar israeliterna och räknar
deras antal skall var och en vid mönstringen betala
en lösen för sitt liv åt Herren, så att ingen olycka
drabbar dem vid mönstringen. 13 Var och en som
upptas bland de mönstrade skall ge en halv sikel
efter tempelvikt – 20 gera per sikel. Denna halva
sikel är en offergåva åt Herren. 14 Alla som upptas
Lagen och det Åttonde Budordet [261]
bland de mönstrade, från tjugo års ålder och uppåt,
skall ge denna offergåva åt Herren. 15 Den rike skall
inte ge mer och den fattige inte mindre än en halv
sikel när ni ger offergåvan åt Herren som en lösen
för ert liv. 16 Du skall ta emot lösesumman av
israeliterna och använda pengarna till tjänsten vid
uppenbarelsetältet. Så skall israeliterna bli
ihågkomna inför Herren, genom den lösen ni ger för
ert liv.
Denna lösen blev betalad av Messias, och detta
är varför ingen människa har mönstrat Israels
folk, och ingen människa känner till
utsträckningen av tron, för frälsningen gäller
numera även de ofrälse. Tron har sträcks ut att
innefatta de ofrälse och de har också nu
möjligheten att bli till en del av Guds Tempel
(1 Kor 3:17). Det finns här en logisk slutsats,
att om vi alla blev bringade inför priset av
Messias, har vi heller ingen rätt att hålla oss
utanför Templet.
De som tjänar Templet har rätten att äta av
Templet.
Första Korinthierbrevet 9:9-14 9 Det står ju i Moses
lag: Du skall inte binda ihop munnen på oxen som
tröskar. Skulle Gud bekymra sig om oxar?10 Nej,
det är klart att han säger det med tanke på oss. Det är
för vår skull det står skrivet att den som plöjer och
den som tröskar skall göra det med hopp om lön för
sin möda.11 Om vi har sått vårt andliga utsäde hos
er, är det då för mycket om ni ger oss något
materiellt som avkastning? 12 Om andra har rätt att
ställa krav på er, har inte vi det ännu mer? Men vi
har aldrig utnyttjat denna rätt utan finner oss i allt
för att inte lägga hinder i vägen för evangeliet om
Kristus.13 Ni vet ju att de som arbetar i templet
lever av templets intäkter och att de som gör tjänst
vid altaret får sin del av offren.14 Så har också
Herren bestämt att de som förkunnar evangeliet skall
få sitt uppehälle av evangeliet.
Belöningen, så som vi ser hos Malaki och från
Ordspråksboken, är fruktbarhet.
Ordspråksboken 3:9-10 9 Ära Herren med allt du
äger och med det första av din skörd. 10 Då skall
dina lador fyllas av säd och presskaren flöda över av
vin.
Ordspråksboken 11:24-26 24 Den ene är rundhänt
men får bara mer, den andre snålar och har ändå
inget. 25 En givmild människa får rikt igen, den som
mättar andra blir själv mättad. 26 Den som låser in
säden förbannas av folket, men välsignad blir den
som vill sälja.
Page 3
Det finns ett antal av förpliktelser som hänger
samman med välsignelse och en plats i
samhället.
Hela Gud lag är riktad mot nåd och
rättfärdighet och tjänsten för Templet är inte
meningslösa tal och traditioner, utan
implementeringen av rättvisa och rättfärdighet.
Matteus evangelium 23:23 Ve er, skriftlärda och
fariseer, ni hycklare som ger tionde av mynta och
dill och kummin men försummar det viktigaste i
lagen: rättvisa, barmhärtighet, trohet. Det gäller att
göra det ena utan att försumma det andra.
Templet under Melkisedeks order erhöll tionde
från Levi. I samband med Messias ankomst,
gav Levi väg för en ny ordning av prästerskap,
av vilken de, Levi, skulle vara en del. Levi
betalade tionde till Melkisedek (Min Kung är
Rättfärdighet), som en arvsbunden titel för
prinsen av Salem eller Urusalaim. Denna titel
bars också som Adoni-sedek, vilket betyder
Min
Herre
är
Rättfärdighet
eller
Rättfärdighetens Herre (Josh 10:1). Detta är en
profetia över deras inlemmande i den nya
ordern och tron.
Hebréerbrevet 7:1-10 1 Denne Melkisedek var kung
i Salem och präst åt Gud den Högste. Det var han
som mötte och välsignade Abraham när denne vände
tillbaka efter sin seger över kungarna. 2 Det var åt
honom Abraham gav tionde av allt. Först och främst
betyder hans namn ”rättfärdig konung”, vidare är
han kung i Salem, det vill säga ”fredskonung”. 3
Han har ingen far, ingen mor och inget stamträd.
Hans dagar har ingen början, hans liv inget slut. Han
är lik Guds son: han förblir präst för alltid. 4 Betänk
hur stor han måste vara, denne som Abraham, vår
stamfader, gav sitt bästa krigsbyte som tionde. 5 De
bland Levis efterkommande som blir präster skall
enligt lagen uppbära tionde av folket, alltså av sina
bröder, fast också de härstammar från Abraham. 6
Men Melkisedek, som inte var av deras släkt, uppbar
tionde av Abraham och välsignade honom som dock
hade fått Guds löften, 7 och ingen kan förneka att
det är den ringare som blir välsignad av den som är
förmer. 8 I det ena fallet är det dödliga människor
som tar emot tionde, men i det andra en om vilken
det vittnas att han alltid lever. 9 Och på sätt och vis
har Levi, som får tionde, själv gett tionde genom
Abraham.10 Ty som ännu ofödd var han till i sin
förfader när Melkisedek mötte denne.
Denna aspekt är täckt mer fullständigt i
uppsatsen Melchisedek (No. 128).
Page 4
Gud kräver att förordningen i Femte Mosebok
14:28 hålls, och att tiondet för det tredje året
bringas inför Herren
Femte Mosebok 14:28 Vart tredje år skall du ta allt
tionde av årets skörd till städerna och lägga upp det
där.
Detta tionde för det tredje året i den sjuåriga
cykeln skall läggas upp och högtiden skall
hållas inom portarna. Hela avkastningen av det
andra tiondet skall ges till prästerskapet, för att
de skall kunna sörja för de fattiga över hela den
sjuåriga perioden. Amos talar också om detta.
Det dagliga offret eliminerades i samband med
förstörelsen av det materiella och fysiska
templet. Vid färdigställandet av Hesekels
Tempel, kommer bara morgonoffret att bli
återinfört. Denna följd av offer förtäljer
historien om Templet och framåtskridande
skörden. Amos talar här om tiden fram till
förstörelsen år 70 e. Kr.
Amos 4:4 Gå till Betel och synda, till Gilgal och
synda än mer! Bär fram era offer om morgonen, ert
tionde på festens tredje dag!
Gud säger att han har gett Israels folk renhet för
tänderna i deras boningar, ändå har de inte
återvänt till honom. Med andra ord, han har
dragit uppå dem med fattigdom och svält, och
trots detta har de inte återvänt till Honom (jfr.
Amos 4:1-13).
De som förtryckte de fattiga och krossade de
behövande, drevs till dessa ytterligheter för
deras orättfärdighet och de återvände inte till
Gud. En sak syns här gå med de andra. Om de
stjäl från Gud, syns de också förtrycka Hans
folk samt de fattiga och de faderlösa.
Var försiktig med att göra skillnader mellan
vad som var Kejsarens (Ceasar i Coxs original.
övers. anm.) och vad som är Guds (Matt. 22:21;
Mark. 12:17; Luk. 20:25).
Således utgår all myndighet från Gud och alla
är krävda att handla med de olika befogenheter
eftersom de är utfärdade av Gud.
Romarbrevet 13:1-10 1 Varje människa skall
underordna sig all den överhet hon har över sig. Ty
det finns ingen överhet som inte är av Gud, och den
som finns är förordnad av honom. 2 De som
Lagen och det Åttonde Budordet [261]
motsätter sig överheten gör därför motstånd mot
Guds ordning, och de som gör motstånd drar straff
över sig själva. 3 De styrande är inget hot mot goda
gärningar, men mot onda. Vill du slippa känna
fruktan för överheten, gör då det goda, och den skall
berömma dig; 4 den står ju i Guds tjänst för att du
skall kunna nå det goda. Men gör du det onda, känn
då fruktan. Det är inte för inte som överheten bär sitt
svärd; den står ju i Guds tjänst som hämnare, för att
vreden skall drabba den som gör det onda. 5 Därför
är det nödvändigt att underordna sig, inte bara för
vredens skull utan också i insikt om vad som är
riktigt. 6 Det är ju därför ni betalar skatt, ty de
styrande är Guds tjänare när de vakar över allt
sådant. 7 Ge alla vad ni är skyldiga dem, åt var och
en det han skall ha: skatt, tullar, respekt, vördnad. 8
Stå inte i skuld till någon, utom i er kärlek till
varandra. Ty den som älskar sin medmänniska har
uppfyllt lagen. 9 Buden Du skall inte begå
äktenskapsbrott, Du skall inte dräpa, Du skall inte
stjäla, Du skall inte ha begär och alla andra bud
sammanfattas ju i ordet: Du skall älska din nästa
som dig själv. 10 Kärleken vållar inte din nästa
något ont. Kärleken är alltså lagen i dess fullhet.
Därför har de som har tron också en serie
förpliktelser, i så motto att de måste ge till Gud
och prästerskapet och myndigheterna, det
vilken är deras att få.
Det optimala systemet är direkt ställt under
Guds profeter, som domare i Israel. Den
administrativa monarkin var upprättad som ett
andra och mer kostsamt system.
Första Mosebok 8:10-18 10 och du då äter dig mätt,
skall du prisa Herren, din Gud, för det rika land han
har gett dig.11 Akta dig för att glömma Herren, din
Gud, och försumma inte att hålla hans bud,
föreskrifter och stadgar, som jag i dag ger dig.12
När du äter dig mätt och bygger fina hus att bo i,13
när dina kor och får förökar sig, när du får mer av
silver och guld och allt vad du äger förmeras, 14
akta dig då för att i högmod glömma Herren, din
Gud, som förde dig ut ur Egypten, ut ur slavlägret,
15 som ledde dig genom den stora och fruktansvärda
öknen med giftormar och skorpioner, ett förbränt
land utan vatten, som lät vatten flöda ur den
flinthårda klippan 16 och lät dig äta manna i öknen,
något som dina fäder inte kände till, allt för att tukta
dig och sätta dig på prov och för att till slut visa dig
sin godhet.17 Tro inte att du av egen kraft och
förmåga har skaffat dig denna rikedom,18 utan tänk
på att det är Herren, din Gud, som ger dig kraft att
skaffa rikedom, därför att han då liksom i dag
kommer att upprätthålla det förbund han ingick med
dina fäder och bekräftade med ed.
Herren kommer inte att åhöra Israels folk under
Lagen och det Åttonde Budordet [261]
denna börda och den skall betalas.
Tid är Pengar
Offergåvor och tionden skall inte hållas inne,
Att hålla dessa inne är stöld.
Andra Mosebok 22:29-30 29 Du skall inte dröja att
offra av din skörd av vin och olja. Den förstfödde av
dina söner skall du ge åt mig. 30 På samma sätt skall
du göra med dina kor och får: sju dagar skall de vara
hos modern, och på åttonde dagen skall du ge dem åt
mig.
På den åttonde är alla av Israels unga och barn
givna åt Gud. De unga djuren och barnen
genom omskärelse och tillgivenhet.
Andra Mosebok 23:17-19 17 Tre gånger om året
skall alla män hos dig träda fram inför Härskaren
Herren.18 Blodet av det som offras till mig skall du
inte offra tillsammans med något syrat, och fettet
från mina högtidsoffer får inte lämnas kvar till
morgonen.19 Det bästa av den första grödan på din
mark skall du föra till Herrens, din Guds, hus. Du
skall inte koka en killing i moderns mjölk.
Brist i att uppställa inför Herren vid tre
tillfällen, och med en offergåva, är uppror och
stöld.
Andra Mosebok 34:19-20 19 Det första som
kommer ur moderlivet skall tillhöra mig, allt
förstfött av hankön bland din boskap, både kor och
får. 20 Men ett förstfött åsneföl skall du lösa ut med
ett lamm, och om du inte vill lösa ut det, skall du
bryta nacken av det. Varje förstfödd bland dina
söner skall du lösa ut. Med tomma händer skall
ingen träda fram inför mig.
Ingen skall ställa sig inför Herren tomhänt.
Återhållande av dig själv som del av Israels
folk är också stöld.
Andra Mosebok 34:23-26 23 Tre gånger om året
skall alla män hos dig träda fram inför Härskaren
Herren, Israels Gud. 24 Ty jag skall driva undan
folken för dig och utvidga ditt område, och ingen
skall hota ditt land när du drar upp tre gånger om
året för att träda fram inför Herren, din Gud. 25
Blodet av det som offras till mig skall du inte offra
tillsammans med något syrat, och påskfestens offer
får inte lämnas kvar till morgonen. 26 Det bästa av
den första grödan på din mark skall du föra till
Herrens, din Guds, hus. Du skall inte koka en killing
i moderns mjölk.”
Fjärde Mosebok 18:20-32 20 Herren sade till Aron:
Page 5
I deras land får du ingen egendom, ingen andel skall
tillfalla dig bland dem. Jag är din andel och din
egendom i Israel. 21 Åt leviterna ger jag som
egendom allt tionde från Israel som ersättning för
det arbete de utför, deras arbete vid
uppenbarelsetältet. 22 Hädanefter får övriga
israeliter inte komma nära uppenbarelsetältet, ty då
drar de skuld över sig och måste dö. 23 Det är
leviterna som skall utföra arbetet där, och de skall
bära den skuld de kan dra över sig. Detta skall vara
en oföränderlig stadga för er genom alla släktled. De
tilldelas ingen egendom som de andra israeliterna;
24 det tionde som israeliterna ger Herren som
offergåva är den egendom som jag ger åt dem. Det
är därför jag säger att leviterna inte skall tilldelas
någon egendom som de andra israeliterna. 25 Herren
talade till Mose: 26 Till leviterna skall du säga: När
ni tar emot israeliternas tionde, det som jag har
bestämt att ni skall få av dem som er egendom, skall
ni ge Herren en tiondel av tiondet som offergåva. 27
Denna gåva skall räknas er till godo som om det
vore säden från en tröskplats eller flödet från ett
presskar. 28 På så sätt ger också ni er offergåva åt
Herren. Ni skall ge den från alla tionden som ni tar
emot från israeliterna. Av dem skall ni ge en
offergåva åt Herren, och den skall ni lämna till
prästen Aron. 29 Från alla gåvor som ni mottar skall
ni ta undan en full offergåva åt Herren, och det ni
sålunda helgar skall ni alltid ta från de bästa
gåvorna. 30 Säg också till dem: När ni har offrat det
bästa av era tionden blir dessa för er leviter
likvärdiga med vad andra får från tröskplats eller
presskar. 31 Ni får äta dem på vilken plats ni vill
tillsammans med era familjer, ty detta är er lön,
ersättningen för ert arbete vid uppenbarelsetältet. 32
Genom att offra det bästa av era tionden undgår ni
att dra skuld över er genom dem. Ni vanhelgar inte
israeliternas heliga gåvor och behöver inte dö.
Offergåvorna skall vara av det bästa ich inte
vara förorenade. Förorenande av någon annans
offergåvor, eller underlåtelse att tillhandahålla
en ren offergåva, är också stöld och icke
passande. Det är inte bara en en ond skada, så
som det kan verka, för att förtjänsten eller
tillfredsställelsen från en ren offergåva har då
stulits, så väl som offren har varit skadade.
Femte Mosebok 14:22-29 22 Du skall lägga undan
tionde av allt du skördar, av vad åkern årligen ger.
23 Detta skall du äta inför Herren, din Gud, på den
plats som han väljer ut och där han vill låta sitt namn
bo: tiondet av din säd, ditt vin och din olja, likaså
kornas och fårens förstfödda. Så lär du dig att alltid
frukta Herren, din Gud. 24 Men om vägen är för
lång, så att du inte orkar bära med dig det som
Herren, din Gud, har välsignat dig med, därför att du
bor för långt från den plats som Herren, din Gud,
väljer ut till hemvist för sitt namn, 25 skall du sälja
allt och bära pengarna i en pung till den plats som
Page 6
Herren, din Gud, väljer ut. 26 Där kan du köpa vad
du önskar – kor och får, vin och öl, allt du vill ha.
Håll sedan måltid där inför Herren, din Gud, och
gläd dig tillsammans med din familj. 27 Och
leviterna i dina städer får du inte försumma,
eftersom de till skillnad från dig inte har fått någon
andel eller egendom. 28 Vart tredje år skall du ta allt
tionde av årets skörd till städerna och lägga upp det
där. 29 Leviterna, som till skillnad från dig inte har
fått någon andel eller egendom, liksom invandrarna,
de faderlösa och änkorna som bor i dina städer, skall
då få komma och äta sig mätta. Då skall Herren, din
Gud, välsigna dig i allt vad du företar dig.
Det andra tionde skall sättas åtsidan för firandet
av Guds Högtider och festivaler volka är
obligatoriska. Om platserna är för avlägsna, då
kan tiondet bli omvandlat till pengar och de
nödvändiga föremålen kan sedan inhandlas vid
ankomsten. Numera tar människor inte det de
har producerat och skördat, de tar pengar och
alla inhandlar i allmänhet deras högtidsföremål.
Därför blir nödvändigheten att föda de fattiga
inte klart och tydligt sedd. The medel som
avkastning och skörd måste upptas på kvällen
före högtiden, så att samtliga kan bli givna
hjälp innan högtiden börjar. Underlåtenhet att
ge offergåvorna eller att hjälpa de fattiga och de
i behov är också en stöld.
Stöld genom tillbakahållande eller återkrav av
Tiondet
Återhållande av tiondet är stöld. Då en person
behöver återkräva ett tionde för sina egna
syften, då bär ångrandet av tiondet med sig ett
straff. Om något tionde är återkrävt, så är
straffet att det återtagna eller undanhållna
tiondet skall betalas och därtill skall läggas en
femtedel mer. Sålunda är ett obligatoriskt
tjugoprocentigt tillägg lagt till varje tionde
använt för något annat syfte.
Tiden och kalendern
Gud har upprättat en kalender i himlarna. Det
verkar i enlighet med månens faser och är klart
och tydligt igenkännbart genom astronomiska
beräkningar och nymånen. Underlåtelse att
följa denna kalender så som den var i
ursprungligt skick (och inte efter den judiska
Hillel kalendern) är stöld av tid från Gud.
Underlåtenhet att hängiva Sabbaten till Gud är
stöld av Guds tid. Varje peron är förutsätts att
hängiva dessa dagar till studiet av den Levande
Lagen och det Åttonde Budordet [261]
Guden och Hans system. Var sjunde år vid
högtiden under Sabbatsåret, skall Lagen läsas
och studeras. Brist i att efterleva alla de
Sabbaterna och Lagen är stöld av Guds tid och
den krävda dyrkan. Gud kräver att alla
människor skall dyrka Honom i själ och i
sanning.
Guds Tempel
Gud har gett folket förmågor och välgång, så att
de kan hänge dessa förmågor och välsignelser
till Hans större ära. Underlåtelse att använda
förmågorna Gud har gett er för Hans dyrkan,
och hans ordning, är också stöld.
Andra Mosebok 36:1-38 1 Besalel och Oholiav skall
arbeta tillsammans med alla konstskickliga män som
Herren gett insikt och förmåga, så att de vet hur de
skall utföra allt arbete som krävs för att uppföra
helgedomen på det sätt som Herren har befallt.” 2
Mose kallade till sig Besalel och Oholiav och alla
konstskickliga män som Herren gett den rätta
insikten, alla som kände sig kallade att gripa sig an
med arbetet. 3 De tog hand om alla de gåvor som
israeliterna hade lämnat till Mose för att användas
vid arbetet på helgedomen. Men när man fortsatte att
bära fram frivilliga gåvor till honom morgon efter
morgon, 4 kom alla hantverkarna som utförde olika
slags arbeten till helgedomen, var och en från sitt
arbete, 5 och sade till Mose: ”Folket kommer med
mer än vad som behövs för att utföra det arbete som
Herren har befallt.” 6 Då lät Mose kungöra i lägret:
”Ingen, vare sig man eller kvinna, skall komma med
fler gåvor till helgedomen.” Så avhölls folket från att
lämna något mer. 7 Det som de redan hade gett
räckte mer än väl till för att arbetet skulle kunna
slutföras. 8 De konstskickliga hantverkarna gjorde
boningen av tio tältvåder som tillverkades av tvinnat
fint lingarn och av violett, purpurrött och
karmosinrött garn, med keruber i konstvävnad. 9
Varje våd gjordes 28 alnar lång och fyra alnar bred;
alla våderna var lika stora. 10 De fogades samman
fem och fem. 11 Man gjorde öglor av violett garn i
kanten av våden ytterst på det ena hopsatta stycket
och på samma sätt i kanten av den yttersta våden på
det andra hopsatta stycket. 12 50 öglor gjorde man
på den ena våden och 50 ytterst på våden i det andra
stycket, så att öglorna svarade mot varandra. 13 Man
gjorde 50 hakar av guld och fäste ihop våderna med
hakarna, så att boningen blev en helhet. 14 Man
vävde våder av gethår till ett tält över boningen; elva
våder gjorde man. 15 Varje våd gjordes 30 alnar
lång och fyra alnar bred; alla elva våderna var lika
stora. 16 Man fogade samman fem våder för sig 17
och sex våder för sig och satte 50 öglor i kanten av
den ena våden, den som var ytterst på det ena
hopsatta stycket, och 50 öglor i kanten av våden på
det andra hopsatta stycket. 18 Och man gjorde 50
hakar av koppar för att fästa ihop tältet till ett helt.
Lagen och det Åttonde Budordet [261]
19 Vidare gjorde man ett överdrag av rödfärgade
baggskinn till tältet och ovanpå detta ett överdrag av
delfinskinn. 20 Bräderna till boningen gjorde man av
akacieträ och ställde dem upprätt. 21 Varje bräda
gjordes tio alnar lång och en och en halv aln bred.
22 På varje bräda fanns två tappar i anslutning till
varandra; man gjorde likadant med alla bräderna till
boningen. 23 Av de bräder som gjorts för boningen
satte man 20 på sydsidan, åt söder, 24 och man
gjorde 40 socklar av silver och satte under de 20
bräderna, två socklar för varje bräda med dess två
tappar; 25 vidare på boningens andra sida, norrut, 20
bräder 26 med deras 40 socklar av silver, två under
var bräda. 27 Till baksidan av boningen, åt väster,
gjorde man sex bräder 28 och till boningens hörn på
baksidan två bräder. 29 De var dubbla nertill och
likaså dubbla upptill, till den första ringen. Så gjorde
man med de båda hörnbräderna. 30 Det var alltså
åtta bräder med socklar av silver, sammanlagt 16
socklar, två under var bräda. 31 Man gjorde reglar
av akacieträ, fem till bräderna på boningens ena
sida, 32 fem till bräderna på dess andra sida och fem
till bräderna på baksidan, åt väster. 33 Den mellersta
regeln satte man så att den gick från den ena ändan
till den andra mitt på bräderna. 34 Bräderna belade
man med guld, och man gjorde guldringar på dem,
där reglarna kunde skjutas in. Också reglarna
belades med guld. 35 Man vävde ett förhänge av
violett, purpurrött och karmosinrött garn och tvinnat
fint lingarn; det gjordes i konstvävnad, med keruber.
36 Till detta gjorde man fyra stolpar av akacieträ
belagda med guld och med krokar av guld, och man
göt till dem fyra socklar av silver. 37 Man gjorde ett
draperi för ingången till tältet, i brokig väv av
violett, purpurrött och karmosinrött garn och tvinnat
fint lingarn, 38 och till det gjorde man fem stolpar
med krokar, och deras stolphuvuden och band
belade man med guld, och deras fem socklar gjordes
av brons.
Templet skapades av ting som gavs i vilja, och
visade fram mot det andliga systemet, där folk
skulle ge av demsjälva med vilja. Navet i
Templet och systemet med dyrkan var
Förbundsarken. Detta föremål pekade fram till
ett nytt system, där Guds Lag skulle placeras
inuti människornas hjärtan. De blev i realiteten
förbundsarken och det är av denna orsak som
Arken var tvungen att flyttas och gömmas (jfr
uppsatsen The Ark of the Covenant (No. 196)).
Den kommer inte att bringas tillbaka till våra
medvetanden och vår åsyn igen.
Andra Mosebok 37:1-29 1 Besalel gjorde arken av
akacieträ, två och en halv aln lång, en och en halv
aln bred och en och en halv aln hög. 2 Han belade
den med rent guld både invändigt och utvändigt och
omgav den med en guldkant. 3 Han göt fyra ringar
av guld och fäste dem vid de fyra fötterna på arken,
Page 7
två ringar på ena sidan och två på den andra. 4
Sedan gjorde han bärstänger av akacieträ och belade
dem med guld 5 och sköt in dem i ringarna på arkens
sidor, så att man kunde bära arken. 6 Han gjorde ett
lock av rent guld, två och en halv aln långt och en
och en halv aln brett. 7 Han gjorde också två
keruber av hamrat guld, en vid varje ända av locket,
8 en kerub vid den ena ändan och en vid den andra.
Han gjorde keruberna i ett stycke med locket. 9
Keruberna höll vingarna lyftade och utbredda så att
de skylde locket. De var vända mot varandra, med
ansiktena ner mot locket. 10 Han gjorde vidare ett
bord av akacieträ, två alnar långt, en aln brett och en
och en halv aln högt, 11 och belade det med rent
guld, och runt omkring det fäste han en guldkant. 12
Han gjorde en handsbred list runt omkring det och
en guldkant på listen.13 Han göt fyra ringar av guld
och fäste dem i de fyra hörnen vid de fyra benen.14
Intill listen sattes ringarna som hållare för
bärstänger, så att man kunde bära bordet.15 Han
gjorde bärstängerna av akacieträ och belade dem
med guld; så kunde man bära bordet.16 Han gjorde
kärlen som skulle stå på bordet: fat och skålar,
bägare och kannor för dryckesoffren, alla av rent
guld.17 Han gjorde lampstället av rent guld. Det
gjordes i hamrat arbete, både foten och stammen.
Skålarna, kulorna och blommorna gjordes i ett
stycke med lampstället.18 Det hade sex armar, tre på
den ena sidan och tre på den andra.19 På den första
armen sattes tre skålar med kulor och blommor och
likaså på den andra; det gjordes likadant på alla sex
armarna som gick ut från lampstället. Skålarna var
formade som blommor på ett mandelträd. 20 På
själva lampstället var det fyra skålar med kulor och
blommor,
och
skålarna
var
som
mandelträdsblommor. 21 Under vart och ett av de
tre paren armar som gick ut från lampstället sattes en
kula, gjord i ett stycke med detta, under de sex
armarna som gick ut från lampstället. 22 Kulorna
och armarna var i ett stycke med lampstället –
alltsammans ett enda hamrat stycke rent guld. 23
Han gjorde de sju lamporna och de tänger och
brickor som hörde till av rent guld. 24 Lampstället
med alla dess tillbehör gjorde han av en talent guld.
25 Han byggde rökelsealtaret av akacieträ; det var
fyrkantigt, en aln långt och en aln brett och två alnar
högt. Hornen var i ett stycke med altaret. 26 Han
belade det med rent guld ovanpå och på sidorna och
på hornen och omgav det med en guldkant. 27 Han
gjorde två ringar av guld och satte dem nedanför
kanten på två av sidorna, på bägge gavlarna; de
tjänade som hållare för bärstänger, så att man kunde
bära altaret. 28 Bärstängerna gjorde han av akacieträ
och belade med guld. 29 Och han gjorde den heliga
smörjelseoljan och den rena välluktande rökelsen,
konstfärdigt blandad.
Det finns ingen sådan sak som Nådesätet. Det
är täckelsen och täckelsen har två keruber over
sig, vilket är hjärtat i Templet och guds tron. En
Page 8
av dessa smorda keruber är Satan (jfr. Jes. kptl
14; Hes kptl 28). Den andre verkar vara Mikael
som ärkeängel, eller Messias så som Yahovahelohim (jfr. Judasbrevet 9).
Andra Mosebok 38:1-31 1 Han byggde
brännofferaltaret av akacieträ, fem alnar långt och
fem alnar brett – altaret var fyrkantigt – och tre alnar
högt. 2 I vart och ett av dess fyra hörn gjorde han ett
horn, som var i ett stycke med altaret. Han belade
det med koppar. 3 Han gjorde alla tillbehör till
altaret, kärlen, skovlarna, skålarna, gafflarna och
fyrfaten. Alla dessa tillbehör gjorde han av koppar. 4
Och han gjorde ett galler till altaret, ett nät av
koppar, och satte det nertill, under altarlisten, så att
nätet nådde upp till halva höjden av altaret. 5 Så göt
han fyra ringar och satte dem i de fyra hörnen på
koppargallret som hållare för bärstängerna. 6 Och
han gjorde bärstängerna av akacieträ och belade dem
med koppar. 7 Han sköt in dem i ringarna på båda
sidor av altaret, så att man kunde bära det. Altaret
var ihåligt; han byggde det av bräder. 8 Han gjorde
bronskaret med tillhörande bronsställ av speglar som
hade tillhört de kvinnor som gjorde tjänst vid
ingången till uppenbarelsetältet. 9 Han gjorde också
förgården till boningen. På sydsidan, åt söder,
gjordes omhängena till förgården av tvinnat fint
lingarn, 100 alnar långa, 10 med 20 stolpar och 20
socklar av brons och med stolparnas krokar och
band av silver. 11 Likaså gjordes de på norra
långsidan 100 alnar långa, med 20 stolpar och 20
socklar av brons och med stolparnas krokar och
band av silver. 12 Förgårdens västra sida försågs
med omhängen av 50 alnars längd, med tio stolpar
och tio socklar och med stolparnas krokar och band
av silver. 13 Framsidan, den östra sidan, var 50 alnar
lång. 14 Där var omhängena 15 alnar åt ena hållet
med tre stolpar och tre socklar, 15 och åt andra
hållet 15 alnar med tre stolpar och tre socklar, alltså
lika på båda sidor om porten till förgården. 16 Alla
omhängena runt förgården gjordes av tvinnat fint
lingarn. 17 Socklarna till stolparna gjordes av brons;
stolparnas krokar och band var av silver, och
stolphuvudena belades med silver. Alla stolpar till
förgården hade band av silver. 18 Draperiet för
porten till förgården gjordes i brokig väv av violett,
purpurrött och karmosinrött garn och tvinnat fint
lingarn; 20 alnar långt och fem alnar högt efter
tygets bredd, liksom förgårdens omhängen. 19 Till
det gjordes fyra stolpar med fyra socklar av brons;
deras krokar och band var av silver, och
stolphuvudena belades med silver. 20 Alla
tältpluggarna till boningen och till förgården runt
omkring den gjordes av koppar. 21 Följande är en
redovisning av hur mycket som använts till
boningen, till boningen för förbundstecknet. Den
sammanställdes på Moses befallning av leviterna
under ledning av Itamar, prästen Arons son. 22
Besalel, son till Uri, son till Hur, av Juda stam, hade
utfört allt det som Herren befallt Mose. 23 Till
Lagen och det Åttonde Budordet [261]
medhjälpare hade han haft Oholiav, Achisamaks
son, av Dans stam, som var kunnig i hantverk och
konstvävnad och i konsten att väva brokig väv av
violett, purpurrött och karmosinrött garn och fint
lingarn. 24 Allt det guld som använts till arbetet med
uppförandet av helgedomen, det som hade getts som
offergåva, utgjorde 29 talenter och 730 siklar efter
tempelvikt. 25 Det silver som erlades av menigheten
vid mönstringen uppgick till 100 talenter och 1 775
siklar efter tempelvikt, 26 en beka per person, alltså
en halv sikel efter tempelvikt för alla som upptagits
bland de mönstrade, från tjugo års ålder och uppåt,
sammanlagt 603 550 man. 27 De 100 talenterna
silver användes för att gjuta socklarna till
helgedomen och förhänget, 100 talenter för 100
socklar, en talent för varje sockel. 28 Och de
återstående 1 775 siklarna användes till stolparnas
krokar, som beläggning på stolphuvudena och för att
förbinda dem. 29 Kopparn som hade getts som
offergåva uppgick till 70 talenter och 2 400 siklar.
30 Av den gjorde man socklarna till
uppenbarelsetältets ingång och kopparaltaret med
dess galler av koppar och alla tillbehör till altaret, 31
socklarna runt förgården, socklarna till förgårdens
port och alla tältpluggarna till boningen runt
förgården.
Tabernaklet i öknen och vildmarken var gjort
av bidrag och offergåvor, från mönstrandet av
Israels folk. Dessa offer pekade mot kyrkan i
vildmarken och det faktum att Templet var
uppfört av det antal av Guds söner som hade
blivit förlösta av Messias och satta däri
Templet. Altaret och föremålen var täckta och
plaketterna var gjorda av slagen mässing,
använda av speglarna från kvinnorna i
församlingen. Detta påvisar platsen för
kvinnorna i Guds Tempel, så som Guds söner i
öknen och vildmarken också. Det skulle vara i
fyrtio jubileer, för de fyrtio åren i öknen. Både
ledarna för Judah och Efraim blev satta åtsidan,
för att inträda det förlovade landet i slutet av
den perioden, vilket symboliserades av Kaleb
och Joshua
Andra Mosebok 39:1-43 1 Av violett, purpurrött och
karmosinrött garn gjorde man ämbetsdräkter för
tjänsten i helgedomen. Arons heliga kläder gjorde
man så som Herren hade befallt Mose. 2 Efoden
gjorde man av guld, av violett, purpurrött och
karmosinrött garn och av tvinnat fint lingarn. 3 Man
hamrade ut guldet till tunna plåtar och skar dessa i
trådar så att de kunde vävas in med det violetta,
purpurröda och karmosinröda garnet och det fina
lingarnet till en konstvävnad. 4 Till efoden gjorde
man axelstycken som skulle fästas i dess båda kanter
och hålla ihop den. 5 Skärpet som skulle sitta på
efoden gjordes på samma sätt och i ett stycke med
Lagen och det Åttonde Budordet [261]
den: av guld, av violett, purpurrött och karmosinrött
garn och tvinnat fint lingarn, så som Herren hade
befallt Mose. 6 Onyxstenarna infattades i flätverk av
guld. Namnen på Israels söner var inristade på dem
så som man graverar ett sigill. 7 Man satte dem på
efodens axelstycken som en påminnelse om Israels
söner, så som Herren hade befallt Mose. 8
Bröstväskan gjorde man, liksom efoden, i
konstvävnad av guld, violett, purpurrött och
karmosinrött garn och tvinnat fint lingarn. 9 Den
gjordes fyrkantig och dubbelvikt, en halv aln lång
och en halv aln bred. 10 Och man besatte den med
fyra rader stenar: i första raden en karneol, en topas
och en smaragd, 11 i andra raden en rubin, en safir
och en kalcedon, 12 i tredje raden en hyacint, en
agat och en ametist, 13 i fjärde raden en krysolit, en
onyx och en jaspis. De infattades i flätverk av guld.
14 Stenarna var tolv och svarade mot namnen på
Israels söner, en för varje namn. På varje sten var
namnet på en av de tolv stammarna ingraverat, som
på ett sigill. 15 Till bröstväskan gjorde man kedjor
av rent guld, tvinnade som snören.16 Man gjorde
också två flätverk av guld och två ringar av guld och
satte dem i två av hörnen på bröstväskan. 17 Och
man fäste de båda guldsnoddarna vid de två ringarna
i hörnen av bröstväskan, 18 och de två andra
ändarna på snoddarna fästes vid de båda flätverken
och sattes fast vid efodens axelstycken på framsidan.
19 Man gjorde två andra guldringar och satte dem i
de båda andra hörnen på bröstväskan, på insidan mot
efoden. 20 Slutligen gjorde man två guldringar och
satte dem nertill på framsidan av efodens båda
axelstycken, vid sömmen ovanför skärpet. 21
Bröstväskan knöts genom sina ringar fast vid
ringarna på efoden med en violett snodd, så att den
satt ovanför skärpet och inte kunde lossna från
efoden, allt så som Herren hade befallt Mose. 22
Man gjorde kåpan till efoden helt i violett väv. 23
Mitt på kåpan gjordes en öppning, som öppningen
på en brynja, med en kant runt om så att den inte
skulle rivas sönder. 24 Runt fållen satte man
granatäpplen av violett, purpurrött och karmosinrött
garn och tvinnat fint lingarn. 25 Man gjorde bjällror
av rent guld och satte dem runt fållen på kåpan
mellan granatäpplena, 26 en bjällra och ett
granatäpple växelvis runt fållen på kåpan, som
skulle bäras vid tjänstgöringen, så som Herren hade
befallt Mose. 27 Åt Aron och hans söner gjorde man
tunikorna, som var vävda av fint lingarn, 28
turbanen och huvudbonaderna av fint lingarn och
linnebenkläderna av tvinnat fint lingarn, 29 och ett
bälte av tvinnat fint lingarn, av violett, purpurrött
och karmosinrött garn i brokig väv, så som Herren
hade befallt Mose. 30 Man gjorde blomman, det
heliga diademet, av rent guld och skrev på den så
som man graverar ett sigill: Helgad åt Herren, 31
och man fäste vid den en violett snodd och satte den
upptill på turbanen, så som Herren hade befallt
Mose. 32 Så blev allt arbete på boningen, på
uppenbarelsetältet, fullbordat. Israeliterna gjorde i
allt som Herren hade befallt Mose. 33 De kom med
Page 9
boningen till Mose: tältet med alla dess tillbehör,
hakarna, bräderna, reglarna, stolparna och socklarna,
34 överdraget av rödfärgade baggskinn och
överdraget av delfinskinn och det skylande
förhänget, 35 vidare arken med förbundstecknet,
bärstängerna, locket, 36 bordet med alla dess
tillbehör och skådebröden, 37 lampstället av rent
guld, lamporna som skulle sättas på det och alla
övriga tillbehör, lampoljan, 38 det gyllene altaret,
smörjelseoljan, den välluktande rökelsen, draperiet
för ingången till tältet, 39 kopparaltaret med dess
koppargaller, bärstänger och alla övriga tillbehör,
karet med dess ställ, 40 omhängena till förgården,
stolparna, socklarna, draperiet för porten till
förgården, linorna, tältpluggarna och all utrustning
som behövs för tjänsten i boningen, i
uppenbarelsetältet, 41 ämbetsdräkterna för tjänsten i
helgedomen, prästen Arons heliga kläder liksom
även hans söners prästkläder. 42 Israeliterna hade
utfört allt arbete helt i enlighet med Herrens
befallning till Mose. 43 När Mose såg att verket var
fullbordat och att de hade utfört allt så som Herren
hade befallt, välsignade han dem.
Prästerskapet var ställt under en överstepräst,
som stod för alla stammarna i Israel, och på
hans bröstplåt var satte de tolv stenarna som är
de tolv grunderna, dessa var satta i fyra rader
med tre i varje. De fyra uppdelningarna av tre
symboliserar den fyrfaldiga uppdelningen under
de fyra levande varelserna. Två av dessa
varelser är ersättningen av elohim. De ses även
i lejonets kerub och de manshövdade varelserna
på väggarna i Hesekels Tempel (Hes 41:19). De
tolv grundstenarna är de tolv överhuvudena för
de tolv stammarna i Guds Stad (jfr. uppsatsen
The City of God (No. 180)). Stenarna uppräknas
annorlunda i Uppenbarelseboken 21:19-20.
Innanför bröstplåtens pung är Urim och
Tummin. Dessa är de två stenarna för Guds
Orakel (jfr. också uppsatsen The Oracles of
God (No. 184)).Stammarna själva är
omändrade i kungariket, med skilda ansvar och
placeringar, och detta är ämnet för en annan
skrift. Placeringen i Guds kungarike är utfärdat
av Gud och är givna till Kristus att
implementera.
Skapelse
Skalesen är Guds egendom, jorden och dess
helhet, och Han har gett till människan att
herravälde över skapelsen och allt som finns i
den, att nyttja, bruka, erövra och hålla och
skydda inom Guds plan (1 Mos. 1:26-31; Ps.
24:1; 50:12; 1 Kor. 10:26-28).
Page 10
Lagen och det Åttonde Budordet [261]
Andra Mosebok 9:29 Mose svarade: ”När jag
kommer ut ur staden skall jag lyfta mina händer i
bön till Herren. Åskan skall tystna och haglet sluta.
Då skall du inse att jorden tillhör Herren.
Nationerna fruktade inte Gud så de upptar inte
deras arvedel än (jfr. 2 Mos. 9:29-35; och
uppsatsen Moses and the Gods of Egypt (No.
105)).
Vi skulle bli till gudar eller elohim så som vårt
öde är förutbestämt av Guds vilja och inte
genom stöld. Det var kärnan för fallet för Adan
och Eva (1 Mos. 3:5). Mysticism eller sökande
att gripa till jämnställdhet med Gud som Gud,
är samma felaktighet som gjordes av Eva på
instiftan av satan. Vi är alla förutbestämda,
utvalda, kallade, rättfärdigade och helgade
(Rom. 8:29-30). Vi har satt upå den nya
mannen på inbjudan av Gud, blivit förnyade i i
kunskap. Sådant är fritt givet, men kan inte
erhållas genom stöld (Kol 3:10)
Apostlagärningarna 2:41-47 41 De som tog till sig
hans ord lät döpa sig, och den dagen ökade de
troendes antal med inemot tre tusen. 42 Och de
deltog troget i apostlarnas undervisning och den
inbördes hjälpen, i brödbrytandet och bönerna. 43
Alla människor bävade: många under och tecken
gjordes genom apostlarna. 44 De troende fortsatte
att samlas och hade allting gemensamt. 45 De sålde
allt vad de ägde och hade och delade ut åt alla, efter
vars och ens behov. 46 De höll samman och möttes
varje dag troget i templet, och i hemmen bröt de
brödet och höll måltid med varandra i jublande,
uppriktig glädje. 47 De prisade Gud och var
omtyckta av hela folket. Och Herren lät var dag nya
människor bli frälsta och förena sig med dem.
Det
är
varelsen
som
väntar
manifestationerna av Guds söner.
på
Romarbrevet 8:19-23 19 Ty skapelsen väntar otåligt
på att Guds söner skall uppenbaras. 20 Allt skapat
har lagts under tomhetens välde, inte av egen vilja
utan på grund av honom som vållade det, men med
hopp om 21 att också skapelsen skall befrias ur sitt
slaveri under förgängelsen och nå den frihet som
Guds barn får när de förhärligas. 22 Vi vet att hela
skapelsen ännu ropar som i födslovåndor.m 23 Och
till och med vi, som har fått Anden som en första
gåva, också vi ropar i vår väntan på att Gud skall
göra oss till söner och befria vår kropp.
De utvalda är inte de som förstör Gods ord,
men i hängivenhet, i Guds åsyn, talar i Kristus
(2 Kor 5:17). De mesta av världen, de många,
har förstört Guds ord och ändrat tiden och
lagarna. De har tagit bort Testamentena ur dess
struktur och ordning, och försökt stjäla gåvan
om evigt liv, som gavs fritt till de som Gud har
kallat i enlighet med sitt syfte.
Gud vill ha lydnad hellre än offer.
Andra Mosebok 19:5 Om ni nu lyssnar till mig och
håller mitt förbund skall ni vara min dyrbara
egendom framför alla andra folk – ty hela jorden är
min –
Vad kräver Gud av oss?
Femte Mosebok 10:12-17 12 Och nu, Israel, vad
begär Herren, din Gud, av dig? Bara att du fruktar
Herren, din Gud, så att du alltid vandrar hans vägar,
älskar honom och tjänar Herren, din Gud, av hela
ditt hjärta och med hela din själ 13 och håller
Herrens bud och hans stadgar, som jag i dag ger dig,
allt till gagn för dig själv. 14 Himlen, himlarnas
himmel, tillhör ju Herren, din Gud, liksom jorden
och allt vad den rymmer. 15 Ändå var det bara dina
fäder Herren fäste sig vid och fattade kärlek till. Han
har gjort er, deras efterkommande, till sina utvalda
bland alla folk, och det är ni än i dag. 16 Skär därför
bort era hjärtans förhud och sluta upp att vara så
styvnackade. 17 Ty Herren, er Gud, är gudarnas Gud
och herrarnas Herre, den store Gud och
fruktansvärde hjälte som aldrig är partisk och inte
kan mutas,
Vi skall hålla Hans budord, i oförändrad form.
Växter och djur
Boskapen är Herrens men de är tillåtna att
användas. Detta system som verkar är utformat
att skydda mot skador. (jfr. 2 Mos. 21:28-32; jfr
uppsatsen Law and the Sixth Commandment
(No. 259)).
Stöld uppstår genom undanhållande så som vi
sett. Detta system utsträcks från Gud till
prästerskapet, till myndigheterna och hela
skapelsen även till djuren. Det är skrivet: Bind
inte ihop munnen på oxen som tröskar, skulle
Gud bekymra sig om oxar? 5 Mos. 25:4; 1 Kor.
9:9; 1 Tim. 5:18).
Han som brister i att tillhandahålla försörjning
för sin familj förnekar tron och är värre än en
otrogen. All sådan försummelse är stöld.
Stöld i förhållande till Matlagarna
Matlagarna är instiftade för upprätthållandet av
Lagen och det Åttonde Budordet [261]
individen,
näringskedjan
och
miljön.
Aspekterna hos matlagarna är upptagna i
uppsatserna The Food laws [015] och Lagen
och det Sjätte Budordet [259].
Ätande av oren mat är inte bara dumt i fråga
om hälsa, utan också en stöld, från den struktur
och ordning som Gud har utfärdat för hela
planetens ordning. Det finns absolut ingen
tvekan angående den vetenskapliga grunden
och hållbarheten i matlagarna. De rena djuren
äter från den näringskedja vi är satta och
instruerade att bevara.
Förstörelsen av planeten är ett direkt resultat av
våra stölder från Gud och Hans skapelse,
genom att vi konsumerar saker vi inte har
tillåtelse att konsumera.
Miljömässig Etik
Det finns en serie av lagar som förhåller sig till
vad vi får ta och vad vi inte kan döda i
förhållande till miljön. Lagarna rörande vad
som får dödas och vad som inte får dödas, så
som de rörande till djur och fåglar och deras
ungar har tagits upp i uppsatsen Lagen och det
Sjätte Budordet [259]. Brist i att efterfölja
dessa föreskrifter rörande naturen och dess
ungar, och Sabbaterna, och den långsiktiga
bevarandet av miljön, är också stöld, och måste
betalas för genom fångenskap. Landet måste ha
sin Sabbat (se nedan).
Allmän egendom
I tillägg till uppfattningen om en fri miljö under
Guds Lag, så finns även begreppen om
egendom som ägs av samhället. Detta begrepp
om allmän egendom har två aspekter.
Allmän egendom och Allmän lag
Den första aspekten berör den egendom som
ägs av kronan för dess egen användning. Den
andra aspekten är den om allmän egendom som
ägs av samhället i helhet, vilken är tillgänglig
för allmänheten. Begreppen om allmän
egendom tas upp i Bibeln under uppteckningen
som förorter. Dessa är landområden inom
Leviternas städer, där boskap kan vallas på den
allmänna egendomen. Dessa begrepp har alltid
underbyggt vad som kallas allmän lag bland
vårt folk. Kronans beslagtagande av den mark
som rättmätigt är de allmännas och de vanliga
Page 11
medborgarnas, är stöld, precis som det är när
det gäller individer. Således måste det ske ett
erhållande av egendom på rättvisa villkor. Det
måste finnas stadsplanering med allmän
egendom som skiljer områdena med bostäder
och byggnader. Det är vad som skall förstås
som en san förort i bibliska termer.
Privat egendom
Rättigheterna för individer är i hög grad bundna
i begreppet privat egendom. Rätten till ägande
finns insatt i den bibliska lagen.
Rätt till Ägarskap
Varje person har en rätt till ägarskap uttryckt
som kärlek för varandra som vi ser ovan.
Romarbrevet 13:8-10 8 Stå inte i skuld till någon,
utom i er kärlek till varandra. Ty den som älskar sin
medmänniska har uppfyllt lagen. 9 Buden Du skall
inte begå äktenskapsbrott, Du skall inte dräpa, Du
skall inte stjäla, Du skall inte ha begär och alla
andra bud sammanfattas ju i ordet: Du skall älska
din nästa som dig själv. 10 Kärleken vållar inte din
nästa något ont. Kärleken är alltså lagen i dess
fullhet.
Varje man skall vara säker och ingen man skall
få göra dem rädda (3 Mos. 26:6).
När nationen är upprättad, görs folkets rätt till
deras arvedel upp av gränser och
undersökningar. Flyttande av en sådan gräns är
stöld.
Femte Mosebok 19:14 Du skall inte flytta din
grannes gränsstenar, som förfäderna har rest inom
ditt område, i det land som Herren, din Gud, vill ge
dig att ta i besittning.
Dessa handlingar ställer upp lagarna för
återgällning, genom medel av den produkt eller
avkastning som har stulits, eftersom marken
inte är överförd evigt. Handlingen ställer upp
en förbannelse (5 Mos. 27:17; jfr. Ords. 22:28;
23:10).
Bortförandet av landmärken eller övertagandet
av fält för faderlösa är stöld, eller en indikation
på syftet att stjäla. Gud skall skydda de
faderlösa. Men mundigheterna bär ansvaret att
handha sådana ärenden under lagen. Job
anklagade Gud för att dessa handlingar skedde
(Job 24:2). Trots detta så ser Gud och dömer.
Page 12
Tredje Mosebok 25:1-11 1 Herren talade till Mose
på Sinaiberget: 2 Säg till israeliterna: När ni kommer
in i landet som jag ger er, skall landet fira Herrens
sabbat. 3 I sex år skall du beså din åker, och i sex år
skall du beskära dina vinstockar och bärga skörden.
4 Men det sjunde året skall landet ha en sabbatsvila,
en Herrens sabbat. Då skall du inte beså din åker och
inte beskära dina vinstockar. 5 Vad som växer upp
av spillsäden efter skörden skall du inte skörda, och
de druvor som växer på dina obeskurna vinstockar
skall du inte plocka. Det skall vara ett år av
sabbatsvila för landet. 6 Vad landet självt kan
frambringa under denna sabbat skall vara mat åt dig,
din slav och slavinna, din daglönare och den som
tillfälligt bor hos dig, alla som är hos dig. 7 Din
boskap och de vilda djuren i ditt land skall också äta
av vad landet kan ge. 8 Du skall låta det gå sju
sabbatsår, sju gånger sju år, så att tiden för de sju
sabbatsåren blir fyrtionio år. 9 I sjunde månaden,
den tionde dagen i månaden, skall du låta hornen
ljuda. På försoningsdagen skall ni stöta i horn i hela
ert land, 10 och ni skall helga det femtionde året och
utropa frihet åt alla invånare i landet. Det skall vara
ett friår för er: var och en skall få tillbaka sin
egendom och få komma tillbaka till sin släkt.11
Detta femtionde år skall vara ett friår för er. Då skall
ni inte så något, och vad som växer upp av
spillsäden skall ni inte skörda, och druvor från de
obeskurna vinstockarna skall ni inte plocka
Dessa förpliktelser gäller för ägandeskapet av
landet vilket i slutändan vilar hos Gud. Med
användandet av landet och marken vilar också
förpliktelser.
Tredje Mosebok 25:23-28 23 Jord får inte säljas för
all framtid, ty landet är mitt och ni är främlingar och
gäster hos mig. 24 För all jord som blir er måste ni
medge återköp. 25 Om din broder kommer på
obestånd och måste sälja av sin egendom, skall hans
närmaste skyldeman lösa in det sålda. 26 Om någon
saknar skyldeman, men själv får råd att lösa in det
sålda, 27 skall han räkna efter hur många år som gått
efter försäljningen och betala köparen för de
återstående. Så skall han få tillbaka sin egendom. 28
Men om han inte har råd, skall det sålda förbli i
köparens ägo till friåret. Då skall det frånträdas och
han skall få tillbaka sin egendom.
Mark utanför städer omgjärdade av murar kan
inte hållas för all framtid. Det finns också
begränsningar när det gäller strukturen och
ordningen av markägandet. Dessa varierar med
förpliktelser.
Tredje Mosebok 25:29-34 29 Om någon säljer ett
bostadshus i en stad med murar, skall han ha rätt att
köpa tillbaka det inom ett år. Inlösningsrätten är
Lagen och det Åttonde Budordet [261]
alltså tidsbegränsad.30 Om det inte blir inlöst inom
ett år skall huset, om det ligger i en muromgärdad
stad, förbli köparens och hans efterkommandes
egendom för all framtid och inte frånträdas under
friåret. 31 Men hus i byar som inte omges av murar
skall betraktas som åkermark: de kan köpas tillbaka
eller frånträds under friåret. 32 I fråga om leviternas
städer, dvs. husen i deras städer, har leviterna en
inlösningsrätt som gäller för all framtid, 33 vare sig
en levit köper tillbaka sitt hus eller det hus han sålt i
sin stad frånträds under friåret, ty leviterna har, i
motsats till övriga israeliter, ingen annan egendom
än husen i sina städer. 34 Ett fält utanför deras städer
som är betesmark får inte säljas, ty det är deras
egendom för all framtid.
Skillnaden mellan städer omgjärdade av murar
och de utan skyddande murar ger ett beslut som
baseras på deras förmåga att återgälla och vara
del i jubileumsupprättelsen. Endast hus i
kringgjärdade städer kan säljas för all framtid.
Prästernas städer vilka verkar inkludera
fristäderna kan inte säljas för evigt, utan kan
återkrävas vid vilket tillfälle som helst av
prästerna. Inget landområde utanför en
kringgjärdad stad, ej heller landsbyar eller icke
omgjärdade städer kan undantas från
jubileumssystemet. Således går denna skillnad
till lagen gällande återupprättande och
återgällning och ägarskap. En person som säljer
en egendom för all framtid kan återta deras
fastighet inom ett år efter försäljningen. Annars
övergår äganderätten för all framtid. Ingen
annan fastighet kan säljas för all framtid för en
enkel ersättning.
Personlig integritet
Genom tiderna har människan handlat med
människor och också tagit dem till anställd
tjänst och bunden arbetskraft genom kontrakt.
Fotbollsspelare är ett exempel på sådant
kontraktsbundet arbetssystem, dock ett mycket
dyrt sådant.
Människor faller ofta under i hårda tider och
lider av detta faktum. Det finns ett antal delar
av lagstiftningen som kräver av oss att skydda
individerna och brist i att utöva våra
förpliktelser här gentemot varandra är också en
form av stöld.
Tredje Mosebok 25:35-43 35 Om din broder
kommer på obestånd och inte längre kan försörja
sig, skall du ta dig an honom som man gör med en
invandrare eller en tillfälligt bosatt och låta honom
Lagen och det Åttonde Budordet [261]
bo hos dig. 36 Du får inte ta ränta av honom eller
kräva mer tillbaka, ty du skall frukta din Gud och
låta din broder bo hos dig. 37 Låna inte ut dina
pengar åt honom mot ränta, och lämna honom inte
av dina livsmedel för att kräva mer tillbaka. 38 Jag
är Herren, er Gud, som har fört er ut ur Egypten för
att ge er Kanaan och vara er Gud. 39 Om din broder
kommer på obestånd och måste sälja sig till dig, får
du inte behandla honom som slav. 40 Han skall
arbeta hos dig som en daglönare eller en tillfälligt
bosatt fram till friåret. 41 Då får han lämna dig, han
själv och hans barn med honom, och han får
återvända till sin släkt och sina fäders egendom. 42
Ty de är mina slavar som jag har fört ut ur Egypten,
de skall inte säljas som vanliga slavar säljs. 43 Du
skall inte behandla honom hårt, du skall frukta din
Gud.
Därför kan ingen människa inom nationen vara
en bunden tjänare, ej heller tvingas tjäna med
hårdhet. Detta har en långtgående effekt nu när
de ofrälse har upptagits in i Guds kungarike. De
som vägrat att bli en del av nationen och kyrkan
kan befallas under lagen.
Tredje Mosebok 25:44-46 44 Vill du ha en slav eller
slavinna, kan du köpa sådana av folken omkring dig.
45 Ni får också köpa barn till invandrare som är
tillfälligt bosatta hos er och sådana i deras familjer
som föds i landet. De förblir er egendom, 46 och
dem kan ni lämna i arv åt era barn som deras
egendom; dem kan ni hålla som slavar för all
framtid. Men bland era bröder, israeliterna, skall
ingen behandla en annan hårt.
Denna lag skall visa på de beslutade fördelarna
med ett medborgarskap inom nationen av
Israels folk.
Tredje Mosebok 25:47-55 47 Om en invandrare
eller tillfälligt bosatt hos dig uppnår välstånd men
din broder kommer på obestånd och måste sälja sig
till invandraren eller den tillfälligt bosatte eller
någon som härstammar från en invandrare, 48 skall
han kunna friköpas sedan han sålt sig. En av hans
bröder skall friköpa honom, 49 eller hans farbror
eller hans kusin eller någon annan nära släkting eller
han själv om han får råd till det. 50 Då skall han och
den som köpte honom räkna ut tiden från det år då
han sålde sig och till friåret. Priset skall anpassas
efter antalet år och beräknas efter en daglönares
arbete. 51Om många år är kvar, skall han köpa sig
fri genom att betala motsvarande del av summan, 52
och om bara några år är kvar till friåret, skall han
betala en summa beräknad efter antalet år. 53 Han
skall vara som en daglönare, anställd år för år, och
du skall se till att han inte behandlas hårt. 54 Och
om han inte blir friköpt på detta sätt, blir han fri
under friåret, han själv och hans barn med honom.
Page 13
55 Ty israeliterna är mina slavar och tillhör mig, de
är mina slavar som jag har fört ut ur Egypten. Jag är
Herren, er Gud.
Underlåtelse att rättvist handha tiden och
arbetsbördan av de av Israels folk är stöld.
Därför finns det en nödvändighet för områdena
rörande arbets- och industriell lagstiftning som
utgår från dessa budord. Gud äger Israel, inte
någon människa kan så göra, och således är alla
av Israels folk både infödda eller ofrälse som
konverterat, Herrens egendom, och är inte
bundna slavar.Inte heller kan de säljas som
bundna slavar av någon enda person eller
myndighet i landet eller av nationen.
Denna lag skall bli återupprättad i Israel och
Jubileumssystemet skall också återupprättas så
som Han talade genom Hans tjänare Jeremia
(Jer. 32:6-44).
Lammet har återgäldat människorna för Gud
och skall vägleda dem in till Hans Heliga
Bosättningar, så som vi ser i Herrens Sång (2
Mos 15:1-19).
Andra Mosebok 15:1-19 1 Då sjöng Mose och
israeliterna denna lovsång till Herren: Jag sjunger
till Herrens ära: stor är hans höghet och makt. Häst
och vagnskämpe vräkte han i havet. 2 Herren är min
kraft och mitt värn, han blev min räddning. Han är
min Gud, honom vill jag prisa, min faders Gud,
honom vill jag lovsjunga. 3 Herren är en kämpe –
Herren är hans namn. 4 Faraos vagnar, hela hans
här, kastades i havet, hans tappraste män dränktes i
Sävhavet. 5 Vattnen slog samman över dem, de
sjönk i djupet som stenar. 6 Din högra hand, Herre,
härlig i makt, din högra hand, Herre, krossade
fienden. 7 I din makt och din härlighet gjorde du
motståndarna till intet. Din lågande vrede bröt fram
och förtärde dem alla som halm. 8 Du frustade, och
vattnet tornade upp sig, vågorna stod som en mur,
strömmarna stelnade mitt i havet. 9 Fienden sade:
Jag skall förfölja dem, hinna i kapp dem, fördela
bytet, stilla min lystnad, jag skall dra mitt svärd och
beröva dem allt. 10 Du blåste på dem och havet
höljde dem, de sjönk som bly i väldiga vatten. 11
Vem är som du bland gudarna, Herre? Vem är som
du, majestätisk och helig, värdig fruktan och
lovsång, mäktig att göra under? 12 Du sträckte ut
din hand, och jorden slukade dem. 13 Du ledde med
trofast kärlek det folk som du friköpt, förde det med
makt till din heliga boning. 14 Folken hörde det och
darrade. Ångest grep filisteerna, 15 Edoms furstar
fylldes av skräck, de starka i Moab greps av fruktan,
modet svek dem som bodde i Kanaan. 16 Fasa och
skräck föll över dem, inför din mäktiga arm stod de
Page 14
förstenade, medan ditt folk drog fram, Herre, det
folk drog fram som du vunnit åt dig. 17 Du ledde
dem fram och planterade dem på det berg som är din
egendom, den plats du gjort till din boning, Herre,
den helgedom, Herre, du själv har grundlagt. 18
Herren är konung nu och för evigt. 19 När faraos
hästar gick ut i havet med hans vagnar och
vagnskämpar lät Herren havets vatten strömma
tillbaka över dem. Men israeliterna gick torrskodda
tvärs igenom havet.
Och Herren skall vara hos oss så att vi inte
faller in i öknen och vildmarken. Därför, förstör
inte det land vari Herren skall ha sin bonimg (4
Mos. 35:34; 20:22-24).
Fall ej heller till korta i fråga om offergåvorna
till Herren (4 Mos. 15:1-12) Om du kommit till
korta däri på grund av okunskap, då skall
försoning bli upprättad. (4 Mos. 15:17-28).
Dock kan ingen återgälla sin broder, bara
Kristus kan göra detta (Ps. 49:6-7).
Stöld genom Ojämlikhet under Lagen
Det skall inte förekomma någon stöld genom
ojämlikhet under lagen.
Fjärde Mosebok 15:13-16 13 Alla infödda israeliter
skall göra som här är sagt, när de vill offra ett
eldoffer, en lukt som gör Herren nöjd. 14 Och när en
invandrare eller en tillfällig besökare nu eller i
framtiden vill offra ett eldoffer, en lukt som gör
Herren nöjd, skall han göra på samma sätt som ni.
15 En och samma stadga skall gälla i församlingen
för er och för invandraren som bor hos er. Detta
skall vara en oföränderlig stadga för er genom alla
släktled. Ni och invandrarna skall handla på ett och
samma sätt inför Herren. 16 Samma lag och samma
rätt skall gälla för er och för invandraren som bor
hos er.
Likaledes finns det en lag för försoning.
Fjärde Mosebok 15:29-31 29 Samma lag skall gälla
för var och en av er som syndar utan uppsåt, för de
infödda israeliterna likaväl som för invandrarna hos
dem. 30 Men om någon, infödd eller invandrare,
handlar med berått mod, hädar han Herren och skall
utstötas ur sitt folk. 31 Han har föraktat Herrens ord
och brutit hans bud. Han måste utstötas, han har
dragit skuld över sig.
(jfr. 5 Mos. 28:63).
Därför är stöld i omdöme av respekt för
personer förbjuden (jfr. Prov. 18:5, 11).
Lagen och det Åttonde Budordet [261]
Femte Mosebok 1:17 Var inte partiska när ni dömer,
lyssna lika noga på låg och hög. Frukta ingen
människa, ty domen är Guds. Om någon sak blir för
svår för er skall ni lägga fram den för mig, så skall
jag lyssna.”
(jfr. 5 Mos. 1:11-18).
Stöld genom myndighet
Det får inte förekomma någon stöld genom
myndighet eller nepotism.
Hesekiel 46:18 Fursten får inte ta något som tillhör
folket och tvinga bort någon från vad som är hans.
Av sin egendom skall han ge åt sina söner. Bland
mitt folk skall ingen drivas bort från vad som är
hans.
Sålunda är tagande till ägande och köp tvunget
att ske på rättvisa villkor och skall inte strida
mot jubileumssystemet, eller när det gäller
respekten för personer (jfr. även Ords. 28:19).
Kronan och staten skall inte kunna lägga beslag
på land på grund av nepotistiska eller icke
nödvändiga orsaker.
Köp på rättvisa sätt är en av de mest viktiga
faktorerna i bevarandet av ett fritt och rättvist
samhälle.
Återupprättelse Rehabilitering
Syftet av all lagstiftning faller under
kategorierna rörande Förhindrande och sedan
återgällning och rehabilitering.
Efesierbrevet 4:28 Den som stjäl skall sluta stjäla
och i stället arbeta och sträva med egna händer, så
att han kan dela med sig av sitt goda åt dem som
behöver.
Det finns dock speciella lagar rörande
bestraffning och åtgärder där stöld är inblandat.
Förhindrande av fortskridande ojämlikhet
bland stammarna
De lagar rörande arvedelarna ser vi har
utvecklats under det femte och sjätte budordet
hjälper eller skyddar integriteten gällande stam
eller nationellt välstånd. Vi såg denna lag under
Fjärde Mosebok 27:1-11.
Rätt att överföra ägandeskap
På samma sätt skall ingen respekt tas angående
personerna i arvedelen. Det är också stöld. För
egendomarna som tillhör fäderna tillhör
stammen i enlighet med jubieel och inte på
Lagen och det Åttonde Budordet [261]
grund av favör.
Femte Mosebok 21:15-17 15 Om en man har två
hustrur, en som han älskar och en som han inte
älskar, och båda föder honom söner, både den han
älskar och den han inte älskar, och hans förstfödde
är son till den han inte älskar, 16 får han inte vid
fördelningen av arvet låta sonen till den han älskar få
förstfödslorätten på bekostnad av sonen till den han
inte älskar, den förstfödde. 17 Mannen måste
erkänna den förstfödde, sonen till den han inte
älskar, och ge honom dubbla andelen av allt han
äger. Det var honom han avlade först, honom
tillkommer förstfödslorätten.
Rätten för de förstfödda förlorades genom
Israels synd och bland patriarkerna, som vi såg
i exemplet med Ruben. Denna handling visar
mot förmågan hos de utvalda att förlora sina
ställningar genom synd. Rätten för de
förstfödda är koncentrerad kring förmågan att
kunna bibehålla ansvaret för familjen.
Idén om Rättfärdighet
Genom hela lagen finns en idé och rättfärdighet
hos stammen och familjerna. Det finns ett
ansvar och förpliktelser hos folket gentemot
familjen och nationen. Det följer således ur den
logik som gäller Rättsbaserad teori, där det inte
kan finnas någon individuell rätt, utan bara en
teori om förpliktelser. Det samhälle som
maximerar individens rätt misslyckas med att
maximera
nödvändiga
och
allmänna
förnödenheter i det långa loppet. Därför är hela
den bibliska lagen baserad på teorin om
förpliktelserna hos familjen och gentemot
nationen och härstammar först och främst från
en förpliktelse som utgår från Gud. På samma
saätt har samhället en förpliktekse gentemot
familjerna och de individer som finns däri.
Således är hela systemet om rättfärdighet
inneslutet som en befalld förpliktelse i det
Första och Andra Stora Buden.
Allmän stöld
Den första och primära kategorin under det
Åttonde budordet allmän stöld.Det finns, som
vi skall se, många former av stöld. De första två
formerna av stöld var uttryckta i budorden i sin
egen rätt nämligen stöld av liv i det sjätte
budordet och stöld av familjer i det sjunde
budordet. Det åttonde budordet berör blott med
mindre former av stöld i begrepp av egendom,
nämligen fastigheter, reella och personliga
Page 15
egendomar. Därför inkluderar det tionde
budordet hustrur med materiella och personliga
egendomar under klassifiseringen åtrå efter
tillgångar tillhörande andra människor. Stöld
är av två olika slag. Stöld av mat är en
fördömning på både familjen och samhället.
Det är inte dess mindre stöld och är betalat för
på ett antal sätt, inte minst genom förlust av
anseende.
Ordspråksboken 6:30-31 30 Ingen föraktar en tjuv
som stjäl för att stilla sin hunger, 31men när han
ertappas får han betala sjufalt och lämna ifrån sig
allt han äger.
(jfr. Ords. 13:11)
Gud ger välfärd och ingen människa skall
heller lämnas att svälta.
Femte Mosebok 8:17-18 17 Tro inte att du av egen
kraft och förmåga har skaffat dig denna rikedom, 18
utan tänk på att det är Herren, din Gud, som ger dig
kraft att skaffa rikedom, därför att han då liksom i
dag kommer att upprätthålla det förbund han ingick
med dina fäder och bekräftade med ed.
Rehabilitering är samhällets roll när det gäller
behandling av en tjuv (Ef. 4:28).
Stölder i vikt och mått
Tredje Mosebok 19:35-37 35 Ni skall inte handla
orätt när ni dömer om längdmått, vikt och rymdmått.
36 Riktig våg, riktiga vikter, riktigt efamått och
riktigt hinmått skall ni ha. Jag är Herren, er Gud,
som har fört er ut ur Egypten. 37 Ni skall hålla alla
mina bud och stadgar och följa dem. Jag är Herren.
Desamma standardiserade mått skall användas i
hushåll eller affärsverksamhet, och det är stöld
att använda fel vikter och mått. Ni skall
använda hela mått för att förlänga livet, så som
i det femte budordet, för detta är också
likvärdigt med rättfärdighet och Herrens arbete
(jfr. Mika. 6:10-11; Ords. 11:1; 16:11; 20:10,
23).
Femte Mosebok 25:13-16 13 Du skall inte ha dubbla
vikter i påsen, större och mindre. 14 Du skall inte ha
dubbla mått i huset, större och mindre. 15 Rätta och
riktiga vikter skall du ha, liksom rätta och riktiga
mått. Då får du leva länge i det land som Herren, din
Gud, vill ge dig. 16 Herren, din Gud, avskyr var och
en som gör orätt i sådana ting.
Standarderna för vikter och mått är uttalade
Page 16
genom profeten Hesekiel.
Hesekiel 45:9-12 9 Så säger Herren Gud: Israels
furstar, nu är det nog! Upphör med våld och
förtryck, handla rätt och rättfärdigt, sluta att driva
mitt folk från gård och grund, säger Herren Gud. 10
Riktig våg, riktigt efamått och riktigt batmått skall ni
ha.11 Efa och bat skall hålla samma mått: en bat
skall vara en tiondels homer, en efa likaså en
tiondels homer. Måtten skall bestämmas efter
homern. 12 På en sikel skall det gå 20 gera. Tio
siklar är en femtedels mina, fem siklar en tiondels
mina. 50 siklar är en mina.
Stöld genom förtal och ondska
De flesta människor är inte medvetna att förtal
och ondska är stöld och skada för den drabbade
personen. Människor tänker sig inte för innan
de för vidare förtal om andra och detta är på
grund av att de har valt en särkild sida i frågan.
Falsk religion har genom tiderna varit källa för
förtal och ondska än någon annan handling och
orsak. När människor inte kan försvara
argumentationer, då tar de till förtal och, där de
är kapabla, då tar de till mord. Detta är
genomgånget i längd i uppsatsen Lagen och det
Nionde Budordet [262].
Stjälandet av en persons goda namn står i
motsats till Guds Lag och är stöld i dess värsta
form.
Stöld genom Upphittande
Det finns en annan kategori av stöld vilken är
stöld genom upphittande. Ingen människa får ta
till sig egendom som tillhör någon annan, inte
ens hans fiender, så som vi sett från texterna (2
Mos. 23:4-5; 5 Mos. 22:1-4).
Rätt till äganderätt – personlig och
Eendomsmässig
Egendom är vanligtvis uppdelad i två
kategorier, fastighetsmässig och personlig.
Fastighetsmässig rätt utgår direkt från
ägandeskap och drivande av en rörelse eller en
bostad. Dessa aspekter är mestadels vanligen
sedda och stöld innehåller vanligtvis en direkt
fysisk handling och bortförande av materiella
och fysiska föremål. Dessa aspekter är knutna
till värdet på det ägda, och förlusten av
föremåålet genom dess ersättande eller det
uppskattade värdet på ett sådant ersättande.
Rätt i ägandeskap – Materiell och Imateriell
Nästa steg i kategorierna rör materiella och
Lagen och det Åttonde Budordet [261]
imateriella tillgångar. Förlusten av imateriella
tillgångar kan relatera till gott rykte, livskvalite,
kärlek och vänskap, kreativa, skapande och
konstnärliga rättigheter och därtill hörande
ämnen. Dessa ting är mycket svårare att
bestämma och värdera, ändå är det ofta dessa
saker som människor ser utan skada att förstöra
genom hat eller förtal eller åtrå att taga.
Olaglig återhållsamhet av egendom och löner
Det står i motsats till Guds Lag att hålla inne
löner eller egendom för the fattiga i form av
klädnader och sovplats. Bedrägeri är likaledes
förbjudet.
Andra Mosebok 22:26-27 26 Tar du din nästas
mantel som pant, skall du lämna tillbaka den före
solnedgången, 27 eftersom den är det enda täcke han
har. Vad skall han annars svepa om sig när han
sover? Om han ropar till mig, skall jag lyssna, ty jag
är barmhärtig.
Tredje Mosebok 19:13 Du skall inte tilltvinga dig
något av din nästa eller beröva honom något. Du
skall inte hålla inne arbetarens lön över natten.
Femte Mosebok 24:14-15 14 Du skall inte göra orätt
mot en fattig och nödlidande daglönare, vare sig han
är din landsman eller en invandrare i någon av
städerna i ditt land. 15 Du skall ge honom hans lön
redan samma dag, före solnedgången, ty han är fattig
och i trängande behov av den. Annars kan han klaga
över dig inför Herren, och du får en synd att svara
för.
Löning för dagshyra av arbetskraft skall betalas
den dagen. Det är brott mot lagen att innehålla
dagslöner över natten. Endast anställning med
överenskommelse kan löneutbetalning ske per
vecka eller tvåveckorsperioder. Utbetalning av
löner månadsvis är i realiteten ett
kontraktsbundet avtal mellan två parter.
Dessa delar av lagen är klara och enkla
föreskrifter. De hänför till kärnan i lagen om
kärlek till sin nästa och granne. Jakob, Jesus
broder jar mycket att säga om dem.
Jakobsbrevet 5:1-6 1 Ni som är rika: gråt och klaga
över de olyckor som skall komma över er. 2 Er
rikedom förmultnar, era kläder äts upp av mal, 3 ert
guld och silver rostar, och rosten skall vittna mot er
och förtära er kropp som eld. Ni har samlat skatter i
dessa sista dagar. 4 Lönen till arbetarna som bärgade
skörden på era ägor har ni undanhållit. Den skriar
till himlen, och skördefolkets rop har nått Herren
Lagen och det Åttonde Budordet [261]
Sebaots öron. 5 Ni har levt i lyx och överflöd här på
jorden. Ni har gött er på slaktdagen. 6 Ni har dömt,
ni har dödat den rättfärdige, och han gör inte
motstånd mot er.
Samma tema återfinns hos Paulus.
Första Timotheosbrevet 5:18 Skriften säger ju: Du
skall inte binda ihop munnen på oxen som tröskar
och: Arbetaren är värd sin lön.
(jfr. Rom. 13:7).
Gud talade också genom Jeremia:
Jeremia 22:13 Ve den som bygger sitt hus med
orättfärdighet och murar övervåningen med orätt,
som låter sin nästa arbeta utan betalning och inte ger
honom lön,
Malaki 3:5 Jag kommer till er för att hålla dom, och
utan dröjsmål skall jag ställa trollkarlar,
äktenskapsbrytare och menedare till svars och alla
som förtrycker daglönare, änkor och faderlösa och
som förfördelar invandrare – alla dem som inte
fruktar mig, säger Herren Sebaot.
Messias talade om våra löner, vilka vi alla skall
erhålla och vilka är lika för alla, nämligen
frälsning. De som förtrycker sina inhyrda
arbetare och innehåller deras löner på ett
orättvist sätt skall inte nå in i Guds kungarike
(jfr. Mat. 20:1-16). I samma mening får inte
hushållen hålla inne med lönerna för
prästerskapet, ej heller för de som arbetar för
dem. Ingen av de i tron skall gå från hus till hus
(Luk. 10:7; 1Tim. 5:17,18). var och en belönas
i enlighet med sitt arbete (1 Kos. 3:8) Men de
som vilar i tron skall tjäna som exempel för de
andra, och skall hjälpa och skydda dem.
Utlåning av pengar mot ränta
En av de kategorier som är upptecknade som
varandes i Guds församling, är personer som
inte lånar ut sina pengar mot upplupande av
ränta ej heller mot belöning från de oskyldiga.
(Ps. 15:5).
Psaltaren 15:5 Den som inte ger lån mot ränta och
inte kan mutas att fälla en oskyldig. Den som
handlar så står alltid trygg.
Därav följer att utlåning av pengar mot ränta,
inte enbart är förbjudet, utan också förhindrar
individen från att inträda i Guds kungarike.
Ordspråksboken 28:8 Den som ökar sin rikedom
genom ocker och räntor samlar åt den som hjälper
de fattiga.
Page 17
Detta kan ofta inte verka vara fallet i dagliga
omständigheter, men vi handlar också i vad
gäller förmågan att inträda domen och den
första uppståndelsen.
Jeremia ser det som en orsak till förbannelser.
Jeremia 15:10 Ve mig, min mor, att du födde mig,
en man som ständigt råkar i tvist och träta med hela
världen! Jag står inte i skuld till någon och ingen står
i skuld till mig. Ändå förbannar de mig alla.
Gud fördömer den ’blodiga staden’ för dessa
synder.
Hesekiel 22:12 12Hos dig dödar man mot betalning.
Du ockrar och tar ränta. Du förtrycker din nästa och
roffar åt dig. Men mig har du glömt, säger Herren
Gud.
Gud talar om dessa distinktioner även i Hesekel
18:3-20. Den själ som syndar, den skall med
säkerhet dö. Utlåning mot ränta är här nämnt
specifikt som ett sätt att förhindra personen från
evigt liv (Hes 18:8, 13). Konceptet om
räntebelagd penningutlåning är bundet till
avkastning och således är det förbjudet att låna
ut mot ränta. Det utesluter de utvalda från den
första uppståndelsen. Det är stöld.
Folket var tvunget att belåna sina marker och
hus för att köpa säd i återupprättelsen, vid tiden
för Esra och Nehemia. Nehemia gjorde så att de
människor som tog land och som återtog det,
var tvungna att återlämna dem till de rättmätiga
ägarna, för utlåning av pengar mot ränta,
speciellt i belåning av fastigheter är stöld, och
skall inte vara tillåtet i Guds kungarike.
Utlåning av pengar mot ränta är mot Guds vilja
och måste utplånas.
Nehemja 5:1-13 1 Folket, även kvinnorna, klagade
bittert över sina judiska landsmän. 2 ”Vi måste
lämna söner och döttrar i pant för att få brödsäd så
att vi kan överleva”, sade några. 3 Andra sade: ”Vi
måste lämna åkrar, vingårdar och hus i pant för att få
brödsäd och hålla hungern borta.” 4 Andra åter: ”Vi
måste låna pengar med åkrar och vingårdar som
säkerhet för att kunna betala skatt till kungen. 5 Vi
är av samma kött och blod som våra landsmän, våra
barn är lika goda som deras, och ändå tvingas vi låta
våra söner och döttrar bli slavar – ja, några av våra
döttrar har redan blivit utnyttjade. Och vi kan
ingenting göra, det är andra som äger våra åkrar och
vingårdar.” 6 Jag blev mycket upprörd när jag
lyssnade till deras förtvivlade klagan. 7 Jag tänkte
noga igenom saken och gick så till rätta med
Page 18
stormännen och styresmännen. ”Skall ni kräva in
fordringar av era egna bröder?” sade jag. Sedan
kallade jag samman ett stort folkmöte mot dem 8
och sade: ”Vi har gjort allt vi kan för att köpa
tillbaka judiska bröder som sålts till utlänningar.
Skall nu ni sälja era bröder, så att vi måste köpa
tillbaka dem också!” Då teg de, de kunde inte
komma på någonting att säga. 9 Jag fortsatte: ”Det
ni gör är inte rätt. Ni borde ju visa gudsfruktan och
inte utsätta oss för hån från folk som är våra fiender.
10 Också jag själv, mina närmaste män och mina
tjänare har pengar och brödsäd att fordra av dem,
men vi är beredda att avskriva skulden. 11 Lämna nu
omedelbart tillbaka deras åkrar, vingårdar,
olivlundar och hus, och avskriv de fordringar i
pengar, säd, vin eller olja som ni har på dem.” 12 De
svarade: ”Vi skall lämna tillbaka allt och inte kräva
något mer, precis som du har sagt.” Jag kallade då
på prästerna, och i deras närvaro fick de med ed
bekräfta sitt löfte.13 Själv skakade jag ur
mantelvecket, medan jag sade: ”Må Gud på samma
sätt skaka bort från gård och grund var och en som
bryter detta löfte. Må en sådan man bli utskakad och
utblottad.” De församlade ropade ”amen” och
prisade Herren. Och de höll sitt löfte.
Lagen är klar och tydlig. Pengar som lånas ut
skall inte lånas ut mot ränta. Denna
räntebelagda utlåning får inte ta någon form,
varken när det gäller pengar, eller mat och
varor eller tillgångar i någon form.
Andra Mosebok 22:25 Om du lånar ut pengar till en
landsman, till en nödlidande i mitt folk, skall du inte
göra som ockrarna och kräva ränta av honom.
Femte Mosebok 23:19-20 19 Du får inte ta ränta av
din broder, vare sig det gäller pengar, livsmedel eller
något annat som kan lånas ut mot ränta. 20 Av en
utlänning får du ta ränta, men av din broder får du
inte ta ränta, om Herren, din Gud, skall välsigna dig
i allt du företar dig i det land du kommer till och tar i
besittning.
Men lagmannen sade till Kristus: Vem är min
broder? Frälsningen gäller nu för de ofrälse.
Ingen person kan låna ut mot ränta till en annan
i nationen. Alla nationer är nu öppnade för
Guds kungarike. Samariterna och Egypterna är
bröder med judarna genom trons dygd.
Judah får inte låna ut till Efraim, ej heller
Efraim till Maniséerna. Det skall inte finnas
något system av utlåning av pengar mot ränta i
Guds tusenårsordning. Utlåning skall ske
mellan folken i syfte av handel och hjälp.
Lagen och det Åttonde Budordet [261]
Kristus kommentar i Matteus 25:27 och Lukas
19:23 skall inte tolkas som tillåtelse att uppta
ränta. Praktiserandet av räntebelagd utlåning
och tillväxt genom ränta är klart och tydligt
förbjudet av Gud genom lagen och profeterna.
Kristus ställde en retorisk fråga. Svaret var till
den som trodde att ägaren var en hård man och
han dolde således talangen. Kristus sade sedan
att den mannen var ond och en ovärdig tjänare.
Han skulle ha gett pengarna till växlarna och
Kristus skulle då ha erfått sitt eget med ränta.
Men denna handling är fördömd av Gud.
Kommentarerna är allegoriska och de hänför
till Guds kungarike och har ingeting att göra
med pengar. Utlånande av pengar för tillväxt är
samma sak som att låna mot ränta, och Gud
fördömer dessa handlingar och de människor
som gör detta. När det gäller pengar kan
människor utta en avgift för tjänsten, men
ingenting mer än så. Där det är relaterat till
summan som utlånas så är det ränta och stöld
och skall återbetalas under lagarna rörande
stöld som ett brott mot det åttonde budordet.
Under Messias regering kommer alla
människor som lånar ut någonting och tar
pengar för det genom ränta ställas inför dom
och göras skyldiga att återbetala i enlighet med
straffen i samband med stöld och oärlig
förtjänst.
Skulder och befrielse
Förbundet med säkerställandet av förbuden mot
räntebelagd utlåning är Sabbatsåret och
avskrivningen av samtliga skulder.
Femte Mosebok 15:1-23 1 Vart sjunde år skall du
avskriva skulder. 2 Så skall avskrivningen gå till:
Var och en som har en fordran skall efterskänka vad
han har att fordra, det som han har lånat en annan.
Han får inte kräva sin broder och landsman när
skuldavskrivning har kungjorts till Herrens ära. 3 En
utlänning får du kräva, men det som din broder är
skyldig måste du efterskänka. 4 Dock kommer det
inte att finnas någon fattig hos dig då Herren
välsignar dig i det land som Herren, din Gud, vill
göra till din egendom och låta dig ta i besittning, 5
om du bara lyssnar till Herren, din Gud, så att du
troget följer hela denna lag som jag i dag ger dig. 6
När Herren, din Gud, välsignar dig, så som han har
lovat dig, skall du låna ut till många folk men aldrig
själv behöva låna, och du skall härska över många
folk, men de skall aldrig härska över dig. 7 Om det
finns någon fattig hos dig, en av dina landsmän, i
någon av städerna i det land som Herren, din Gud,
vill ge dig, skall du inte vara hårdhjärtad och hålla
handen sluten för din fattige broder. 8 Nej, du skall
Lagen och det Åttonde Budordet [261]
öppna din hand för honom och låta honom låna så
mycket han behöver. 9 Akta dig för den gemena
tanken att det sjunde året, avskrivningsåret, närmar
sig, så att du ser med oginhet på din fattige broder
och vägrar låna honom något. Då klagar han över
dig inför Herren, och du får en synd att svara för. 10
Ge honom villigt, utan att gräma dig över att du ger,
ty för detta skall Herren, din Gud, välsigna dig i allt
du gör och allt du företar dig. 11 Det kommer aldrig
att saknas fattiga i landet. Därför ger jag dig denna
befallning: Öppna handen för din broder, för den
fattige och nödlidande i ditt land. 12 Om en
landsman, en hebreisk man eller kvinna, måste sälja
sig till dig, skall han tjäna dig i sex år, men det
sjunde året skall du frige honom.13 När han friges
och lämnar dig skall du inte låta honom gå tomhänt,
14 utan du skall förse honom med rundliga gåvor
från din fårfålla, din tröskplats och din vinpress. Vad
Herren, din Gud, har välsignat dig med skall du
också ge åt honom. 15 Kom ihåg att du själv en gång
var slav i Egypten och att Herren, din Gud, befriade
dig. Därför ger jag dig i dag denna befallning.16
Men om slaven säger att han inte vill lämna ditt hus,
därför att han håller av dig och din familj och har det
bra hos dig, 17 skall du ta en syl och sticka den
genom hans öra in i dörren. Sedan skall han vara din
slav för alltid. På samma sätt skall du göra om det
gäller en slavinna.18 Du skall inte gräma dig över att
du måste låta slaven lämna dig, ty du har under sex
år tjänat in en dubbel dagsverkarlön på det arbete
han har gjort åt dig. Och Herren, din Gud, kommer
att välsigna dig i allt du gör.19 Allt förstfött av
hankön som föds bland dina nötkreatur och din
småboskap skall du helga åt Herren, din Gud. Du får
inte ta en förstfödd tjurkalv till arbete, och du får
inte klippa en förstfödd bagge. 20 Varje år skall du
och din familj äta sådana djur inför Herren, din Gud,
på den plats som Herren väljer ut. 21 Men ett djur
som har något fel, hälta, blindhet eller något annat
allvarligt fel, får du inte offra åt Herren, din Gud. 22
Hemma i dina städer skall du äta det, och då får
både orena och rena vara med, liksom när man äter
gasell eller hjort. 23 Men djurets blod får du inte
förtära. Du skall hälla ut det på marken som vatten.
Systemet i sin helhet är skapat för att befria
individen från skuld och skuldtjänstgöring var
sjunde år. Brist i att säkerställa denna lag är bär
med sig orätt och underminerar friheten för
individerna och nationen i Guds Lag.Viljan att
kvarvara i slaveri är i sig själv en svaghet för
individen i detta system.
Hela konceptet är att offer genom fri vilja av
rena och oskadade djur, som verkar inom
hushållen för Gud är kärnan i Guds kallelse och
plan. Vilda djur och skadade djur är inte en del
av de förstfödda och kan ätas innanför portarna.
Med andra ord, de skall inte vara en del av
Page 19
offren om tiondet, vilka i sig själv symboliserar
de utvalda.
Stöld av livskvalitet i samband med änkor och
föräldralösa och främlingar
Ägarskap och Övertagande
Ägandeskap och rätt till egendom leder till
förväntan. Varje människa är förväntad att vara
tillåten en acceptabel livskvalite.
Vi har sett förutsättningarna för denna
förväntan i införandet av de ofrälse i Israels
folk som en del i Guds plan. De ofrälse skall
lära att lita på och och den upprättade
myndigheten av Gud under Messias (jfr. 1 Mos
39:20-23; 40:3-5; 42:16, 19; Matt 12:21; Rom
15:12) Detta skall ske, inte genom att
missbruka Gud för kontroll av de svaga och
faderlösa, de fattiga eller främlingar.
Vi skall inte förtrycka några främlingar, eller
änkor, eller faderlösa för Gud skall höra deras
rop och göra förtryckarnas fruar till änkor och
deras barn faderlösa genom krig (2 Mos. 22:2124: 23:9). Vi skall inte hetsa eller irritera
främlingar, utan de skall leva bland oss och vi
skall älska dem så som en av våra egna, för vi
var också främlingar i Egypten (3 Mos. 19:3334). Främlingen skall också göra bot och
försoning med oss (3 Mos. 16:29) annars skall
han uteslutas och avskiljas (3 Mos. 17:8-9).
Främlingar skall upptas i Israels nation, för de
bringades dit genom priset som Messias
betalade och frälsningen är nu även för de
ofrälse. Därför är deras plats beroende och
begränsad, men kan inte fråntas dem. Dock
måste de vara en del i nationen och dess system
(3 Mos. 22:10, 11, 15, 18). Förakt för dem är
förbjudet bland oss och vi skall älska dem som
vi älskar oss själva (3 Mos. 18:26; 5 Mos.
10:17-22) Om någon änka eler faderlös är
ansatt på något sätt, skall Gud höra dem (2
Mos. 22:23).
Stöld från de fattiga genom löften
Ni kan inte ta någonting från de fattiga som
säkerhet för ett lån, som påverkar deras välfärd,
livskvalite eller hälsa eller deras säkerhet eller
livsuppehälle.
Femte Mosebok 24:10-15 10 När du ger ett lån till
någon får du inte gå in i hans hus för att ta en pant
Page 20
av honom.11 Stanna kvar utanför och låt mannen du
ger lånet komma ut till dig med sin pant. 12 Om det
är en fattig man, får du inte ha hans pant som täcke
när du sover.13 Ge honom panten tillbaka vid
solnedgången, så att han själv får sova i sin mantel.
Då välsignar han dig, och du blir rättfärdig inför
Herren, din Gud.14 Du skall inte göra orätt mot en
fattig och nödlidande daglönare, vare sig han är din
landsman eller en invandrare i någon av städerna i
ditt land.15 Du skall ge honom hans lön redan
samma dag, före solnedgången, ty han är fattig och i
trängande behov av den. Annars kan han klaga över
dig inför Herren, och du får en synd att svara för.
Omsorg av de fattiga
Lagens ande sträcker sig till omsorg för de
fattiga, snarare än till att bara avstå från att
förtrycka dem. Lagens ande visar hur Gud
fördömer de människor som avstår från sin
handel under Nymånadsdagarna och Sabbaterna
bara för att göra handelsvaror av sina bröder så
fort Nymånadsdagarna och Sabbaterna är över.
Så är det i dessa sista dagar. Israel är en korg av
sommarfrukt.
Amos 8:1-8 1 Denna syn lät Herren Gud mig se: en
korg med mogen frukt. 2 Och han frågade: ”Vad ser
du, Amos?” Jag svarade: ”En korg med mogen
frukt.” Då sade Herren till mig: Mitt folk Israel är
moget för sitt fall, jag kan inte längre skona det. 3
Den dagen, säger Herren Gud, skall sångerskorna i
slottet jämra sig: lik i mängder ligger slängda
överallt. Tyst! 4 Hör detta, ni som trampar på de
fattiga och utrotar de svaga i landet! 5 Ni säger:
”När är nymånadsfesten över så att vi kan sälja säd,
och sabbaten så att vi får öppna kornboden? Då skall
vi minska måtten och lägga på priserna och fuska
med vågen, 6 köpa de fattiga för pengar och de
nödställda för ett par skor och sälja spillet som säd.”
7 Herren har svurit vid Jakobs stolthet att aldrig
glömma något de gjort. 8 Skulle inte jorden skälva
för detta så att alla som bor där får sorg? Skulle inte
hela jorden stiga och sjunka som Nilen, Egyptens
flod?
(jfr. Neh. 5:1-13)
Omsorgen av de fattiga bär ett distinkt ansvar i
denna synunder lagen.
Lukas evangelium 6:30-34 30 Ge åt alla som ber
dig, och tar någon det som är ditt, så kräv det inte
tillbaka. 31 Så som ni vill att människor skall göra
mot er, så skall ni göra mot dem. 32 Skall ni ha tack
för att ni älskar dem som älskar er? Också syndare
älskar dem som visar dem kärlek. 33 Skall ni ha tack
för att ni gör gott mot dem som gör gott mot er?
Också syndare handlar så. 34 Och skall ni ha tack
för att ni lånar åt dem som ni tror kan betala
Lagen och det Åttonde Budordet [261]
tillbaka? Också syndare lånar åt syndare för att få
samma belopp tillbaka.
Om människor har ett behov, har man en
förpliktelse till att låna ut och inte efterfråga
lånets återbördande. PÅ samma sätt har
människor som lånar en förpliktelse att
återbörda och också låna ut när det finns ett
behov för det.
Älska dina fiender (Lukas evangelium 6:35);
skydda flyktingar (5 Mos. 23:15-16).
De som inte har förtryckt de fattiga eller lånat
ut mot ränta eller intäktsökning kommer att
leva (Hes. 18:17; jfr. Job 24:2-10; Ords. 22:22,
23).
Orätt som stöld
Tagandet av gåvor i en ställning av domsrätt
förvrider de visa och skapar således orättvisa (2
Mos. 23:8; 3 Mos. 19:15; 5 Mos. 16:18-20).
All orättvisa bestjäl den part gentemot vilken
orättvisan är riktad. Detta är förklarat i
uppstatsen Lagen och det Nionde Budordet
[262].
Gud belönar så som rättvisa är utförd (Ps.
137:8).
Gud skall uppresa och återställa barnen i Hans
folk.
Joel 3:6-8 6 Invånarna i Juda och i Jerusalem har ni
sålt till grekerna, så att de förts långt bort från sitt
eget land. 7 Jag skall mana dem till uppbrott från de
platser dit ni sålt dem, och det onda skall drabba er
själva. 8 Jag skall låta judeerna sälja era söner och
döttrar; de skall sälja dem till sabeerna, ett folk långt
borta. Herren har talat.
Alla ärenden i dom måste ske i rättvisa, först i
kyrkan och därefter i nationen (Matt. 18:7; 1
Kor. 6:1-8) Brist i att handla rättvist i kyrkan är
orättfärdighet och stöld.
Frösumlig skada av egendom
Där skada uppstår på grund av försumlighet,
måste det ärendet gottgöras. Försök att gå
längre och göra det bättre än det var innan
skadan. På samma sätt, om du är tvungen att
tjäna, tjäna med vilja. (jfr. Matt. 5:41; 27:23;
Mark. 15:21)
Lagen och det Åttonde Budordet [261]
Page 21
Försumlig skada av personer
Andra Mosebok 21:18-19 18 Om två män tvistar
och den ene slår den andre med en sten eller med
knytnäven, inte så att han dör men så att han blir
sängliggande, 19 då skall den som slog gå fri om den
slagne kommer sig och kan gå ute med käpp; dock
skall han ersätta honom för den tid han måste vara
overksam och sörja för att han blir botad.
Skadorna här resulterar från försumlighet i
kombination och deltagande av båda parterna.
Det blir inget straff för angrepp eftersom
bidraget till angreppet bars av båda parter.
Trots detta skall den drabbade parten bli ersatt
för sin förlust av tid och hälsa av den part som
orsakade skadan. Försumlig skada av tredje
part är i enlighet med skador och beslutas av
domstolen eller rådet (2 Mos. 21:22). Skador
åverkade av djur eller handlingar i tredje part
tas upp i Andra Mosebok 21:28-33. Betalning
för denna försummelse i förlust av liv, skall
dömas av råden och kan resultera i dödsstraff.
Ondsint skada av egendom
Femte Mosebok 23:24-25 24 När du kommer in i
någon annans vingård får du äta så mycket druvor du
orkar, men du får inte ta med dig i korg. 25 När du
kommer in på någon annans sädesfält får du rycka
av ax med handen, men du får inte gå med skära på
hans fält.
Ingen person kan förhindras att äta grödor som
står på något fält i händelse av hunger, dock är
ingen skada eller skörd tillåten. Detta skall
anses som skadeverkan eller stöld om det
bortförs.
Ondsint skada gentemot Personer
Ondsint avsiktlig skada hör till varierande
kategorier. De berör hustrur (5 Mos. 22:13);
och till kvinnor som inte förlovade (5 Mos.
22:28-29).
Kidnappning är belagt med dödsstraff (2 Mos.
21:16)
Våld och stöld skall inte göras gentemot någon
av de i auktoritet (Luk. 3:14; jfr. Jes 17:14)
Stöld från föräldrar är stöld och likt det av en
förstörare (Ords. 28:24).
Skador
genom
återgällning,
bedrägeri eller stöld
sällskap,
Skador genom upphittande eller tagande av
egendom, eller genom sällskap, eller bedrägeri
eller stöld behandlas som förövande i rov.
Tredje Mosebok 6:1-5 1 Herren talade till Mose: 2
Om någon syndar och handlar trolöst mot Herren
genom att bedra en landsman i fråga om något som
har överlåtits eller anförtrotts åt honom, genom att
tillgripa eller tilltvinga sig något från en landsman, 3
genom att förtiga att han hittat något borttappat eller
genom att svära falskt om någon synd som en
människa kan begå, 4 så skall den som har syndat
och inser sin skuld återställa det han har tillgripit
eller tilltvingat sig, blivit anförtrodd eller hittat, 5
och likadant när han har svurit falskt. Han skall
betala tillbaka fulla värdet och därtill en femtedel.
När han inser sin skuld, skall han ersätta rätte
ägaren.
Frågan rörande bortförande genom sällskap går
till stöld genom ställningen i förtroende. Detta
har ett antal aspekter i lagen, vilka utgår från
sådan stöld. I alla de ovan nämnda fallen skall
egendomen bli återställd, och en femtedel
därtill skall tilläggas till det. Detta är i tillägg
till kostnaden i offret för prästen.
Återställande och återgällande
Överträdelser skall förlåtas. Därför är det
underliggande temat i lagen ånger.
Lukas evangelium 17:4 Även om han gör orätt mot
dig sju gånger om dagen och sju gånger kommer
tillbaka och säger: Jag ångrar mig, så skall du förlåta
honom.”
Synder i okunnighet är upptagna i Tredje
Mosebok kapitel 4 och 5. Syftet med
offergåvorna var att synliggöra ångern och ett
vite i ärendet till hands. Kristus betalade
straffen för synd och dessa kunde inte till fullo
betalas genom djurens blod. I de sista dagarna
kommer detta system upprättas igen och offren
skall göras och straffen skall igen införas. Detta
begränsar på inget sätt handlingarna och offret
genom Kristus, men är på sitt sätt ett vite och
en synlig ånger endast (jfr. 4 Mos. 15:28). När
detta är gjort skall det förlåtas honom.
För de som älskar mycket, skall mycket
förlåtas: och de som älskar lite, så är lite
förlåtet, och Guds son har kraften och makten
att förlåta synder (Luk. 7:47-48). För
välsignade är de vilkas orätter är förlåtna och
vars synder är täckta. Välsignad är den man för
Page 22
vilken Herren inte skall kvarhålla synd (Ps.
32:1-2; Rom. 4:7-8; Kol. 2:13).
Trons bön skall rädda de sjuka och Herren skall
uppresa honom och om han har begått synder
skall de bli honom förlåtna (Jas. 5:15).
Sjukdom är således skiljd från synd. Därför är
alla synder förlåtna i saken av Guds namn i
Jesus Kristus (1 Joh 2:12)
Således begår han som undanhåller förlåtelse
vid ånger stöld, och förhindrar återupprättelsen,
och stjäl från livet av de individer som ångrar
och de omkring honom.
Herrens bön har en del: Fader förlåt våra
skuldeross så som vi också skall förlåta de som
är oss skyldiga. Förlåtelse är en förutsättning
och obligatorisk och brist i att förlåta är både
mord och stöld, i brott mot det sjätte och det
åttonde budorden. Det förhindrar de rättfärdiga
att inträda i Guds kungarike. Med de
självsvådliga är stölden av livskvalitet för dem
omkring de som bryter mot lagen, och
förutsättningarna till förlåtelse av dem som
verkligen ångrar sig. Genom deras okunnighet
kan de inte inträda i Guds kungarike själva och
förhindrar andra från att likaledes göra så, som
annars skulle kunnat inträda däri.
Stöld av en mans liv innebär en serie
bestraffningar. Abimelek blev straffad, även då
han inte hade legat med henne, utan blott tagit
henne, eftersom Abraham sade att hon var hans
syster. Trots att detta påstående var sant,
undanhöll det annan vital sanning, och det
placerade Abimelek i en situstion där både han
själv och hans folk kunde ha blivit utplånade
(jfr. 1 Mos. 20:3-7). Det sjunde budordet var
sålunde i kraft vid denna tid också och förstods
av de ofrälse. Trots Abrahams synder, var han
en profet och Gud hörde hans böner till
Honom. Gud hade utvalt honom och satt
honom åt sidan, och skulle handla med honom
trots dessa hans synder. Abraham blev alltså
inte rättfärdigad genom sina egna handlingar,
utan av Guds nåd allenast (jfr. 1 Mos 20:3-7,
14-18). Han välsignade då Abimelek eftersom
han brydde sig om Abraham. Gud skall bevara
alla nationer genom tro så som Han gjorde då
(Jes. 2:4). Gud gav till oss detta råd för
försoning (2 Kor. 5;18)
Lagen och det Åttonde Budordet [261]
Vi har sett att varje stöld genom upphittande
eller olaglig tagande eller bortförande och
undanhållande genom oärlighet skall återställas
med en femtedel av värdet lagt därtill av
föremålet och kostnaden för en offergåva till
Gud genom prästerskapet dessutom lagt därtill
(jfr. 3 Mos. 6:1-5 ovan).
Där någonting är bortfört eller dödat, eller sålt
eller förstörd på sådant sätt, då skall värdet av
föremålet betalas till en högre grad av straff. I
samband med boskap akll det ersättas med fem
för en; eller i samband med får skall fyra ersätta
varje enskilt djur. Om det återfinns i förövarens
hand och fortfarande är vid liv skall
ersättningen vara dubbel mot det stulna. Om
någon ertappas med att bryta sig in i annans
egendom under skydd av natten, kan han dödas
utan straff för mord eller dråp. Om han dödas
efter solens uppgång, då skall den som dödat
förövaren betala straffet.
Tjuvan skall ge full kompensation, eller bli såld
in i slaveri för sin stöld. Försummelse vid
skador genom eld är också ansedda som stöld,
och kräver full ersättning. Förlust genom att
undanhålla en annans egendom under
förutsättning att han var satt att skydda den
kräver dubbel ersättning.
Andra Mosebok 22:1-15 1 Om någon stjäl en oxe
eller ett får och slaktar eller säljer djuret, skall han
ersätta oxen med fem oxar och fåret med fyra får. –2
Blir en tjuv ertappad vid inbrottet och ihjälslagen, är
det inte blodskuld, 3 men hade solen gått upp, är det
blodskuld. – Full ersättning skall lämnas. Om tjuven
ingenting äger, skall han själv säljas som ersättning
för det stulna. 4 Om det stulna djuret, det må vara
oxe eller åsna eller får, påträffas levande hos honom,
skall han ge dubbel ersättning. 5 Om någon bränner
en åker eller en vingård och låter elden sprida sig till
en annans åker, skall han ge ersättning med det bästa
från sin egen åker och vingård. 6 Om elden kommer
lös och sprider sig till törnbuskar och förstör kärvar
eller växande gröda eller ett helt fält, då skall den
som vållat branden ge full ersättning. 7 Om någon
lämnar pengar eller gods i förvar hos en annan och
detta sedan blir stulet ur huset, skall tjuven, om han
avslöjas, lämna dubbel ersättning. 8 Avslöjas inte
tjuven, skall husets ägare föras fram inför Gud för
att försäkra att han inte har tagit den andres
egendom. 9 Så snart det är fråga om tillgrepp, det
må gälla en oxe, en åsna, ett får, ett klädesplagg eller
något annat som har försvunnit, och någon påstår sig
känna igen sin egendom, skall tvisten mellan de två
Lagen och det Åttonde Budordet [261]
komma inför Gud. Den som Gud förklarar skyldig
skall ersätta den andre dubbelt. 10 Om någon lämnar
en åsna, en oxe, ett får eller något annat djur i förvar
hos en annan och djuret dör eller skadas eller rövas
bort utan att någon ser det, 11 skall den som hade
hand om djuret svära inför Herren att han inte har
tagit den andres egendom, och det skall avgöra
saken mellan dem. Ägaren skall godta eden, och
ingen ersättning skall ges. 12 Men om djuret har
stulits från honom, skall han ersätta ägaren.13 Om
det har rivits av vilddjur, skall kroppen företes som
bevis; ett ihjälrivet djur behöver inte ersättas.14 Om
någon lånar ett djur av en annan och det skadas eller
dör i ägarens frånvaro, skall han ge full ersättning.15
Var ägaren närvarande, behöver ingen ersättning
ges. Var djuret hyrt, har ägaren rätt till hyran.
Lagen om återupprättande av ting dödade i
användning och lån, går till frågan om
återupprättelse på grund av försumliga
handlingar. Därför är kravet att man tar
tillbörlig omsorg av egendom i användning, har
en annan förgrening av lagen i användande. I
moderna termer, så är den person som är
ansvarig för saken också ansvarig för dess död
eller skada, och måste gottgöra förlusten för
den person som har det ursprungliga och sanna
ägandeskapet. Om han var ansvarig och skadan
var gjord av vilda djur, så måste han bevisa
detta faktum, men är i sådana fall befriad från
ansvar, eftersom det kunde skett utan orsak till
vem som var i ansvarsposition.
Åsidosättande av löften och förpliktelser
Tredje Mosebok 27:1-34 1 Herren talade till Mose:
2 Säg till israeliterna: Om någon skall uppfylla ett
högtidligt löfte till Herren, som medför värdering av
människor, 3 är värdet för en man mellan tjugo och
sextio år 50 siklar silver efter tempelvikt. 4 Gäller
det en kvinna, är värdet 30 siklar. 5 Gäller det någon
som är mellan fem och tjugo år, är värdet för en man
20 siklar och för en kvinna 10 siklar. 6 Gäller det
någon som är mellan en månad och fem år, är värdet
för en pojke 5 siklar och för en flicka 3 siklar silver.
7 Gäller det någon som är sextio år eller däröver, är
värdet för en man 15 siklar och för en kvinna 10
siklar. 8 Om någon är så fattig att han inte kan betala
fulla värdet, skall man ställa honom inför prästen,
som bestämmer vad han skall betala. Prästen skall
bestämma värdet efter betalningsförmågan hos den
som avlagt löftet. 9 Gäller det sådana djur som kan
ges som offer åt Herren, skall varje djur man ger till
Herren vara heligt. 10 Man får inte ersätta det eller
byta ut det, bättre mot sämre eller sämre mot bättre.
Men om man byter ut det, skall både det första
djuret och det som lämnas i utbyte vara heligt. 11
Gäller det däremot ett orent djur som inte kan offras
åt Herren, skall man ställa djuret inför prästen, 12
Page 23
och prästen skall bestämma dess värde allt efter hur
bra eller dåligt det är. Prästens värdering skall gälla.
13 Men om man vill friköpa djuret, skall värdet ökas
med en femtedel. 14 Om någon vill helga sitt hus åt
Herren, skall prästen bestämma dess värde allt efter
hur bra eller dåligt det är. Prästens värdering skall
stå fast. 15 Men om den som har helgat sitt hus vill
köpa tillbaka det, skall värdet ökas med en femtedel.
Då blir det hans. 16 Om någon vill helga en av sina
ärvda åkrar åt Herren, skall värdet bestämmas efter
hur mycket utsäde som kan sås på den: en homer
korn skall svara mot 50 siklar silver. 17 Om han
helgar sin åker redan under friåret, skall den behålla
sitt fastställda värde. 18 Men om han helgar sin åker
efter friåret, skall prästen beräkna värdet efter det
antal år som återstår till nästa friår: värdet minskas i
förhållande till detta. 19 Om den som har helgat
åkern vill köpa tillbaka den, skall värdet ökas med
en femtedel. Då återgår den till honom. 20 Om han
inte köper tillbaka åkern utan den säljs till en annan,
får den sedan inte återköpas. 21 När åkern frånträds
under friåret, skall den vara helgad åt Herren, liksom
en åker som vigts åt Herren; den blir prästens
egendom. 22 Om någon vill helga åt Herren en åker
som han har köpt, en som inte tillhör hans ärvda
egendom, 23 skall prästen räkna ut värdet efter den
tid som återstår till nästa friår, och mannen skall
betala pengarna samma dag; de är helgade åt Herren.
24 Under friåret skall åkern återgå till den som sålde
den, den hör ju till hans ärvda jord. 25 All värdering
skall ske efter tempelvikt, dvs. 20 gera per sikel. 26
Det som är förstfött bland boskapen och som tillhör
Herren redan genom att vara förstfött får ingen
helga. Vare sig det är en oxe eller ett får tillhör det
Herren. 27 Gäller det ett orent djur skall det friköpas
efter fastställt värde med tillägg av en femtedel. Om
det inte friköps, skall det säljas efter fastställt värde.
28 Gäller det något som är förverkat till Herren,
något som en man vigt åt Herren av sin egendom,
vare sig det är en människa eller ett boskapsdjur
eller en ärvd åker – inget av detta får säljas eller
friköpas. Allt som har förverkats till Herren är
högheligt och tillhör Herren. 29 Man får inte friköpa
en människa som har förverkats till Herren; hon
måste dödas. 30 Tiondet av jorden, både jordens
gröda och trädens frukt, tillhör Herren, det är helgat
åt Herren. 31 Om någon vill köpa tillbaka något av
sitt tionde, skall han lägga till en femtedel av värdet.
32 Gäller det tionde av nötboskap eller får, allt som
vallas av herdar, skall vart tionde djur vara helgat åt
Herren. 33 Man får inte undersöka om det är bra
eller dåligt, och man får inte byta ut det. Men om
man byter ut det, skall både det första djuret och det
som lämnas i utbyte vara heligt. Det får inte köpas
tillbaka. 34 Dessa är de bud som Herren gav
israeliterna på Sinaiberget genom Mose.
Hela konceptet i sin helhet rörande tionden och
ånger är sådant allt det som är hängivet till
Herren i form av rena och hela djur, kan inte
Page 24
återtas, eftersom det visar mot de utvalda så
som den första frukten i skörden. Återtagande
av tionde är undanhällande och det tilläggas
tjugo procent, eller en femtedel i straff, det är
obligatoriskt vid undanhållande av annans
egendom. För tiondet är Guds egendom.
Procedurer och juridisk ordning
Alla budorden bär med sig möjligheten att
placera människor i häkte eller fängelse i
väntan på den juridiska ordningen (jfr. 3 Mos.
24:12; 4 Mos. 15:34; 1 Kung 22:27). Inget
beslut kan fördröjas utan orsak. Rättvisan måste
vara snabb.
Det skall finnas en rangordning bland domarna,
så att alla ärenden kan behandlas snabbt och på
rätt nivå (2 Mos. 18:12-24) Ingen människa
skall göra mot andra, sådant de inte skulle vilja
ha andra människor att göra mot dem själva
(Matt. 7:12). Varje människas belöning skall
återvända uppå hans eget huvud (Obidaia 15).
Återupprättelse genom befrielse
Femte Mosebok 15:1-18 1 Vart sjunde år skall du
avskriva skulder. 2 Så skall avskrivningen gå till:
Var och en som har en fordran skall efterskänka vad
han har att fordra, det som han har lånat en annan.
Han får inte kräva sin broder och landsman när
skuldavskrivning har kungjorts till Herrens ära. 3 En
utlänning får du kräva, men det som din broder är
skyldig måste du efterskänka. 4 Dock kommer det
inte att finnas någon fattig hos dig då Herren
välsignar dig i det land som Herren, din Gud, vill
göra till din egendom och låta dig ta i besittning, 5
om du bara lyssnar till Herren, din Gud, så att du
troget följer hela denna lag som jag i dag ger dig. 6
När Herren, din Gud, välsignar dig, så som han har
lovat dig, skall du låna ut till många folk men aldrig
själv behöva låna, och du skall härska över många
folk, men de skall aldrig härska över dig. 7 Om det
finns någon fattig hos dig, en av dina landsmän, i
någon av städerna i det land som Herren, din Gud,
vill ge dig, skall du inte vara hårdhjärtad och hålla
handen sluten för din fattige broder. 8 Nej, du skall
öppna din hand för honom och låta honom låna så
mycket han behöver. 9 Akta dig för den gemena
tanken att det sjunde året, avskrivningsåret, närmar
sig, så att du ser med oginhet på din fattige broder
och vägrar låna honom något. Då klagar han över
dig inför Herren, och du får en synd att svara för.10
Ge honom villigt, utan att gräma dig över att du ger,
ty för detta skall Herren, din Gud, välsigna dig i allt
du gör och allt du företar dig.11 Det kommer aldrig
att saknas fattiga i landet. Därför ger jag dig denna
befallning: Öppna handen för din broder, för den
fattige och nödlidande i ditt land. 12 Om en
Lagen och det Åttonde Budordet [261]
landsman, en hebreisk man eller kvinna, måste sälja
sig till dig, skall han tjäna dig i sex år, men det
sjunde året skall du frige honom.13 När han friges
och lämnar dig skall du inte låta honom gå tomhänt,
14 utan du skall förse honom med rundliga gåvor
från din fårfålla, din tröskplats och din vinpress. Vad
Herren, din Gud, har välsignat dig med skall du
också ge åt honom.15 Kom ihåg att du själv en gång
var slav i Egypten och att Herren, din Gud, befriade
dig. Därför ger jag dig i dag denna befallning.16
Men om slaven säger att han inte vill lämna ditt hus,
därför att han håller av dig och din familj och har det
bra hos dig,17 skall du ta en syl och sticka den
genom hans öra in i dörren. Sedan skall han vara din
slav för alltid. På samma sätt skall du göra om det
gäller en slavinna.18 Du skall inte gräma dig över att
du måste låta slaven lämna dig, ty du har under sex
år tjänat in en dubbel dagsverkarlön på det arbete
han har gjort åt dig. Och Herren, din Gud, kommer
att välsigna dig i allt du gör.
Återställ samtliga människor vid året för
befrielse. Sträva inte efter att göra människor
rill slavar fysiskt eller finansiellt, genom att
vara i din tjänst eller i skuld till dig. I alla
lagarna rörande offergåvor, skall vi använda det
som är satt åtsidan för Herren på rätt sätt och
inte missbruka det innan det är givet till Gud.
Femte Mosebok 15:19-23 19 Allt förstfött av
hankön som föds bland dina nötkreatur och din
småboskap skall du helga åt Herren, din Gud. Du får
inte ta en förstfödd tjurkalv till arbete, och du får
inte klippa en förstfödd bagge. 20 Varje år skall du
och din familj äta sådana djur inför Herren, din Gud,
på den plats som Herren väljer ut.21 Men ett djur
som har något fel, hälta, blindhet eller något annat
allvarligt fel, får du inte offra åt Herren, din Gud. 22
Hemma i dina städer skall du äta det, och då får
både orena och rena vara med, liksom när man äter
gasell eller hjort. 23 Men djurets blod får du inte
förtära. Du skall hälla ut det på marken som vatten.
I alla de arvedelar som Herren har get oss,
arbetar de som arbetar i kyrkan, eller det
utsedda prästerskapet, för oss och måste således
bli uppehållna eller eller försörjda genom
tiondet och trons offer. Stjäl inte från de som
Gud har satt åt sidan för att göra Hans verk.
Femte Mosebok 18:1-8 1 De levitiska prästerna,
hela Levis stam, skall till skillnad från de andra
israeliterna inte få någon andel eller egendom. De
skall leva av Herrens eldoffer och hans egendom. 2
Någon egendom bland sina bröder skall de inte ha.
Herren är deras egendom, så som han har lovat dem.
3 Detta är vad prästerna har rätt att få av folket, av
den som offrar ett slaktoffer, vare sig det är en tjur
Lagen och det Åttonde Budordet [261]
eller ett får: prästen skall ha bogen, käkarna och
löpmagen. 4 Det första av din säd, ditt vin och din
olja liksom den första ullen från dina får skall du
också ge åt honom. 5 Ty honom har Herren, din
Gud, valt ut bland alla dina stammar, för att han och
hans efterkommande genom alla tider skall göra
tjänst i Herrens namn. 6 En levit som har vistats i en
av dina städer någonstans i Israel skall närhelst han
vill få komma till den plats som Herren väljer ut 7
och göra tjänst i Herrens, sin Guds, namn liksom alla
sina levitiska bröder som tjänar Herren. 8 De skall
alla ha samma andel att leva av [--].
Leviterna sattes åt sidan och nu är Melkisedeks
prästerskap också satt åt sidan (jfr. Heb 7:18:13).
Fjärde Mosebok 1:47 Men leviternas
fädernestam blev inte mönstrad med de andra.
Prästerskapet är satt åtsidan för Gud, så som
även hela Guds utvalda prästerskap.
Fjärde Mosebok 8:13-19 13 Ställ leviterna i Arons
och hans söners tjänst och helga dem till ett lyftoffer
åt Herren.14 På detta sätt skall du avskilja leviterna
från de andra israeliterna, så att de blir min
egendom.15 Sedan kan de inträda i sin tjänst vid
uppenbarelsetältet. Du skall rena dem och helga dem
till ett lyftoffer,16 ty de har avskilts åt mig från de
andra israeliterna. I stället för det som först kommer
ur moderlivet, allt förstfött bland israeliterna, har jag
skilt ut dem åt mig.17 Alla förstfödda bland
israeliterna tillhör mig, både människor och boskap.
Den gången då jag dräpte allt förstfött i Egypten
helgade jag dem åt mig,18 men jag har skilt ut
leviterna i stället för alla förstfödda bland
israeliterna.19 Jag har avskilt dem från de andra
israeliterna för Arons och hans söners räkning, för
att de skall utföra israeliternas tjänst vid
uppenbarelsetältet och bringa försoning åt dem. Så
kan ingen olycka drabba israeliterna genom att de
kommer i närheten av helgedomen.
Leviterna såg mot kyrkan och de symboliserar
hela Israels nation som Guds förstfödda. Så
numera symboliserar kyrkan de förstfödda hos
folken och världens frälsning.
Fjärde Mosebok 18:15-18 15 Det första som
kommer ur moderlivet och bärs fram åt Herren skall
tillhöra dig, vilken levande varelse det än gäller,
människa eller djur. Men en förstfödd människa
skall friköpas, och ett förstfött orent djur skall också
friköpas. 16 De skall friköpas till fastställt värde när
de är en månad gamla: fem siklar silver efter
tempelvikt, dvs. 20 gera per sikel.17 Men förstfödda
djur bland nötboskap, får eller getter kan inte
Page 25
friköpas, de är heliga. Blodet från dem skall du
stänka på altaret, och fettet skall du bränna som ett
eldoffer, en lukt som gör Herren nöjd.18 Köttet skall
tillhöra dig, liksom bringan som har lyfts upp och
det högra låret.
Undanhållande av de förstfödda är stöld och
således kan inte de utvalda bli undanhållna från
Gud, så som kungar eller präster.
Femte Mosebok 15:19-23 19 Allt förstfött av
hankön som föds bland dina nötkreatur och din
småboskap skall du helga åt Herren, din Gud. Du får
inte ta en förstfödd tjurkalv till arbete, och du får
inte klippa en förstfödd bagge.20 Varje år skall du
och din familj äta sådana djur inför Herren, din Gud,
på den plats som Herren väljer ut. 21 Men ett djur
som har något fel, hälta, blindhet eller något annat
allvarligt fel, får du inte offra åt Herren, din Gud. 22
Hemma i dina städer skall du äta det, och då får
både orena och rena vara med, liksom när man äter
gasell eller hjort. 23 Men djurets blod får du inte
förtära. Du skall hälla ut det på marken som vatten.
Därför kan de skadade djuren ätas, men endast
oskadade djur kan bli satta att ges till Gud.
Detta representerar det faktum att de utvalda
har sina klädnader vita i lammets blod och är
åsidosatta för att arbeta för Gud under hans
Kristus.
Femte Mosebok 26:1-19 1 När du kommer till det
land som Herren, din Gud, vill göra till din egendom
och du tar det i besittning och bosätter dig där, 2
skall du ta en del av det första du skördar av
markens gröda i det land som Herren, din Gud, vill
ge dig, lägga det i en korg och bege dig till den plats
som Herren, din Gud, väljer ut och där han vill låta
sitt namn bo. 3 Du skall gå till den präst som då
kommer att finnas där och säga till honom: ”I dag
bekräftar jag för Herren, din Gud, att jag har kommit
till det land som Herren med ed lovade våra fäder att
ge oss.” 4 Prästen skall ta emot din korg och ställa
den framför Herrens, din Guds, altare. 5 Inför
Herren, din Gud, skall du sedan säga: ”Min fader var
en nödställd aramé, som flyttade ner till Egypten
med en liten skara människor. Där bodde de och
blev ett stort, starkt och talrikt folk. 6 Men egypterna
behandlade oss illa, förtryckte oss och tvingade oss
till tungt arbete. 7 Då åkallade vi Herren, våra fäders
Gud, och Herren hörde våra rop och såg hur vi
förtrycktes, plågades och led. 8 Herren förde oss ut
ur Egypten med stark hand och lyftad arm, med
fruktansvärd makt, med tecken och under. 9 Han lät
oss komma hit och gav oss detta land, ett land som
flödar av mjölk och honung.10 Och nu kommer jag
med det första av skörden från den mark som du,
Herre, har gett mig.” Du skall ställa korgen inför
Herren, din Gud, och du skall falla ner inför
Page 26
honom.11 Och över allt det goda som Herren, din
Gud, har gett dig och din familj skall du sedan
glädja dig tillsammans med de leviter och invandrare
som du har hos dig.12 När du det tredje året, året för
tiondet, har samlat ihop allt tionde av din skörd och
gett det till leviterna, invandrarna, de faderlösa och
änkorna, så att de har kunnat äta sig mätta i dina
städer,13 skall du säga inför Herren, din Gud: ”Nu
har jag tagit ut det heliga ur mitt hus, och jag har
gett det till leviterna och invandrarna, de faderlösa
och änkorna, alldeles som du har befallt mig. Jag har
inte överträtt eller försummat något av dina bud.14
Jag har inte ätit av tiondet när jag haft sorg, jag har
inte varit oren när jag tog ut det och jag har inte gett
något av det som gravgåva. Jag har lytt Herren, min
Gud, jag har gjort allt som du har befallt mig.15 Se
ner från din heliga boning, från himlen, och välsigna
ditt folk Israel och den mark du har gett oss, så som
du med ed lovade våra fäder, ett land som flödar av
mjölk och honung.”16 I dag befaller dig Herren, din
Gud, att lyda dessa stadgar och föreskrifter. Av hela
ditt hjärta och med hela din själ skall du troget följa
dem.17 Du har i dag försäkrat att Herren skall vara
din Gud och att du skall vandra hans vägar, följa
hans stadgar, bud och föreskrifter och lyda
honom.18 Herren har i dag försäkrat att du skall
vara hans dyrbara egendom, så som han har lovat
dig. Du skall hålla alla hans bud,19 och han skall
upphöja dig över alla andra folk han har skapat, till
pris, berömmelse och ära, och du skall vara ett folk
som är helgat åt Herren, din Gud, så som han har
lovat.
Således är tionden och Högtider obligatoriska
och ser fram mot återupprättelsen. Brist i att
hålla högtiderna och tillhandahålla tiondet är
stöld, och utesluter individen från den första
uppståndelsen. Tionden kan ej heller användas
för de döda som var en vanlig begravningsritual
för hedningarna i antika tider.
Efterföljande och Frihet
Var och en av vårt folk bringades med ett pris
och därför kan vi inte bli tjänare till andra
människor (1 Kor 7:23). Vi skall inte vara
tjänare, ej heller skall vi göra andra folk till
tjänare. Vi är befallna att inte stjäla. Tagande av
frihet och födslorätt från andra är helt enkelt
stöld, och fröhindrar tjuven från inträde i Guds
kungarike. Stå fast i den frihets som gorde oss
fria och genom lydnad bevara vår frihet, och
friheten för andra (Gal 5:1).
Placerandet av Sabbatsåret i den Juridiska
ordningen
Sabbatsåret är ett år av befrielse och måste tas i
beaktande i alla juridiska order, i kontrakt, och
Lagen och det Åttonde Budordet [261]
i fall gällande skador. Alla skador och priser
måste relateras till jubileet och till Sabbaterna
och ingen utfärdanden kan göras, vilka löper
emot jubileumssystemet (jfr. också uppsatsen
Lagen och det Fjärde Budet [256].
Brist i att godta och följa – försumligt eller
medvetet
Varje försummelse att följa någon juridisk
order som hör samman med budorden är
potentiellt straffbart med döden. Varje person
skall säkerställa att Lagen är upprätthållen och
efterlevd. Det åttonde budordet är inget
undantag. Brist i att agera vad gäller andras
egendom är försummelse i lagens bokstav och
andemening.
Femte Mosebok 22:1-4 1 Om du ser din broders oxe
eller får som har sprungit bort, skall du inte vända
ryggen till utan föra djuret tillbaka till din broder. 2
Om han inte bor i närheten, eller om du inte vet vem
ägaren är, skall du ta hem djuret och ha det hos dig
tills din broder kommer och frågar efter det, och då
skall du lämna tillbaka det till honom. 3 Likadant
skall du göra med hans åsna, med hans kläder och
med allt annat som din broder har förlorat och som
du finner. Du får inte vända ryggen till. 4 Om du ser
att din broders åsna eller oxe har fallit omkull på
vägen, skall du inte vända ryggen till utan hjälpa
honom att få upp djuret igen.
Likaledes finns förpliktelsen att avslöja lagen
(5 Mos. 22:24). Brist i att avslöja är medhjälp
till brottet, och även i att ha njutning med dem
som begått dem (Ps. 50:18; Rom 1:32; 1 Tim.
5:22). Om någon försöker göra vinst genom
falsk vittnesbörd, skall samma sak ske med
dem, som skulle ha skett och gjorts för den
anklagade (5 Mos. 19:18,19); ej heller får vi
undanhålla vittnesmål i något ärende (Ords.
24:10-12) (jfr. uppsatsen Lagen och det nionde
budordet [262].
Ingen människa skall utöva våld gentemot
andra genom brott mot varje budord (Ords.
28:17; jfr. Luk. 10:29-30). Att dölja ens egen
stöld genom oärlighet, och sålunda inblanda
någon
annan
genom
bedrägeri
eller
konspiration är den mest ondskefulle formen av
stöld.
Kristus sade att fariséerna gav tionde i form av
mynta och kummin, men överförde domen och
kärleken åt Gud. De hade dock att göra båda av
Lagen och det Åttonde Budordet [261]
dessa ting (Luk 11:42).
Egendom och det åttonde budordet är till för att
skydda individen i samhället och för at skydda
samhället från iindividen. Egendom är inte ett
slut i sig själv. Det är bara de medel genom
vilka vi försäkrar välfärden för varandra. Att ta
eller få är inte Guds väg. Att göra och skapa, so
att varje individ blir berikad genom vår närvaro
på planetentrycket från lagen och profeterna.
Summering av brott och bestraffning
Femte Mosebok 24:7 Om det visar sig att en man
har rövat bort en av sina bröder, en israelit, och sålt
honom som en handelsvara, så skall den mannen dö.
Du skall utrota det onda ur folket.
I denna text ser vi att kidnappning medför
dödsstraff. Dett finns dock också ett större
koncept i denna text som bär vidare till
begreppet att göra handelsvaror av varandra. På
detta sätt är organisationer som tvingar
Page 27
människor i militärtätjänst, och säljande av
andra
människor,
delaktiga
i
detta
handelsnätverk och står i brott mot Guds lag
och de inblandade individerna måste ångra sig.
Ingen människa kan stjäla livskvaliteten för en
annan och ärva Guds kungarike. Lagen om
egendom är helt enkelt en fysisk och materiell
aspekt av en högre andlig lag. Stjälande av en
människa är enkelt uttryckt stjälande från Gud i
en annan form. Om vi inte kan betros i att
upprätthålla materiella ting, hur skall vi då
kunna betros i andliga ärenden. Vi måste ångra
och lära oss att älska varandra, upprätthålla
välfärden för varje annan fri och ren..
(Svenska bibelcitat
översättning)
ur
år
2000 svenska
