BRIC-länderna i världshandeln

Kommerskollegium 2009:1
BRIC-länderna
i världshandeln
Brasilien, Ryssland, Indien
och Kina i fokus
2009 02
Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar
för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik.
Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler
för den internationella handeln. Regeringen säger i Kommerskollegiums instruktion att utgångspunkten är Sveriges intresse
av en effektiv inre marknad, ett öppet och starkt multilateralt
handelssystem och av fortsatta handelspolitiska liberaliseringar.
Utifrån denna uppgift strävar vi på tre nivåer efter goda handelsmöjligheter: på EUs inre marknad, mellan EU och omvärlden
samt globalt, framförallt inom ramen för världshandelsorganisationen WTO.
Som expertmyndighet förser vi regeringen med besluts- och
förhandlingsunderlag inom handelsområdet. Det handlar såväl
om löpande underlag för aktuella handelsförhandlingar, som
långsiktiga strukturella analyser. Vi gör också utredningar och
publicerar material som syftar till att öka kunskapen om vårt
verksamhetsområde och om handelns betydelse för den ekonomiska utvecklingen.
Kommerskollegium har också verksamhet som riktar sig mot
företag. Exempelvis finns på kollegiet SOLVIT-center som
hjälper företag och privatpersoner som stöter på handelshinder
på EU:s inre marknad. Kansliet för Sveriges råd för handels­
procedurer, SWEPRO, finns också under vårt paraply.
I vår roll som handelsmyndighet ingår dessutom att ge stöd till
utvecklingsländer genom handelsrelaterat utvecklingsarbete. På
kollegiet finns också kontaktpunkten Open Trade Gate Sweden
som bistår exportörer från utvecklingsländerna i deras handel
med Sverige och EU.
www.kommers.se
Kommerskollegium, februari 2009 – första tryckningen. ISBN: 978-91-977354-6-9
Innehållsförteckning
1. Inledning
............................................................................................................................................................................................................... 3
2. Brasilien ............................................................................................................................................................................................................... 5
2.1 Allmänt om den ekonomiska och sociala situationen ............................................................................................................... 6
2.2 Närings- och handelspolitisk överblick ................................................................................................................................................. 6
2.3 Handelns storlek ......................................................................................................................................................................................................... 7
2.4 Handelns sammansättning ................................................................................................................................................................................. 9
2.5 Viktiga handelspartners ..................................................................................................................................................................................... 12
2.6 Investeringar ................................................................................................................................................................................................................ 12
2.7 Sammanfattning ........................................................................................................................................................................................................ 12
3. Ryssland ............................................................................................................................................................................................................. 13
3.1 Allmänt om den ekonomiska och sociala situationen ............................................................................................................ 14
3.2 Närings- och handelspolitisk överblick .............................................................................................................................................. 14
3.3 Handelns storlek ...................................................................................................................................................................................................... 15
3.4 Handelns sammansättning .............................................................................................................................................................................. 16
3.5 Viktiga handelspartners ..................................................................................................................................................................................... 18
3.6 Investeringar ................................................................................................................................................................................................................ 19
3.7 Sammanfattning ....................................................................................................................................................................................................... 20
4. Indien .................................................................................................................................................................................................................. 21
4.1 Allmänt om den ekonomiska och sociala situationen ............................................................................................................ 22
4.2 Närings- och handelspolitisk överblick .............................................................................................................................................. 22
4.3 Handelns storlek ...................................................................................................................................................................................................... 23
4.4 Handelns sammansättning .............................................................................................................................................................................. 24
4.5 Viktiga handelspartners .................................................................................................................................................................................... 26
4.6 Investeringar ............................................................................................................................................................................................................... 28
4.7 Sammanfattning ....................................................................................................................................................................................................... 28
5. Kina ...................................................................................................................................................................................................................... 29
5.1 Allmänt om den ekonomiska och sociala situationen ........................................................................................................... 30
5.2 Närings- och handelspolitisk överblick ............................................................................................................................................. 30
5.3 Handelns storlek ..................................................................................................................................................................................................... 31
5.4 Handelns sammansättning .............................................................................................................................................................................. 32
5.5 Viktiga handelspartners ..................................................................................................................................................................................... 34
5.6 Investeringar ............................................................................................................................................................................................................... 36
5.7 Sammanfattning ....................................................................................................................................................................................................... 36
6. BRIC-ländernas varuhandel med Sverige .................................................................................................................................. 38
7. BRIC-ländernas varuhandel med EU ............................................................................................................................................. 40
8. Jämförande analys av BRIC-ländernas handel ...................................................................................................................... 44
Sammanfattning av jämförande analys ........................................................................................................................................................ 51
Källförteckning ................................................................................................................................................................................................... 53
Noter .......................................................................................................................................................................................................................... 54
1
Sammanfattning
Begreppet BRIC används allt oftare för att referera till tillväxtekonomierna Brasilien, Ryssland,
Indien och Kina. Denna utredning tar ett samlat grepp på BRIC-ländernas handel under den
senaste tioårsperioden. Utredningen visar på vissa gemensamma nämnare mellan länderna, bland
annat i form av en snabb ökningstakt för handeln som resulterat i utökade världsmarknadsandelar.
Samtidigt är skillnaderna mellan BRIC-ländernas handel påfallande i flera avseenden.
Bland länderna är Kina den globalt sett klart viktigaste varuhandelsnationen, följd av Ryssland,
Indien och Brasilien. Kina kommer inom kort att vara världens ledande exportör av varor. På
tjänstehandelsområdet hör Kina och Indien till världens tio främsta handelsnationer, medan
Ryssland och Brasilien är mindre framstående globalt.
När landets totala internationella handel sätts i relation till storleken av dess BNP framgår att
Kina har ett stort och växande handelsberoende. År 2007 var kvoten handel/BNP nästan 74 procent,
vilket är en fördubbling jämfört med situationen tio år tidigare. Även i Brasilien har handelns
betydelse ökat snabbt, men här är kvoten handel/BNP nästan tre gånger lägre än i Kina. Den
internationella handelns betydelse för ländernas ekonomier skiljer sig därmed väsentligt.
Utredningen visar att en stor del av BRIC-ländernas handel utgörs av så kallade insatsvaror,
exempelvis kemikalier, olja, delar och tillbehör, det vill säga varor som omvandlas eller förbrukas
i produktion av varor och tjänster. Det finns dock betydande skillnader i sammansättningen av
BRIC-ländernas export och import. Bland starka exportintressen på varuhandelsområdet återfinns
exempelvis olja och gas i Ryssland, olika tillverkade varor (bland annat kontorsapparater, hemelektronik, telekommunikationsutrustning och kläder) i Kina, jordbruksprodukter i Brasilien och
textilvaror och ädelstenar i Indien. På importsidan tar Kina in komponenter till sin tillverknings­
industri till ett stort värde. Ryssland har en omfattande import av verkstadsprodukter (till exempel
maskiner och fordon), medan Indien har en stor import av bränslen och mineraliska produkter.
Indien utmärker sig också genom att tjänstehandel utgör en betydligt större andel av den totala
handeln (varor och tjänster) än vad fallet är i de andra BRIC-länderna. Det är framför allt vissa
IT- och affärstjänster som är viktiga för Indien.
EU(27) utgör den viktigaste handelspartnern för samtliga BRIC-länder. Om man däremot ser
till enskilda länder är USA den största mottagaren av export från såväl Brasilien och Indien som
Kina. Även den regionala handeln är emellertid mycket viktig och kringliggande länder hör ofta till
BRIC-ländernas främsta handelspartners.
Utredningen visar även utvecklingen för Sveriges handel med BRIC-länderna. När det gäller
Sveriges totala varuimport under perioden 1998-2007 är det framför allt Ryssland och Kina som
ökat sina andelar. På exportsidan har andelarna som går till Ryssland och Indien vuxit snabbt,
medan andelen av svensk export som går till Kina inte ökat nämnvärt. Sveriges export till Brasilien
har minskat relativt andra marknader.
Sammanfattningsvis kan konstateras att någon enhetlig BRIC-grupp inte existerar på handelsområdet. Länderna delar en stor ekonomisk tillväxtpotential, men det finns betydande skillnader
i den internationella handel som de bedriver. Detta gäller inte minst handelsflödenas storlek och
sammansättning.
Utredningen är gjord av Björn Arvidsson, Enheten för handel och hållbar utveckling, Kommers­
kollegium. Raija Korpela och Michael Bratt har bidragit med statistiskt underlag. Ett stort antal
medarbetare har lämnat värdefulla synpunkter under utredningsarbetet.
2
1. Inledning
Som gemensam benämning för tillväxtekonomierna
Brasilien, Ryssland, Indien och Kina används ibland
den engelska förkortningen BRIC. Länderna utgör
ingen formell gruppering, även om de under 2008
höll ett toppmöte för att påbörja ett samarbete
kring frågor av gemensamt intresse.1 Istället är det
investmentbanken Goldman Sachs och dess ekonom Jim O’Neill som brukar sägas ligga bakom
lanseringen av begreppet BRIC. Företaget presenterade år 2003 rapporten ”Dreaming with BRICs:
The Path to 2050” som argumenterade för att
länderna snart skulle inta dominerande positioner
i världsekonomin.
Ländernas handelspolitik har fått stor uppmärksamhet på senare tid. Kina och Ryssland har hamnat
högt på den handelspolitiska dagordningen i samband med deras förhandlingar om medlemskap i
Världshandelsorganisationen (WTO). Brasilien och
Indien har varit viktiga aktörer i WTO:s Dohaförhandlingar och agerar också som språkrör för andra
utvecklingsländer. Diskussioner om handelspolitiken och de affärsmöjligheter som finns i BRICländerna förs dock ofta utan en samlad bild av hur
deras handelsflöden ser ut. Hur stor är egentligen
den handel som bedrivs av de fyra länderna? Vilka
produkter handlas och med vilka länder är handelsutbytet störst?
Syftet med denna utredning är att belysa BRIC-ländernas handel. Särskilt fokus ligger på beskrivning och
analys av ländernas handelsflöden under den senaste
tioårsperioden. Det statistiska material som används
för analysen sträcker sig fram till år 2007 eller år
4
2006 beroende på datatillgång.2 Det senaste decenniet är en förvisso kort men för de studerade länderna mycket dynamisk period. BRIC-ländernas
handel relateras till storleken på deras egna ekonomier och andra länders handel. Även sammansättningen av deras handel och vilka handelspartners
som är mest betydelsefulla diskuteras, liksom storleken på direktinvesteringstillgångar. Utredningen
rymmer också kortare avsnitt som behandlar den
socioekonomiska utvecklingsnivån samt inhemskt
näringslivsklimat och handelspolitik i respektive
BRIC-land. Affärsmöjligheterna är enorma redan
idag, men här noteras vissa aspekter där förbättringar skulle kunna innebära ett ytterligare lyft för
handeln med länderna.3
Utöver intresset i sig av att förmedla en god bild
av de enskilda ländernas handel öppnar genomgången möjligheter till intressanta jämförelser. Vad
förenar ländernas handelsmönster och vad skiljer
dem åt? Är BRIC överhuvudtaget ett analytiskt
användbart begrepp på handelsområdet idag?
Utredningen har följande disposition. Varje land
har tilldelats ett kapitel där tabeller och diagram
används för att illustrera handeln. I de två nästkommande kapitlen (kap 6 och 7) ligger fokus på
Sveriges respektive EU:s varuhandel med BRIC.
På basis av granskningen av BRIC-ländernas
handelsmönster följer sedan ett kapitel (kap 8) med
jämförelser och komparativ analys. Läsare som har
begränsat intresse för den detaljerande genomgången av
länderna kan därmed hoppa direkt till kapitel 6–8.
2. Brasilien
2.1 Allmänt om den ekonomiska
och sociala situationen
lika stora tillgångar, medan 1 innebär total ojämlikhet. Brasilien har en ginikoefficient på 0,570, vilket
innebär stor ojämlikhet.8
Befolkningsmängd (2006): 189 miljoner
2.2 Närings- och handels­politisk överblick
Förväntad livslängd (2006): 72,1 år
Yta: 8,5 miljoner km
2
BNP (2007): 1 314 miljarder USD
BNP, köpkraftsjusterad (PPP) (2007): 1 837 miljarder USD
BNP, köpkraftsjusterad/capita (2007): 9 700 USD
WTO-medlem: Ja, sedan WTO:s grundande i januari 1995
(dessförinnan medlem av GATT sedan juli 1948)
Internationell handel som andel av BNP (2007): 26,2%
Genomsnittlig tullnivå (inte handelsvägd):
Källor: Världsbanken, World Development Indicators 2007; IMF, World
Economic Outlook database (oktober 2008); WTO, International Trade
Statistics 2008, egen bearbetning
Brasilien står för cirka tre procent av världens
totala befolkning och landet är befolkningsmässigt
störst i Latinamerika. Brasilien är också den dominerande ekonomin i regionen.4 Brasiliens ekonomiska tillväxttakt har varit relativt blygsam och
på en lägre nivå än det globala genomsnittet det
gångna årtiondet. Under de senaste åren har Brasilien gynnats av höga råvarupriser och en ökande
efterfrågan på brasilianska produkter inom bio­
energi och på jordbruksområdet. Samtidigt har den
makroekonomiska stabiliteten förbättrats avsevärt
och landet har bland annat kunnat betala av på
sin statsskuld.
Human Development Index (HDI) är ett mått på
mänsklig utveckling som tagits fram av FN:s biståndsorgan, UNDP. Genom en sammanvägning av förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP bedöms
välfärdsnivån. HDI anges på en skala 0 till 1, där
ett högre värde indikerar större välfärd. År 2005
hade Brasilien ett HDI-värde på 0,800 vilket placerade landet på 70:e plats av de 177 länder där det
fanns uppgifter.5 Den stabila ekonomiska utvecklingen de senaste åren har medverkat till sociala
framsteg. Sysselsättningen har ökat samtidigt som
fattigdom och inkomstskillnader har minskat.6 Det
finns mycket som talar för att inkomstutjämningen,
åtminstone delvis, hänger samman med landets
ökade handel. Brasiliens ekonomi har en struktur
där flera viktiga exportsektorer, i vilka landet visat
sig vara internationellt konkurrenskraftigt, är
arbetskraftsintensiva när det gäller låglönearbetare.7 När lönerna ökat och fler fått arbete har det
medverkat till inkomstutjämning i landet.
Stora utmaningar kvarstår emellertid på det sociala området. Trots minskningen av fattigdom och
ojämlikhet är nivåerna fortfarande höga. Giniko­
efficient är ett mått som visar hur inkomsterna är
fördelade. Ginikoefficienten har ett värde mellan
0 och 1, där 0 innebär att alla individer har exakt
6
a) bundna: 31,4%
b) tillämpade (2007): 12,2%
Antal tjänstesektorer med GATS-åtaganden (2007): 43
Källa: WTO Statistics Database
Brasilien har under lång tid tagit emot stora investeringar från omvärlden (inklusive Sverige). Brasilien
har för många företag fungerat som en plattform
för handel med kringliggande länder. Landets stora
förändring från en stängd till en globalt integrerad
ekonomi började emellertid på slutet av 1980-talet.
Liberaliseringen av handel- och investeringspolitiken åstadkoms i stor utsträckning genom unilaterala
åtgärder. Sedan mitten av 1990-talet har regionala
och multilaterala handelsförhandlingar dominerat
den handelspolitiska dagordningen i Brasilien, men
resultaten har varit begränsade. Den ekonomiska
integrationen i organisationen Mercosur har inte
levt upp till förväntningarna och en välfungerade
tullunion finns ännu inte på plats. Diskussioner
om det större regionala initiativet Free Trade Area
of the Americas (FTAA) har avbrutits eftersom länderna inte kunnat komma överens om bland annat
ambitionsnivån för handelsliberaliseringar på
olika områden.
Brasilien får ibland kritik för utformningen av
landets handelspolitik. Andra WTO-medlemmar
har bland annat kritiserat förekomsten av höga
tulltoppar. Allmänt sett har dock de klassiska gränshindren såsom tullar minskat i landet. Idag anses
Brasiliens inhemska regelverk utgöra ett mycket
större hinder för handel och investeringar. Trots
den positiva utvecklingen på det ekonomiska
området de senaste åren hämmas företag verksamma i Brasilien av diverse problem. Till flask­
halsarna hör en dåligt fungerande infrastruktur,
krångliga regler vid bedrivandet av näringsverksamhet samt höga kostnader för att få krediter.9
I den undersökning (Ease of Doing Business) som
görs av Världsbanken av hur lätt det är att göra
affärer rankas Brasilien först som nummer 125 av
världens länder (181 länder ingår).10 Undersök-
ningen rymmer en mängd faktorer som påverkar
hur lätt det är att bedriva näringsverksamhet.
Bland faktorerna som ges en kvantitativ uppskattning kan nämnas hur lätt det är att starta företag,
anställa arbetskraft och upprätthålla kontrakt, kvaliteten på kreditlagstiftning och skydd för investeringar. I rutan nedan visas Brasiliens värden för
några faktorer som ingår i undersökningen.
2.3 Handelns storlek
Transparency International rangordnar 180 länder
med utgångspunkt i hur de uppfattas av expertis
och befolkning när det gäller grad av korruption.13
I denna ranking hamnade Brasilien på 80:e plats
år 2008. Länderna delas in på en skala 0 till 10
(0 står för hög korruption och 10 för mycket låg
korruption). Brasiliens poäng på 3,5 kan exempelvis jämföras med Sverige, Danmark och Finland
som alla har en poäng över 9.
Brasilien har varit mycket aktivt i WTO och
dess pågående förhandlingsrunda, bland annat
genom sin ledande roll i G20.14 Brasilien hör till de
länder som har mycket att tjäna på ett framgångsrikt resultat av Dohaförhandlingarna, bland annat
eftersom landet möter höga kvarvarande tullar vid
export av jordbruksprodukter och livsmedel till
många OECD-länder.
Värdet av Brasiliens varuhandel har ökat väsentligt
under den senaste tioårsperioden. Värdet av varuimporten har fördubblats och varuexporten har
mer än tredubblats vid en jämförelse mellan 1998
och 2007 (se figur 2.1). Det är främst de senaste
åren som handeln tagit ordentlig fart. Importen
hade dessförinnan minskat under några år, vilket
reflekterade den svaga ekonomiska tillväxten i
Brasilien i början av 2000-talet. Handelns värdeökning är således betydande, även om en stor del
kan tillskrivas att priset på varorna som handlas
har stigit. Handelsvolymen har inte ökat lika kraftigt som handelsvärdet. Handelns storlek anges i
amerikanska dollar (USD) och kan även påverkas
av växelkursförändringar.
Brasilien är en mer betydelsefull exportör än
importör på varuhandelsområdet. Med ett exportvärde av 161 miljarder USD år 2007 stod Brasilien
för 1,2 procent av världens totala varuexport. Landet var på 24:e plats bland världens ledande
exportländer. Varuimporten samma år uppgick till
127 miljarder USD. Detta innebar att Brasilien stod
för 0,9 procent av världens totala varuimport och
var på 28:e plats bland världens importörer.
De senaste årens kraftigt ökande export har
gjort att Brasilien gått från en negativ handelsbalans till ett betydande handelsöverskott. Sedan
2002 har handelbalansen varit positiv varje år.
2007 var överskottet 34 miljarder USD.
Storleken på Brasiliens tjänstehandel har i likhet
med varuhandeln ökat kraftigt under perioden
1998-2007 (se figur 2.2). Brasilien är den ledande
Figur 2.1 Brasiliens varuhandel, 1998–2007
Figur 2.2 Brasiliens tjänstehandel, 1998–2007
Tid som krävs för att starta företag11
152 dagar (OECD-genomsnitt: 13,4)
Antal dokument som krävs för att handla över gränsen12
– import: 7 (OECD-genomsnitt: 5,1)
– export: 8 (OECD-genomsnitt: 4,5)
Källa: Världsbanken, Doing Business Rank 2009
(http://www.doingbusiness.org/)
Miljarder (USD)
Miljarder (USD)
180
35
Export
Import
Handelsbalans
160
140
Export
Import
Tjänstebalans
30
25
120
20
100
15
80
10
60
5
40
0
20
–5
0
–10
–20
–15
1998
1999
2000
2001
Källa: WTO Statistics Database
2002
2003
2004
2005
2006
2007
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
Källa: WTO Statistics Database
7
tjänstehandelsnationen i Syd- och Centralamerika
och ökningstakten för framför allt importen har
varit snabb under de senaste åren. Under 2007 var
exporten knappt 23 miljarder USD, medan importen uppgick till knappt 35 miljarder USD.
Tjänstehandel är till sin karaktär svår att mäta,
vilket gör statistiktillgången begränsad. I utredningen används WTO:s statistik för tjänstehandel.
Denna statistik fångar inte det leveranssätt som
kallas lokal etablering, det vill säga när ett företag
investerar i sin nya marknad. Det är svårt att bedöma storleken på dessa ”tjänstehandelsinvesteringar”, men det finns uppskattningar som tyder på att
de kan vara lika, eller mer, betydelsefulla som de
tre andra leveranssätten sammantaget.15 Tjänstehandel genom lokal etablering ingår i de direktinvesteringar som diskuteras i separat avsnitt i slutet
av respektive landkapitel. Som framgår av senare
avsnitt är Brasilien ett land där det finns stora
utländska direktinvesteringstillgångar.
I förhållande till övriga världen har Brasilien en
mindre framskjuten position på tjänstehandels- än
på varuhandelsområdet. År 2007 stod Brasilien för
0,7 procent av världens totala tjänstehandelsexport
och var placerat på 31:a plats på listan över värl-
dens ledande exportländer. Som importörsland var
Brasilien något mer betydelsefullt. Landet var på
26:e plats på listan över världens ledande importörer, med 1,1 procent av världens totala tjänstehandelsimport.
Brasilien har haft ett underskott i tjänstebalansen16 under hela den undersökta perioden. Underskottet har legat mellan 5 och 12 miljarder USD.
I tabell 2.1 ges en samlad bild av värdeutvecklingen av Brasiliens varu- respektive tjänstehandel
under perioden 1998–2007.
I figur 2.3 visas utvecklingen av Brasiliens andelar
av världshandeln för varor respektive tjänster under
perioden 1998–2007. Brasiliens andel av världens
varuexport har ökat något, medan andelen av varuimporten har minskat. På tjänstehandelsområdet
hade Brasilien en något högre världsmarknadsandel
på exportsidan år 2007 än ett årtionde tidigare,
medan landets andel av världsimporten var ungefär likvärdig. På det stora hela har det inte skett
några dramatiska förändringar av Brasiliens andelar
av världshandeln.
Figur 2.4 visar hur stor Brasiliens internationella
handel (export och import) har varit i relation till
landets samlade produktion av varor och tjänster
Tabell 2.1 Brasiliens varu- och tjänstehandel, 1998–2007
Värden i
miljarder USD
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
Varor – export
51,1
48,0
55,1
58,2
60,4
73,1
96,7
118,5
137,8
160,6
Varor – import
126,6
61,1
51,9
59,1
58,6
49,7
50,9
66,4
77,6
95,9
Tjänster – export
7,1
6,9
9,0
8,7
8,8
9,6
11,6
14,9
17,9
22,6
Tjänster – import
15,7
13,4
15,6
15,8
13,5
14,4
16,1
22,4
27,1
34,8
Källa: WTO Statistics Database
Figur 2.3 Brasiliens andel av världens varu- och tjänstehandel (export respektive import), 1998–2007
Figur 2.4 Brasiliens totalhandel som
andel av BNP, 1998–2007
Andel (%)
2,0
Andel (%)
35
Varuexport
Varuimport
Tjänsteexport
Tjänsteimport
1,5
30
25
20
1,0
15
10
0,5
5
0,0
0
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
Källa: WTO Statistics Database, egen bearbetning
Anm.: Brasiliens varuexport som andel av världens totala varuexport, Brasiliens
tjänsteimport som andel av världens totala tjänsteimport etcetera.
8
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
Källor: WTO International Trade Statistics 2008 och IMF World Economic
Outlook database (oktober 2008), egen bearbetning.
Anm.: I totalhandel ingår export och import av varor och tjänster.
(BNP). Under den senaste tioårsperioden har kvoten handel/BNP ökat med över 10 procentenheter
(från 16 procent 1998 till 26,2 procent 2007). Att
kvotens storlek är större än för tio år sedan understryker handelns ökade betydelse för Brasilien och
är ett tecken på att landet integrerats mer i världsekonomin. Ökningen skedde främst i slutet av
1990-talet och början av 2000-talet, medan ekonomin och handeln vuxit i ungefär samma takt de
senaste åren.
En anledning till den tidigare låga nivån för
handel i förhållande till BNP kan vara de importsubstitutionsprogram som Brasilien använt sig av
under perioden efter andra världskriget. Denna
politik bidrog till att reducera importen, samtidigt
som exportsektorn inte utvecklades till att bli
konkurrenskraftig. Med en förändrad politik de
senaste 15 åren har kvoten handel/BNP i Brasilien
stigit till en nivå som är likvärdig med exempelvis
situationen i USA, men som fortfarande är betydligt lägre än många andra länder (inklusive resten
av BRIC-länderna).
2.4 Handelns sammansättning
En analys av sammansättningen av Brasiliens varuhandel under perioden 1997–2006 visar att tillverkade
varor har varit den största exportkategorin (se
figur 2.5). År 2006 stod dessa varor för drygt hälften av det totala exportvärdet. Jordbrukssektorn
har dock en större betydelse än vad som är fallet i
exempelvis OECD-länderna. Jordbruksvaror stod
för runt en tredjedel av den totala exporten, som
bland annat inkluderar kött, kaffe, socker och soja-
Tabell 2.2 Brasiliens varuhandel, olika varugruppers (SITC-avd.) betydelse, 2006
Export
Import
Produkter (sitc avd.) I storleksordning
Andel (%)
Produkter (sitc avd.) I storleksordning
Andel (%)
Maskiner och apparater samt transportmedel
24,2
Maskiner och apparater samt transportmedel
37,4
Livsmedel och levande djur
18,4
Mineraliska bränslen, smörjoljor, elström
18,8
Bearbetade varor, i huvudsak efter material
18,1
Produkter av kemiska och närstående industrier
18,0
Råvaror, icke ätbara, utom bränslen
16,4
Bearbetade varor, i huvudsak efter material
11,4
Mineraliska bränslen, smörjoljor, elström
7,7
Diverse färdiga varor
6,2
3,8
Produkter av kemiska och närstående industrier
6,7
Livsmedel och levande djur
Diverse färdiga varor
3,7
Råvaror, icke ätbara, utom bränslen
3,7
Övriga varor
2,4
Animaliska och vegetabiliska oljor och fetter
0,3
Drycker och tobak
1,3
Drycker och tobak
0,3
Animaliska och vegetabiliska oljor och fetter
1,0
Övriga varor
0,0
Källa: UN Comtrade
Figur 2.5 Brasiliens varuhandel, sammansättning, 1997–2006
Export
%
Import
%
100
100
90
90
80
80
70
70
60
60
50
50
40
40
30
30
20
20
10
10
0
0
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Tillverkade varor
Bränslen och mineraliska prod.
Jordbruksvaror
2003
2004
2005
2006
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
Tillverkade varor
Bränslen och mineraliska prod.
Jordbruksvaror
Källa: WTO Statistics Database
9
bönor till stora värden. Landet har också vuxit fram
som världens största exportör av etanol. Betydelsen
av figurens tredje kategori, bränslen och mineraliska
produkter, har ökat i Brasilien. År 2006 stod produkterna inom denna kategori för en femtedel av
den totala exporten, en fördubbling av dess andel
över tioårsperioden. Sedan dess har nya fyndigheter av olja och gas gjorts utanför den brasilianska
kusten och det är möjligt att produkterna kommer
att öka ytterligare i betydelse i Brasiliens export.
Importen utgjordes år 2006 till dryga två tredjedelar av tillverkade varor, medan jordbruksvarorna
stod för endast 6 procent samma år. Importandelen
som utgörs av bränslen och mineraliska produkter
har ökat de senaste åren, en utveckling som delvis
är ett resultat av stigande världsmarknadspriser för
dessa produkter.
I tabell 2.2 ges mer detaljerad information om
handelns sammansättning. Tabellen visar hur stor
del av handeln som faller inom olika varugrupper
och återigen framgår den stora betydelsen av jordbruksprodukter i exporten. Den största export­
kategorin är ändå maskiner och apparater samt transportmedel. I denna varugrupp ingår exempelvis
Brasiliens tämligen stora fordonsexport. I den
tredje största varugruppen bearbetade varor ingår
bland annat trävaror samt järn- och stålprodukter.
Importen domineras av maskiner och apparater
Figur 2.6 Brasiliens varuhandel, indelad efter slutanvändning, 1998–2006
Export
%
Import
%
100
100
90
90
80
80
70
70
60
60
50
50
40
40
30
30
20
20
10
10
0
0
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
1998
Konsumtionsvaror
Insatsvaror
Kapitalvaror
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
Konsumtionsvaror
Insatsvaror
Kapitalvaror
Källa: UN Comtrade Database, BEC-klassificering
Figur 2.7 Brasiliens tjänstehandel, sammansättning, 1997–2006
Export
%
100
90
90
80
80
70
70
60
60
50
50
40
40
30
30
20
20
10
10
0
0
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Övriga kommersiella tjänster
Turism
Transporter
Källa: WTO Statistics Database
10
Import
%
100
2003
2004
2005
2006
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Övriga kommersiella tjänster
Turism
Transporter
2003
2004
2005
2006
samt transportmedel. Här ingår såväl tyngre maskiner
som kontorsapparater, elektronik, telekommunikationsutrustning, fordon och fordonsdelar. Jämte
den växande importen av mineraliska bränslen har
Brasilien också en stor import av kemiska produkter.
Ett annat sätt att belysa varuhandelns sammansättning är att dela in handlade varor efter uppskattad slutanvändning. I figur 2.6 har de olika produkterna klassificerats i tre grupper: kapital­varor,
insatsvaror och konsumtionsvaror.17 Indelningen
ger en grov bild av förädlingsgraden i Brasiliens
handel. Här framgår att en stor andel av Brasiliens
handel rör sig om insatsvaror (till exempel maskindelar och bränslen). Betydelsen av denna kategori
har också ökat de senaste åren, vilket nog i viss
utsträckning kan hänföras till höjda världsmarknadspriser på energiprodukter. Av figuren framgår
också att konsumtionsvaror står för en större andel
i Brasiliens export än vad fallet är i importen. Detta
återspeglar bland annat Brasiliens stora export av
livsmedelsprodukter.
I figur 2.7 visas en grov nedbrytning av sammansättningen av Brasiliens tjänstehandel i tre kategorier:
transporter, turism och övriga kommersiella tjänster.
Turismtjänsternas betydelse har ökat under perioden och stod 2006 för 24 procent av den totala
exporten. I export av turismtjänster ingår inkommande utländska besökare i landet och deras
Tabell 2.3 Brasiliens viktigaste handelspartners (varuhandel), 2007
Värden i miljarder USD
Mottagare av Brasiliens export
Leverantörer av Brasiliens import
Placering
Land
Värde
Andel (%)
Placering
Land
1
USA
25,3
15,8%
1
USA
Värde
18,9
Andel (%)
15,7%
2
Argentina
14,4
9,0%
2
Kina
12,6
10,5%
3
Kina
10,7
6,7%
3
Argentina
10,4
8,6%
4
Nederländerna
8,8
5,5%
4
Tyskland
8,7
7,2%
5
Tyskland
7,2
4,5%
5
Nigeria
5,3
4,4%
6
Venezuela
4,7
2,9%
6
Japan
4,6
3,8%
7
Italien
4,5
2,8%
7
Frankrike
3,5
2,9%
8
Japan
4,3
2,7%
8
Chile
3,5
2,9%
9
Chile
4,3
2,7%
9
Sydkorea
3,4
2,8%
10
Mexico
4,3
2,7%
10
Italien
3,4
2,8%
12
Ryssland
3,7
2,3%
14
Indien
2,2
1,8%
35
Indien
1,0
0,6%
18
Ryssland
1,7
1,4%
Källa: UN Comtrade. Anm.: 1,8 procent av exportvärdet har ospecificerade mottagare. EU(27) mottog 25,2 procent av Brasiliens
export och levererade 22,2 procent av Brasiliens import.
Tabell 2.4 Utländska direktinvesteringstillgångar i Brasilien, 1997–2006
Miljarder USD
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
66
89
86
103
122
101
133
161
196
222
1,9%
2,1%
1,8%
1,8%
2,0%
1,5%
1,6%
1,7%
1,9%
1,8%
Utlandsägda direktinvesterings­
tillgångar i Brasilien
Andel av världens samlade
FDI-stock (ingående)
Källa: UNCTAD, World Investment Report 2007
Tabell 2.5 Brasilianska direktinvesteringstillgångar i utlandet, 1997–2006
Miljarder USD
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
45
48
50
52
50
54
55
69
79
87
1,2%
1,1%
0,9%
0,8%
0,7%
0,7%
0,6%
0,7%
0,7%
0,7%
Brasilianska direktinvesterings­
tillgångar i utlandet
Andel av världens samlade
FDI-stock (utgående)
Källa: UNCTAD, World Investment Report 2007
11
utgifter för boende, mat, besök i museer med mera.
Däremot ingår inte utgifterna för resan till landet i
kategorin turismtjänster. Samma år stod transporttjänster för 19 procent av exporten, medan resterande 57 procent utgjordes av övriga kommersiella
tjänster. I kategorin övriga kommersiella tjänster
ingår bland annat olika typer av affärstjänster (exempelvis juridiska tjänster, redovisnings-, ledningsoch PR-tjänster), IT-tjänster, banktjänster, försäkringstjänster, forskning och utveckling, byggtjänster
och royalties.
I importen har andelen för övriga kommersiella
tjänster ökat avsevärt. 1997 stod denna kategori för
29 procent av den totala importen medan andelen
ökat till 55 procent 2006. Att betydelsen av denna
kategori ökar är en utvecklingstrend som även kan
observeras i världen som helhet, men som är betydligt mer markant i Brasilien.
2.6 Investeringar
2.5 Viktiga handelspartners
2.7 Sammanfattning
I tabell 2.3 visas Brasiliens viktigaste partnerländer på
varuhandelsområdet. USA är det enskilda land som
står för den största andelen av Brasiliens import och
export. Om EU-länderna tas sammantaget utgör
de dock en viktigare handelspartner för Brasilien.
EU(27) stod för drygt 22 procent av Brasiliens
import år 2007 och mottog drygt 25 procent av
Brasiliens export. Bland EU-länderna är Tyskland
den största leverantören till Brasilien och den näst
största mottagaren av Brasiliens export efter Nederländerna, som via sina stora hamnar tar emot
många varor.
Bland länderna i Syd- och Centralamerika hör
Argentina, Venezuela, Chile och Mexico till de tio
viktigaste mottagarna av Brasiliens export. Argentina och Chile finns även med på tio-i-topplistan
över länder från vilka Brasilien importerar mest.
Mot bakgrund av de höga målsättningar som presenterats för regionens olika ekonomiska integrationsprojekt (till exempel Mercosur) kan förmodas
att förhoppningar funnits om ännu större handel
med grannländerna.
•Internationell handel har en allt större betydelse
12
De utländska direktinvesteringarna i Brasilien har ökat.
Landets andel av världens totala direktinvesteringstillgångar har dock varit tämligen konstant runt
2 procent (se tabell 2.4). Data för perioden fram till
2002 visar att USA och Caymanöarna liksom EUländerna Nederländerna, Frankrike, Portugal, Spanien
och Tyskland hör till viktiga källor för de utländska
direktinvesteringarna i Brasilien.18 Även svenska
företag har stått för stora investeringar i landet.
Brasiliens direktinvesteringstillgångar i utlandet har
också ökat i absoluta tal, men faktiskt minskat som
andel av världens samlade utgående investeringar
(se tabell 2.5). Brasiliens största transnationella
företag vad gäller utländska tillgångar är Petrobras
(olja och energiprodukter) och Companhia Vale do
Rio Doce (gruvdrift).
för den brasilianska ekonomin. Under perioden
1998–2007 har kvoten handel/BNP ökat med
drygt 10 procentenheter.
•Värdet av Brasiliens varuhandel har ökat snabbt
de senaste åren i den undersökta perioden, vilket
skapat ett överskott i handelsbalansen. Brasilien
har en, jämfört med andra länder, mycket stor
export av jordbruksprodukter. Maskiner, apparater och transportmedel utgör den största importposten även om importandelarna för bränslen
och kemiska produkter ökat.
•USA och EU är Brasiliens viktigaste handelspartners, även om grannländerna, däribland Argentina,
också står för en betydande andel av handeln.
•På tjänstehandelsområdet är Brasilien en dominerande aktör regionalt, men har en mindre
framskjuten position i världshandeln.
•Brasilien tar emot utländska direktinvesteringar
till ett relativt stort värde. De brasilianska direktinvesteringstillgångarna i utlandet är något mer
begränsade.
3. Ryssland
3.1 Allmänt om den ekonomiska
och sociala situationen
3.2 Närings- och handelspolitisk överblick
Befolkningsmängd (2006): 143 miljoner
WTO-medlem:
Nej, ansökningsförhandlingar pågår
Förväntad livslängd (2006): 65,6 år
Yta: 17,1 miljoner km2 (världens till ytan största land)
BNP (2007): 1 290 miljarder USD
BNP, köpkraftsjusterad (PPP) (2007):
2 090 miljarder USD
BNP, köpkraftsjusterad/capita (2007): 14 705 USD
Internationell handel som andel av BNP (2007): 52,4%
Källor: Världsbanken, World Development Indicators 2007; IMF, World
Economic Outlook database (oktober 2008); WTO, International Trade
Statistics 2008, egen bearbetning
Ryssland har upplevt ett stort ekonomiskt uppsving den senaste tioårsperioden och gått från en
synnerligen ansträngd situation till stora budget­
överskott och makroekonomisk stabilitet. BNP
har vuxit mycket kraftigt och den statliga utlandsskulden hade i mitten av 2008 nästan helt betalats
av. Bakom förvandlingen ligger landets enorma
råvarutillgångar av bland annat olja, gas och kol.
När råvarupriserna stigit under 2000-talet har
detta inneburit kraftigt ökade importintäkter för
Ryssland. Stödd av inflödet av likvida medel från
handeln har den ekonomiska utvecklingen drivits
av en ökad inhemsk konsumtion.
Den ekonomiska situationen är samtidigt inte
oproblematisk. Den globala finansiella krisen under
andra halvåret 2008 har satt stort avtryck i Ryssland
där börsens värde rasat och valutan försvagats.
Under de senaste åren har annars inflationen hört
till de större ekonomiska orosmolnen, eftersom
importintäkterna bidragit till ett tryck uppåt på
prisläget. En annan utmaning rör tillväxtens diversifiering och uthållighet. Idag är landet beroende
av olja och gas, medan många sektorer i tillverkningsindustrin har en låg produktivitet.19
Rysslands HDI-värde (sammanvägning av förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP) var
0,802 och landet var därmed på 67:e plats av de
177 länder där det fanns uppgifter år 2005.20 Den
sociala situationen i Ryssland har förbättrats i flera
avseenden. I takt med att BNP har vuxit har medelinkomsten ökat mycket kraftigt och antalet fattiga
har minskat betydligt. När det gäller inkomstfördelningen har Ryssland en ginikoefficient på
0,399.21 De sociala problemen såsom exempelvis
hög alkoholkonsumtion är utbredda i landet, vilket
bland annat avspeglas i en låg medellivslängd.22
Detta gäller särskilt männen vars genomsnittliga
förväntade livslängd bara är drygt 60 år.
14
Genomsnittlig tullnivå (inte handelsvägd):
a) bundna: – inte medlem i WTO
b) tillämpade (2007): 11,0%
Antal tjänstesektorer med GATS-åtaganden:
– inte medlem i WTO
Källa: WTO Statistics Database
Ryssland är inte medlem i WTO. Landet ansökte
om medlemskap redan 1993, men det är först
under 2000-talet som förhandlingstakten ökat.
Förhandlingarna har medfört förbättringar av landets handelspolitik, då lagstiftning och regelverk på
många områden anpassats för att uppfylla WTO:s
krav. Ryssland har dessutom avslutat bilaterala
förhandlingar om bättre villkor för marknadstillträde med flertalet intresserade WTO-medlemmar.
Åtaganden om förbättrat marknadstillträde i form
tullsänkningar med mera som gjorts av landet
kommer dock inte att träda i kraft förrän ett eventuellt medlemskap är klart.
I avsaknad av WTO-medlemskap finns det
fortfarande en stor osäkerhet kring landets handelsregim. Tullstrukturen är komplex med höga
tulltoppar och stor förekomst av specifika tullar23.
Förutsebarheten för företag som handlar och gör
investeringar är begränsad. De senaste åren har
Ryssland även fått negativ uppmärksamhet för
oväntade statliga ingrepp i ekonomin. Exempelvis
har möjligheter till utländska investeringar i så kallade strategiska sektorer påverkats. Även kvaliteten
och tillämpningen av inhemska regelverk får kritik.
Detta gäller bland annat det immaterialrättsliga
området, där det förekommer varumärkesintrång
och piratkopiering.
I Världsbankens ranking (Ease of Doing Business)
av hur lätt det är att göra affärer hamnar Ryssland
på plats 120 (av 181 länder).24 Till problemen hör
långsamma och komplexa procedurer vid handel
över ryska gränsen och stor förekomst av korruption.
Tid som krävs för att starta företag:
29 dagar (OECD-genomsnitt: 13,4)
Antal dokument som krävs för att handla över gränsen:
– import: 13 (OECD-genomsnitt: 5,1)
– export: 8 (OECD-genomsnitt: 4,5)
Källa: Världsbanken, Doing Business Rank 2009 (http://www.doingbusiness.
org/). För förklaring av måtten se också noter i avsnitt 2.2 i denna utredning.
Transparency International rangordnar 180 länder
med utgångspunkt i hur de uppfattas av expertis
och befolkning när det gäller grad av korruption.
I denna ranking hamnade Ryssland först på 147:e
plats år 2008 med en poäng på 2,1 på en skala 0
till 10, där 0 står för hög korruption och 10 för
mycket låg korruption.25 Detta innebär att landet
har en sämre placering än många fattiga utvecklingsländer.
Ryssland har relativt få frihandelsavtal. Det finns
dock ett antal handelsöverenskommelser med andra
forna Sovjetstater och även ett partnerskaps- och
samarbetsavtal med EU som rymmer handelskomponenter. Ett WTO-medlemskap skulle förmod­
ligen öka aktiviteten när det gäller att förhandla
frihandelsavtal. Det finns exempelvis planer på ett
frihandelsavtal med EU efter WTO-anslutningens
fullbordande.
Värdet av Rysslands varuhandel har ökat mycket
kraftigt under det gångna årtiondet. Detta gäller
särskilt varuexporten vars värde mer än fyrdubblats vid en jämförelse mellan 1998 och 2007. Här är
det dock viktigt att påminna om att landet upplevde en finansiell kris 1998 och att de inhemska
ekonomiska problemen var mycket stora på den
tiden.26 Den största exporttillväxten har skett de
senaste fem åren i perioden (se figur 3.1). Råvaror
och bränslen utgör Rysslands största exportvaror
och internationella prisökningar på dessa varor
har bidragit till utvecklingen. Även växelkursförändringar påverkar värdet av den internationella
handeln. Under 2007 deprecierade exempelvis
dollarn i förhållande till rubeln, vilket ökade
dollarvärdet av den ryska exporten.
Med ett exportvärde på 355 miljarder USD år
2007 stod Ryssland för 2,5 procent av världens
totala varuexport och var på 12:e plats bland världens ledande exportländer. Varuimporten uppgick
samma år till 223 miljarder USD, vilket utgjorde
1,6 procent av världens totala varuimport. Landet
var på 16:e plats bland världens ledande importörer.
Rysslands stora export innebär också att landets
handelsbalans varit positiv under hela perioden.
Det som hänt de senaste åren är att överskottet
ökat kraftigt i takt med den växande handeln. 1998
var handelsöverskottet 17 miljarder USD, medan
det 2007 ökat till 132 miljarder USD.
Rysslands tjänstehandel27 har inte utvecklats
lika snabbt som varuhandeln. 2007 stod Ryssland
för 1,2 procent av världens totala tjänstehandels­
export och var på 25:e plats på listan över världens
ledande exportländer. Ryssland är alltså mindre
betydelsefullt som leverantör av tjänster än som
exportör av varor. Detta är kanske inte så märkligt
med tanke på att den inhemska tjänstesektorn var
väldigt eftersatt under Sovjettiden, då många tjänster inte ens kunde köpas. Ryssland stod för en
något större andel av världens totala tjänsteimport
(1,9 procent) och var på 16:e plats på listan över
ledande importörer 2007.
År 2007 uppgick tjänsteimporten till knappt 58
miljarder USD, vilket var en stor ökning jämfört
med föregående år (se figur 3.2). Tjänsteexporten
uppgick till 39 miljarder USD. Ryssland har följaktligen ett underskott i tjänstebalansen, något som
också kännetecknat hela den undersökta tioårsperioden. Sedan slutet av 1990-talet har storleken på
Figur 3.1 Rysslands varuhandel, 1998–2007
Figur 3.2 Rysslands tjänstehandel, 1998–2007
3.3 Handelns storlek
Miljarder (USD)
400
Miljarder (USD)
60
Export
Import
Handelsbalans
350
Export
Import
Tjänstebalans
50
300
40
250
30
200
20
150
10
100
0
50
–10
0
–20
1998
1999
2000
2001
Källa: WTO Statistics Database
2002
2003
2004
2005
2006
2007
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
Källa: WTO Statistics Database
15
tidigare konstaterats har handeln vuxit mycket
kraftigt under de senaste åren. Att kvoten handel/
BNP samtidigt inte ökat innebär att BNP har haft
en ännu snabbare tillväxt. BNP-utvecklingen
hänger samman med ett högre värde för utvunnen
olja och gas. Även en starkare inhemsk konsumtion har bidragit.
underskottet ökat både i absoluta tal och som andel
av den totala tjänstehandeln.
I tabell 3.1 ges en samlad bild av värdeutvecklingen av Rysslands varu- respektive tjänstehandel
under perioden 1998–2007.
I figur 3.3 visas utvecklingen av Rysslands andelar
av världshandeln för varor respektive tjänster under
perioden 1998–2007. Rysslands position som varuhandelsnation har förstärkts på senare år. Särskilt
Rysslands andel av världens varuexport har ökat
sedan början av 2000-talet.
Efter en nedgång i slutet av 1990-talet har Ryssland även förstärkt sin betydelse som handelsnation
på tjänstehandelsområdet. Rysslands världsmarknadsandelar på tjänstehandelsområdet ligger dock
på en betydligt lägre nivå än vad fallet är för landets
varuhandel.
Figur 3.4 visar hur stor Rysslands internationella
handel (export och import) har varit i relation till
landets samlade produktion av varor och tjänster
(BNP) under perioden 1998–2007. Kvoten handel/
BNP var 70 procent 1999, men har sedan minskat.
År 2007 var kvoten 52,4 procent vilket fortfarande
är högt jämfört med många andra länder. Som
3.4 Handelns sammansättning
Figur 3.5 visar den enorma dominansen för bränslen och mineraliska produkter i sammansättningen av
Rysslands varuexport. År 2006 stod dessa varor för
73 procent av Rysslands totala exportvärde. Denna
andel är givetvis mycket hög jämfört med situationen i många andra länder. Även exportvärdena för
jordbruksvaror och tillverkade varor har vuxit
under perioden, men ökningstakten för bränslen
och mineraliska produkter har varit klart högst.
På importsidan har betydelsen av tillverkade
varor ökat i förhållande till de andra kategorierna.
Jordbrukssektorn har relativt sett minskat i betydelse under tioårsperioden. Importvärdet för jord-
Tabell 3.1 Rysslands varu- och tjänstehandel, 1998–2007
Värden i
miljarder USD
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
Varor – export
74,9
75,7
105,6
101,9
107,3
135,9
183,2
243,8
303,9
355,2
Varor – import
58,0
39,5
44,7
53,8
61,0
76,1
97,4
125,4
164,3
223,4
Tjänster – export
12,4
9,1
9,6
11,2
13,5
16,1
20,5
24,7
30,9
39,1
Tjänster – import
16,5
13,4
16,2
19,8
22,9
26,5
32,2
37,9
43,8
57,8
Källa: WTO Statistics Database
Figur 3.3 Rysslands andel av världens varu- och tjänstehandel (export respektive import), 1998–2007
Figur 3.4 Rysslands totalhandel som
andel av BNP, 1998–2007
Andel (%)
3,0
Andel (%)
80
Varuexport
Varuimport
Tjänsteexport
Tjänsteimport
2,5
70
60
2,0
50
40
1,5
30
1,0
20
0,5
10
0,0
0
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
Källa: WTO Statistics Database, egen bearbetning
Anm.: Rysslands varuexport som andel av världens totala varuexport, Rysslands
tjänsteimport som andel av världens totala tjänsteimport etcetera.
16
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
Källor: WTO International Trade Statistics 2008 och IMF World Economic
Outlook database (oktober 2008), egen bearbetning. Anm.: I totalhandel ingår
export och import av varor och tjänster.
bruksvarorna har visserligen ökat under 2000talet, men ökningstakten har varit lägre än för de
tillverkade varorna.
Betydelsen av mineraliska bränslen i Rysslands
export framgår tydligt av den mer detaljerade statistiken i tabell 3.2. I jämförelse med olja och gas
har Ryssland en mycket liten export av exempelvis
maskiner och apparater samt transportmedel. Att Ryssland har en begränsad export av maskiner och
apparater hänger samman med låg produktivitet
inom tillverkningsindustrin. Många sektorer har problem med den internationella konkurrenskraften.
I varugruppen maskiner och apparater samt transportmedel har Ryssland istället en omfattande import. Här ingår exempelvis personbilar och andra
fordon, tyngre maskiner, kontorsapparater samt
elektronik och telekommunikationsutrustning.
I varugruppen bearbetade varor som följer därefter
ingår bland annat järn- och stål-, samt pappers­
produkter. Även kemiska produkter utgör en viktig
importkategori.
Karaktären av Rysslands varuexport framgår
kanske ännu tydligare av figur 3.6. Handelns olika
produkter har här klassificerats i tre grupper: kapitalvaror, insatsvaror och konsumtionsvaror.28 Som
ett resultat av den stora råvaruexporten står så
kallade insatsvaror för 90-95 procent av exporten,
medan kapitalvaror och konsumtionsvaror följaktligen står för en mycket låg andel. Rysslands import
var år 2006 ganska jämnt fördelad mellan kapitalvaror (30 procent), insatsvaror (40 procent) och
konsumtionsvaror (30 procent).
I figur 3.7 visas en grov nedbrytning av sammansättningen av Rysslands tjänstehandel i tre kategorier:
Tabell 3.2 Rysslands varuhandel, olika varugruppers (SITC-avd.) betydelse, 2006
Export
Import
Produkter (sitc avd.) I storleksordning
Andel (%)
Produkter (sitc avd.) I storleksordning
Andel (%)
Mineraliska bränslen, smörjoljor, elström
62,9
Maskiner och apparater samt transportmedel
43,4
Bearbetade varor, i huvudsak efter material
14,5
Bearbetade varor, i huvudsak efter material
12,5
Övriga varor
8,5
Produkter av kemiska och närstående industrier
12,2
Maskiner och apparater samt transportmedel
4,1
Livsmedel och levande djur
11,9
Råvaror, icke ätbara, utom bränslen
3,8
Diverse färdiga varor
7,7
Produkter av kemiska och närstående industrier
3,8
Övriga varor
5,4
Livsmedel och levande djur
1,2
Råvaror, icke ätbara, utom bränslen
3,1
Diverse färdiga varor
0,7
Drycker och tobak
1,7
Drycker och tobak
0,2
Mineraliska bränslen, smörjoljor, elström
1,3
Animaliska och vegetabiliska oljor och fetter
0,1
Animaliska och vegetabiliska oljor och fetter
0,5
Källa: UN Comtrade
Figur 3.5 Rysslands varuhandel, sammansättning, 1997–2006
Export
%
Import
%
100
100
90
90
80
80
70
70
60
60
50
50
40
40
30
30
20
20
10
10
0
0
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Tillverkade varor
Bränslen och mineraliska prod.
Jordbruksvaror
2003
2004
2005
2006
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
Tillverkade varor
Bränslen och mineraliska prod.
Jordbruksvaror
Källa: WTO Statistics Database
17
transporter, turism och övriga kommersiella tjänster.
I Rysslands tjänsteexport finns en tydlig trend under
2000-talet, med en allt större andel för övriga kommersiella tjänster, där bland annat olika affärstjänster
ingår. Kategorin övriga kommersiella tjänster har
ökat från 23 procent av den totala exporten 1997
till 42 procent 2006. I Rysslands tjänsteimport står
turism för en nästan lika hög andel som kategorin
övriga kommersiella tjänster. Att turismen står för
en hög andel kan vara ett resultat av att den ökande
ryska medelklassen har pengar att spendera på
resor. Detta kan ha motverkat den neråtgående
trend för turismen relativt de andra kategorierna
som kan observeras i många andra länder.
3.5 Viktiga handelspartners
I tabell 3.3 visas Rysslands viktigaste partnerländer på
varuhandelsområdet. En stor andel av Rysslands
export går till EU-medlemsstater. EU(27) stod för
45,6 procent av Rysslands import år 2007 och mottog hela 55,8 procent av Rysslands export. Nederländerna, med den stora hamnen i Rotterdam, hamnar överst på listan över mottagare av Rysslands
export. Även på importsidan toppas statistiken av
ett europeiskt land. Tyskland, som är världens
största exportland, är också den största leverantören till Ryssland. På importsidan finns länder som
Kina, Japan och USA med högre upp på listan än
Figur 3.6 Rysslands varuhandel, indelad efter slutanvändning, 1998–2006
Export
%
Import
%
100
100
90
90
80
80
70
70
60
60
50
50
40
40
30
30
20
20
10
10
0
0
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
1998
Konsumtionsvaror
Insatsvaror
Kapitalvaror
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
Konsumtionsvaror
Insatsvaror
Kapitalvaror
Källa: UN Comtrade Database, BEC-klassificering
Figur 3.7 Rysslands tjänstehandel, sammansättning, 1997–2006
Export
%
100
90
90
80
80
70
70
60
60
50
50
40
40
30
30
20
20
10
10
0
0
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Övriga kommersiella tjänster
Turism
Transporter
Källa: WTO Statistics Database
18
Import
%
100
2003
2004
2005
2006
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Övriga kommersiella tjänster
Turism
Transporter
2003
2004
2005
2006
på motsvarande lista för exporten. Noterbart är
även att Finland finns med bland Rysslands tio
största leverantörsländer.
Det är få länder som tidigare var en del av Sovjetunionen som kvalar in på topplistorna. Flera av dessa
länder, exempelvis de baltiska staterna, är för små för
att uppbåda särskilt stora handelsflöden. Den viktigaste handelspartnern bland de forna Sovjetrepublikerna är Ukraina som tog emot knappt fem procent
av Rysslands varuexport 2007 och levererade hela
sju procent av Rysslands import. Kazakstan tog emot
3,4 procent av Rysslands varuexport 2007. För dessa
länder, liksom för många andra grannländer i regionen, är Ryssland den viktigaste handelspartnern.
3.6 Investeringar
De utländska direktinvesteringstillgångarna i Ryssland
var i princip obefintliga i slutet av 1990-talet. Sedan
dess har det skett en snabb ökning och år 2006
fanns det investeringar på nästan 200 miljarder USD
noterade (se tabell 3.4). De ökade investeringarna i
Ryssland har också inneburit att landet står för en
högre andel av världens samlade direktinvesteringstillgångar. Bland de sektorer som attraherat
direktinvesteringar till ett stort värde i Ryssland
återfinns energisektorn och detaljhandeln.29 Större
investeringar har även gjorts i bank- och försäkringsbolag på senare år.30 Detta går i linje med en
Tabell 3.3 Rysslands viktigaste handelspartners (varuhandel), 2007
Värden i miljarder USD
Mottagare av Rysslands export
Leverantörer av Rysslands import
Placering
Land
Värde
Andel (%)
Placering
Land
Värde
Andel (%)
1
Nederländerna
42,9
12,2%
1
Tyskland
26,6
13,9%
2
Italien
27,5
7,8%
2
Kina
24,4
12,8%
3
Tyskland
26,3
7,5%
3
Ukraina
13,3
7,0%
4
Turkiet
18,4
5,2%
4
Japan
12,7
6,7%
5
Ukraina
16,4
4,7%
5
USA
9,5
5,0%
6
Kina
15,9
4,5%
6
Sydkorea
8,8
4,6%
7
Schweiz
14,6
4,1%
7
Italien
8,5
4,5%
8
Polen
13,3
3,8%
8
Frankrike
7,8
4,1%
9
Kazakstan
11,9
3,4%
9
Storbritannien
5,6
3,0%
10
Storbritannien
11,6
3,3%
10
Finland
5,0
2,6%
22
Indien
4,0
1,1%
14
Brasilien
4,1
2,2%
40
Brasilien
1,1
0,3%
27
Indien
1,3
0,7%
Källa: UN Comtrade
Anm.: 4,9 procent av exportvärdet har ospecificerade mottagare. EU(27) mottog 55,8 procent av Rysslands export och levererade
45,6 procent av Rysslands import.
Tabell 3.4 Utländska direktinvesteringstillgångar i Ryssland, 1997–2006
Miljarder USD
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
1
0
1
32
53
71
97
118
169
198
0,0%
0,0%
0,0%
0,6%
0,9%
1,0%
1,2%
1,2%
1,7%
1,6%
Utlandsägda direktinvesterings­
tillgångar i Ryssland
Andel av världens samlade
FDI-stock (ingående)
Källa: UNCTAD, World Investment Report 2007
Tabell 3.5 Ryska direktinvesteringstillgångar i utlandet, 1997–2006
Miljarder USD
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
3
3
1
20
44
62
91
107
139
157
0,1%
0,1%
0,0%
0,3%
0,6%
0,8%
1,0%
1,0%
1,3%
1,3%
Ryska direktinvesterings­tillgångar i utlandet
Andel av världens samlade
FDI-stock (utgående)
Källa: UNCTAD, World Investment Report 2007
19
global trend där tjänstenäringarnas andel av de
totala direktinvesteringarna har ökat. Direktinvesteringarna i Ryssland kommer ofta från företag
registrerade på exempelvis Cypern eller Luxemburg. I vissa fall kan det handla om ryskt kapital
som återvänder till Ryssland via dessa länder.
Även de ryska direktinvesteringstillgångarna i utlandet
har ökat (se tabell 3.5). Investeringarna domineras
av företag verksamma i energi- respektive metallsektorn. Landets energiproducenter har bland annat
gjort investeringar för att förstärka inflytandet över
sina distributionskanaler (exempelvis ledningar
för olja och gas). Expansionen för de ryska direktinvesteringarna började i grannländerna i öst,
men de senaste åren har en stor andel av investeringarna gjorts i europeiska länder.31
20
3.7 Sammanfattning
•Internationell handel är viktig för den ryska
ekonomin. Kvoten för handel/BNP var drygt
52 procent år 2007.
•Värdet av Rysslands varuexport har ökat mycket
snabbt under de senaste åren i den undersökta
perioden, vilket lett till stora överskott i handelsbalansen. Exporten domineras av olja, gas och rå­
varor, medan exempelvis industrivaror står för en
liten andel. Varuimporten är mer diversifierad, med
stor import av till exempel maskiner och fordon.
•Över hälften av Rysslands export går till EUmedlemsstater. Även på importsidan är EU(27)
mest betydelsefullt. Den största enskilda varu­
leverantören till Ryssland är Tyskland följt av
Kina och Ukraina.
•I jämförelse med situationen på varuhandels­
området är Ryssland inte lika betydelsefullt som
tjänstehandelsnation, även om främst tjänste­
importen (bland annat rysk turism i utlandet)
vuxit de senaste åren.
•De utländska direktinvesteringstillgångarna har
ökat snabbt i Ryssland, liksom de ryska direktinvesteringarna i utlandet. Energisektorn står för en
stor andel av investeringarna i båda riktningarna.
4. Indien
4.1 Allmänt om den ekonomiska
och sociala situationen
4.2 Närings- och handelspolitisk överblick
Befolkningsmängd (2006): 1,1 miljarder
WTO-medlem: Ja, sedan WTO:s grundande i januari 1995
(dessförinnan medlem av GATT sedan juli 1948)
Förväntad livslängd (2006): 64,5 år
Yta: 3,3 miljoner km2
BNP (2007): 1 101 miljarder USD
BNP, köpkraftsjusterad (PPP) (2007): 2 997 miljarder USD
BNP, köpkraftsjusterad/capita (2007): 2 564 USD
Internationell handel som andel av BNP (2007): 48,1%
Källor: Världsbanken, World Development Indicators 2007; IMF, World
Economic Outlook database (oktober 2008); WTO, International Trade
Statistics 2008, egen bearbetning
Indien har världens näst största befolkning och
tillhör de snabbast växande ekonomierna under
2000-talet. Landet har integrerats allt mer i den
globala ekonomin och vuxit fram som en viktig
leverantör av IT- och affärstjänster. Varuexporten
har ökat, men handelsunderskottet är ändå stort.
Även om den sociala situationen har förbättrats
och andelen av befolkningen som lever i fattigdom
har minskat möter Indien fortfarande stora sociala
utmaningar. Fattigdomen är mycket utbredd och
den allmänna välfärdsnivån är låg. Indiens HDIvärde (sammanvägning av förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP) var 0,619 och landet hamnade därmed först på 128:e plats av de 177 länder
där det fanns uppgifter år 2005.32 Kvaliteten på
publika tjänster som utbildning och hälsa håller
ofta låg standard.
Ett stort problem för Indien är den långsamma
tillväxten i jordbrukssektorn där den största andelen av befolkningen har sin sysselsättning. Nuvarande tekniker bedöms varken vara ekonomiskt
eller miljömässigt hållbara. Bevattningssystemen är
ineffektiva och brister i infrastrukturen gör att det
är svårt att få ut varor till försäljning.33
Inkomsterna i Indien är dessutom relativt
ojämnt fördelade. Indien har en ginikoefficient på
0,368.34 Ojämlikheter existerar inte bara mellan
olika samhällsklasser utan även geografiskt i landet. Vissa delstater släpar efter, något som gör att
fattigdomen är mycket utbredd på vissa håll.
Genomsnittlig tullnivå (inte handelsvägd):
a) bundna: 50,2%
b) tillämpade (2007): 14,5%
Antal tjänstesektorer med GATS-åtaganden (2007): 37
Källa: WTO Statistics Database
Indien har genomfört omfattande reformer på det
handelspolitiska området. Genom unilaterala åtgärder sedan början av 1990-talet har handelspolitiken
gått i liberal riktning. På tullområdet har reformerna
fortsatt på 2000-talet. Tullnivåerna har sänkts kraftigt, men är fortfarande relativt höga, i synnerhet
för jordbruksvaror. Ett annat problem är det betydande gapet mellan tillämpade och bundna tullar
samt förekomsten av många obundna tullar. Detta
gör att de indiska myndigheterna skulle kunna
höja tullnivåerna, något som inverkar negativt på
politikens förutsebarhet. Andra WTO-medlemmar
har varit kritiska mot den komplexa tullstrukturen
och dess bristande transparens.35
Den snabba tillväxten till trots bedöms brister
i näringslivsklimatet inverka negativt på den ekonomiska utvecklingen i Indien. Till problemen hör
komplexa anställningsregler och oförutsedda statliga ingrepp i ekonomin.36 I Världsbankens ranking
(Ease of Doing Business) av hur lätt det är att göra affärer hamnar Indien på plats 122 (av 181 länder).37
Byråkratin är omfattande och det är komplicerat
att få nödvändiga tillstånd och licenser. Tillsammans
med brister i landets infrastruktur bidrar detta till
att det tar lång tid att importera och exportera
varor till och från landet.
Tid som krävs för att starta företag: 30 dagar (OECDgenomsnitt: 13,4)
Antal dokument som krävs för att handla över gränsen:
- import: 9 (OECD-genomsnitt: 5,1)
- export: 8 (OECD-genomsnitt: 4,5)
Källa: Världsbanken, Doing Business Rank 2009 (http://www.doingbusiness.
org/). För förklaring av måtten se också noter i avsnitt 2.2 i denna utredning.
I Transparency Internationals rangordning av
180 länder med utgångspunkt i hur de uppfattas av
expertis och befolkning när det gäller grad av korruption hamnade Indien på delad 85:e plats år
2008. Landet fick poängen 3,4 på en skala 0 till 10,
där 0 står för hög korruption och 10 för mycket
22
låg korruption. Detta kan exempelvis jämföras
med Danmark, Nya Zeeland och Sverige som toppar listan med vardera 9,3.38
Indien är en aktiv aktör i WTO och Dohaförhandlingarna och företräder ofta andra utvecklingsländer. Aktiviteten är hög även när det gäller
frihandelsavtal. Indien har sedan tidigare avtal med
exempelvis Sri Lanka och Thailand, har avslutat
förhandlingar med Sydkorea och förhandlar nu
parallellt med bland andra Japan och EU.
Värdet av Indiens varuhandel har ökat snabbt de
senaste åren (se figur 4.1). Med ett importvärde på
217 miljarder USD stod Indien för 1,5 procent av
världens totala varuimport år 2007. Detta placerade landet på 18:e plats bland världens ledande
importländer. Varuexporten samma år uppgick till
145 miljarder USD, vilket utgjorde 1 procent av
världens totala varuexport. Indien var på 26:e plats
bland världens ledande exportörer.
Indien har därmed ett relativt kraftigt underskott
i handelsbalansen. Det är framför allt de senaste
åren som storleken på underskottet ökat. Utvecklingen kan bland annat förklaras av en stark inhemsk
efterfrågan och höjda priser för oljeimporten.39
Indiens tjänstehandel40 har vuxit mycket kraftigt
under perioden. Tjänstehandeln står numera för
en mycket hög andel (över 30 procent) av landets
totala handel (varor och tjänster sammantaget).
Indien har intagit en globalt framstående position
på tjänstehandelsområdet. 2007 stod Indien för
2,7 procent av världens totala tjänstehandelsexport
och var på nionde plats på listan över världens
ledande exportländer. Samma år stod Indien för
2,5 procent av världens totala tjänstehandelsimport, vilket placerade landet på 13:e plats bland
världens ledande importörer.
Indien har vänt ett underskott i sin tjänstehandel till ett överskott de senaste åren (se figur 4.2).
År 2007 uppgick exporten till 90 miljarder USD
och importen till 77 miljarder USD. Landet har
framför allt etablerat sig som en viktig leverantör
av affärstjänster, bland annat inom informationsteknologi. Många utländska företag har köpt in
dessa tjänster från Indien, där det funnits välutbildad engelsktalande arbetskraft till konkurrens­
kraftiga priser. Landet har även dragit nytta av förbättrad telekommunikation och Internets allt
större genomslag.
Även Indiens tjänsteimport har ökat snabbt,
något som bland annat beror på en omfattande
import av transporttjänster (se också figur 4.7).
En annan förklaring till den stora tjänsteimporten
kan vara att export och import av tjänster ibland
hänger samman. För att företag ska kunna exportera IT-tjänster kan det exempelvis vara nödvändigt att först importera relaterade affärstjänster.
I tabell 4.1 ges en samlad bild av värdeutvecklingen av Indiens varu- respektive tjänstehandel
under perioden 1998–2007.
I figur 4.3 visas utvecklingen av Indiens andelar
av världshandeln för varor respektive tjänster under
perioden 1998–2007. Indien är särskilt starkt på
tjänstehandelsområdet och har kontinuerligt ökat
sin andel av världens totala tjänstehandel. Sedan
2003 har emellertid ökningstakten intensifierats
och trenden har varit starkt uppåtgående för både
exporten och importen av tjänster. Även positionen
som varuhandelsnation har stärkts, då såväl andelen
Figur 4.1 Indiens varuhandel, 1998–2007
Figur 4.2 Indiens tjänstehandel, 1998–2007
4.3 Handelns storlek
Miljarder (USD)
250
Miljarder (USD)
90
Export
Import
Handelsbalans
200
Export
Import
Tjänstebalans
80
70
150
60
50
100
40
50
30
20
0
10
–50
0
–100
–10
1998
1999
2000
2001
Källa: WTO Statistics Database
2002
2003
2004
2005
2006
2007
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
Källa: WTO Statistics Database
23
av världens export som import har ökat. Framför
allt importen har vuxit snabbt de senaste åren, vilket
gjort att Indiens andel av den totala världsimporten
är högre än landets andel av världens export.
Figur 4.4 visar hur stor Indiens internationella
handel (export och import) har varit i relation till
landets samlade produktion av varor och tjänster
(BNP). I Indien har uppsvinget för den internationella
handeln gjort att kvoten handel/BNP ökat mycket
kraftigt. De senaste åren har kvoten varit närmare
50 procent och nästan dubbelt så hög som tio år
tidigare. Utvecklingen mot en mer globalt integrerad
ekonomi har alltså gått snabbt. Under de senaste
decennierna är Kina det enda land som upplevt en
snabbare förändring i detta avseende.
gått framåt. I segmentet högteknologiska varor
(läkemedel, telekommunikation, datorutrustning
med mera) har Indiens export enbart ökat svagt.41
Bränslen och mineraliska produkter är dock den
exportkategori som ökat mest procentuellt under
den undersökta perioden. Utvecklingen följer av
högre internationella råvarupriser, men också av
en ökad inhemsk raffineringskapacitet. Exporten
av jordbruksvaror, den tredje kategorin, har ökat
i absoluta tal men minskat i betydelse relativt de
andra produktgrupperna.
På importsidan har såväl tillverkade varor som
bränslen och mineraliska produkter haft en snabb
ökningstakt. Oljan som importeras används främst
som insatsvara till den egna produktionen och
exporten av raffinerade produkter.42
I tabell 4.2 ges mer detaljerad information om
handelns sammansättning. I den största varugruppen på exportsidan, bearbetade varor, ingår bland
annat garn och textil. Ädelstenar är en annan viktig
exportvara som återfinns här. Detsamma gäller för
järn- och stålprodukter, vars andel i Indiens export
ökat på senare år som ett resultat av stigande internationella priser för dessa produkter. I varugrup-
4.4 Handelns sammansättning
Sammansättningen av Indiens varuhandel visas i figur
4.5. Av figuren framgår att tillverkade varor dominerar exporten. Denna kategori har också vuxit
mest i absoluta tal under perioden 1997–2006.
Inom kategorin är det främst exporten av enklare
varor med arbetskraftsintensiv produktion som
Tabell 4.1 Indiens varu- och tjänstehandel, 1998–2007
Värden i
miljarder USD
Varor – export
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
33,4
35,7
42,4
43,4
49,3
59,0
76,6
99,6
120,9
145,3
Varor – import
43,0
47,0
51,5
50,4
56,5
72,6
99,8
142,8
175,2
216,6
Tjänster – export
11,1
14,0
16,0
16,8
19,1
23,6
37,9
55,5
75,1
89,7
Tjänster – import
14,2
17,0
18,9
19,8
20,8
24,7
35,3
47,5
63,1
77,2
Källa: WTO Statistics Database
Figur 4.3 Indiens andel av världens varu- och tjänste­
handel (export respektive import), 1998–2007
Figur 4.4 Indiens totalhandel som
andel av BNP, 1998–2007
Andel (%)
3,0
Andel (%)
60
Varuexport
Varuimport
Tjänsteexport
Tjänsteimport
2,5
50
2,0
40
1,5
30
1,0
20
0,5
10
0,0
0
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
Källa: WTO Statistics Database, egen bearbetning
Anm.: Indiens varuexport som andel av världens totala varuexport, Indiens
tjänsteimport som andel av världens totala tjänsteimport etcetera.
24
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
Källor: WTO International Trade Statistics 2008 och IMF World Economic
Outlook database (oktober 2008), egen bearbetning.
Anm.: I totalhandel ingår export och import av varor och tjänster.
pen diverse färdiga varor som är näst störst ingår
bland annat kläder och skor. I produkter av kemiska
och närstående industrier ingår bland annat Indiens
tämligen framgångsrika export av läkemedel. Maskiner och apparater samt transportmedel stod för tämligen blygsamma 11 procent av exporten år 2006.
Satsningar har gjorts på senare år för att förmå
Indien att bli ett regionalt centrum för tillverkning
och export av småbilar och motorcyklar.43 Mot
bakgrund av hur stor del av Indiens befolkning
som är sysselsatt inom jordbruket står livsmedel och
levande djur för en ganska låg andel av exporten.
På importsidan understryker siffrorna i tabell
4.2 det stora beroendet av mineraliska bränslen och
energi. Därefter följer maskiner och apparater samt
transportmedel. Här ingår bland annat telekommunikationsutrustning, kraftalstrande maskiner, kon-
torsmaskiner och bilar. Inom varugruppen bearbetade varor återfinns till exempel import av råvaror
till landets produktion av ädelstenar.
I figur 4.6 har varuhandelns olika produkter
klassificerats i tre grupper: kapitalvaror, insats­varor
och konsumtionsvaror. I exporten har insatsvarornas andel vuxit snabbare än andelen för konsumtionsvarorna, något som delvis kan förklaras av
stigande energi-, råvaru- och metallpriser. En mycket
hög andel av Indiens import betecknas som insats­
varor. Här ingår energiprodukter, men även exempelvis maskindelar och importen av råvaror till
ädelstensindustrin.
I figur 4.7 visas en grov nedbrytning av sammansättningen av Indiens tjänstehandel i de tre kategorierna
transporter, turism och övriga kommersiella tjänster. Indiens tjänsteexport domineras av övriga
Tabell 4.2 Indiens varuhandel, olika varugruppers (SITC-avd.) betydelse, 2006
Export
Import
Produkter (sitc avd.) I storleksordning
Andel (%)
Produkter (sitc avd.) I storleksordning
Andel (%)
Bearbetade varor, i huvudsak efter material
30,2
Mineraliska bränslen, smörjoljor, elström
33,3
Diverse färdiga varor
15,5
Maskiner och apparater samt transportmedel
22,5
Mineraliska bränslen, smörjoljor, elström
15,0
Bearbetade varor, i huvudsak efter material
12,5
Produkter av kemiska och närstående industrier
11,4
Övriga varor
9,1
Maskiner och apparater samt transportmedel
11,1
Produkter av kemiska och närstående industrier
9,0
Livsmedel och levande djur
7,6
Råvaror, icke ätbara, utom bränslen
6,7
Råvaror, icke ätbara, utom bränslen
7,3
Diverse färdiga varor
3,6
Övriga varor
1,2
Livsmedel och levande djur
2,0
Drycker och tobak
0,3
Animaliska och vegetabiliska oljor och fetter
1,3
Animaliska och vegetabiliska oljor och fetter
0,3
Drycker och tobak
0,1
Källa: UN Comtrade
Figur 4.5 Indiens varuhandel, sammansättning, 1997–2006
Export
%
Import
%
100
100
90
90
80
80
70
70
60
60
50
50
40
40
30
30
20
20
10
10
0
0
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Tillverkade varor
Bränslen och mineraliska prod.
Jordbruksvaror
2003
2004
2005
2006
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
Tillverkade varor
Bränslen och mineraliska prod.
Jordbruksvaror
Källa: WTO Statistics Database
25
kommersiella tjänster, där bland annat affärs- och
IT-tjänster ingår. Som redan konstaterats är det
särskilt exporten av IT- och mjukvarutjänster som
ökat, bland annat som en följd av att utländska
företag utlokaliserat denna typ av tjänster till
Indien under 2000-talet. Ökningen för affärstjänsterna indikerar också en förändring mot en mer
avancerad tjänstehandel som ställer höga krav på
arbetskraftens kompetens.44 Denna utveckling står
alltså i konstrast till situationen i landets varuhandelsexport, där högteknologiska produkter endast
utgör en liten andel. Samtidigt bedöms det fort­
farande finnas utvecklingspotential i Indiens export
av IT-tjänster, genom att gå från enklare support-
funktioner till mer avancerade tjänster för utveckling av datorsystem och program.45
Transporttjänsternas betydelse relativt de andra
kategorierna i importen har minskat något jämfört
med situationen tio år tidigare, men transporter står
fortfarande för en hög andel av den totala tjänsteimporten. Störst andel av importen finns dock
numera i kategorin övriga kommersiella tjänster.
4.5 Viktiga handelspartners
I tabell 4.3 visas Indiens viktigaste partnerländer på
varuhandelsområdet. USA är den enskilt största
Figur 4.6 Indiens varuhandel, indelad efter slutanvändning, 1997–2006
Export
%
Import
%
100
100
90
90
80
80
70
70
60
60
50
50
40
40
30
30
20
20
10
10
0
0
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
1998
Konsumtionsvaror
Insatsvaror
Kapitalvaror
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
Konsumtionsvaror
Insatsvaror
Kapitalvaror
Källa: UN Comtrade Database, BEC-klassificering
Figur 4.7 Indiens tjänstehandel, sammansättning, 1997–2006
Export
%
100
90
90
80
80
70
70
60
60
50
50
40
40
30
30
20
20
10
10
0
0
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Övriga kommersiella tjänster
Turism
Transporter
Källa: WTO Statistics Database
26
Import
%
100
2003
2004
2005
2006
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Övriga kommersiella tjänster
Turism
Transporter
2003
2004
2005
2006
mottagarlandet av Indiens export. Om EU-länderna
tas samlat utgör de dock en större mottagare. EU(27)
mottog 21,7 procent av Indiens export år 2007. Till
USA och EU exporterar Indien bland annat mycket
kläder och andra textilprodukter. Flera asiatiska
länder (Kina, Singapore och Hongkong) finns med
på listan över de viktigaste mottagarna av Indiens
export. Att Singapore är så högt placerat bland
mottagarländerna förklaras bland annat av en stor
indisk export av raffinerade bränsleprodukter till
detta land.
Bland leverantörerna av Indiens import är Kina
i topp, men få andra syd- och ostasiatiska länder
finns med bland de viktigaste leverantörsländerna.
Här återfinns istället flera länder från Gulfregionen.
Att Saudiarabien och Förenade Arabemiraten ligger högt på listan speglar Indiens stora oljeimport.
Även Nigeria placerar sig högt av samma anledning.
Mot bakgrund av Indiens stora export och import
av tjänster vore det också intressant att presentera
statistik för partnerländer på tjänstehandelområdet.
Tyvärr så saknas tillförlitlig data på detta område.46
Uppskattningar från OECD-sekretariatet tyder
dock på att huvuddelen av tjänstehandelsexporten
går till utvecklingsländer.47
Tabell 4.3 Indiens viktigaste handelspartners (varuhandel), 2007
Värden i miljarder USD
Mottagare av Indiens export
Leverantörer av Indiens import
Placering
Land
Värde
Andel (%)
Placering
Land
Värde
Andel (%)
1
USA
20,1
13,8%
1
Kina
24,6
11,2%
2
För. Arabemiraten
14,4
9,9%
2
Saudiarabien
16,6
7,6%
3
Kina
9,5
6,5%
3
USA
14,2
6,5%
4
Singapore
6,4
4,4%
4
För. Arabemiraten
11,7
5,4%
5
Storbritannien
6,3
4,3%
5
Schweiz
10,6
4,9%
6
Hongkong
5,8
4,0%
6
Iran
9,2
4,2%
7
Tyskland
4,7
3,2%
7
Tyskland
8,8
4,0%
8
Nederländerna
4,3
3,0%
8
Australien
7,7
3,5%
9
Belgien
4,0
2,8%
9
Nigeria
7,0
3,2%
10
Italien
3,8
2,6%
10
Singapore
6,9
3,2%
19
Brasilien
1,9
1,3%
22
Ryssland
2,7
1,2%
37
Ryssland
0,9
0,6%
41
Brasilien
0,9
0,4%
Källa: UN Comtrade
Anm.: EU(27) mottog 21,7 procent av Indiens export och levererade 14,8 procent av Indiens import.
Tabell 4.4 Utländska direktinvesteringstillgångar i Indien, 1997–2006
Miljarder USD
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
11
14
15
18
20
25
31
39
44
51
0,3%
0,3%
0,3%
0,3%
0,3%
0,4%
0,4%
0,4%
0,4%
0,4%
Utlandsägda direktinvesterings­
tillgångar i Indien
Andel av världens samlade
FDI-stock (ingående)
Källa: UNCTAD, World Investment Report 2007
Tabell 4.5 Indiska direktinvesteringstillgångar i utlandet, 1997–2006
Miljarder USD
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
1
1
2
2
3
4
6
7
10
13
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,1%
0,1%
0,1%
0,1%
0,1%
Indiska direktinvesteringstillgångar i utlandet
Andel av världens samlade
FDI-stock (utgående)
Källa: UNCTAD, World Investment Report 2007
27
4.6 Investeringar
4.7 Sammanfattning
Mot bakgrund av storleken på landets befolkning
och ekonomi är nivåerna för utländska direktinvesteringstillgångar i Indien låga. Andelen av världens samlade investeringar har varit låg (0,3-0,4 procent)
under hela den studerade tioårsperioden (se tabell
4.4). De investeringar som Indien ändå attraherar
har bland annat rört satsningar på IT, telekommunikation och affärstjänster, områden där Indiens
tjänsteindustri byggts ut. Även investeringarna inom
finanstjänsteområdet har ökat.48 De investeringar
som görs i Indien faller alltså i stor utsträckning
inom ramen för olika tjänstesektorer.
Mauritius dominerar de utländska direktinvesteringarna i Indien. Mauritius har en hög befolkningsandel med indiskt påbrå. Att investeringar kanaliseras via Mauritius kan vara ett resultat av att det
funnits ett förmånligt skatteavtal mellan länderna.
Betydande andelar av investeringarna kommer också
från USA, Storbritannien och Nederländerna.49
De indiska direktinvesteringstillgångarna i utlandet
har visserligen vuxit men är mycket begränsade i
relation till andra länders utländska direktinvesteringstillgångar. År 2006 stod Indien för endast
0,1 procent av världens samlade utgående FDItillgångar (se tabell 4.5).
•Indien har under perioden 1998-2007 blivit mer
28
integrerat i världsekonomin och kvoten handel/
BNP i landet har ökat till närmare 50 procent.
Indien har utökat sina världsmarknadsandelar
inom särskilt tjänstehandeln.
•På varuhandelsområdet, där Indien har ett under­
skott i handelsbalansen, importeras framför allt
insatsvaror såsom exempelvis olja, maskindelar
och råvaror till landets ädelstensindustri. Kläder
och textilprodukter utgör en stor del av varu­
exporten, men även exempelvis ädelstenar är en
viktig exportvara.
•EU och USA tar emot en stor andel av Indiens
varuexport. På topplistan över Indiens största
leverantörer har dessa aktörer bland annat sällskap
av Kina samt flera oljeexporterande Gulfstater.
•Tjänstehandeln står för ungefär 30 procent av
Indiens totala handel (varor och tjänster), vilket
är en hög andel. På tjänstehandelsområdet har
Indien vuxit fram som en mycket viktig aktör
inom IT- och affärstjänster, där landet idag hör
till världens ledande exportörer.
•De utländska direktinvesteringstillgångarna i
Indien är fortfarande relativt begränsade, men
ändå större än värdet av de indiska direktinvesteringarna i utlandet. Många inkommande direktinvesteringar görs i tjänstesektorer.
5. Kina
5.1 Allmänt om den ekonomiska
och sociala situationen
5.2 Närings- och handelspolitisk överblick
Befolkningsmängd (2006): 1,3 miljarder
(världens folkrikaste land)
WTO-medlem: Ja, sedan december 2001
Förväntad livslängd (2006): 72,0 år
a) bundna: 10,0%
Yta: 9,6 miljoner km2
b) tillämpade (2007): 9,9%
BNP (2007): 3 280 miljarder USD
Antal tjänstesektorer med GATS-åtaganden (2007): 93
BNP, köpkraftsjusterad (PPP) (2007):
7 035 miljarder USD
Källa: WTO Statistics Database
Genomsnittlig tullnivå (inte handelsvägd):
BNP, köpkraftsjusterad/capita (2007): 5 325 USD
Internationell handel som andel av BNP (2007): 73,9%
Källor: Världsbanken, World Development Indicators 2007; IMF, World
Economic Outlook database (oktober 2008); WTO, International Trade
Statistics 2008, egen bearbetning
Kinas ekonomi har vuxit kraftigt efter att landet
upplevt en nästan tvåsiffrig årlig tillväxttakt de
senaste decennierna. Under perioden 2004–2007
har den årliga BNP-tillväxten överskridit 10 procent. Som ett resultat är Kina idag en av världens
absolut största ekonomier. Kina är också världens
tredje största handelsland och knappar in på USA
och Tyskland.
Kinas makroekonomiska situation bedöms vara
stabil. Det har tidigare funnits en oro i landet för
effekterna av en stigande inflation, när bland annat
livsmedelspriserna ökade kraftigt under 2007 och
första halvåret 2008. Under andra halvåret 2008
tog dock den globala finanskrisen och ekonomiska
nedgången över som främsta orosmoln. Eftersom
en stor del av det kinesiska handelsöverskottet
finns gentemot USA riskerar exempelvis de till­
tagande problemen i den amerikanska ekonomin
att få negativa återverkningar i Kina.50
Den snabba ekonomiska utvecklingen de senaste
decennierna har inverkat positivt på den sociala
situationen i Kina. Landet har lyckats överföra tillväxten till ökad sysselsättning, fattigdomsminskning och välfärdsförbättringar för en stor andel av
befolkningen. År 2005 hade Kina ett HDI-värde
(sammanvägning av förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP) på 0,777 vilket placerade landet på
81:a plats av de 177 länder där det fanns uppgifter.51
De sociala utmaningarna är dock fortsatt mycket
stora. En växande inkomstojämlikhet har följt med
den snabba tillväxten. Kina har en giniko­efficient
på höga 0,469.52 De regionala skillnaderna är betydande och särskilt de västra och inre regionerna
har hamnat på efterkälken. Hastigheten i fattigdomsminskningen har också avtagit på senare år. Det är
svårt att komma åt fattigdom i vissa urbana områden och avlägsna regioner.53
30
Kina blev medlem i WTO år 2001. För att WTOanslutningen skulle godkännas reformerade Kina
sin handelspolitik. Resultatet av processen blev
handelsliberaliseringar som är mycket mer omfattande än de som gjorts av andra utvecklingsländer.
Kina har överlag fått beröm för sina ansträngningar,
vars resultat är att gränshinder som tullar och exportrestriktioner minskat. Kinas tullar är bundna i WTO
till en nivå som är mycket nära den tillämpade,
vilket gör tullarna mer förutsebara för de företag
som exporterar till landet. Kina har även gjort
betydande åtaganden på tjänstehandelsområdet.
Flera WTO-medlemmar har fortsatt att rikta
kritik mot Kinas handelspolitik efter WTO-inträdet.
Kritiken har bland annat gällt åtaganden som inte
realiserats på det immaterialrättsliga området. Det
finns dessutom stora inhemska hinder som kan göra
det svårt att verka i landet. Transparensen i politikens
utformning och genomförande är ofta bristfällig.
I Världsbankens senaste ranking (Ease of Doing
Business) av hur lätt det är att göra affärer hamnar
Kina på plats 83 (av 181 länder).54 Även om Kina är
långt ner på listan är placeringen den bästa bland
BRIC-länderna.
Tid som krävs för att starta företag: 40 dagar
(OECD-genomsnitt: 13,4)
Antal dokument som krävs för att handla över gränsen:
– import: 7 (OECD-genomsnitt: 5,1)
– export: 6 (OECD-genomsnitt: 4,5)
Källa: Världsbanken, Doing Business Rank 2009 (http://www.doingbusiness.
org/). För förklaring av måtten se också noter i avsnitt 2.2 i denna utredning.
I Transparency Internationals ranking av länder
med utgångspunkt i hur de uppfattas av expertis
och befolkning när det gäller grad av korruption
hamnade Kina på delad 72:a plats år 2008. Landet
fick poängen 3,2 på en skala 0 till 10, där 0 står för
hög korruption och 10 för mycket låg korruption.55
Detta kan jämföras med Sveriges poäng på 9.3.
Kina har fått viss kritik för bristande aktivitet i
WTO:s Dohaförhandlingar. Kinas agerande kan
Värdet av Kinas varuhandel har ökat oerhört kraftigt
de senaste åren. Sedan 2001, när Kina gick med i
WTO, har värdet av landets export och import vuxit
med i genomsnitt 25 procent årligen i nominella tal,
mer än dubbelt så snabbt som världshandeln i stort.56
Med sin varuexport på 1218 miljarder USD år
2007 stod Kina för 8,7 procent av världens totala
varuexport. Landet var världens näst största
exportör av varor. Varuimporten samma år uppgick till 956 miljarder USD, vilket utgjorde 6,7 procent av världens totala varuimport. Landet var på
tredje plats bland världens ledande importländer.
Kina har haft en positiv handelsbalans under
hela perioden (se figur 5.1). Det är emellertid främst
de senaste åren som överskottet tilltagit och år 2007
uppgick det till hela 262 miljarder USD. Utvecklingen med en snabbt växande export fortsatte trots
svagare efterfrågan på några av Kinas viktigaste
exportmarknader och en viss appreciering av den
kinesiska valutan. Att varuimporten inte ökat i lika
snabb takt som varuexporten kan förklaras delvis
av att den inhemska kinesiska produktionen breddats.57 Samtidigt är det viktigt att understryka att
även importens ökningstakt varit mycket hög.
Kinas tjänstehandel58 är betydligt mindre än landets
varuhandel. De senaste åren har värdet av varuhandeln varit ungefär tio gånger så stort som värdet av tjänstehandeln. Tjänstehandeln har ändå
ökat mycket under perioden (se figur 5.2). 2007
stod Kina för 3,7 procent av världens totala tjänstehandelsexport och var på sjunde plats på listan
över världens ledande exportländer. Samma år
var landet på femte plats på listan över världens
ledande importörer med 4,2 procent av den
totala tjänstehandelsimporten.
Kina har haft ett underskott i tjänstebalansen
under samtliga år den senaste tioårsperioden. Storleken på underskottet har dock varit begränsat.
I tabell 5.1 ges en samlad bild av värdeutvecklingen av Kinas varu- respektive tjänstehandel
under perioden 1998–2007.
I figur 5.3 visas utvecklingen av Kinas andelar av
världshandeln för varor respektive tjänster. Utvecklingen
av Kinas varuhandel har varit explosionsartad. Från
1998 till 2007 ökade landet sin andel av världens
totala varuexport från 3,3 till 8,7 procent. Utvecklingen reflekterar Kinas lyckade integrering i produktionsnätverk och roll som exportplattform. Insats­
varor importeras till Kina från bland annat asiatiska
grannländer för sammansättning och förädling.
Därefter exporteras färdiga varor till hela världen.
Kinas andel av världshandeln med tjänster har
inte vuxit lika mycket, men även här har landets
betydelse förstärkts de senaste åren. Det tycks också
finnas potential för ytterligare tillväxt. I jämförelse
med andra länder står tjänstesektorn i Kina för en
mindre del av den totala ekonomin. Från kinesiskt
håll finns ambitioner att öka hastigheten på uppbyggnaden av landets tjänstesektor, vilket om det
Figur 5.1 Kinas varuhandel, 1998–2007
Figur 5.2 Kinas tjänstehandel, 1998–2007
delvis förklaras av att landet varit upptaget med
reformerna i samband med WTO-anslutningen
och att en viss liberaliseringsmättnad uppstått efter
inträdet. När det gäller frihandelsavtal hör Kina
emellertid till de mer aktiva aktörerna i Asien.
Landet har frihandelsavtal med exempelvis Hong
Kong, Chile och Nya Zeeland och förhandlar
med bland annat Australien.
5.3 Handelns storlek
Miljarder (USD)
Miljarder (USD)
1400
140
Export
Import
Handelsbalans
1200
Export
Import
Tjänstebalans
120
100
1000
80
800
60
600
40
400
20
200
0
0
–20
1998
1999
2000
2001
Källa: WTO Statistics Database
2002
2003
2004
2005
2006
2007
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
Källa: WTO Statistics Database
31
lyckas skulle kunna innebära en ytterligare knuff
för landets internationella handel med tjänster.59
Figur 5.4 visar hur Kinas internationella handel
(export och import) utvecklats i relation till landets
samlade produktion av varor och tjänster (BNP).
År 2007 var kvoten handel/BNP nästan 74 procent,
vilket är en fördubbling jämfört med situationen
tio år tidigare. Detta visar den internationella handelns väldiga betydelse för den kinesiska ekonomin
idag. Att ett så stort land som Kina har en så hög
kvot internationell handel/BNP är anmärkningsvärt.
Geografiskt stora, folkrika stater kan annars ha en
lägre kvot, på grund av att stor ekonomisk aktivitet
sker inom landets egna gränser. Motsvarande kvot
i USA ligger exempelvis under 30 procent. Andra
stora tillväxtländer som Mexico, Sydafrika och
Indonesien har en något högre kvot (över 50 procent), men inte på samma nivå som Kina.
kategori hela 93 procent av den totala varuexporten.
Den kraftiga tillväxten för exporten av dessa varor
kan delvis förklaras av stora satsningar på utbyggnad
av produktionskapacitet i olika tillverkningssektorer.60 I många fall har det handlat om så kallade
joint ventures mellan kinesiska och utländska företag. Även importen domineras av tillverkade varor.
Här rör det sig ofta om insatsvaror till egen produktion (se även figur 5.6 och diskussion nedan).
Maskiner och apparater samt transportmedel står för
nästan hälften av Kinas export (se tabell 5.2). I denna
varugrupp ingår bland annat telekommunikationsutrustning samt kontors- och hemelektronik. När
det gäller elektronik har medvetna satsningar
gjorts i Kina. På senare år har produktionen gått
allt mer mot konsumentprodukter, från att inledningsvis handlat mer om produkter för industriell
användning.61 Efter maskiner och apparater följer
diverse färdiga varor (här ingår exempelvis kläder
och skor) och bearbetade varor (bland annat metallprodukter av järn, stål och aluminium, vävnader
och textil, trävaror och möbler). Kinas export inom
samtliga dessa områden är så stor att landet kan
sägas tillhöra världens ledande exportörer.
5.4 Handelns sammansättning
Kina har en mycket hög andel tillverkade varor
(maskiner, elektronisk utrustning, kläder med mera)
i sin export (se figur 5.5). År 2007 utgjorde denna
Tabell 5.1 Kinas varu- och tjänstehandel, 1998–2007
Värden i
miljarder USD
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
Varor – export
183,7
194,9
249,2
266,1
325,6
438,2
593,3
762,0
968,9
1217,8
Varor – import
140,2
165,7
225,1
243,6
295,2
412,8
561,2
660,0
791,5
956,0
Tjänster – export
23,9
26,2
30,1
32,9
39,4
46,4
62,1
73,9
91,4
121,7
Tjänster – import
26,5
31,0
35,9
39,0
46,1
54,9
71,6
83,2
100,3
129,3
Källa: WTO Statistics Database
Figur 5.3 Kinas andel av världens varu- och tjänste­handel (export respektive import), 1998–2007
Figur 5.4 Kinas totalhandel som
andel av BNP, 1998–2007
Andel (%)
10
Andel (%)
80
Varuexport
Varuimport
Tjänsteexport
Tjänsteimport
9
8
70
60
7
50
6
5
40
4
30
3
20
2
10
1
0
0
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
Källa: WTO Statistics Database, egen bearbetning
32
2005
2006
2007
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
Källor: WTO International Trade Statistics 2008 och IMF World Economic
Outlook database (oktober 2008), egen bearbetning.
Anm.: I totalhandel ingår export och import av varor och tjänster.
Kina kan sägas ha tillämpat en tvådelad strategi
för exporttillväxt. Företag i landet har utnyttjat den
stora tillgången på billig arbetskraft i tillverkning
av arbetskraftsintensiva varor. Samtidigt har satsningar gjorts för att öka tillverkningskapaciteten
för högteknologiska produkter, vilket resulterat i
en större export också av mer sofistikerade varor.62
Även Kinas import domineras av maskiner och
apparater samt transportmedel. Importen inom denna
varugrupp har emellertid en annan karaktär än
exporten och består i stor utsträckning av insats­
varor till Kinas stora produktion. Det kan exempelvis röra sig om elektroniska mikrokretsar som
används i egen tillverkningsindustri. Kina importerar även bränslen, kemiska produkter och råvaror till
stora värden.
I figur 5.6 visas handelns sammansättning baserat
på varornas uppskattade slutanvändningsområde.
Av figuren framgår att kapitalvaror utgör en allt
större andel av Kinas export. År 2006 stod dessa
varor för 25 procent av den totala exporten. Även
andelen insatsvaror i exporten har ökat något.
Exporten av konsumtionsvaror har ökat i absoluta
tal, men minskat i betydelse relativt de andra kategorierna. På importsidan framgår insatsvarornas
tydliga dominans. Kategorin står för över tre fjärdedelar av den totala importen. Kina ingår i många
regionala produktionsnätverk. Insatsvaror levereras till landet och används till produktion av mer
förädlade produkter, som därefter exporteras till
hela världen.
I figur 5.7 visas sammansättningen av Kinas tjänstehandel i de tre kategorierna transporter, turism och
övriga kommersiella tjänster. Transporter stod 2006
Tabell 5.2 Kinas varuhandel, olika varugruppers (SITC-avd.) betydelse, 2006
Export
Import
Produkter (sitc avd.) I storleksordning
Andel (%)
Produkter (sitc avd.) I storleksordning
Andel (%)
Maskiner och apparater samt transportmedel
47,1
Maskiner och apparater samt transportmedel
45,1
Diverse färdiga varor
24,6
Mineraliska bränslen, smörjoljor, elström
11,2
Bearbetade varor, i huvudsak efter material
18,0
Produkter av kemiska och närstående industrier
11,0
Produkter av kemiska och närstående industrier
4,6
Bearbetade varor, i huvudsak efter material
11,0
Livsmedel och levande djur
2,7
Råvaror, icke ätbara, utom bränslen
10,5
Mineraliska bränslen, smörjoljor, elström
1,8
Diverse färdiga varor
Råvaror, icke ätbara, utom bränslen
0,8
Livsmedel och levande djur
9,0
1,3
Övriga varor
0,2
Animaliska och vegetabiliska oljor och fetter
0,5
Drycker och tobak
0,1
Övriga varor
0,3
Animaliska och vegetabiliska oljor och fetter
0,0
Drycker och tobak
0,1
Källa: UN Comtrade
Figur 5.5 Kinas varuhandel, sammansättning, 1997–2006
Export
%
Import
%
100
100
90
90
80
80
70
70
60
60
50
50
40
40
30
30
20
20
10
10
0
0
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Tillverkade varor
Bränslen och mineraliska prod.
Jordbruksvaror
2003
2004
2005
2006
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
Tillverkade varor
Bränslen och mineraliska prod.
Jordbruksvaror
Källa: WTO Statistics Database
33
för en större andel av den totala tjänsteexporten än
vad som var fallet 1997. Detta är en logisk följd av
den snabbt ökade varuhandeln, då transporttjänster behövs för att föra ut varorna. På importsidan
har turismens andel minskat något.
5.5 Viktiga handelspartners
I tabell 5.3 visas Kinas viktigaste partnerländer på varuhandelsområdet. USA är det enskilt största mottagarlandet för Kinas export.63 Kinas import från USA
är också stor, men uppgår till betydligt lägre summor än Kinas export till landet. USA har därmed
ett stort handelsunderskott mot Kina, något som
även gäller för EU(27). Om EU-länderna tas sammantaget utgör de Kinas viktigaste handelspartner.
EU(27) stod för drygt 11,6 procent av Kinas import
år 2007 och mottog 20,1 procent av Kinas export.
I USA och inom EU har det uppstått en kritisk
debatt om dessa handelsunderskott. En del av
debatten har kretsat kring Kinas valutapolitik. En
lågt värderad kinesisk valuta (RMB) gör landets
export billigare för utländska köpare. Kritik har
riktats mot Kina för att landet medvetet ska ha
använt sin valutakurs för att skapa ett stort överskott i handelsbalansen.
Diskussionen om handelsunderskotten gentemot
Kina saknar dock ofta en viktig dimension. Det är
Figur 5.6 Kinas varuhandel, indelad efter slutanvändning, 1998–2006
Export
%
Import
%
100
100
90
90
80
80
70
70
60
60
50
50
40
40
30
30
20
20
10
10
0
0
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
1998
Konsumtionsvaror
Insatsvaror
Kapitalvaror
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
Konsumtionsvaror
Insatsvaror
Kapitalvaror
Källa: UN Comtrade Database, BEC-klassificering
Figur 5.7 Kinas tjänstehandel, sammansättning, 1997–2006
Export
%
100
90
90
80
80
70
70
60
60
50
50
40
40
30
30
20
20
10
10
0
0
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Övriga kommersiella tjänster
Turism
Transporter
Källa: WTO Statistics Database
34
Import
%
100
2003
2004
2005
2006
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Övriga kommersiella tjänster
Turism
Transporter
2003
2004
2005
2006
inte tillräckligt att enbart titta på handelsbalansen i
förhållande till ett enskilt land, utan även den större
kontexten måste tas i beaktning. Den ökade kinesiska exporten har i viss utsträckning ersatt export
från andra länder i regionen. Kina är idag part i ett
triangulärt handelsmönster. Andra ekonomier i
Asien exporterar insatsdelar till Kina, där sammansättning sker före export till bland annat USA och
EU. Det är tveksamt om det enskilda underskottet
gentemot Kina spelar så stor roll för exempelvis ett
EU som totalt sett inte har något stort underskott
i bytesbalansen med resten av världen.64
Kina är den dominerande handelsnationen i
Asien. År 2004 passerades Japan och 2007 var Kinas
varuhandel för första gången större än den gem­
ensamma handeln för Japan och Sydkorea, andra
respektive tredje största land på varuhandelsom­
rådet i Asien.65 Kina är också ett nav för handeln
i regionen. På listan över Kinas viktigaste leverantörsländer återfinns flera asiatiska länder (Japan,
Sydkorea, Taiwan, Malaysia, Filippinerna, Thailand).
Flera asiatiska länder finns också på topplistan över
de främsta mottagarna av Kinas export.
Sammantaget har Kina ett stort bilateralt handelsunderskott mot övriga Asien. Detta reflekterar
Kinas roll som exportplattform, särskilt för asiatiska länder, som exporterar komponenter till Kina
för sammansättning och export till framför allt
Tabell 5.3 Kinas viktigaste handelspartners (varuhandel), 2007
Värden i miljarder USD
Mottagare av Kinas export
Leverantörer av Kinas import
Placering
Land
Värde
Andel (%)
Placering
Land
Värde
Andel (%)
1
USA
233,1
19,1%
1
Japan
133,9
14,0%
2
Hongkong
184,4
15,1%
2
Sydkorea
103,8
10,9%
3
Japan
102,0
8,4%
3
Taiwan
101,0
10,6%
9,0%
4
Sydkorea
56,1
4,6%
4
Kina*
85,8
5
Tyskland
48,7
4,0%
5
USA
69,5
7,3%
6
Nederländerna
41,4
3,4%
6
Tyskland
45,4
4,7%
7
Storbritannien
31,7
2,6%
7
Malaysia
28,7
3,0%
8
Singapore
29,6
2,4%
8
Australien
25,8
2,7%
9
Ryssland
28,5
2,3%
9
Filippinerna
23,1
2,4%
10
Indien
24,0
2,0%
10
Thailand
22,7
2,4%
24
Brasilien
11,4
0,9%
11
Ryssland
19,7
2,1%
12
Brasilien
18,3
1,9%
15
Indien
14,6
1,5%
Källa: UN Comtrade
Anm.: * Förklaringen till att Kina listas som fjärde största leverantör till det egna landet är så kallad re-import från ekonomiska frizoner.
Varorna bearbetas i frizonerna och ”återimporteras” till Kina.
EU(27) mottog 20,1 procent av Kinas export och levererade 11,6 procent av Kinas import.
Tabell 5.4 Utländska direktinvesteringstillgångar i Kina, 1997–2006
Miljarder USD
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
154
175
186
193
203
217
228
245
272
293
4,4%
4,2%
3,8%
3,3%
3,3%
3,2%
2,8%
2,6%
2,7%
2,4%
Utlandsägda direktinvesteringstillgångar i Kina
Andel av världens samlade
FDI-stock (ingående)
Källa: UNCTAD, World Investment Report 2007
Tabell 5.5 Kinesiska direktinvesteringstillgångar i utlandet, 1997–2006
Miljarder USD
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
22
25
27
28
35
37
33
35
57
73
0,6%
0,6%
0,5%
0,4%
0,5%
0,5%
0,4%
0,3%
0,5%
0,6%
Kinesiska direktinvesteringstillgångar i utlandet
Andel av världens samlade
FDI-stock (utgående)
Källa: UNCTAD, World Investment Report 2007
35
USA och EU. Kina tog exempelvis emot varor från
Japan till ett värde av cirka 134 miljarder USD år
2007, medan exporten till samma land uppgick till
det betydligt lägre värdet 102 miljarder USD. Från
Sydkorea importerades varor till ett värde av knappt
104 miljarder USD år 2007, medan Kinas export till
landet var på 56 miljarder USD. Den stora kinesiska
exporten till Hongkong förklaras till viss del av att
varorna återexporteras därifrån till andra länder.
5.6 Investeringar
De utlandsägda direktinvesteringstillgångarna i Kina har
ökat (se tabell 5.4). Detta följer bland annat av att
Kinas lagstiftning på investeringsområdet reformerats i liberal riktning.66 En stor del av investeringarna går till exportorienterade sektorer inom tillverkningsindustrin. Den största källan för FDI till
Kina är Hongkong, som 2006 stod för omkring en
tredjedel av det totala inflödet. Det näst största
inflödet kom från Brittiska Jungfruöarna, som
använts för att kanalisera investeringar från andra
länder.67 Kinas andel av världens samlade inkommande direktinvesteringstillgångar har emellertid
minskat under 2000-talet genom att investeringarna i vissa OECD-länder ökat ännu snabbare.
De kinesiska direktinvesteringstillgångarna i utlandet
(se tabell 5.5) är på en betydligt lägre nivå än omvärldens investeringar i Kina. Under det senaste
årtiondet har den kinesiska regeringen ändå allt
tydligare uppmanat företag att göra investeringar
utomlands och gett dem mer stöd för sådana planer.
Kinesiska investeringar har bland annat gjorts för
att säkra tillgången till olja, gas, järn, aluminium,
virke och andra råvaror från exempelvis Australien
och Ryssland samt utvecklingsländer i Afrika och
Latinamerika.68
36
5.7 Sammanfattning
•Den internationella handeln är idag mycket bety-
delsefull för den kinesiska ekonomin och kvoten
handel/BNP uppgick till 74 procent år 2007. Kina
har varit den snabbast växande handelsnationen
i ärlden det senaste årtiondet, med stigande världsmarknadsandelar som följd.
•Kina står snart för en tiondel av världens totala
varuexport och överskottet i handelsbalansen är
stort. Exporten utgörs främst av olika tillverkade
varor, till exempel kontors- och hemelektronik
och kläder. Kina har en omfattande import av insatsvaror som elektroniska komponenter, bränslen
och kemiska produkter.
•Kina har funnit en tydlig roll i asiatiska produktionsnätverk. Importen av insatsvaror hämtas i
stor utsträckning från andra asiatiska länder såsom
Japan och Sydkorea. Kina har en stor export till
EU och USA som är betydligt mer omfattande än
landets import därifrån.
•De senaste åren har värdet av Kinas tjänstehandel
varit ungefär tio gånger lägre än värdet av landets
varuhandel. Även om landets betydelse på tjänstehandelsområdet har ökat har Kina en mindre
framskjuten position internationellt än på varuhandelsområdet.
•De utländska direktinvesteringstillgångarna i Kina
är stora, även om FDI vuxit ännu mer på vissa
andra håll i världen. Kinas direktinvesteringarna
i utlandet har också ökat, bland annat till följd av
investeringar för att säkra leveranser av bränslen
och råvaror.
BRIC-ländernas varuhandel
med Sverige och EU
6. BRIC-ländernas varuhandel69 med Sverige
Figur 6.1 visar BRIC-ländernas andel av Sveriges
totala varuhandel under perioden 1998-2007. Det
är viktigt att påpeka att de svenska importandelarna för BRIC-länderna kan vara underskattade
då viss import till Sverige från länderna kan ha
kommit via ett annat EU-land. Den stora hamnen
i Rotterdam gör exempelvis att Nederländerna
noteras för en del import till EU som sedan transporteras vidare till Sverige och andra EU-länder.
Kina har tagit emot omkring två procent av Sveriges totala varuexport de senaste åren, vilket kan
tyckas lite mot bakgrund av Kinas betydligt högre
andel av världens totala import. Samtidigt så har
redan fastslagits att Kina i stor utsträckning hämtar
sin import från asiatiska länder. Av BRIC-länderna
var det istället Ryssland som, med liten marginal,
var den största mottagaren av svensk export år
2007. Den svenska exporten till Ryssland har ökat
stadigt under 2000-talet, bland annat till följd av
ökad fordonsexport. Även exporten till Indien har
ökat, men landet står för mindre än en procent av
Sveriges totala export. Av BRIC-länderna är det
endast Brasilien som relativt sett minskat i betydelse
för svensk export. Landet stod 2007 för en lägre
andel av Sveriges totala export än andelen 1998.
Om man istället ser till Sveriges varuimport så
har Kinas andel ökat kraftigt.70 Utvecklingen följer
den globala trenden, där Kina tagit allt större marknadsandelar. Även importen från Ryssland har ökat
snabbt. Den stigande trenden är tydlig under tioårsperioden, även om Rysslands andel minskade
något år 2007. Uppgången för Ryssland under 2000talet beror främst på att värdet av oljeimporten
från landet har ökat. Brasilien och Indien står för
en låg andel av den totala svenska importen.
Under den undersökta tioårsperioden (19982007) har den sammanlagda andelen av Sveriges
export som går till BRIC-länderna ökat från 4,1
procent till 5,6 procent. Under samma period har
den sammanlagda andelen av Sveriges import
som kommer från länderna ökat från 3,5 procent
till 8,2 procent.
Bland BRIC-länderna har Sverige överskott
i handelsbalansen mot Indien (6,5 miljarder SEK
år 2007) och Brasilien (drygt 3 miljarder SEK år
2007), medan det finns kraftiga underskott i handeln med Kina (22 miljarder SEK år 2007) och
Ryssland (8,5 miljarder SEK år 2007).
Vad kan då sägas om sammansättningen av Sveriges
varuhandel med BRIC-länderna? I den svenska varu­
exporten till Brasilien stod delar och tillbehör till motorfordon för runt en femtedel av det totala exportvärdet år 2007. Exporten av apparater och annan
utrustning för telekommunikation är också relativt
betydande, men har minskat något under senare
år. Kemiska produkter och järn- och stål är däremot exempel på varor vars betydelse ökat i den
svenska exporten till landet. Importen från Brasilien
av livsmedelsprodukter är omfattande. Dessa varor
har stått för omkring en tredjedel av Sveriges totala
import från landet de senaste åren. Bland livsmedelsprodukter är kaffe den viktigaste importvaran,
Figur 6.1 BRIC-ländernas andel av Sveriges totala varuhandel, 1998–2007
BRIC-ländernas andel av Sveriges export
BRIC-ländernas andel av Sveriges import
Andel (%)
4,5
Andel (%)
4,5
Brasilien
Ryssland
Indien
Kina
4,0
3,5
3,5
3,0
3,0
2,5
2,5
2,0
2,0
1,5
1,5
1,0
1,0
0,5
0,5
0,0
0,0
1998
Källa: SCB
38
Brasilien
Ryssland
Indien
Kina
4,0
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
1998
1999
2000
2001
2002
Anm.: Import enligt ursprungsland
2003
2004
2005
2006
2007
följt av kött. Till andra varor som står för en stor
andel av Sveriges totala import från Brasilien hör
kemiska produkter och kraftalstrande maskiner.
Värdet av Sveriges varuexport till Ryssland har ökat
kraftigt de senaste åren. Detta gäller framför allt
transportmedel som 2007 stod för en fjärdedel av
totalexporten till landet. Inom denna kategori är
det främst exporten av personbilar som utvecklats
mycket snabbt, men även lastbilar och fordons­
delar har ökat som andel av den totala exporten.
Sverige exporterar även telekomprodukter, kemiprodukter, papper och papp samt tyngre maskiner
i betydande omfattning. Den svenska varuimporten
från Ryssland domineras kraftigt av råvaror och
bränslen, som stått för 80-85 procent av den totala
importen från landet de senaste åren. Importen
inom denna kategori handlar främst om råolja, men
även om raffinerade oljeprodukter. Importvolymen
för dessa varor har inte ökat så mycket, men prishöjningar har gjort av importvärdet stigit kraftigt.
Metaller och kemiska produkter utgör andra
viktiga importvaror.
Den svenska varuexporten till Indien har ökat snabbt
under 2000-talet. Exporten domineras av telekomutrustning som stått för omkring en tredjedel av
den totala svenska exporten 2006 och 2007. Bland
andra viktiga exportprodukter kan nämnas järn
och stål samt media med inspelning av ljud, data
etcetera (CD/DVD). I den svenska varuimporten från
Indien har kläder utgjort ungefär en femtedel av det
totala importvärdet de senaste åren. För en ungefär
lika stor andel står produktgruppen garn, vävnader
och konfektionerade artiklar. Här handlar det
bland annat om import av sänglinné, gardiner och
mattor. Verkstadsprodukter står för en lägre andel
i Sveriges import från Indien än vad som är fallet
i importen från till exempel Kina och Brasilien.
Den svenska varuexporten till Kina dominerades
i slutet av 1990-talet av telekomprodukter, som
då stod för över hälften av den totala svenska ex­
porten till landet. Även om telekomsektorn fort­
farande är viktig så har exporten till Kina blivit mer
diversifierad sedan dess. Vid sidan av verkstadsprodukter har exporten av bland annat järn och
stål samt kemiska produkter ökat de senaste åren.
Även i den stora svenska varuimporten från Kina utgör
telekomprodukter en viktig post. Överhuvudtaget
importeras mycket elektronik, men även exempelvis kläder, möbler och skor importeras i betydande
omfattning.
39
7. BRIC-ländernas varuhandel med EU
I Figur 7.1 visas BRIC-ländernas andel av EU:s
totala varuhandel under perioden 2002–2007.71
Notera att det rör sig om EU:s så kallade externhandel, vilket innebär att den handel som EUländerna bedriver inbördes inte är medtagen. Om
även EU-ländernas internhandel funnits med
hade BRIC-ländernas andelar blivit lägre.
Som synes i den vänstra delen av figur 7.1 så
tar Ryssland och Kina emot en ganska likvärdig
andel av EU:s totala varuexport. Ländernas betydelse som mottagare av EU:s export har ökat under
perioden. Detta gäller inte minst Ryssland som de
senaste åren varit ett viktigare mottagarland än
Kina. Indien och Brasilien tar emot betydligt lägre
andelar av EU-exporten. Indien har de senaste
åren stått för en andel på drygt två procent, medan
Brasilien hamnat strax under tvåprocentsstrecket.
Av den högra delen av figuren framgår tydligt
att Kina utvecklats till ett mycket viktigt leverantörsland till EU. År 2007 stod landet för över 16 procent av EU:s totala varuimport. Även Rysslands
betydelse har ökat och landets andel låg 2007 på
drygt tio procent. Brasilien och Indien har haft en
liknande andel på import- som på exportsidan. I
importen är det emellertid Brasilien som levererat
strax över två procent, medan Indien under perioden hamnat något under denna nivå.
Under den undersökta sexårsperioden (20022007) har den sammanlagda andelen av EU(27):s
export som går till BRIC-länderna ökat från 19,9
procent till 30,4 procent. Under samma period har
den sammanlagda andelen av EU(27):s import som
kommer från länderna ökat från 11,2 procent till
17,1 procent.
Om man ser till den totala varuhandeln (export
och import sammantaget) är Kina den viktigaste
handelspartnern för EU bland BRIC-länderna. På
listan över EU:s viktigaste handelspartners är det
enbart USA som hamnar före Kina. Närmast efter
följer Ryssland, som därmed är på tredje plats bland
EU:s handelspartners. EU:s export till Ryssland
är större än till Kina, men på grund av den stora
importen från Kina hamnar detta land högre i listan. År 2007 var EU:s totala handel med Indien
något större än unionens handel med Brasilien.
Länderna placerade sig på 9:e respektive 10:e plats
på listan över EU:s viktigaste handelspartners.
Högre placerade återfanns förutom Kina, Ryssland
och USA, även Schweiz, Japan, Norge, Turkiet och
Sydkorea.72
Som framgått i föregående kapitel tar flera
enskilda EU-länder plats bland BRIC-ländernas
viktigaste partnerländer.73 När EU-länderna tas
sammantaget framstår unionens betydelse som
handelspartner till BRIC ännu tydligare. EU(27) är
för tillfället den viktigaste handelspartnern för
samtliga BRIC-länder.
Sammansättningen av EU-ländernas handel med
BRIC följer i stora drag handelsmönstret mellan
Sverige och BRIC. EU exporterar huvudsakligen
industrivaror till BRIC-länderna, till exempel maskiner, fordon och kemiprodukter. På importsidan är
Ryssland en viktig energileverantör till EU. Kina
levererar bland annat elektroniska maskiner och
Figur 7.1 BRIC-ländernas andel av EU:s totala varuhandel, 2002–2007
BRIC-ländernas andel av EU(27):s export
BRIC-ländernas andel av EU(27):s import
Andel (%)
18
Andel (%)
18
Brasilien
Ryssland
Indien
Kina
16
14
14
12
12
10
10
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
2002
Källa: Eurostat
40
Brasilien
Ryssland
Indien
Kina
16
2003
2004
2005
2006
2007
2002
2003
2004
2005
2006
2007
apparater till ett stort värde. Landet står också tillsammans med Indien för stora leveranser av kläder
och textilier till unionen. Från Brasilien sker en
stor import av jordbruksprodukter och råvaror.
EU deltar i flera dialoger och avtalsförhandlingar med BRIC-länderna som syftar till att ytterligare
öka handel och investeringar mellan parterna. Sedan
2007 förhandlar EU om ett djupgående frihandelsavtal med Indien. Med Mercosur (där Brasilien
ingår) har EU genomfört ett antal förhandlingsrundor med avsikt att nå ett associationsavtal, men
sedan några år tillbaka är förhandlingarna lagda på
is. EU och Ryssland har också uttryckt avsikter att
förhandla ett frihandelsavtal. Först vill dock EU
att Ryssland blir medlem i WTO. Med Kina har EU
nyligen inrättat en hög­nivådialog för att stärka samarbetet på det ekonomiska och handelspolitiska området. Ett partnerskaps- och samarbetsavtal är också
under förhandling, där handel ingår som en del.
41
42
Jämförande analys av
BRIC-ländernas handel
8. Jämförande analys av BRIC-ländernas handel
I utredningen har de fyra länderna Brasilien, Ryssland, Indien och Kina studerats. Dessa stora tillväxtländer har ofta nämnts gemensamt i diskussioner
om internationell ekonomi på senare tid. BRICbegreppet har fått ett tydligt språkligt genomslag.
Denna utredning har fokuserat på ländernas handel. Därmed är det intressant att reflektera över den
analytiska användbarheten för BRIC-begreppet på
handelsområdet. Delar länderna kännetecken i handeln
som gör att det går att tala om en enhetlig BRIC-grupp på
handelsområdet idag? Utifrån de resultat som framkommit i utredningen är svaret huvudsakligen nej.
Likheter står visserligen att finna i en snabb tillväxttakt för ländernas handel, men det finns samtidigt
betydande skillnader i storleken och strukturen på
ländernas handelsflöden.
Detta avslutande kapitel inleds med några reflektioner kring den näringslivs- och handelspolitiska
kontexten samt den socioekonomiska situationen i
BRIC-länderna. Därefter jämförs ländernas handelsflöden utifrån de aspekter som tidigare diskuterats
i utredningen, det vill säga storlek, sammansättning
och viktiga partnerländer. Kapitlet rymmer även
en kort jämförelse av ländernas samlade direkt­
investeringstillgångar samt ett avslutande framåtblickande avsnitt.
av 181 ingående länder. Tabellen visar också hur
länderna uppfattas av expertis och befolkning när
det gäller grad av korruption. Ryssland är på 147:e
plats bland 180 undersökta länder och klart sämst
placerat av BRIC-länderna.
På det handelspolitiska området skiljer sig Ryssland från de andra länderna genom att ännu inte
vara medlem i WTO. Detta skapar osäkerhet eftersom förutsättningarna för handel snabbt kan ändras,
då Ryssland inte är bundet av organisationens regler. Även när det gäller nivåer på tullar och andra
gränshinder uppvisar länderna betydande skillnader.
En annan skillnad mellan BRIC-ländernas handelspolitik rör deras engagemang i internationella
handelsförhandlingar. Trots att Kina är mycket han­
delsberoende och står för en större del av världshandeln har såväl Brasilien som Indien, åtminstone
än så länge, framstått som mer aktiva i den senaste
rundan av multilaterala handelsförhandlingar.
Även när det gäller politikens mål och innehåll har
det funnit tydliga skiljelinjer som talar mot att
länderna kan betraktas som en gemensam grupp.
WTO-förhandlingarna har stundtals visat på motstridiga intressen mellan exempelvis Brasilien
och Indien. Dessa motsättningar kan härledas till
ländernas olikartade produktions- och handelsstruktur. Jordbruksområdet kan nämnas som ett
exempel där Brasilien drivit på för liberaliseringar
för att främja egen export, medan Indien varit
mer negativt inställt.
Näringslivs- och handelspolitisk kontext
Från avsnitten som ger en närings- och handels­
politisk överblick går det att konstatera att de inhemska regelverken i länderna uppvisar vissa
likartade brister. Komplexa regelverk, byråkrati
och korruption hindrar handeln, vilket bland annat
avspeglas i blygsamma placeringar i Världsbankens
ranking över hur lätt det är att göra affärer (se
tabell 8.1). Kina är det land som är bäst placerat av
BRIC-länderna, men återfinns först på 83:e plats
Ekonomisk utvecklingsnivå och
handelns betydelse
BRIC-länderna har en bit kvar till den välfärdsnivå
som finns i Sverige och andra OECD-länder. Tabell
8.2 visar BRIC-ländernas HDI-värde (sammanvägning av förväntad livslängd, utbildningsnivå och
Tabell 8.1 Jämförelse mellan BRIC-länderna – Ease of Doing Business och CPI
Ease of Doing Business
Corruption Perceptions Index (CPI)
Placering
(av 181 länder)
Värde
(skala 0-10; ju lägre
värde, desto mer
uppfattad korruption)
Placering
(av 180 länder)
Brasilien
125
3,5
80
Ryssland
120
2,1
147
Indien
122
3,4
85
Kina
83
3,2
72
Sverige
17
9,3
1
Källa: World Bank, Doing Business Rank 2009; Transparency International, Corruption Perceptions Index 2008
44
BNP). Av tabellen framgår även att de ekonomiska
tillgångarna i länderna är ojämnt fördelande. Den
största ojämlikheten finns i Brasilien.
En utökad handel skulle kunna bidra till en
högre välfärdsnivå i BRIC-länderna. Det finns ett
positivt samband mellan öppenhet för handel, ekonomisk tillväxt och fattigdomsminskning. Handel
skapar förutsättningar för ekonomisk tillväxt, som
i sin tur är nödvändig för att minska fattigdom. En
ökad handel kan bidra till tillväxt på flera sätt. Om
exempelvis importen växer kan det leda till högre
effektivitet genom ökad konkurrens som pressar
priser, samt genom att bättre insatsvaror och teknologier blir tillgängliga.
Kina är det av BRIC-länderna där handeln är
mest betydelsefull i relation till den totala storleken
på den inhemska ekonomin. Kina har funnit en
tydlig roll i globala leveranskedjor och år 2007 var
kvoten internationell handel (export och import)/
BNP nästan 74 procent, vilket är högt för ett så
stort land. Situationen i Kina kan jämföras med
Brasilien där kvoten internationell handel/BNP
var drygt 26 procent. Även om nivån är relativt låg
i Brasilien är det intressant att notera att handelns
betydelse för landets ekonomi ökat snabbt under
den senaste tioårsperioden. Detta kan ses som ett
tecken på att Brasilien blivit allt mer internationaliserat. I Ryssland var kvoten internationell handel/
BNP 52 procent år 2007, medan den i Indien var
48 procent. Indien har haft en snabbt och stadigt
uppåtgående trend för handeln i relation till stor­
leken på BNP, medan siffran för Ryssland innebär
Tabell 8.2 Jämförelse mellan BRIC-länderna – HDI och Ginikoefficient
Ginikoefficient
Human Development Index (HDI)
Värde
(skala 0-1; ju högre värde,
desto större välfärd)
Placering
(av 177 länder)
Värde
(skala 0-1; 0 = total jämlikhet,
1 = total ojämlikhet)
Brasilien
0,800
70
0,570
Ryssland
0,802
67
0,399
Indien
0,619
128
0,368
Kina
0,777
81
0,469
Sverige
0,956
6
0,250
Källa: UNDP, Human Development Report 2007/2008; World Bank, World Development Indicators 2007
Tabell 8.3 Varuhandel – världens ledande exportörer och importörer, 2007
Värde i miljarder USD
Export
Placering
Land
1
Import
Värde
Andel (%)
Placering
Land
Tyskland
1327
Värde
Andel (%)
9,5
1
USA
2020
14,2
2
Kina
3
USA
1218
8,7
2
Tyskland
1059
7,4
1163
8,3
3
Kina
956
6,7
4
Japan
713
5,1
4
Japan
621
4,4
5
Frankrike
553
4,0
5
Storbritannien
620
4,4
6
Nederländerna
551
4,0
6
Frankrike
615
4,3
7
Italien
492
3,5
7
Italien
505
3,5
8
Storbritannien
438
3,1
8
Nederländerna
492
3,5
9
Belgien
431
3,1
9
Belgien
413
2,9
10
Kanada
419
3,0
10
Kanada
390
2,7
12
Ryssland
355
2,5
16
Ryssland
223
1,6
22
Sverige
169
1,2
18
Indien
217
1,5
24
Brasilien
161
1,2
24
Sverige
151
1,1
26
Indien
145
1,0
27
Brasilien
127
0,9
Källa: WTO International Trade Statistics 2008
45
en tillbakagång jämfört med situationen tio år
tidigare (70 procent).
Det finns följaktligen betydande skillnader mellan
BRIC-länderna om handelns storlek sätts i relation
till BNP. Om man ser till världen som helhet finns
också stora variationer mellan olika länder beroende på bland annat storlek, ekonomisk struktur,
geografiskt läge och handelspolitik. Sverige är ett
exempel på ett mycket handelsberoende land där
kvoten internationell handel (export och import)/
BNP varit drygt 94 procent de senaste åren. Andra
länder sticker ut ännu mer i detta avseende. I Singapore och Hongkong uppgår den internationella
handeln till flerdubbelt högre värden än landets BNP.
Detta beror på att de utgör handelsknutpunkter
genom vilka export från andra länder passerar. USA
(cirka 27 procent) och Japan (cirka 32 procent) utgör
däremot exempel på länder som haft en relativt låg
kvot de senaste åren.74 Detta beror bland annat på
att en stor del av den inhemska produktionen har
sin avsättning på hemmamarknaden i dessa länder.
Varuhandelns storlek
Samtliga BRIC-länder har gemensamt att de uppvisat en väldigt kraftig ökning av sin internationella
handel under den undersökta tioårsperioden. Här
är det visserligen viktigt att understryka att handelns
värde är ett resultat av flera faktorer, inklusive efterfrågan, priser och växelkurser. Att handelsvärdet
ökat beror således inte nödvändigtvis på att handelsvolymerna tilltagit, utan en stor del av den årliga
ökningen kan tillskrivas högre priser. Samtidigt
kan konstateras att BRIC-ländernas handel har
haft en snabbare handelstillväxt än världsgenomsnittet under den perioden. Särskilt Kina har stått
för en enormt kraftig ökning.
Att Kina är den globalt sett viktigaste varuhandelsnationen bland BRIC-länderna framgår tydligt av
tabell 8.3. År 2007 var landet världens näst största
exportör och världens tredje största importör.
Närmast efter följer Ryssland, som var 12:e största
exportland och 16:e största importland 2007. Brasilien och Indien återfinns betydligt längre ned på
listorna över världens ledande exportörer och
importörer. Noterbart är att Sverige än så länge har
en större årlig varuexport än båda dessa länder.
Tillsammans stod BRIC-länderna för 13,5 procent av världens totala varuexport och 10,7 procent
av världens totala varuimport 2007.
Att BRIC-länderna intagit en allt viktigare roll i
den globala handeln står också klart från analysen
av förändringen av ländernas världsmarknadsandelar över tid. Kina har ökat sin världsmarknadsandel för export av varor från 3,3 till 8,7 procent
under perioden 1998–2007. Även på importsidan
har Kinas världsmarknadsandel vuxit. Ryssland
har förstärkt sin position som varuexportör betydligt under den senaste tioårsperioden och ökat sin
andel av världens totala varuexport från 1,4 till 2,5
procent. Även Indien har gått framåt som varuhandelsnation, medan Brasilien utgör ett undantag bland
BRIC-länderna i detta avseende. Brasiliens andel
av världens varuexport har enbart ökat lite, medan
landets andel av världens totala import har minskat.
Tabell 8.4 Tjänstehandel – världens ledande exportörer och importörer, 2007
Värde i miljarder USD
Export
Placering
Land
1
USA
2
3
Import
Värde
Andel (%)
Placering
Land
456
13,9
1
USA
Värde
Andel (%)
336
10,9
Storbritannien
Tyskland
273
8,3
2
206
6,3
3
Tyskland
251
8,1
Storbritannien
194
4
Frankrike
137
4,2
6,3
4
Japan
149
4,8
5
6
Spanien
128
Japan
127
3,9
5
Kina
129
4,2
3,9
6
Frankrike
124
7
Kina
4,0
122
3,7
7
Italien
118
3,8
8
9
Italien
111
3,4
8
Spanien
98
3,2
Indien
90
2,7
9
Irland
95
3,1
10
Irland
89
2,7
10
Nederländerna
87
2,8
15
Sverige
64
1,9
13
Indien
77
2,5
25
Ryssland
39
1,2
16
Ryssland
58
1,9
31
Brasilien
23
0,7
18
Sverige
48
1,5
26
Brasilien
35
1,1
Källa: WTO International Trade Statistics 2008
46
När det gäller handelsbalansen så utmärker sig
Indien med ett handelsunderskott. Brasilien,
Kina och Ryssland har däremot haft överskott de
senaste åren. Kinas varuhandelsöverskott på 262
miljarder USD var det klart största i absoluta tal
bland BRIC-länderna år 2007. I resten av världen
var det enbart Tyskland som kunde matcha Kina
i detta avseende. Ryssland var däremot det av
BRIC-länderna år 2007 som hade störst handels­
överskott i relation till storleken på det egna
landets varuexport. Överskottet uppgick till 37
procent av värdet av landets varuexport.
världsmarknadsandel på tjänstehandels- än på
varuhandelsområdet.
Även Kinas andelar av världens tjänstehandel har
ökat betydligt. I jämförelse med den kinesiska varuhandelns tillväxt är dock ökningen på tjänstehandelsområdet mer blygsam. Ryssland har återtagit
världsmarknadsandelar i tjänstehandeln efter en
tillbakagång i slutet av 1990-talet, medan Brasiliens
position inte förändrats nämnvärt under perioden.
Varuhandelns sammansättning
Tjänstehandelns storlek
Tjänstehandelns betydelse för BRIC-länderna
varierar. Indien är det land där tjänstehandeln är
mest betydelsefull i relation till storleken på den
totala handeln (varor och tjänster). År 2007 stod
tjänstehandeln för över 30 procent av landets
totala handel, en siffra som ingen av de andra
BRIC-länderna är i närheten av. I Kina har motsvarande andel legat runt 10 procent de senaste
åren, medan den i Brasilien och Ryssland varit
närmare 15 procent.
Kina och Indien hör till världens tio ledande
tjänsteexportörer (se tabell 8.4). Varken Brasilien
eller Ryssland är särskilt framstående, utan hamnar
bakom exempelvis Sverige i listan över ledande
tjänsteexportörer. På importsidan står Kina för den
klart högsta världsmarknadsandelen bland BRICländerna. Tillsammans stod BRIC-länderna för 8,3
procent av världens totala tjänsteexport och 9,7
procent av världens totala tjänsteimport 2007.
Indiens andelar av såväl världens export som
import av tjänster har ökat mycket snabbt under
särskilt den senaste femårsperioden. Indien är
också det enda av BRIC-länderna som har större
Som redan konstaterats är internationell handel
viktig för alla BRIC-länderna. Vid en jämförelse av
vilka varor som handlas framkommer emellertid
intressanta skillnader mellan länderna (se tabell
8.5). Såväl Kinas som Rysslands export har ökat
kraftigt de senaste åren, men sammansättningen av
exporten skiljer sig mycket. Kinas export domineras fullständigt av tillverkade varor, bland annat
verkstadsprodukter (exempelvis tyngre maskiner,
kontorsapparater, hemelektronik och telekommunikationsutrusning) och kläder. I Rysslands export
finns däremot en nästan lika stor övervikt för
bränslen och mineraliska produkter. Brasilien har
en stor produktion av vissa verkstadsprodukter
såsom exempelvis fordon, men relativt de andra
BRIC-länderna utmärker sig landet framför allt
genom att jordbruksvaror står för en betydligt
högre procentuell andel av exporten. Brasilien är
också i absoluta tal den största jordbruksexportören
bland länderna, även om Kina inte är långt efter.
För samtliga BRIC-länder står tillverkade varor
för den största andelen av importen. I Ryssland är
övervikten för dessa varor särskilt markant. Till
orsakerna bakom detta hör att Rysslands egen tillverkningsindustri brister i konkurrenskraft inom
många sektorer, vilket bidrar till att varorna istället
Tabell 8.5 Sammansättningen av BRIC-ländernas varuhandel 2006
Jordbruksvaror
Bränslen och
mineraliska prod.
Tillverkade varor
Export
Brasilien
29%
20%
51%
Ryssland
6%
73%
21%
Indien
12%
20%
69%
Kina
3%
4%
93%
Brasilien
6%
24%
69%
Ryssland
14%
4%
82%
Indien
5%
42%
53%
Kina
7%
20%
73%
Import
Källa: WTO Statistics Database
47
importeras. En annan förklaring är att importbehovet av bränslen och råvaror inte är så stort på grund
av landets stora inhemska tillgång till dessa varor,
något som gör att de tillverkade varorna tydligare
dominerar sammansättningen av landets import.
I utredningen har handelns sammansättning
även redovisats utifrån den beräknade slutanvändningen för produkterna. Från denna analys framkommer att en mycket stor del av varuhandeln
utgörs av så kallade insatsvaror (exempelvis kemikalier, olja, delar och tillbehör), det vill säga varor
som omvandlas eller förbrukas i produktion av
varor och tjänster. Insatsvarorna står för en större
del av handeln än så kallade konsumtions- och
kapitalvaror. Detta utgör en intressant illustration
av internationaliseringen av världsekonomin. För
att kunna producera varor och tjänster för egen
konsumtion och eventuell export finns ofta ett
beroende av globala leveranskedjor och detta gäller inte minst BRIC-länderna. Här är det också
viktigt att uppmärksamma att en stor del av världshandeln idag sker inom multinationella företag
verksamma med produktion och försäljning på
olika marknader.
En betydande del av BRIC-ländernas handel
kan sägas vara så kallad inombranschhandel. Detta
är en situation som föreligger då ett land både
ex­porterar och importerar varor som tillhör samma
industribransch. Flera av länderna har exempelvis
både import och export av bilar och TV-apparater.
Denna handel drivs bland annat av stordriftsfördelar och konsumenternas önskan om valmöjligheter
och variation.
En annan del av BRIC-ländernas export kan
sägas vara baserad på specialisering utifrån ländernas komparativa fördelar. Det klaraste exemplet är
kanske Ryssland som drar nytta av sina stora råvaru-
tillgångar. Komparativa fördelar kan också uppstå
till följd av ett stort utbud av billig arbetskraft. Länder
som Kina och Indien är exempelvis konkurrenskraftiga i sektorer med hög arbetskraftsintensitet,
såsom produktion av kläder och textilier.
Tjänstehandelns sammansättning
Den största andelen av BRIC-ländernas tjänster
faller inom den kategori som kallas övriga kommersiella tjänster (se tabell 8.6). Här ingår bland annat
olika typer av affärstjänster (exempelvis juridiska
tjänster, redovisnings-, lednings- och PR-tjänster),
IT-tjänster, banktjänster, försäkringstjänster, forskning och utveckling, byggtjänster och royalties. De
andra kategorierna transporter och turism (utgifter
för bland annat boende, mat och besök i museer)
står för enskilt lägre andelar i samtliga BRIC-länder.
Det finns ändå stora skillnader mellan BRICländerna på tjänstehandelsområdet och det är
främst Indien som utmärker sig. År 2006 var
exportandelen för kategorin övriga kommersiella
tjänster i Indien betydligt högre jämfört med de
andra BRIC-länderna. Tjänstehandeln i Indien är
tydligt inriktad mot affärs- och IT-tjänster, sektorer
där landets företag byggt upp ett gott rykte och
dragit till sig kunder och investeringar. Utvecklingen i Indien går också i linje med en global
trend. I världen som helhet har kategorin övriga
kommersiella tjänster vuxit snabbare än transporter och turism de senaste åren.76
En annan skillnad är att Ryssland relativt de
andra BRIC-länderna har en betydligt större
import av turismtjänster och en mindre import
av transporttjänster. Den ryska befolkningens möjligheter att resa utomlands har ökat på senare år,
vilket skulle kunna vara del i förklaringen bakom
turismtjänsternas höga andel.
Tabell 8.6 Sammansättningen av BRIC-ländernas tjänstehandel, 2006
Transporter
Turism
Övr. kommersiella
tjänster
Export
Brasilien
19%
24%
57%
Ryssland
33%
25%
42%
Indien
10%
12%
78%
Kina
23%
37%
40%
Import
Brasilien
24%
21%
55%
Ryssland
16%
42%
43%
Indien
40%
12%
48%
Kina
34%
24%
42%
Källa: WTO Statistics Database
48
Handelspartners
Som redan konstaterats utgör EU-länderna sammantaget (EU27) den största handelspartnern för
samtliga BRIC-länder (se diskussion i kapitel 7).
Ser man till enskilda partnerländer så hamnar USA
högt i listorna. För Brasilien är USA det enskilt
viktigaste partnerlandet på både export- och
importsidan. USA är även den klart viktigaste
destinationen för både Indiens och Kinas export.
För Ryssland är handeln med USA något mindre
betydelsefull relativt handeln med andra länder,
men USA återfanns ändå på femte plats på listan
över de största leverantörerna till Ryssland år 2007.
En stor del av BRIC-ländernas handel är således
långväga. Vikten av korta geografiska och kulturella
avstånd för handelsflödena ska dock inte underskattas. Exemplen på intensiva regionala handelsmönster är många. Kinas importberoende av
grannländerna och roll som exportplattform i
Asien har redan diskuterats. Brasilien handlar
mycket med vissa angränsande stater, såsom
exempelvis Argentina, Venezuela och Chile, medan
grannländer som Ukraina och Kazakstan hör till
Rysslands viktigaste handelspartners.
Vad kan då sägas om BRIC-ländernas inbördes
handel? Tabell 8.7 visar de positioner som övriga
BRIC-länder intar i listorna över respektive lands
ledande handelspartners på export- och import­
sidan. Först och främst står det klart att Kina utgör
en mycket viktig handelspartner för alla de övriga
länderna, vilket avspeglar landets position som
global stormakt på handelsområdet. Som framgår
av den övre delen av den högra kolumnen i tabellen
så hörde Kina år 2007 till de sex främsta mottagarländerna för export från såväl Brasilien, Ryssland
som Indien. Kina var dessutom det främsta leve-
rantörslandet för Indien och det näst viktigaste
leverantörslandet för Brasilien och Ryssland.
Om man istället vänder resonemanget och ser
till övriga BRIC-länders betydelse för Kina, så är
de inte riktigt av samma vikt. Såväl Ryssland (9:e
plats) och Indien (10:e plats) tog sig emellertid upp
på listan över Kinas tio främsta exportmarknader,
medan Brasilien hamnade först på 24:e plats på
samma lista.
Investeringar
De utländska direktinvesteringstillgångarna i BRICländerna har ökat under den senaste tioårsperioden.
En särskilt snabb ökning har skett i Ryssland som
mottagit stora investeringar de senaste åren. Värdet
av de utländska direktinvesteringstillgångarna i
Ryssland närmar sig nivån i Brasilien, ett land där
summan av utländska investeringar varit betydande
under lång tid. Det är dock Kina som står för det
högsta samlade värdet för utländska direktinvesteringstillgångar i det egna landet. Summan på närmare 300 miljarder USD år 2006 är visserligen
imponerande, men utgör enbart ett par procent av
världens samlade FDI-stock.
Ryssland är ledande bland BRIC-länderna vad
gäller direktinvesteringstillgångar i utlandet. Värdet
av de ryska direktinvesteringarna i utlandet har
vuxit snabbt under 2000-talet. Större investeringar
har bland annat gjorts på europeiska marknader.
Även Kinas andel av världens samlade utgående
FDI-tillgångar har ökat, men nådde 2006 inte upp
till exempelvis Brasiliens nivå. Indiska direktinvesteringar i utlandet är än så länge begränsade. Bakom
många av de investeringar som gjorts av företag
från BRIC-länderna de senaste åren tycks finnas
en ambition att ta kontroll över leveranskedjor. För
ryska företag kan det exempelvis handla om att
Tabell 8.7 BRIC-ländernas inbördes varuhandel, 2007
Position som handelspartner
Brasilien
Ryssland
Indien
Kina
Export från
Brasilien
–
12
35
3
Ryssland
40
–
22
6
Indien
19
37
–
3
Kina
24
9
10
–
2
Import till
Brasilien
–
18
14
Ryssland
14
–
27
2
Indien
41
22
–
1
Kina
12
11
15
–
Källa: UN Comtrade
49
kontrollera infrastrukturen för oljeexport, medan
det för kinesiska företag kan röra sig om en ambition att säkra tillgången till råvaror.
Avslutande reflektioner om
BRIC-ländernas handel
Utredningen har fokuserat på BRIC-ländernas
handelsflöden under den senaste tioårsperioden.
Det kan avslutningsvis vara intressant att rikta
blicken lite framåt. På kort- och medellång sikt
finns det problem i den globala ekonomin. Den
finansiella krisen förväntas ytterligare förstärka
den rådande lågkonjunkturen i många länder, genom
effekter på sysselsättning och produktion. När det
sker en avmattning av den generella tillväxten i
ekonomin, påverkar det givetvis även handeln.
Utöver effekterna av exempelvis minskad produktion och efterfrågan, samt att det blir svårare att få
finansiering till affärsuppgörelser, kan problemen i
världsekonomin också bidra till protektionistiska
strömningar på olika håll. Det senare vore mycket
olyckligt, då ökade handelshinder skulle kunna
förstärka problemen i världsekonomin ytterligare.
På längre sikt finns dock andra strukturella faktorer som kommer att få större betydelse för hur
BRIC-ländernas handel utvecklas. Bland dessa
faktorer kan nämnas tillgång och kvalitet på fysiskt
kapital såsom maskinutrustning och infrastruktur,
arbetskraftens storlek och kompetens samt utvecklingen av politiska institutioner och rättsväsende.
En annan viktig aspekt rör hållbarheten i den ekonomiska tillväxten och handeln, där miljöproblem
måste hanteras.
Kinas ekonomiska tillväxt och framväxt som
handelsnation har överträffat alla förväntningar.
Det råder heller ingen tvekan om att Kina kommer
att fortsätta utvecklas snabbt. Landet är på god
väg mot att bli världens största handelsnation. Det
finns fortfarande en stor arbetskraftstillgång att dra
nytta av. Dessutom kan ytterligare uppbyggnad av
humankapital bidra till fortsatt konkurrenskraft
och exportframgångar.77 Kinas import kan också
komma att öka när den inhemska efterfrågan växer
i takt med högre inkomster, även om det är möjligt
att denna efterfrågan i hög grad tillfredsställs av
landets egen produktion. Samtidigt finns det andra
faktorer som kan inverka negativt på handelns utveckling i Kina. På kort sikt kan den internationella
lågkonjunkturen och finansiella oron påverka
exportutvecklingen. USA, som befinner sig i lågkonjunktur, är exempelvis en mycket viktig exportmarknad för Kina. En annan betydande utmaning
finns på miljöområdet. Kina står idag för den
största andelen av världens totala utsläpp av växthusgaser.78
50
För att vara ett så stort land har Indiens påverkan på
resten av världen varit tämligen begränsad, även
om landet på produktområden som textilier och
IT-tjänster etablerat sig som en ledande aktör. Potentialen för tillväxt är dock stor mot bakgrund av
Indiens demografi och stora tillgång till arbetskraft,
däribland många med högre utbildning. Landet
skulle exempelvis kunna tjäna på en fortsatt snabb
utveckling av tjänstehandeln i världen. Samtidigt är
detta förmodligen inte tillräckligt för att bli en stormakt inom världshandeln. Tillverkningsindustri
utgör fortfarande en låg andel av Indiens BNP och
produktiviteten är ofta relativt låg.79 Även i jordbrukssektorn, där en stor del av befolkningen har
sin sysselsättning, skulle produktiviteten behöva
höjas för att landet skulle kunna bli internationellt
konkurrenskraftigt.80
Värdeökningen för Rysslands handel har varit
otroligt stark på senare år. Ryssland kan förväntas
få stora importintäkter från försäljning av energiprodukter även fortsättningsvis, även om priserna
gått ned betydligt under andra halvåret 2008. Under
2008 hamnade emellertid den politiska situationen
ofta i förgrunden av den ekonomiska utvecklingen.
Konflikten med Georgien är ett exempel, men även
interna politiska åtgärder som rört bland annat
investeringar i energisektorn har fått negativ uppmärksamhet. Även landets WTO-anslutningsprocess har fått sig en törn och det finns en risk för
att inträdet i organisation nu dröjer ytterligare. På
längre sikt utgör den demografiska utvecklingen en
stor utmaning för Ryssland. Befolkningen riskerar
att krympa kraftigt under det närmaste halvseklet.
Andra långsiktiga utmaningar för Ryssland handlar
om att diversifiera ekonomin från det ensidiga
beroendet av olja och andra råvaror och öka produktiviteten i många industrisektorer.
Brasilien har haft en stabil handelsutveckling
de senaste åren. Landet har bland annat dragit fördel av höga priser på råvaror samt på vissa av landets viktiga exportprodukter på jordbruksområdet.
Den makroekonomiska situationen har förbättrats
avsevärt. Jämfört med de övriga BRIC-länderna
har dock ekonomin och handeln vuxit långsammare den senaste tioårsperioden. En sak som
skulle kunna bidra till snabbare tillväxt är ytterligare liberaliseringar av handelspolitiken. Brasiliens
infrastruktur är ett annat område där det finns
brister och där förbättringar skulle få positivt
genomslag på den ekonomiska utvecklingen och
handeln. En annan viktig utmaning som Brasilien
står inför är att kombinera fortsatt tillväxt i jordbrukssektorn med miljöskydd.81
Sammanfattning
av jäm­förande analys
•Det finns stora skillnader mellan Brasilien, Ryss-
land, Indien och Kina när det gäller bland annat
storleken och sammansättningen av deras internationella handel. Det är därför tveksamt om
det analytiskt går att tala om en BRIC-grupp på
handelsområdet.
•Det inhemska näringslivsklimatet i länderna
uppvisar vissa likartade brister, såsom komplexa
regelverk, omfattande byråkrati och förekomst
av korruption.
•Kina är det BRIC-land där den internationella
handeln är mest betydelsefull i relation till stor­
leken på den inhemska ekonomin. Även jämfört
med situationen i många andra länder har Kina
en hög kvot för handel/BNP.
•BRIC-ländernas handel har vuxit snabbare än
världsgenomsnittet de senaste tio åren.
•Tillsammans stod BRIC-länderna för 13,5 procent av världens totala varuexport och 10,7 procent av världens totala varuimport 2007.
•Kina är den globalt sett viktigaste varuhandelsnationen bland BRIC-länderna. År 2007 var landet
världens näst största exportör (8,7 procent) och
världens tredje största importör (6,7 procent).
•Kina, Ryssland och Brasilien har haft överskott i
handelsbalansen de senaste åren, medan Indien
haft ett underskott. År 2007 var Kinas överskott
störst i absoluta tal, medan överskottet i förhållande till storleken på det egna landets export var
störst i Ryssland.
•Indien är det BRIC-land där tjänstehandeln är
mest betydelsefull i relation till storleken på landets totala handel (varor och tjänster). I Indien
finns relativt billig välutbildad engelsktalande
arbetskraft och landet har vuxit sig starkt inom
handeln med bland annat IT- och affärstjänster.
•Kina och Indien hör till världens tio främsta
tjänstehandelsnationer. Brasilien och Ryssland
är mindre framstående globalt.
•Tillsammans stod BRIC-länderna för 8,3 procent
av världens totala tjänsteexport och 9,7 procent
av världens totala tjänsteimport 2007.
•BRIC-ländernas varuhandel skiljer sig mycket i
sammansättning. Bland starka exportintressen återfinns råvaror och bränslen i Ryssland, tillverkade
varor i Kina och jordbruksprodukter i Brasilien.
•Insatsvaror utgör en stor del av handeln för alla
BRIC-länderna och beroendet av globala leveranskedjor är därmed stort.
•På tjänsteområdet domineras BRIC-ländernas
handel av kategorin övriga kommersiella tjänster,
där bland annat affärs- och IT-tjänster ingår.
•BRIC har viktiga handelspartners såväl i närregionerna som i fjärran länder. EU-länderna och
USA hör till de viktigaste partnerländerna.
•Den bilaterala inbördes handeln mellan BRICländerna är ofta relativt begränsad. Kina utgör
dock en viktig handelspartner för de övriga tre
länderna.
•De utländska direktinvesteringstillgångarna
i BRIC-länderna har ökat. År 2006 var direkt­
investeringstillgångarna störst i Kina, följt av
Brasilien och Ryssland.
•Indien har mycket begränsade direktinvesteringstillgångarna i utlandet. Ryssland har de största
tillgångarna följt av Brasilien och Kina. Bakom
många av de investeringar som gjorts av länderna
de senaste åren tycks finnas en strävan att ta
kontroll över leveranskedjor.
51
52
Källförteckning
Deutsche Bank Research (2008), ”Russia’s outward
investment”, 2008-04-30.
Världsbanken (2008a), “Brazil Country Brief”,
(http://www.worldbank.org/br).
Freytag, Andreas (2008), “That Chinese ”juggernaut” – should Europe really worry about its trade
deficit with China?”, ECIPE Policy Brief No.
2/2008.
Världsbanken (2008b), “Russia Country Brief”,
(http://www.worldbank.org/ru).
Världsbanken (2008c), “India Country Overview”,
(http://www.worldbank.org/in).
Goldman Sachs (2007), BRICs and beyond, (http://
www2.goldmansachs.com/ideas/brics/BRICs-andBeyond.html).
Världsbanken (2008d), China Country Brief”,
(http://www.worldbank.org/cn).
Goldman Sachs (2003), “Dreaming with BRICs:
The Path to 2050”, Global Economics Paper No. 99.
Världsbanken (2008e), Doing Business Rank 2009,
(http://www.doingbusiness.org/).
Eurostat (2008), (http://ec.europa.eu/eurostat).
Winters, Alan och Yusuf, Shahid (red.) (2007),
Dancing with Giants – China, India and the Global
Economy, Washington DC: World Bank Institute
of Policy Studies.
IMF (2008), World Economic Outlook Database,
oktober 2008, (http://www.imf.org/external/ns/cs.
aspx?id=28).
OECD (2006), “China’s trade and growth: Impact
on Selected OECD Countries”, OECD Working
Party of the Trade Committee, TD/TC/
WP(2006)10.
OECD (2007), “India’s Trade Integration, Realising
the Potential”, OECD Working Party of the Trade
Committee, TD/TC/WP(2007)6/rev1.
OECD (2008), “Brazil: Selected Trade Issues”,
OECD Working Party of the Trade Committee,
TD/TC/WP(2007)18/final.
SCB (2008), (http://www.scb.se).
Transparency International (2008), Corruption
Perceptions Index 2008, http://www.transparency.
org/policy_research/surveys_indices/cpi.
UN Comtrade (2008), United Nations Commodity
Trade Statistics Database, (http://comtrade.un.
org/).
WTO (2007a), Trade Policy Review: India, “Concluding remarks by the Chairperson”, (http://www.
wto.org/english/tratop_e/tpr_e/tp283_crc_e.htm).
WTO (2007b), Trade Policy Review: India, “Report
by the Secretariat”, WT/TPR/S/182.
WTO (2008), WTO Statistics Database, (http://stat.
wto.org/).
WTO (2008a), Trade Policy Review: China, “Report
by China”, WT/TPR/G/199.
WTO (2008b), Trade Policy Review: China, “Report
by the Secretariat”, WT/TPR/S/199.
WTO (2008c), “World Trade 2007, Prospects for
2008”, Press release/520/Rev.1, 2008-04-17.
WTO (2008d), International Trade Statistics 2008,
Genève: WTO Publications.
UNCTAD (2007), World Investment Report 2007,
(http://www.unctad.org/wir).
UNDP (2007), Human Development Report
2007/2008, (http://hdr.undp.org/en/reports/
global/hdr2007-2008/).
Utrikesdepartementet (2008), Sveriges ambassad
i Moskva, ”Ekonomisk rapport – Ryssland”,
2008-03-10.
Världsbanken (2007), World Development Indicators 2007, http://worldbank.org/data.
53
Noter
1
Jekaterinburg, Ryssland, 14-16 maj 2008.
2
Det statistiska material som används för analysen av
BRIC-ländernas handel kommer från internationella källor
såsom WTO, FN, IMF, Världsbanken och Eurostat.
3
Avsnitten om handelspolitik är relativt kortfattade för att ge
mer utrymme till beskrivningar av handelsutvecklingen.
Granskningar av ländernas handelspolitik görs förtjänstfullt
av till exempel WTO och OECD.
17 Kapitalvaror: används som medel i produktion av varor och
tjänster, exempelvis transportmedel (ej bilar), industriella
maskiner, kontorsutrustning (inklusive datorer). Insatsvaror:
omvandlas eller förbrukas i produktion av varor och tjänster,
till exempel kemikalier, olja, delar och tillbehör. Konsumtionsvaror: hushållskonsumtion, exempelvis mat, kläder,
mediciner och hushållsmaskiner. Notera att personbilar inte
tas med i någon av kategorierna eftersom bilar används
såväl för industriellt bruk som för hushållskonsumtion.
4
OECD (2008)
18 OECD (2008)
5
UNDP (2007)
19 Världsbanken (2008b)
6
Världsbanken (2008a)
20 UNDP (2007)
7
OECD (2008)
8
Världsbanken (2007). Beräkningen av Brasiliens giniko­
efficient är gjord på data från 2004.
21 Världsbanken (2007). Beräkningen av Rysslands giniko­
efficient är gjord på data från 2002.
9
Världsbanken (2008a)
10 Världsbanken (2008e)
11 Genomsnittlig tid i kalenderdagar som behövs för ett normalt
litet/medelstort företag att slutföra de procedurer (tillstånd,
licenser, registreringar etc.) som krävs för att få laglig rätt
att bedriva verksamhet. För att göra det jämförbart mellan
länder bygger måttet på ett antal förutsättningar om företaget
och procedurerna. För mer information se Världsbanken,
Doing Business project (http://www.doingbusiness.org/
MethodologySurveys/StartingBusiness.aspx).
12 Genomsnittligt antal dokument som behövs för att exportera respektive importera. Dessa dokument inkluderar bankdokument, tulldeklarationer, hamndokument, import­licenser
med mera. Det antas att kontraktet redan överenskommits
och undertecknats av parterna. Måttet bygger också på ett
antal andra förutsättningar om företaget som handlar,
godset och dess transportsätt (sjötransport). För mer
information se Världsbanken, Doing Business project
(http://www.doingbusiness.org/MethodologySurveys/
TradingAcrossBorders.aspx).
13 Transparency International (2008), Corruption
Perceptions Index (CPI).
14 G20 är en sammanslutning av utvecklingsländer som
bland annat driver på för reformer av WTO:s regler för
jordbrukshandel.
15 Handel med tjänster skiljer sig från handel med varor.
Tjänsterna har inte fysisk karaktär, vilket gör att det finns
fler möjliga leveransmöjligheter på tjänsteområdet. I handelsförhandlingar särskiljs fyra leveranssätt för tjänster.
Gränsöverskridande handel är när tjänsterna levereras från
ett lands territorium till ett annat land (till exempel konsulttjänster via Internet). En annan leveransform kallas konsumtion utomlands. Detta är när ett lands konsumenter åker
till ett annat land för att konsumera tjänsten (exempelvis
turism). Vid så kallad lokal etablering förmedlas tjänsten
genom att leverantören etablerar sig i ett annat land (till
exempel öppnar dotterbolag). Ett fjärde leveranssätt benämns tillfällig personrörlighet. Leverans sker då genom att
en fysisk person tillfälligt besöker ett annat land för att
utföra arbete (till exempel när en expert gör ett besök).
16 Tjänstebalans definieras som tjänsteexport
minus tjänsteimport.
54
22 Världsbanken (2008b)
23 En specifik tull är inte baserad på varans värde (det vill
säga procenttal av importvärdet), utan beräknas istället
utifrån varans vikt, volym eller stycketal.
24 Världsbanken (2008e)
25 Transparency International (2008)
26 Värdet av Rysslands totala handel var lägre 1998 än
under föregående år.
27 Tjänster som levereras genom etableringar (investeringar)
fångas inte av denna statistik. Se diskussion i avsnitt 2.3.
Tjänstehandel genom lokal etablering ingår i de direktinvesteringsflöden som diskuteras under rubriken ”Investeringar”
i slutet av kapitlet.
28 Personbilar tas inte med i någon av kategorierna
efter­som de används såväl för industriellt bruk som för
hushållskonsumtion.
29 Ny rysk lagstiftning har införts som riskerar att
begränsa möjligheterna till investeringar i vissa så
kallade strategiska sektorer.
30 Utrikesdepartementet (2008)
31 Deutsche Bank Research (2008)
32 UNDP (2007)
33 Världsbanken, (2008c)
34 Världsbanken (2007). Beräkningen av Indiens giniko­
efficient är gjord på data från 2004–2005.
35 WTO (2007a)
36 OECD (2007)
37 Världsbanken (2008e)
38 Transparency International (2008)
39 WTO (2007b)
40 Tjänster som levereras genom etableringar (investeringar)
fångas inte av denna statistik. Se diskussion i avsnitt 2.3.
Tjänstehandel genom lokal etablering ingår i de direktinvesteringsflöden som diskuteras under rubriken ”Investeringar”
i slutet av kapitlet.
41 OECD (2007)
42 OECD (2007)
43 WTO (2007b)
44 OECD (2007)
45 Winters and Yusuf (red.) (2007)
46 Det finns bara uppgifter för bilaterala tjänstehandelsflöden
mellan vissa handelspartners.
72 Enligt data från Eurostat presenterade av DG Trade,
Europeiska kommissionen.
73 Se tabellerna 2.3, 3.3, 4.3 och 5.3.
74 Genomsnitt 2005–2007. Källa: WTO International
Trade Statistics.
47 OECD (2007)
75 Tjänster som levereras genom etableringar (investeringar)
fångas inte av denna statistik.
48 WTO (2007b)
76 WTO (2008c)
49 OECD (2007)
77 Goldman Sachs (2007)
50 WTO (2008a)
78 Om man ser till per capita-utsläpp finns det dock många
andra länder som har större utsläpp.
51 UNDP (2007)
52 Världsbanken (2007). Beräkningen av Kinas ginikoefficient
är gjord på data från 2004.
53 Världsbanken (2008d)
79 Winters and Yusuf (red.) (2007)
80 Världsbanken, (2008c)
81 Världsbanken (2008a)
54 Världsbanken (2008e)
55 Transparency International (2008)
56 WTO (2008c)
57 WTO (2008c)
58 Tjänster som levereras genom etableringar (investeringar)
fångas inte av denna statistik. Se diskussion i avsnitt 2.3.
Tjänstehandel genom lokal etablering ingår i de direktinvesteringsflöden som diskuteras under rubriken ”Investeringar”
i slutet av kapitlet.
59 WTO (2008a)
60 WTO (2008b)
61 Winters och Yusuf (red.) (2007)
62 OECD (2006)
63 Under 2007 gick Kina för första gången om Kanada som
USA:s största importkälla, efter att importen från Kina vuxit
dubbelt så snabbt (12 procent) som USA:s importökning
i stort (6 procent).
64 För en utförligare diskussion se Freytag (2008).
65 WTO (2008b)
66 OECD (2006)
67 WTO (2008b)
68 OECD (2006)
69 I detta kapitel hade det även varit intressant att diskutera
BRIC-ländernas andel av Sveriges tjänstehandel. Tyvärr
finns dock inte bilateral tjänstehandelsstatistik för alla länder.
70 Importen från Kina, som ursprungsland, uppgick 2007 till
4,3 procent av Sveriges totala import. För importen från Kina,
som avsändningsland, var andelen samma år 3,5 procent.
En betydande del av importen från Kina kommer bland annat
via Hongkong som avsändningsland. För import till Sverige
via annat EU-land saknas information om ursprungsland.
71 Även för EU saknas statistik för bilaterala handelsflöden
med alla länder på tjänstehandelsområdet och av denna
anledning diskuteras enbart varuhandel i detta kapitel.
55
herlinwiderberg.com
Box 6803, S-113 86 Stockholm, Sweden
Phone +46 8 690 48 00 Fax +46 8 690 48 20
E-mail [email protected] www.kommers.se