LIT80MAIL.COM [TYP
LINKÖPINGS UNIVERSITET
Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling
Magisteruppsats i nationalekonomi
Ekonomprogrammet, D-nivå
Vårterminen 2009
Hantering av risker med låg sannolikhet
- Privat-offentligt samarbete för hantering av långvariga elavbrott
Managing Low Probability Risks
- Public-Private Partnerships for Managing Long-Term Power Failures
Författare:
Ida Hilander
Hannes Janzén
ISRN: LIU-IEI-FIL-A--09/00610--SE
Sammanfattning
Som ett led i att förbättra robustheten i det finansiella systemet har Finansinspektionen initierat
projektet FSPOS, ”den finansiella sektorns privat-offentliga samverkansgrupp”. Projektet syftar till att
skapa ett samarbete mellan finansmarknadens aktörer och myndigheter för att stärka beredskapen
för krissituationer. Med utgångspunkt i bildandet av en lokal FSPOS i Linköping ämnar denna uppsats
att undersöka om ett privatoffentligt samarbete på lokal nivå skulle kunna höja beredskapen för
långa elavbrott i staden.
För att undersöka detta har ett scenario över ett långvarigt elavbrott i Linköping inledningsvis
framställts. Genom intervjuer med aktörer inom olika verksamhetsområden har sedan en
kartläggning av deras ageranden vid en sådan händelse genomförts och med hjälp av forskning inom
ämnet riskteori har vi avgjort om de olika aktörernas riskhanteringsstrategier är rationella. Detta
resulterar slutligen i en redogörelse för hur en gemensam krishanteringsstrategi, som tar hänsyn
såväl till företagslednings- och ägarintressen, som samhälls- och kundintressen, skulle kunna
förbättra beredskapen för elavbrott i Linköping.
Resultatet av studien visar att den privata sektorns sammantagna beredskap för hantering av
elavbrott i nuläget kan anses vara bristfällig. Av de finansiella företag och dagligvarubutiker som har
undersökts är det bara ett av företagen som har tillgång till reservaggregat och således kan bedriva
verksamhet under elavbrott. Övriga företag är tvungna att hålla stängt för kunder. Resultatet skulle
troligtvis bli en igenstängd stad där befolkningens vardagsliv inte skulle kunna fortgå som normalt. En
starkt bidragande orsak till den bristande beredskapen tycks vara att sannolikheten för långvariga
elavbrott anses vara minimal och att det är en risk som därför inte tas i beaktande. Genom att
upprätta ett privat-offentligt samarbete för hantering av krisfrågor är det möjligt att skapa en högre
medvetenhet om risken för elavbrott och andra kriser. En annan brist i den krisberedskap som finns
idag är avsaknaden av kontaktnät dels mellan olika företag men också mellan privat och offentlig
sektor. Genom ett upprättande av LFSPOS i Linköping kan de olika aktörerna få bättre kännedom om
varandra och få möjlighet att finna gemensamma handlingsplaner för ageranden vid krissituationer.
Dessutom kan kostnader för krishantering hållas nere om flera aktörer sammanför sina resurser
istället för att göra enskilda investeringar.
Innehåll
1 Inledning ..................................................................................................................... 1
1.1 Bakgrund .......................................................................................................................... 1
1.2 Problematisering............................................................................................................... 2
1.3 Syfte ................................................................................................................................. 4
1.4 Genomförande och bidrag ................................................................................................ 4
1.5 Avgränsningar .................................................................................................................. 4
2 Studiens genomförande ................................................................................................. 5
2.1 Respondenturval ............................................................................................................... 5
2.2 Intervjuer .......................................................................................................................... 6
2.3 Scenario ............................................................................................................................ 7
3 Scenario - Isstorm.......................................................................................................... 9
3.1 Tidningsartikel ............................................................................................................... 10
3.2 Händelseförlopp under ett långvarigt elavbrott .............................................................. 12
4 Kartläggning av riskteori .............................................................................................. 13
4.1 Incidenter ........................................................................................................................ 13
4.1.1 Den mänskliga faktorn ............................................................................................ 13
4.1.2 Tekniska riskhanteringsåtgärder.............................................................................. 14
4.1.3 Informationsspridning ............................................................................................. 14
4.2 Risker med olika sannolikheter ...................................................................................... 15
4.3 Operationell risk ............................................................................................................. 16
4.4 Risk och rationalitet ....................................................................................................... 18
4.5 Rationell riskhantering ur ett företagsledningsperspektiv ............................................. 19
4.6 Rationell riskhantering ur ett aktieägarperspektiv ......................................................... 20
4.7 Rationell riskhantering ur ett kundperspektiv ................................................................ 21
4.8 Rationell riskhantering ur ett samhällsperspektiv .......................................................... 22
4.8.1 Kollektiv nytta och negativa externa effekter ........................................................ 23
4.8.2 Reglering för samhällets välfärd ............................................................................. 24
5 Om elavbrott och olika aktörers handlingsplaner.......................................................... 26
5.1 Om elförsörjningen i Linköping ..................................................................................... 26
5.1.1 Elavbrott .................................................................................................................. 27
5.1.2 Tillgång till reservkraft ............................................................................................ 27
5.2 Kommunens krisberedskap och agerande vid elavbrott ................................................. 28
5.3 De finansiella företagens krisberedskap och agerande vid elavbrott ............................. 29
5.3.1 Bedömning av sannolikheter för elavbrott .............................................................. 30
5.3.2 Handlingsplaner ...................................................................................................... 30
5.3.3 Kundservice ............................................................................................................. 31
5.3.4 LFSPOS ................................................................................................................... 32
5.4 Handelns krisberedskap och agerande vid elavbrott ...................................................... 33
6 Analys .......................................................................................................................... 35
6.1 Beredskap för elavbrott ur ett företagsledningsperspektiv ............................................. 35
6.1.1 Bedömning av sannolikheter för elavbrott .............................................................. 35
6.1.2 Kostnader förorsakade av elavbrott ......................................................................... 36
6.1.3 Avvägning mellan kostnad och risk ........................................................................ 36
6.1.4 Olika intressen påverkar investeringar i krisberedskap ........................................... 37
6.2 Beredskap för elavbrott ur ett kundperspektiv ............................................................... 38
6.3 Beredskap för elavbrott ur ett samhällsperspektiv ......................................................... 40
7 Slutsats ...................................................................................................................... 42
7.1 Beredskap för elavbrott i Linköping .............................................................................. 42
7.2 Förbättrad krisberedskap genom privat-offentligt samarbete ........................................ 42
7.3 Riktlinjer för LFSPOS i Linköping ................................................................................ 43
7.4 Utblick ............................................................................................................................ 44
Källförteckning ............................................................................................................... 45
Bildkällor .......................................................................................................................... 47
Appendix ........................................................................................................................ 48
Intervjufrågor Linköpings kommun ..................................................................................... 48
Intervjufrågor Tekniska Verken ........................................................................................... 49
Intervjufrågor Finansiella aktörer ......................................................................................... 50
Intervjufrågor Dagligvaruhandlare ....................................................................................... 51
Förteckning över bilder, figurer och tabeller
Bild A: Kollapsade kraftledningsstolpar................................................................................................... 9
Bild B: Isstormens utbredning i Sverige................................................................................................. 10
Bild C: Isbeläggning på telefonledning .................................................................................................. 11
Tabell A: Händelseförlopp under långvarigt elavbrott .......................................................................... 12
Figur A:Risk och konsekvens matris ...................................................................................................... 15
Figur B: Operationella incidenter .......................................................................................................... 17
Bild D: Svenska elnätet .......................................................................................................................... 26
Förord
Denna magisteruppsats omfattar 15 högskolepoäng och har skrivits i Linköping under vårterminen
2009.
Vi vill tacka vår handledare Göran Hägg för stor hjälpsamhet. Göran har kommit med många goda
idéer och hjälpt oss att finna struktur i arbetet. Vi vill även rikta stor tacksamhet till Linköpings
Kommun, Tekniska Verken i Linköping samt de privata aktörer som har ställt upp på intervjuer.
Slutligen vill vi tacka våra opponenter vars bidrag har hjälpt oss att förbättra uppsatsen under
arbetets gång.
Linköping, juni 2009
Ida Hilander
Hannes Janzén
1 Inledning
I det inledande kapitlet redogörs för studiens bakgrund och problemområde vilka sedan mynnar ut i
en syftesdefinition. Därefter följer en kort presentation av studiens genomförande, avgränsningar
och bidrag.
1.1 Bakgrund
En het augustieftermiddag 2003 slås elförsörjningen plötsligt ut i över 50 miljoner hushåll i de östra
delarna av USA och Kanada. I det mycket varma vädret har en högspänningsledning i Ohio mjuknat
och kommit i kontakt med övervuxna träd, detta leder till ett elavbrott som sätter igång en rad
överbelastningar vilka genererar ett alltmer utbrett avbrott. Avbrottet skulle komma att fortgå i två
dygn och bli det mest omfattande elavbrottet i Nordamerikas historia. Storstäder som Toronto, New
York och Detroit drabbades och beräkningar visar på att elavbrottet medförde förluster på omkring
6,5 miljarder USD, i form av förlorade inkomster, kostnader av statliga insatser och påverkad
infrastruktur.1
Finansiella företag är idag beroende av sammanlänkade elektroniska system för sin verksamhet och
elavbrott är därför en påtaglig faktor då dessa företag betraktar sina operativa risker. Om system för
betalningar och clearing inte fungerar kan det medföra en negativ påverkan för hela det finansiella
systemet och i värsta fall kan det även hota den finansiella stabiliteten.2 Under det stora elavbrottet i
Nordamerika 2003 kunde funktionaliteten i det finansiella systemet upprätthållas tack vare att de
flesta finansiella företag hade tillgång till reservel. På så sätt kunde arbetet på huvudkontor,
administrativa avdelningar, IT-funktioner och callcenters fortgå och betalningar i form av
kontoöverföringar, löneutbetalningar och räntebetalningar fungerade. Det fanns dock företag som
mindre låneinstitut och banker som inte hade tillgång till reservel och därför var tvungna att stänga
all verksamhet.3
Den del av betalningssystemet som förser människor med kontanter och som möjliggör konsumtion
stördes dock kraftigt under det stora elavbrottet. Att få tag i kontanter blev svårt eftersom i princip
inga bankomater fungerade och konsumtionsmöjligheterna begränsades till de få handlare som hade
1
Electricity Consumers Resource Council 2004.
McPhail 2003.
3
The Federal Reserve 2003.
2
1
Inledning
tillgång till reservel. Bankerna var dessutom tvungna att stänga många kontor på grund av att
övervaknings- och säkerhetssystem slogs ut till följd av elavbrottet.4
Elavbrottet i Nordamerika 2003 ger belägg för att elavbrott som både är omfattande och långvariga
kan bli en realitet. Ett annat exempel på ett mycket omfattande elavbrott är det som drabbade
Auckland på Nya Zeeland under sex veckor år 1998. Staden blev satt i undantagstillstånd med polis
och militär som patrullerade gatorna för att undvika plundring. Avbrottet resulterade i stora förluster
och ledde även till att många företag gick i konkurs på grund av förlorade intäkter.5 Samma år
drabbades även Kanada av ett långvarigt elavbrott till följd av en isstorm som medförde att en yta
nästan lika stor som Sverige isbelades. Mer än 1,6 miljoner människor var utan el i upp till fyra
veckor. Vardagliga sociala och ekonomiska aktiviteter avstannade och kölden medförde en
livshotande situation för många människor. Över 100.000 människor var tvungna att söka sig till
nödförläggningar och man räknar med att 34 personer dog som en direkt följd av isstormen.6
Med tanke på det hot ett längre elavbrott innebär för det finansiella systemets stabilitet är det viktigt
att finansiella institutioner beaktar risken för störningar i elförsörjningen då de utformar sina
riskhaneringsstrategier7. Som ett led i att förbättra robustheten i det finansiella systemet har
Finansinspektionen initierat projektet FSPOS som står för ”den finansiella sektorns privat-offentliga
samverkansgrupp”. Projektet syftar till att skapa ett samarbete som skall främja informationsutbytet
mellan finansmarknadens aktörer och myndigheter i syfte att stärka beredskapen för krissituationer,
vilket inkluderar större elavbrott. Inom detta projekt finns lokala arbetsgrupper, LFSPOS, vilka syftar
till att höja den finansiella sektorns krisberedskap på lokal och regional nivå. Målet är att verka för att
den finansiella sektorn får en bättre motståndskraft mot samhälleliga störningar.8
1.2 Problematisering
Betalningssystemet är en nyckelfunktion i det finansiella systemet och är viktigt för all ekonomisk
verksamhet. På grund av systemets kritiska funktion måste det vara både pålitligt, säkert och
effektivt och vid krissituationer är det av stor vikt att funktionaliteten i systemet upprätthålls. Vid
eventuella störningar i betalningssystemet kan kontrollen av risker såsom marknads-, likviditets- och
kreditrisker försämras vilket kan medföra betydande förluster för systemets aktörer.9 För den
enskilde aktören medför det sammanbundna elektroniska nätverk som betalningssystemet utgörs av
4
The Federal Reserve 2003.
Fischer & Molin 2001A.
6
Fischer & Molin 2001B.
7
The Federal Reserve 2003.
8
Finansinspektionen 2008.
9
McPhail 2003.
5
2
Inledning
dessutom att det inte enbart går att fokusera på interna processer för att hantera risker som
påverkar deras verksamhet. Den egna verksamheten är nämligen beroende av andra aktörers
verksamheter också för att kunna bedriva grundläggande uppgifter. Exempelvis är en
dagligvaruhandlares verksamhet beroende av fungerande betalningsterminaler vilka i sin tur är
beroende av att bankernas system fungerar.10
Detta beroendeförhållande mellan olika aktörer gör dem automatiskt mer sårbara och tydliggör
vikten av att samverka. Undersökningar har visat att företag som delger varandra information om
sina hanteringsplaner för operationella risker är bättre rustade för storskaliga störningar.11 Satsningar
på samverkan och förebyggande åtgärder för att hantera operationella risker som härrör från
infrastrukturella svagheter kan dock stå i konflikt med vad som är ekonomiskt rationellt för det
enskilda företaget12. Om kostnaden för riskhantering inte står i proportion till nyttan den medför, är
det möjligt att marknadens egna incitament inte räcker för att privata aktörer skall erbjuda en
krisberedskap som är tillfredställande för samhället. Det är inte ens säkert att det räcker för att ge
det egna företaget en tillräckligt hög krisberedskap.13 Även ur ett aktieägarperspektiv kan det vara
möjligt att ett företags satsningar på krisberedskap inte anses vara rationella. Aktieägarna har
nämligen möjlighet att skydda sig mot företagsspecifik risk genom att diversifiera sina aktieinnehav,
varav det enskilda företagets riskhantering då kan anses enbart medföra ett lägre aktievärde.14 De
finansiella företagens kunder, företagare inom handeln och deras kunder är dock beroende av att
betalningssystemet fungerar och de har inte själva samma möjlighet att minska sin utsatthet för de
risker som exempelvis ett omfattade elavbrott medför15. Vi kan konstatera att det finns en risk för att
intressekonflikter skall uppstå gällande vilken nivå krisberedskapen i samhället skall hålla. För att
åstadkomma en rättvis nivå kan det därför vara nödvändigt att staten därför ingriper genom
införande av regleringar.
För att marknadens olika intressen skall gå att sammanföra måste det därför klargöras var ansvaret
för att upprätthålla en tillräckligt hög krisberedskap skall ligga, var den privata sektorns ansvar slutar
och var det statliga ansvaret tar vid16. Med utgångspunkt i bildandet av en lokal FSPOS i Linköping
ämnar denna uppsats att undersöka om ett privatoffentligt samarbete på lokal nivå skulle kunna höja
beredskapen för störningar i elförsörjningen.
10
Finansinspektionen 2005.
Ibid.
12
Cieslewicz 2004.
13
Kunreuther et al 2002.
14
Harrington & Niehaus 1999.
15
Cumming & Hirtle 2001.
16
Andersson & Malm 2005.
11
3
Inledning
1.3 Syfte
Denna uppsats har ett tredelat syfte. Den första målsättningen är att framställa ett tänkbart scenario
över ett omfattande elavbrott i Linköping. Med hjälp av detta scenario ämnar vi sedan ta reda på hur
både privata och offentliga aktörer skulle agera vid en sådan händelse och med hjälp av riskteori
undersöka om dessa ageranden är rationella. Slutligen är målet att, utifrån en analys, redogöra för
hur en gemensam krishanteringsstrategi, som tar hänsyn till såväl företagslednings- och
ägarintressen som kund- och samhällsintressen, kan förbättra beredskapen för elavbrott i Linköping.
1.4 Genomförande och bidrag
Utgångspunkten i denna uppsats är en scenarioanalys som kommer att utföras genom att lyfta över
erfarenheter från tidigare stora elavbrott på fallet Linköping. Med hjälp av intervjuer med lokala
aktörer inom olika verksamhetsområden ämnar vi kartlägga hur de skulle agera vid en sådan
händelse. Genom en framställning av forskning inom ämnet riskteori kan vi sedan redogöra för
hurdana riskhanteringsstrategier som är rationella för de olika parterna. Genom att förena dessa
olika intressen kan vi finna svar på hur en gemensam krishanteringsstrategi som tar hänsyn till de
olika aktörernas intressen kan bidra till att förbättra förutsättningarna att hantera eventuella stora
elavbrott i Linköping. Målsättningen är att resultatet skall kunna användas vid utformandet av
LFSPOS i Linköping.
1.5 Avgränsningar
Denna studie syftar i första hand till att undersöka vilka konsekvenser ett långvarigt elavbrott skulle
få i Linköpings kommun. Inom ramen för studien har ett antal aktörer med rikstäckande verksamhet
intervjuats, det är dock representanter från dessa aktörers lokala verksamheter i Linköping som har
medverkat i studien. En typ av företag som undersöks är finansiella företag. Med finansiella företag
avser vi banker och försäkringsbolag som bedriver kund- och kontantverksamhet. På grund av den
geografiska avgränsningen har dessutom endast kommunala krishanteringsåtgärder tagits i
beaktning då den offentliga sektorn behandlats.
4
2 Studiens genomförande
I kapitel två redogörs för studiens praktiska utförande, vi motiverar för val av metodik, intervjuurval
och litteratururval samt diskuterar vilka eventuella brister dessa val kan ha inneburit för studiens
resultat.
Arbetet med denna studie inleddes med att vi deltog på uppstartsmötet för LFSPOS i Linköping
tillsammans med representanter från både privat och offentlig sektor. Förutom att mötet gav oss en
bild av hur ett privat-offentligt samarbete kan utformas hölls även scenariobaserade
skrivbordsövningar. Dessa bestod av att deltagarna delades in i mindre grupper och därefter
presenterades för olika krisscenarier. Grupperna hade sedan som uppdrag att diskutera
konsekvenserna av dessa händelser. Övningen tydliggjorde hur en kris skulle kunna uppkomma och
vad konsekvenserna för både företag och samhälle skulle bli. Detta gav oss en god förförståelse för
uppsatsens ämne.
Det praktiska arbetet inleddes därefter med att studera artiklar och teoribildning som berör
riskhantering samt händelser av större elavbrott. Detta kompletterade den tidigare förståelse och
kunskap som vi erhållit på det tidigare mötet och hjälpte oss att definiera en relevant
problemställning och skapa underlag för insamlandet av primärdata. Primärdata samlades sedan in
genom intervjuer med olika aktörer. Slutligen fördjupade vi oss i den teoribildning som ansågs
relevant för att kunna utvärdera och analysera den insamlade empirin i förhållande till den
definierade problemformuleringen.
2.1 Respondenturval
För att erhålla datamaterial som tar hänsyn till både de privata och offentliga aspekterna vid en
krissituation utfördes sju stycken intervjuer med olika aktörer i Linköping. Den offentliga sektorn
representerades av Linköpings kommun och Tekniska Verken och från den privata sektorn
intervjuades representanter från två banker, ett försäkringsbolag som även bedriver bankverksamhet
samt en dagligvaruhandel. Dessa representanter fyller alla en viktig funktion i samhället och det vilar
därmed ett stort ansvar på dem vid en kris. De finansiella företagen utgör kärnan i
betalningssystemet och har en nyckelfunktion för att systemet skall fungera. Dagligvaruhandeln har
stora kassaflöden som måste hanteras dagligen och säljer dessutom produkter som är viktiga för
befolkningen. Tekniska Verken är vidare ansvariga för elnätet i Linköping vilket gör att även de har en
5
Studiens genomförande
viktig roll för att betalningssystemet skall fungera. Avslutningsvis fann vi det betydelsefullt att ta del
av kommunens beredskap för att hantera dessa typer av problem då det är de som står för ansvaret
samordning av krisberedskap på lokal nivå.
På Tekniska Verken intervjuades Mikael Lindner som är VD för Utsikt Nät, vilket är ett dotterbolag till
Tekniska Verken och står för eldistributionen i Linköping. På kommunen intervjuades Wiveka Nordén,
finanschef, Kenneth Andersson, säkerhetschef samt Anders Netin, säkerhetssamordnare. På de
finansiella företagen intervjuades respektive företags säkerhetschef och i dagligvaruhandeln har vi
intervjuat en butikschef, vi har dock valt att anonymisera dessa personer samt de företag där de
arbetar på grund av sekretesskäl. Kontakten med merparten av dessa personer upprättades redan
vid uppstartsmötet för LFSPOS.
På grund av att uppsatsen skrevs under en begränsad tidsperiod blev även antalet intervjuer som
kunde utföras begränsade. Om det hade funnits möjlighet att intervjua fler aktörer i varje bransch
hade vi kunnat fånga in fler åsikter och aspekter därmed uppnått en högre generaliserbarhet. Genom
de sju intervjuer som genomförts anser vi dock att vi har insamlat en tillräcklig mängd data för att
kunna dra slutsatser om hur de olika aktörerna resonerar och agerar. För att till viss del förbättra
generaliserbarheten har vi kompletterat intervjuerna med en rundringning till ytterligare finansiella
företag och handlare i Linköping för att ta reda på om de har reservaggregat hur de agerar vid
elavbrott. Vi har ringt till ytterligare tre banker och fem dagligvarubutiker.
2.2 Intervjuer
En kvalitativ ansats lämpar sig då vi vill skapa klarhet i ett fenomen och förstå givna situationer.
Kvalitativa ansatser är dessutom flexibla och gör det möjligt att justera problemformuleringen allt
eftersom vi får en klarare bild av den rådande situationen.17 Det första steget i insamlandet av
primärdata var därför att utföra en intervju med Tekniska Verken. Genom den intervjun erhöll vi
grundläggande kunskap om elförsörjningen i Linköping och vi diskuterade även olika krisscenarier i
form av långvariga elavbrott som skulle kunna drabba Linköpingsområdet.
De personliga intervjuerna genomfördes på respektive intervjupersons arbetsplats. Fördelarna med
att göra personliga intervjuer jämfört med till exempel telefonintervjuer är att det är lättare att knyta
god kontakt och det är möjligt att utföra intervjun mer som ett samtal18. Vi deltog båda under
intervjuerna. Arbetet delades upp så att den ena agerade huvudintervjuare medan den andra var
ansvarig för anteckningar under intervjuns gång. Intervjuerna spelades inte in. En orsak till det var
17
18
Jacobsen 2002.
Andersson 1994.
6
Studiens genomförande
att vi ansåg att vår arbetsfördelning tillät den ena att göra utförliga anteckningar under intervjuerna.
En annan orsak är att det kan finnas risk för att intervjupersonerna skulle uppleva det som obehagligt
att få sina ord inspelade och därför blir mer försiktiga med vad som sägs19. Att vi avstod från att
banda intervjuerna medför dock en risk för att vi har gått miste om viss information.
Intervjuerna förbereddes genom att en intervjuplan skapades. En intervjuplan är en skriftlig
förteckning över intervjuns frågeområden ordnade i den följd som frågorna skall ställas under
intervjun20. Intervjupersonen fick en inledande beskrivning om intervjuns upplägg, hur lång tid den
skulle ta, hur den dokumenterades samt om hur resultaten kommer att användas. Intervjupersonen
blev även informerad att denne skulle få ta del av en sammanfattning av intervjun och sedan
möjlighet att godkänna den så att ingen felaktig information användes. Frågorna ställdes sedan i en
logisk form utifrån den intervjuplan som gjorts vilket gör att de blir en naturlig frågeordning för
intervjupersonen.
Frågorna anpassades och utvecklades dock efterhand utifrån de svar vi fick och formen för
intervjuerna växlade således mellan strukturerad och ostrukturerad form. Att förstrukturera
intervjun kan medföra en begränsning av den insamlade informationen men är en nödvändighet för
att få en hanterbar datamängd och för att säkerställa att informationen är relevant för studiens
syfte.21 Vi upplevde intervjumetoden som en flexibel metod som även öppnade för nya infallsvinklar
kring problematiken. De förutbestämda frågorna skickades även ut till respondenterna innan
intervjun för att de skulle kunna förbereda sig samt för att effektivisera och minimera tidsåtgången
vid själva intervjutillfället. Även här finns både för- och nackdelar med tillvägagångssättet, fördelarna
är att personen får frågorna innan och kan tänka igenom svaren, nackdelen är att vi inte får samma
impulsiva svar av respondenten.
2.3 Scenario
För att läsaren lättare skall kunna sätta sig in i problematiken innehåller denna studie ett fiktivt
scenario. För att avgöra vad som skulle kunna vara en realistisk händelse diskuterades olika scenarier
inledningsvis med Mikael Lindner på Tekniska Verken. Scenariot som valdes utgörs av en isstorm som
drar in över Sverige och gör ett stort antal abonnenter strömlösa. En sådan händelse inträffade i
Kanada år 1998 och vi har valt att till stor del basera händelseförloppet i scenariot på det. Till
scenariot hör även en fiktiv nyhetsartikel som skildrar situationen i Linköping, innehållet i artikeln är
till största del baserad på artiklar som skildrar följderna av Stormen Gudrun som drabbade Sverige år
19
Andersson 1994.
Lantz 2007.
21
Björklund & Paulsson 2003.
20
7
Studiens genomförande
2005. Slutligen presenteras en sammanställning av vilka följder ett långvarigt elavbrott kan få i ett
samhälle, denna information är baserad på skrifter från Energimyndigheten och regeringens Hot- och
riskutredning. Scenariot presenterades vid intervjuerna för att vi skulle kunna sammanställa hur
aktörerna bedömde risken för att en sådan händelse skulle uppkomma och hur de skulle agera om
det inträffade.
8
3 Scenario - Isstorm
I kapitel tre presenteras ett scenario som har skapats med underlag från den isstorm som drabbade
Kanada år 1998 och från erfarenheter från stormen Gudrun som drabbade stora delar av södra
Sverige år 2005. Scenariot består även av en fiktiv tidningsartikel samt en tabell över hur ett
händelseförlopp kan se ut under ett långvarigt elavbrott.
En mycket kraftig isstorm drabbar stora delar av Sverige, från Småland i söder till Västerbotten i norr.
Temperaturen har under en längre tid varit mycket låg i landet, nu drar stormvindar in mild luft
österifrån och skapar ett underkylt regn som bildar ett islager då det når marken och andra ytor. I de
värst drabbade regionerna kan isens tjocklek mätas till över 100 mm vid markytan och islagret på
luftburna elledningar är 40-50 mm i radie. Detta närmast fördubblar elkablarnas vikt och gör att
många ledningar och stolpar ger vika. Ovädret som varar i sex dagar förorsakar betydande
driftstörningar och drabbar väsentliga delar av våra samhällsfunktioner. Skador på stam-, region- och
lokalnät kräver långtgående samverkan mellan berörda nätägare och samhällsorgan. I Linköping
kommer elförsörjningen att vara mycket bristfällig under två till tre veckor och det kan dröja upp till
fyra veckor innan den åter är i normal drift.
Bild A.
Bild på kollapsade
kraftledningsstolpar från
isstormen i Kanada år
1998.
Källa: mgx.com
9
Scenario - Isstorm
3.1 Tidningsartikel
Isstormen håller fortfarande grepp om Sverige
Det är nu 14 dagar sedan den förödande
isstormen drog in över Sverige. Trots ett
ihärdigt arbete av både räddningstjänst
och försvar är nära fyra miljoner
abonnenter fortfarande utan el. Även
Östergötland är hårt drabbat och för
många kan väntan på att återfå
elförsörjningen bli lång.
I Östergötland arbetar Östnät tillsammans
med inhyrd arbetskraft från Danmark och
Polen
intensivt
med
att
återfå
elförsörjningen i regionen. Sviterna efter
isstormen är stora och återbyggnadsarbetet
tar lång tid. ”Vi räknar med att ungefär
hälften av abonnenterna kan få tillbaka
elen fram emot nästa vecka” säger Anders
Andersson,
informationsansvarig
på
Östnät. I andra områden är skadorna dock
så stora att Östnät måste bygga helt nya
nät. Andersson uppskattar därför att dessa
områden kan komma att få vänta i omkring
två veckor, han menar dock att det är svårt
att bygga så mycket nytt och samtidigt
göra säkra prognoser. Förutom de svåra
skadorna på elnätet är ett annat problem att
personalen börjar bli mycket uttröttad
vilket gör att reparationsarbetet går
långsammare. Dessutom har den ovanligt
kalla temperaturerna gjort utomhusarbetet
extra svårt.
Bild B.
Stora delar av
Sverige drabbades av
isstormen för två
veckor sedan. För
många människor
kan det dröja flera
veckor innan de åter
har tillgång till el.
Källa: Vägverket,
(omarbetad)
kunna nyttja tillgängligt nät, oavsett
operatör. Det underlättade situationen för
stunden men nu börjar batterierna ta slut i
de flesta mobiltelefoner vilket åter igen
försvårar möjligheten till kommunikation.
Skola har blivit värmestation
I Katedralskolans gymnastiksal är det fullt
med folk och köerna är långa till det
provisoriska soppköket. Skolan har
omvandlats till en så kallad värmestation
där människor får möjlighet att duscha,
laga mat, gå på toaletten och sova över.
”Det är otroligt viktigt att folk har
någonstans att ta vägen” säger Björn
Även problem med telenätet
Det tjocka islagret har även skadat
telemaster och antenner och bristen på el
har medfört att många telefonväxlar inte
fungerar. Redan förra veckan kunde man
dock dela ut så kallade roamingkort för
mobiltelefoner som gjorde det möjligt att
10
Scenario - Isstorm
Karlsson från räddningsverket. Det kalla
vädret med temperaturer på cirka 15
minusgrader har gjort det problematiskt att
hålla värmen och många hushåll saknar
alternativa värmekällor. Karlsson berättar
om stora problem då människor eldar
inomhus för att hålla värmen vilket har
resulterat i både övertända hus och
kolmonoxidförgiftingar. ”Brandkåren har
nästan dagligen haft uttryckningar till
bränder som har orsakats av eldning
inomhus”
lett till kraftiga prisstegringar och en
utbredd svarthandel. Att få tag i mer
kontanter kommer antagligen att bli svårt
för Kerstin Jansson då det inte finns någon
fungerande bankomat i staden. Dessutom
håller samtliga bankkontor stängt.
Väderutsikterna goda
För de kommande dagarna förutspår SMHI
stigande temperaturer och svaga vindar i
stora delar av landet. Förhoppningsvis
kommer det att underlätta den uttröttade
räddningspersonalens arbete. Vi hoppas på
att de hundratusentals människor som har
varit tvungna att söka sig till
nödförläggningar runt om i landet så snart
som möjligt kan återvända hem och att
dödstalen nu slutar att stiga.
Karlsson berättar vidare om det hårda jobb
som räddningstjänsten utför tillsammans
med försvaret, hemvärnet och den frivilliga
kommunala insatsstyrkan. ”Vi har med
försvarets hjälp upprättat radio- och
sambandscentraler, dessutom bistår vi med
transporter, röjning, elverk och drivmedel.
Extra elverk har flugits in från Tyskland
och det är vi mycket tacksamma över.” På
landsbygden handlar arbetet också om att
besöka isolerade och äldre människor och
hjälpa till med allt från att bära vatten och
hugga ved till att dela ut mat.
Ny stadsbild
Att Stora Torget i somras var ett myller av
uteserveringar
och
semesterfirande
människor är nu svårt att föreställa sig. All
affärsverksamhet runt torget håller stängt,
januarieftermiddagen är mörk och spår av
plundring
syns
genom
krossade
skyltfönster. Det är dock en del människor
som har samlats på torget. Vi talar med
Kerstin Jansson som har tagit sig till
centrum för att försöka få tag på batterier.
”Jag har tvåhundra kronor kvar i kontanter,
det skall jag använda till att köpa batterier
så att vi kan lyssna på radion hemma. Vi
får bara hoppas att pengarna räcker”. Att
pengarna inte skulle räcka till låter otroligt,
men bristen på viktiga förnödenheter har
Bild C.
En telereparatör arbetar med att ta bort
isbeläggning som bildats på telefonledningar.
Källa: cleveland.com
Källa: Isemo & Andersson (2005), Bolme
et al (2007), Fischer & Molin (2001B)
11
Scenario - Isstorm
3.2 Händelseförlopp under ett långvarigt elavbrott
Avbrottets längd
Funktion eller verksamhet
1 minut
Intensivvård
Trafik
Betalningssystemet
30 minuter
8 timmar
Vattenförsörjning
Vård
10 timmar
12-24 timmar
Telestationer med batterireserv
Livsmedel
Människor och djur
Lokaler och bostäder
Kommunikation
2–7 dygn
Samhälle
Kommunikation
Vård
Betalningssystem
Betalningssystemet
Samhälle
8 – 21 dygn
Handel
Kriminalitet
Samhälle
Energi
Tabell A.
Källa: Utan el stannar Sverige (1995), Energimyndigheten (2003)
12
Konsekvens
Operationsbelysning, respiratorer och
dialys fungerar inte.
Trafikljus slutar fungera, risken för
trafikkaos och olyckor ökar.
Bankomater ur funktion, kortläsare slutar
att fungera.
Banker och affärer stänger sin
kundverksamhet.
Risk att förorenat vatten läcker in i
byggnader.
Problem särskilt inom vårdinrättningar och
för äldre i egna bostäder.
Avbrott i teletrafiken.
Kylda och frysta livsmedel blir förstörda.
Brist på vatten och lämplig föda.
Värmebrist, risk för frysskador på
vattenledningar.
Tv och telekommunikation störs kraftigt.
Arbetsplatser och serviceinrättningar
måste hållas stängda, folk går inte till
jobbet.
Batterier i mobiltelefoner tar slut.
Åldringar och sjuka måste flyttas från
vårdinrättningar.
Bankernas huvudkontor och datacentraler
måste erhålla dieselleveranser för att
kunna upprätthålla sina verksamheter.
Kontantbrist börjar råda i samhället.
Räddningspersonal och reparatörer blir
utmattade.
Svarthandel och kraftiga prisökningar på
grund av utbudsbrist på varor.
Plundring och vandalism. Inte bara
kriminella utan även desperata människor i
jakt på mat.
Militär och polis patrullerar gatorna. Mat
delas ut till behövande.
Brist på drivmedel till reservaggregat och
fordon.
4 Kartläggning av riskteori
I detta kapitel presenteras en sammanställning av teoribildning inom ämnet riskhantering.
Tyngdpunkten ligger i att redogöra för hur incidenter kan uppkomma, vilka följder de medför samt
att redogöra för hur olika aktörer kan hantera sådana typer av risker på ett rationellt sätt.
4.1 Incidenter
Incidenter är oundvikliga och kommer alltid att inträffa, det viktiga är därför att försöka förebygga
dem och minimera riskerna för att de sker22. I företag används riskhanteringsstrategier för att
identifiera olika riskfaktorer och för att finna rätt tekniker för att undvika dessa risker23. För att
förhindra incidenter implementeras ofta ett antal olika säkerhetssystem i företagens verksamheter.
Trots sådana säkerhetssystem och andra åtgärder kan ett företag aldrig helt undvika att exponeras
mot risker. En incident kan uppkomma ur små missöden och ofta är det en sekvens av händelser som
till slut resulterar i en olycka. Enligt forskaren James Reason (1997) spelar den mänskliga faktorn ofta
en betydande roll vid större incidenter och han menar att den mänskliga faktorn är en av
huvudorsakerna till varför det aldrig helt kommer att vara möjligt att undvika incidenter.24
4.1.1 Den mänskliga faktorn
Mänskliga fel kan definieras som, ”misslyckande av planerade handlingar för att nå ett önskat syfte –
utan ingripande av någon oförutsedd händelse”25. Alla olyckor involverar någon form av avvikelse,
det kan exempelvis innebära ett vanligt misstag som att en person halkar eller snubblar, vilket
avviker från den tänkta handlingen. Det kan även bero på att personen inte besitter tillräcklig
kunskap eller att denne medvetet begår ett fel. Vidare kan även regler och föreskrifter kring säkerhet
vara otillräckliga vilket kan leda till personer får ta beslut som ligger utanför deras vanliga rutiner.
Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl är ett exempel på när både säkerhetsregler och åtgärdsprocedurer inte
var tillräckliga och då individuella misstag dessutom har begåtts. Olyckan hade sin grund i totalt sju
22
Reason 1997.
Rejda 2001.
24
Reason 1997.
25
Perrow 1984.
23
13
Kartläggning av riskteori
händelser varav sex av dem grundades på mänskliga fel, efteråt konstaterades att katastrofen inte
kunde kopplas samman med något tekniskt fel.26
Mänskliga handlingar är svåra att tolka, de flesta händelser går ofta att förutsäga i någon form men
ibland inträffar oväntade händelser som det inte finns någon nedskriven åtgärdsprocedur för. Detta
kan leda till att man måste improvisera för att lösa situationen vilket kan leda till att felaktiga beslut
tas. De åtgärdsprocedurer som finns är oftast ämnade åt en viss typ av händelse, när en företeelse
utöver det vanliga inträffar går därför dessa procedurer ofta inte att applicera på problemet.27
4.1.2 Tekniska riskhanteringsåtgärder
Den mänskliga faktorns betydelse för uppkomsten av incidenter påvisar att det aldrig är möjligt att
bygga bort alla risker med hjälp av teknik som exempelvis backupsystem. Även högteknologiska
riskhanteringssystem kräver mänsklig inblandning och består ofta av flera samverkande delar, vissa
tekniska och andra mänskliga. Om det uppkommer en svaghet i någon av delarna kan
säkerhetssystemen i de andra delarna oftast fånga upp och ta hand om svagheten. I oturliga fall kan
påföljderna av en olycklig händelse dock ta sig igenom svagheter i varje del av säkerhetssystemet och
incidenten blir ett faktum.28
4.1.3 Informationsspridning
Genom att rapportera varje incident noggrant menar James Reason (2000) att det är möjligt att
uppnå mer robusta riskhanteringsåtgärder. Detta är i synnerhet viktigt då det handlar om ovanliga
incidenter med låg sannolikhet, eftersom de uppstår så sällan. Genom detaljerade rapporter är det
möjligt att analysera både uppkomst och följder av en incident och vi får möjlighet att skapa
strategier för att undvika att samma incident händer igen.29
26
Reason 1997.
Ibid.
28
Reason 2000.
29
Ibid.
27
14
Kartläggning av riskteori
4.2 Risker med olika sannolikheter
Det finns ett oändligt antal risker som både företag och privatpersoner dagligen utsätts för. Vissa
risker har en större sannolikhet än andra att inträffa och de medför olika konsekvenser för den
drabbade. Beroende på sannolikheten och konsekvensen för av en risk finns olika sätt att skydda sig
på.30
Figur A.
Källa: Knemyer et al (2008)
Vi kan klassificera risker i fyra olika typer enligt figuren ovan. Mot risker med låg sannolikhet och liten
konsekvens (ruta C) är det ofta inte kostnadsmässigt befogat att skydda sig. Sådana risker utgörs
vanligen av vardagliga händelser såsom exempelvis risk för skador på inredning och den mest
rationella strategin är ofta att helt enkelt ignorera risken. När sannolikheten ökar, ökar också
betydelsen av skydd. På grund av den stora sannolikheten skall riskerna i ruta A därför minimeras så
långt det är möjligt. Ett exempel på en sådan risk kan vara försenade transporter av varor. I ruta B är
risken av hög sannolikhet och medför dessutom allvarliga eller katastrofala konsekvenser varför det
är av extremt värde att skydda sig. En sådan risk kan exempelvis utgöras av bedrägerier. Att skydda
sig mot risker i kategori B kan dock vara kostsamt på grund av att den höga sannolikheten också
medför höga premiekostnader.31
Ett omfattande och långvarigt elavbrott är en risk med låg sannolikhet men som medför mycket stora
kostnader om de inträffar. Detta illustreras i ruta D. Att bedöma risken för att en sådan händelse skall
inträffa kan vara svårt och det är därför en utmaning för företag att finna lindrande strategier som
samtidigt är kostnadseffektiva.32
30
Rejda 2001.
Harrington & Niehaus 1999, Alexander 2003.
32
Knemeyer et al 2008.
31
15
Kartläggning av riskteori
I takt med den tekniska utvecklingen har risker med låg sannolikhet men med stora konsekvenser
blivit allt vanligare. Ett problem är att experter ofta är oense om hur stor sannolikheten är för att
dessa risker skall bli verkliga och vilka konsekvenserna i så fall skulle bli. Även i de fall experter är
överens är samhällets uppfattningar ofta orealistiska vilket till stor del beror på att människor saknar
direkta erfarenheter av sådana risker.33 Vidare har det även visat sig att företag tenderar att i större
utsträckning välja att satsa på mer vanligt förekommande risker med lindrigare effekter. Företagen
tycks sakna processer för att uppskatta sannolikheten för katastrofala händelser. En orsak till detta
kan vara att företagsledningar är benägna att skapa en illusion av att de har full kontroll och att
denna inneboende optimism kan orsaka att för lite uppmärksamhet riktas till risker med låg
sannolikhet men med omfattande konsekvenser.34 Eftersom investeringar i riskhantering ofta
innebär höga kostnader i ett inledande skede finns det även en risk för vad vi kan kalla närsynthet då
företagsledningen fokuserar på de höga kostnaderna och bortser från den nytta som kan genereras i
framtiden. Detta kan leda till att företagens strategier för att hantera sådana risker inte är optimala
och det kan därför finnas behov av att skapa policys för denna typ av riskhantering. Återigen kan det
vara rationellt med statlig inblandning för att uppnå sådana policys. Vid utformandet är det då viktigt
att förutom sannolikheter och konsekvenser även ta människors icke-rationella beteenden och
åsikter i beaktande.35
4.3 Operationell risk
I ett företag betraktas risken för incidenter som operationell risk. Baselkommittén för övervakning av
banker definierar operationell risk som ”risker för förluster som härrör från felaktiga interna
processer, människor, system eller från yttre händelser”. Elavbrott är en typ av operationell risk som
hamnar i klassen ”affärsavbrott och systemfel” enligt kommitténs definition.36
Cooke och Rohleder har tagit fram en modell för operationell risk som går att applicera på många
olika typer av företag. Enligt modellen kommer operationell risk ur störningar i det operationella
systemet vilket kan definieras som ett ”system bestående av både människor och teknisk utrustning,
konstruerat i syfte att skapa värde i processen där inputs blir till outputs”. Vidare benämns störningar
i det operationella systemet som incidenter, det vill säga en oväntad och oönskad händelse som
33
Camerer & Kunreuther 1989.
Knemeyer et al 2008.
35
Kunreuther 1995.
36
Hull 2007.
34
16
Kartläggning av riskteori
representerar en avvikelse från den normala verksamheten och som kan resultera i förluster. Nedan
visas en illustration om hur operationella förluster sprids från en incident:37
Tid
Privatkunder
Gräns för operationellt system
Initial
incident
Operationell
incident
Företagskunder
Annan
förlust
Initial
incident
Operationell
förlust
Omvärldsfaktorer
Annan
förlust
Annan
förlust
Aktieägare
Samhället
Figur B.
Källa: Cooke & Rohleder (2006) (omarbetad)
Illustrationen är en något förenklad version av den som Cooke och Rohleder presenterar i sin studie
”A Conceptual Model of Operational Risk”. En initial incident skulle kunna utgöras av ett längre
elavbrott vilket gör många företag strömlösa. En operationell incident för exempelvis en
bankverksamhet kan då innebära att larmsystemet inte fungerar varför bankkontor måste stängas38.
Detta kommer i sin tur att medföra operationella förluster i form av förlorade intäkter. Bilden
illustrerar vidare hur de förluster som en incident medför inte bara är centrerade till det specifika
företagets operationella system utan även kommer att omvandlas till andra förluster. Sådana
förluster kan drabba andra företag, privatkunder och aktieägare men kan även kan medföra förluster
för samhället. Då en bank stänger sin verksamhet till följd av ett elavbrott kan dess kunder bland
annat drabbas av brist på kontanter vilket i sin tur kan medföra förluster för handeln om
konsumtionen minskar.39 Att andra aktörer på detta sätt drabbas av ett företags operationella
incident kan benämnas som en negativ extern effekt vilket innebär att en aktörs handling påverkar
37
Cooke & Rohleder 2006.
Frost et al 2004.
39
Cooke & Rohleder 2006.
38
17
Kartläggning av riskteori
välfärden för andra negativt40. Slutligen kommer omvärldsfaktorer dessutom att påverka
uppkomsten och omfattningen av incidenter och därmed även påverka storlek och typ på de
medförande förlusterna. Vid ett långvarigt elavbrott kommer årstid och väder att vara
omvärldsfaktorer som till en viss del påverkar förlusternas storlek.41
Enligt Cooke och Rohleder är nyckeln till ett företags långvariga framgång att organisationen tar vara
på lärdomar från tidigare incidenter.42 Operationella risker är emellertid svåra att kvantifiera. Att
exempelvis bestämma hur stora förlusterna för fel i datasystem kan bli, beror delvis på hur stor
sannolikheten är för att ett sådant fel skall uppstå men också hur allvarliga felet är. Att då använda
sig av tio år gamla siffror kan vara missvisande eftersom datasystemen har förändrats mycket under
den tiden.43 Nyttan av att lära sig från tidigare incidenter ligger dock i att risk ofta uppkommer från
att information filtreras eller missbedöms. Genom att uppmärksamma tidigare incidenter kan
företagsledningen lära sig att förstå bakomliggande orsaker och till uppkomst och omfattning. 44
Sådan information kan sedan användas för att skapa policys som kan förbättra aktiviteten i det
operationella systemet45.
4.4 Risk och rationalitet
Risk kan definieras som osäkerhet för vad som skall inträffa46. I en ideal situation skulle alla individer
fullt ut kunna förstå innebörden och sannolikheten för de risker de utsätts för. I de flesta fall är detta
dock inte möjligt och individerna är istället tvungna att lita på sina subjektiva värderingar då de tar
olika risker i beaktande och tar beslut om hur de skall skydda sig mot dessa.47 Det har dock ofta visat
sig att sådana subjektiva värderingar inte är fullt rationella, alltså att de inte fullt ut är förnuftiga eller
bygger på gott omdöme. Människor tenderar att överskatta små identifierbara risker medan många
av de större risker vi utsätts för blir bortglömda. Det är också vanligt att nyligen uppkomna risker får
större fokus än de risker som människor redan är vana med. Dessa felaktiga uppskattningar har sitt
ursprung i att individer bedömer risker på olika sätt och undviker risker i olika stor utsträckning.
Gemensamt för individers riskbeslut är emellertid att förmågan att bearbeta information är
40
Andrioni 1988.
Cooke & Rohleder 2006.
42
Ibid.
43
Crouhy et al 2000.
44
Ibid.
45
Cooke & Rohleder 2006.
46
Harrington & Nieahus 1999.
47
Viscusi 1992.
41
18
Kartläggning av riskteori
begränsad, vilket bland annat leder till att risker med låg sannolikhet är svårare att greppa på grund
av att förankringen till vardagslivet är svag.48
Då en individ eller ett företag väljer mellan att skydda sig mot en risk eller att inte göra det innebär
valet en avvägning mellan större säkerhet och ökade kostnader. Det innebär att vi måste vara
selektiva; det är helt enkelt inte möjligt att eliminera alla risker och försäkra oss om en helt riskfri
omgivning. Vi måste därför identifiera magnituden på olika risker, identifiera vilka risker som är
viktigast att skydda sig mot och avgöra hur kostsamt det är att skydda sig mot de olika riskerna. En
ideal riskpolicy skall generera en nytta som står i proportion till de kostnader den medför, som ovan
nämnt kan det dock vara svårt att bedöma risker på ett riktigt sätt och det kan även medföra
svårigheter att ekonomiskt värdera en riskreducerande åtgärd. Dessutom är det inte säkert att
riskhanteringsstrategi som är rationell för en enskild individ eller för ett företag även är en rationell
strategi för hela samhället, olika aktörers intressen bör därför sammanvägas vid beslut om hur risker
skall hanteras.49
4.5 Rationell riskhantering ur ett företagsledningsperspektiv
Det finns många typer av risker som en företagsledning måste ta hänsyn till. Gemensamt för olika
typer av risker är dock att det måste göras en bedömning av hur stor sannolikheten är att de inträffar
och hur mycket det eventuellt skulle kosta att skydda sig mot att dem. Ett företags kostnad för risk
kan definieras som den minskning av företagsvärde som uppkommer från de risker som företaget
utsätts för. Beslutet om omfattning och typ av riskhanteringsstrategier blir således en avvägning
mellan kostnad och risk.50 Denna avvägning skall ligga till grund för ett företags riskpolicy och vara
utgångspunkt för dess beslut kring riskhantering51.
Samtidigt som en företagsledning vill reducera de risker som är associerade med ett företags
verksamhet finns incitament att skapa ett så högt värde på företaget som möjligt. En anledning till
det är att företagsledningen ofta erhåller kompensation i form av optioner som är knutna till
aktievärdet.52 Företagsvärdet beror på framtida kassaflöden samt de risker som är förknippade med
dessa såsom storlek, timing och variationer. Eftersom företagsledningen strävar efter att maximera
företagsvärdet vill de därför minimera fluktuationer i framtida kassaflöden. Genom säkrare
kassaflöden kan oväntade utgifter minimeras, någonting som annars skulle ha minskat
48
Viscusi 1998.
Viscusi 1998.
50
Harrington & Niehaus 1999.
51
Spetzler 1968.
52
Williams et al 1998.
49
19
Kartläggning av riskteori
företagsvärdet.53 Ett möjligt sätt att stabilisera kassaflöden är att investera i olika typer av
försäkringar, ett exempel på detta kan vara att valutasäkra utländska kassaflöden. Men även
hantering av de operationella riskerna som redogörs för i kapitel 4.3 måste hanteras för att uppnå
stabilitet.
En företagsledning har inte bara skyldighet att skapa så hög avkastning som möjligt till sina
aktieägare, de föreligger även ett etiskt ansvar gentemot kunder och samhälle. Detta innebär att
hänsyn till dessa parter också skall tas då ett företags riskhanteringspolicy upprättas. Samhällets
funktion är till stor del uppbyggd av olika beroendekedjor och det är där av stor vikt att dessa
fungerar då en kedja inte är starkare än dess svagaste länk.54 Vid exempelvis ett driftstopp hos ett
företag skapas en kedjereaktion som både drabbar kunder och samhälle. Detta behandlas mer
ingående i kapitel 4.355.
Beslut om investeringar i riskreducerande åtgärder kommer dessutom att påverkas av vilka åtgärder
andra aktörer har vidtagit. Det är nämligen inte säkert att det finns tillräckliga incitament för att
investera i säkerhet mot en risk vars omfattning beror på om andra aktörer har skyddat sig mot den
eller inte. I vissa fall kan påverkan av andra aktörers säkerhetsstrategier, helt eller delvis, hämma den
nytta som företagets egna investeringar i säkerhet ger. Detta kan medföra att svagheter i andra
företags säkerhetssystem leder till svagheter i det egna företagets säkerhet. Motsägelsen i denna
problematik är att det både för dem själva och för samhället skulle vara fördelaktigt om alla aktörer
investerade i säkerhet, dock har ingen aktör incitament att på egen hand göra dessa
säkerhetsinvesteringar. Genom samverkan skulle det vara möjligt att både förbättra situationen för
varje enskild aktör och på samma gång öka den sociala välfärden.56
4.6 Rationell riskhantering ur ett aktieägarperspektiv
För att en investerare skall vilja investera i ett företag krävs det att risken som är associerad med
företaget är i proportion till priset på företagets aktie. Oväntade förändringar i ett företags
kassaflöde leder till fluktuationer i dess aktiepris vilket gör att investeringsrisken förknippad med
bolaget ökar. Då de flesta investerare vill undvika ett för högt risktagande leder den ökade risken till
att det pris som investerare är villiga att betala för aktien minskar. För en investerare är ett företags
värde definierad som nuvärdet av framtida nettokassaflöden, investeraren estimerar därför
53
Harrington & Niehaus 1999.
Carroll 1991.
55
Cooke & Rohleder 2006.
56
Kunreuther & Heal 2002.
54
20
Kartläggning av riskteori
företagets framtida kassaflöden och diskonterar det med en lämplig ränta för att få ut värdet på
företaget. Diskonteringsräntan är den ränta som en investerare kan förvänta sig i avkastning på en
liknande investering med samma risk. Därför har risken för de framtida kassaflödena en stor
betydelse då en högre risk leder till en högre diskonteringsränta och därmed ett lägre nuvärde för
företaget.57
Den totala risken i en aktieportfölj kan delas in i två kategorier. Diversifierbar risk och icke
diversifierbar risk. Den diversifierbara risken, även kallad osystematisk risk, är den risk som kan
kopplas till ett specifikt företag eller bransch. Denna risk kan investeraren minska genom att ha olika
typer av aktier i sin portfölj, alltså att ha en väldiversifierad portfölj. Den icke diversifierbara risken
eller den systematiska risken är till exempel förändringar i ekonomin eller i räntan. Denna risk är inte
möjlig att undkomma genom diversifiering och investeraren kommer därför att kräva ett ökat
riskpremium som kompensation för denna risk.58
Ett företags riskpolicy och risktagande är viktiga faktorer för investerare på grund av att det påverkar
hur hög diskonteringsränta som används vid värdering av företaget. Om företagen skall använda sig
av riskhantering för att säkra kassaflöden råder delade meningar. Vissa menar att kostnaden för
detta endast minskar företagets kassaflöden och att aktieägarna själva kan diversifiera för att minska
den osystematiska risken. Att de enskilda företagen har varierande kassaflöden är inte något
problem. Andra åsikter är att företaget kan diversifiera till en mycket lägre kostnad än vad
aktieägarna själva kan göra och att de därför bör göra det, dessutom är en pålitlig riskhantering ett
bra sätt att inge stabilitet och förtroende för investerare.59
4.7 Rationell riskhantering ur ett kundperspektiv
Såsom förklaras i kapitel 4.3 medför operationella incidenter ofta kostnader även för kunder.60
Kunderna har sällan möjlighet att sänka sin riskexponering genom diversifiering på samma sätt som
aktieägare och de är således till stor del beroende av att företagen har en välfungerande
riskhantering. God riskhantering blir därför även en viktig faktor för att upprätthålla förtroendet inför
kunderna.61
Det finns dock vissa åtgärder som en privatperson kan vidta för att skydda sig mot de finansiella
risker denne utsätts för. På samma sätt som då ett företag tar fram sina riskhanteringsstrategier är
57
Fatemi & Luft 2002.
Bodie et al 2008.
59
Hull 2005.
60
Cooke & Rohleder 2006.
61
Cumming & Hirtle 2001.
58
21
Kartläggning av riskteori
det första steget är att identifiera vilka risker för förluster som finns. Efter att möjliga risker har
identifierats skall de värderas genom att bestämma hur stor sannolikheten är för att en sådan förlust
skulle uppkomma samt hur stora de potentiella förlusterna i så fall skulle bli. Slutligen skall
tillvägagångssätt för att skydda sig mot varje potentiell förlust väljas.62
Ett möjligt tillvägagångssätt är att försöka reducera sannolikheter och konsekvenser för olika risker.
Exempel på detta kan vara allt från att använda bilbälte och att hålla sig till hastighetsbegränsningar
vid bilkörning till att ha att säkerhetskopior av innehållet på en hårddisk63. En annan strategi är att
undvika att utsätta sig för en specifik risk. Detta är ett effektivt sätt att hantera risk men problemet är
att vissa risker helt enkelt inte är möjliga att undvika och genom att undvika en viss risk kan du
istället bli utsatt för en annan. Sådana risker kan i många fall hanteras med hjälp av försäkringar
vilket också är det i särklass vanligaste sättet privatpersoner hanterar risker på. Slutligen kan en
person även välja att själva hålla fast vid vissa risker, personen är då medveten om en viss risk och
har valt att själv bära den.64
Hur effektiv den individuella riskhanteringen är beror också på andra individers ageranden och
individuella incitament för investeringar i riskhantering påverkas av andras investeringar. Ett enkelt
exempel som illustrerar detta är ett lägenhetshus där endast en av lägenhetsinnehavarna har
installerat en brandvarnare. En brand som startar i någon av de oskyddade lägenheterna kan spridas
och även medföra skador i den lägenhet som är utrustad med brandvarnare. Således är den berörda
innehavaren utsatt för risk trots sina egna investeringar i säkerhet.65
4.8 Rationell riskhantering ur ett samhällsperspektiv
God riskhantering är viktigt för en hållbar samhällsutveckling. På grund av att individer tenderar att
missbedöma olika risker samt på grund av att den individuellt eller företagsspecifikt rationella nivån
för riskhantering inte alltid rimmar med den för samhället rationella nivån, kan det i vissa fall vara
nödvändigt med statlig inblandning för att nå en tillfredställande riskhantering. Detta gäller i
synnerhet för hälso-, säkerhets- och miljörisker. Att marknadens egna riskhanteringsprocesser
misslyckas behöver dock inte betyda att staten skall eliminera alla risker. Staten skall i regel endast
ingripa då det medför en nytta för samhället. Problemet är dock att även statlig riskidentifiering har
problem att upptäcka alla risker då även deras analyser sker på ett individuellt plan.66
62
Cooke & Rohleder 2006.
Williams et al 1998.
64
Rejda 2001.
65
Kunreuther & Heal 2002.
66
Viscusi 1992.
63
22
Kartläggning av riskteori
4.8.1 Kollektiv nytta och negativa externa effekter
En kollektiv nytta är en resurs som en individ kan konsumera utan att för den delen minska
möjligheten för en annan person att konsumera samma resurs67. Detta kan till exempel vara
försvaret, rättsväsendet eller ett lands krisberedskap. Om en medborgare är skyddad av nationell
krisberedskap är ingen annan mindre skyddad. När den kollektiva nyttan väl är producerad är
marginalkostnaden för att konsumera den noll, det vill säga att en ökad konsumtion inte leder till en
ökad kostnad. Detta medför även att priset för den kollektiva nyttan blir noll. Att initialt producera
den kollektiva nyttan kan dock vara dyrt och ingen privat aktör kommer att vilja producera något som
de senare inte kan ta betalt för.68 Det leder i sin tur till att privata aktörer inte kommer att producera
tillräckligt med nödvändiga kollektiva varor och att statlig inblandning krävs för att uppnå en
tillräcklig nivå.69
Andra skäl till att marknaden inte uppnår tillräcklig nivå av krisberedskap beror på negativa externa
effekter. Det innebär att en individs handling påverkar välfärden för andra negativt. 70 Hur en negativ
extern effekt kan spridas från en företagsspecifik incident till andra företag, enskilda individer,
och/eller till samhället visas i figur B i avsnitt 4.3. En negativ extern effekt kan exempelvis uppkomma
ur ett dåligt underhållet elnät som resulterar i ett stort elavbrott. Elleverantören behöver då bara stå
för de kostnader som själva elavbrottet medför samhället. Därför kommer inte elleverantören ta
hänsyn till den totala effekten på samhället då de tar beslut om elnätets säkerhet. Negativa externa
effekter kan även uppkomma då säkerheten på ett företag påverkas av otillräcklig säkerhet på ett
annat företag. Detta ömsesidiga beroende leder till att företag som ser brister i andra företags vilja
att reducera risker själva inte heller gör det. Det leder till att privata aktörers ovilja att investera i
krisberedskap påverkar samhället i stort. Då privata aktörer avgör vilken beredskap som är nödvändig
för en storskallig kris är de ofta ovilliga att ta med negativa externa kostnader för en sådan kris i
beräkningarna. Detta leder till att privata aktörer generellt kommer att erbjuda en otillräcklig nivå av
krisberedskap utan statlig inblandning.71
Ett annat problem som uppstår i och med kollektiva nyttor är fenomenet ”free riding”. Med det
menas att en individ eller företag nyttjar en resurs mer än nödvändigt eller att de inte bär kostnaden
av deras användande av resursen. Detta problem uppstår i och med att producenterna till dessa
67
Gravelle & Rees 2004.
Andersson & Malm 2005.
69
Przeworski 2003.
70
Andrioni 1988.
71
Kunreuther et al 2002.
68
23
Kartläggning av riskteori
kollektiva nyttor inte kan hindra individer från att använda dem.72 Det kan till exempel uppstå om en
kommunal elleverantör har investerat så pass mycket i driftsäkerheten att företag som nyttjar
elnätet inte själva investerar i riskreducerande åtgärder.73
4.8.2 Reglering för samhällets välfärd
Hur är det då möjligt att ur ett samhällsperspektiv få individer och företag att samordna sina
riskfyllda aktiviteter och hanteringen av dessa för att på så sätt minska den totala riskkostnaden för
samhället? Teoretiskt sett ger en minimering av samtliga aktörers totala kostnader för riskhantering
en maximering av samhällets resurser. En sådan kostnadsminimering skulle således skapa en effektiv
nivå för risk. I praktiken är det dock inte möjligt att eliminera alla risker på grund av att det skulle
vara alldeles för kostsamt. För att uppnå en mer effektiv nivå kan staten dock införa åtgärder såsom
lagar, föreskrifter, samordningsplaner och subventioner. Således är det möjligt att förändra hur
kostnaden för risk är uppdelad. Detta ger i sin tur incitament (morötter) till marknadens aktörer att
minimera kostnader för riskhantering. Målet är att privata och sociala kostnader skall harmonisera så
att ett företags värdemaximering även kan innebära en minimering av de sociala kostnaderna för
risk74
Statlig reglering har visat sig vara ett av de mest effektiva sätten att hantera organisatoriska risker.
Vid statlig kontroll uppnås ett utomstående perspektiv som gör det lättare att finna svagheter som
annars skulle arbetas runt inom en organisation. Eftersom företagsledningar kan tendera att sätta
produktion framför säkerhet uppkommer åtgärder mot risker ofta först efter att en kris har
uppkommit och att staten inför preventiva regleringar kan därför vara önskvärt.75
Under senare år har statliga regleringar kring riskhantering förändrats från att innebära lagar som
specificerar hur företag skall arbeta för att hantera risker, till att idag innebära regler som specificerar
ett visst resultat och därmed medger en frihet i hur dessa resultat skall uppnås. Detta innebär att
reglerande myndigheter idag arbetar med att identifiera avvikelser i riskhantering på ett mer
generellt plan eftersom arbetet kan variera mycket mellan olika organisationer. Detta har inneburit
att det idag är svårare att bevaka riskhanteringen i olika företag och upptäcka eventuella risker.
Någonting annat som kan orsaka problem är det faktum att en regleringsprocess begränsas av
relationen mellan den reglerande myndigheten och företaget, det vill säga två autonoma parter.
72
Cornes & Sandler 1986.
Andrioni 1988.
74
Harrington & Niehaus 1999.
75
Reason 1997.
73
24
Kartläggning av riskteori
Företagare kan vara ovilliga att dela med sig av känslig fakta och statens möjligheter att identifiera
risker och utföra sanktioner blir därmed begränsade.76
76
Ibid.
25
5 Om elavbrott och olika aktörers handlingsplaner
I detta kapitel redovisas informationen från de intervjuer som har utförts med olika aktörer i
Linköping. För att ge läsaren en bild av hur elförsörjningen fungerar i Linköping presenteras först en
sammanfattning av intervjun som utfördes på Tekniska Verken. Efter det följer presentationer av
kommunens, de finansiella företagens och dagligvaruhandelns krisberedskap och agerande vid
elavbrott.
5.1 Om elförsörjningen i Linköping
Detta avsnitt grundar sig i en
intervju med Mikael Lindner, VD
för Utsikt Nät vilket är en del av
Bild D.
Källa: Svensk energi
(omarbetad)
Tekniska Verken som ansvarar
för elnätet i Linköping.
Grunden i det svenska elnätet
utgörs av stamnätet som sträcker
sig från de svenska kärn- och
vattenkraftverken för att sedan
gå ut genom landet och vidare ut
i Europa. Detta nät ansvarar
Svenska Kraftnät för. Därefter tar
olika regionala nät vid, vilka drivs
av Vattenfall, E.ON och Fortum.
Slutligen mynnar de regionala
näten ut i lokala nät. I Linköping
drivs det lokala nätet av det kommunala företaget Tekniska Verken. De är ensam aktör på
marknaden och har således både rättighet och skyldighet att leverera nät till hushåll, företag och
övriga byggnader i Linköping. Elnätet är därmed ett tredelat system där Tekniska Verken utgör den
tredje och sista nivån. Linköping försörjs med el från det regionala nätet via tre anslutningar. Två av
dessa anslutningar har kapacitet att på egen hand försörja hela Linköping med el. Detta är positivt
och gör att elförsörjningen i Linköping är säkrare än i många andra svenska städer. Dessutom är nätet
26
Om elavbrott och olika aktörers handlingsplaner
i Linköping kopplat till två olika delar av stamnätet vilket är ytterligare en säkerhet om det skulle bli
problem i någon del av nätet.
5.1.1 Elavbrott
Befolkningen i Linköping har historiskt sett varit förskonade från längre strömavbrott. Under de
senaste 30 åren har hela staden varit utan el endast ett fåtal gånger och då som längst under sex
timmar i sträck. Lindner menar att sannolikheten för längre strömavbrott inte heller är särskilt stor,
men han påpekar samtidigt att risken för avbrott ändå inte skall förringas. Tidigare stormar som Per
och Gudrun medförde stor skada på elnätet i södra Sverige. På grund av dagens klimatförändringar är
det möjligt att vi kommer att drabbas av fler och kraftigare stormar i framtiden. De skulle kunna
skada stamnätet och därmed leda till allvarliga konsekvenser. Andra möjliga riskfaktorer kan vara
medvetet sabotage av det svenska elnätet på strategiskt utvalda platser eller väderfenomen såsom
en isstorm.
Även problem på lokal nivå kan drabba Linköping. En möjlig riskfaktor är att mottagningsstationerna
som transformerar om spänningen från det regionala nätet skulle kunna drabbas av fel, vilket skulle
påverka elförsörjningen i hela Linköping. Tekniska Verken ansvarar själva för sådana lokala fel, de
löses oftast snabbt men vid svåra skador menar Lindner att det skulle kunna ta upp till 24 timmar
innan driften åter är normal. Har elavbrottet däremot sitt ursprung i stam- eller regionalnätet kan
Tekniska Verken inte påverka detta och vid skador på stamnätet kan avbrott i synnerhet bli
långvariga.
5.1.2 Tillgång till reservkraft
Ö-drift är en backup-plan som Tekniska Verken själva har tagit initiativ till för att tillfälligt kunna förse
staden med el om det övriga nätet har slagits ut. Via vattenkraft och från kraftvärmeverket kan
Tekniska Verken distribuera el till Linköpings statsnät. I bästa fall skulle detta kunna räcka till 30
procent av försörjningen, men mer troligt är 10 – 15 procent. Det är heller inte möjligt att fördela
elen till enskilda mindre verksamheter vilket innebär att även byggnader och hushåll på vägen på får
tillgång till elektricitet om el skall distribueras till en sådan verksamhet. Att få igång systemet är
komplicerat och ö-driften har inte testats i praktiken. Lindner är dock av uppfattningen att det skulle
fungera om det skulle behöva användas. Denna åtgärd skulle vara mycket dyr, att köra ö-drift ett
dygn skulle kosta ett flertal miljoner kronor och i dagsläget har Tekniska Verken inget egentligt
ansvar för att göra det. Det finns inte heller något regelverk eller någon överenskommelse med
statsmakten om vem som skall stå för kostnaderna om systemet skulle användas. Tekniska Verken
har dock beslutat att sätta igång systemet om ett omfattande elavbrott skulle uppstå. Frågan om
vem som skulle få ta del av denna el är inte heller bestämd, Tekniska Verken har dock varit i kontakt
27
Om elavbrott och olika aktörers handlingsplaner
med kommunen om hur vissa prioriteringar skulle ske och verksamheter såsom vattenförsörjning och
avloppssystem skulle prioriteras.
Tekniska Verken har även ett antal mobila reservaggregat som de kan låna ut vid behov. Att företag
har reservaggregat är i dagsläget ovanligt i Linköping. Det finns dock några aktörer som leasar
aggregat från Tekniska Verken. Lindner tror att många företag vaknar upp först då ett problem
uppstår och eftersom elavbrott har varit ovanliga i Linköping kan det vara någonting som många har
förbisett. Lindners uppfattning är att en investering i ett resservaggregat är en relativt billig
försäkring mot strömlöshet och menar att det endast behöver användas ett par gånger för att tjäna
in investeringen.
5.2 Kommunens krisberedskap och agerande vid elavbrott
Detta avsnitt är en sammanfattning av intervjuerna med finanschef Wiveka Nordén, säkerhetschef
Kenneth Andersson och säkerhetssamordnare Anders Netin på Linköpings kommun.
Kommunen har ett geografiskt områdesansvar enligt lag och i Linköping är det kommungränsen som
utgör gräns för detta område. Ansvaret omfattar såväl ekonomisk och praktisk hjälp som psykosocialt
stöd och det yttersta målet är att åstadkomma trygghet och säkerhet för kommunens invånare. I
kommunens krishantering är det förberedande arbetet mycket viktigt. I det ingår dels att utföra
riskanalyser men också att driva ett krishanteringsråd vilket är en sammanslutning av ett antal olika
aktörer som anses bedriva samhällsviktiga verksamheter. Syftet med rådet är att jobba förebyggande
och bygga nätverk som kan vara användbara vid en kris. Från kommunens håll menar man också att
förutsättningen för att klara kriser på ett bra sätt är att alla aktörer hjälps åt. Gällande
betalningssystemet och de aktörer som innefattas kan Finansinspektionen ta fram bindande
föreskrifter. Kommunen har dock inga sådana rättigheter och därför krävs förtroende och
samförstånd, Andersson belyser även vikten av att alla aktörer, utifrån sin samhällsfunktion, inser sitt
ansvar.
Målet är att verka för samordning av förberedelser och handlingsplaner för krissituationer samt
informationsspridning till privatpersoner och företag. Då kommunen utformar handlingsplaner för
kriser är strävan att utforma så generella handlingsplaner som möjligt. Dessa handlingsplaner är
dessutom inte tidsbundna utan kan revideras efter hand vilket ger möjlighet till flexibilitet och till att
kunna klara alla möjliga typer av kriser. Kenneth Andersson menar att det finns en risk i att planera
för specifika typer av kriser då det oftast är en annan kris än den de planerat för som inträffar. Enligt
Anders Netin har Linköping inte haft några större problem med elavbrott och sannolikheten för att
28
Om elavbrott och olika aktörers handlingsplaner
staden i framtiden ska drabbas av ett stort avbrott ses inte heller den som stor. Av möjliga kriser som
kan drabba ett samhälle anses elavbrott dock vara ett av de mest troliga och kommunen har därför
valt att utveckla mer specifika handlingsplaner för sådana händelser.
Om en krissituation inträffar är kommunens roll främst att arbeta för samverkan, samordning och
informationsspridning. Kommunen har en krisledningsorganisation för att lösa kriser, men det är
ändå inte säkert att kommunen alltid själva griper in direkt i det praktiska krishanteringsarbetet.
Enligt den så kallade närhetsprincipen är det i första hand de aktörer som närmast påverkas av en
kris som skall hantera den. Det har sin förklaring i att dessa aktörer själva torde ha bäst kunskap om
hur krisen skall lösas. Kommunen fungerar istället som en stödfunktion och som ett nav i
kommunikationen.
För att hantera elavbrott har kommunen investerat i ett antal mobila reservkraftverk. Uttag för dessa
kraftverk finns på olika platser i kommunen vilka har valts utifrån riskanalyser. Ö-driften är en
ytterligare källa till reservel. Hur el från ö-driften skall fördelas finns det planer för och det är de mest
samhällsnyttiga funktionerna såsom nyckelpersonsberoende verksamheter och sjukvård som
kommer att prioriteras.
Enligt Andersson finns det ett behov av LFSPOS i Linköping, han menar att LFSPOS kan vara ett sätt
att fördjupa krishanteringsrådets arbete gällande den finansiella sektorn. Andersson påpekar det
faktum att både företag och kommuninvånarna idag är mycket beroende av ett fungerande
kontantsystem
men
att
systemet
innehåller
många
risker.
Kommunens
mål
är
att
”vardagsrobustheten” även skall finnas vid en krissituation. Wiveka Nordén utlyser klarare strategier
för hur marknadens aktörer skall samarbeta vid eventuella krissituationer. Kommunen kan inte
bestämma över företagens agerande, de kan endast ge råd och rekommendationer. Att företagen
skall ha en samhällsoptimal krisberedskap bygges således på god vilja och ett samarbete mellan
privat och offentlig sektor är en förutsättning för att det skall fungera. Samtliga
intervjurepresentanter från kommunen påpekar även vikten att få med dagligvaruhandeln i ett
sådant samarbete då deras verksamheter fyller en viktig roll, inte minst vid en krissituation.
5.3 De finansiella företagens krisberedskap och agerande vid elavbrott
I nedanstående avsnitt presenteras en sammanfattning av intervjuerna med säkerhetscheferna från
de tre finansiella företagen som undersökts i studien. Under intervjuerna diskuterades elavbrott med
olika omfattning, inte bara extremt långa avbrott.
29
Om elavbrott och olika aktörers handlingsplaner
5.3.1 Bedömning av sannolikheter för elavbrott
De tre säkerhetscheferna är alla överens om att det är mycket svårt att bedöma sannolikheten för
långvariga och omfattande elavbrott. Ingen av de tillfrågade tror dock att sannolikheten för att ett
långvarigt avbrott skulle inträffa i Linköping är särskilt stor. En av de tillfrågade menar att avbrott på
ett till två dygn är mer sannolika att tänka sig eftersom mindre spekulativa orsaker skulle kunna
orsaka sådana och menar vidare att det faktum att Linköpings stad inte tidigare drabbats av långa
elavbrott gör att det inte känns som ett stort hot. En av annan av de intervjuade säkerhetscheferna
menar att en fungerande elförsörjning är någonting som tas förgivet och att risken för elavbrott
därför är någonting som kan bli bortglömt i den dagliga verksamheten. Även om olika typer av risker
med låg sannolikhet beaktas och behandlas på central nivå, är det inte självklart att det även görs på
lokal nivå. En åsikt är även att det inte ligger på lokal, utan på central nivå att uppskatta
sannolikheter för att olika typer av incidenter och den intervjuade personen menar vidare att man till
stor del litar på att elbolagen flaggar för eventuella brister som kan finns i eldistributionen.
Om ett långvarigt elavbrott skulle inträffa är de intervjuade personerna överens om att det skulle få
stora konsekvenser för kommunens invånare. Samtliga nämner de problem som skulle uppstå om
den tekniska infrastrukturen slås ut och då i synnerhet om människor inte har tillgång till värme och
utomhustemperaturen är låg. Precis som vid bedömningen av sannolikheten för att ett långvarigt
elavbrott skall uppstå tycks det dock vara mycket svårt att förutse vilka konkreta konsekvenser ett
sådant skulle medföra.
5.3.2 Handlingsplaner
Då det kommer till handlingsplaner och graden av handlingsberedskap för elavbrott skiljer sig
företagen åt. Det intervjuade försäkringsbolaget, som även bedriver bankverksamhet, har investerat i
ett reservkraftverk medan de två bankerna inte har tillgång till någon reservkraft. Det innebär att
försäkringsbolaget kan driva de viktigaste delarna av sin verksamhet även vid ett elavbrott och i den
mån det är möjligt håller företaget då också igång sin kundverksamhet. Företaget distribuerar
kontanter via en bankomat och om telenätet fortfarande fungerar kan även den vara i bruk. De två
bankerna har istället som policy att genast stänga sin verksamhet för kunder vid elavbrott. Detta görs
av säkerhetsskäl men även på grund av att det är svårt att upprätthålla kundverksamheten då varken
datasystem eller belysning fungerar. Från rundringningen till tre andra banker framkommer att inte
heller de har reservaggregat.
På försäkringsbolaget uppkom diskussioner om att införskaffa ett reservaggregat efter en intern
krisövning som hölls för ett par år sedan. Övningen tydliggjorde vilka konsekvenser elavbrott kan
medföra och med grund i att kontoret sköter IT-driften för ett antal andra kontor i koncernen togs
30
Om elavbrott och olika aktörers handlingsplaner
beslutet om en investering. Aggregatet provkörs varje månad, men har ännu inte använts i skarpt
läge. Säkerhetscheferna på de två bankerna är osäkra på om diskussioner om införskaffande av
reservaggregat ens har förekommit. På den ena banken menar man att en sådan investering inte
heller är aktuell i dagsläget. Representanten för den andra banken menar däremot att frågan om att
investera i reservaggregat kan ha blivit bortglömd och att en framtida investering skulle kunna vara
möjlig. Dock skulle olika praktiska aspekter behöva vägas samman och risk och nytta avvägas innan
ett sådant investeringsbeslut skulle tas. Att möjligheten att ha öppet vid elavbrott skulle kunna vara
en konkurrensfördel och medföra goodwill är alla dock överens om. Vidare menar representanterna
för de företag som inte har reservkraft att en investering antagligen skulle ske ifall övriga
konkurrenter hade tillgång till reservkraft.
Vid frågan om vilka intressen som styr handlingsberedskapen lyfter samtliga säkerhetschefer fram
kundernas, samhällets och ägarnas intresse. Då företagens verksamhet bygger på kundservice är
upprätthållandet av den goda kundservicen en mycket viktigt faktor vid skapandet av
handlingsplaner för krishantering. Det är även kundverksamheten som till stor del genererar vinst till
ägarna. Trots detta menar samtliga dock att kundverksamheten alltid måste vara underställd
kundernas säkerhet. Om ägarintressets betydelse finns olika uppfattningar, medan bankernas
säkerhetschefer menar att det inte har någon avgörande betydelse för beslut om säkerhetshöjande
åtgärder menar försäkringsbolaget, som har reservkraft, att deras ömsesidiga ägarstruktur inte
medför samma typ av vinstintresse som finns hos ett aktiebolag och att det därför kan vara lättare
för dem att göra investeringar i säkerhet.
Att de finansiella företagen har ett samhällsansvar är de intervjuade säkerhetscheferna också
överens om. Vad detta ansvar egentligen innebär tycks dock vara svårare att definiera. Två av
företagen bidrar till kommunens krishanteringsarbete genom involvering i krishanteringsrådet.
Dessutom menar samtliga att deras företag skulle vara villiga bistå med hjälp för att underlätta
kommuninvånarnas situation vid en eventuell krissituation. En idé från försäkringsbolaget var att
ställa ut extra kunddatorer för att fler skulle kunna ta del av deras reservkraft och få möjlighet att
exempelvis betala räkningar över Internet. Säkerhetschefen på en av bankerna menade att
bankpersonalen skulle kunna hjälpa kommunen med informationsspridning, exempelvis genom att
agera som informatörer vid en uppsamlingsplats.
5.3.3 Kundservice
Försäkringsbolagets säkerhetschef uttrycker det som att ”mycket skall till innan dörrarna stängs” och
påpekar att försäkringsbranschen är en förtroendebransch vilket medför att det är centralt att vara
kunderna till hjälp. Han belyser även att ett längre elavbrott i vissa fall skulle kunna få katastrofala
31
Om elavbrott och olika aktörers handlingsplaner
följder för den enskilde kunden. Om en kund exempelvis har fått en betalningspåminnelse och inte
har möjlighet att betala i tid på grund av att betalningssystemet inte fungerar kan det leda till krav
hos kronofogden vilket medför stora begränsningar i individens framtida liv. Även representanterna
från bankerna belyser vikten av god kundservice, men som tidigare nämnts finns det idag inte
praktiska förutsättningar för att kunna hålla öppet för kunder vid elavbrott.
Även om bankerna är tvungna att stänga kundverksamheten kommer personalen att vara på plats
och det kan ändå vara möjligt att ha rådgivningsmöten med enskilda kunder. Om elavbrottet inte är
rikstäckande och telefonlinjer fortfarande fungerar kan det också vara möjligt att hänvisa kunder till
kontor där det finns strömförsörjning. De anställda kommer även att göra sitt yttersta för att uppfylla
de skyldigheter som finns gentemot vissa kunder. Det kan exempelvis innebära att en företagskund
skall betala ett köp till en utländsk motpart. En lösning vid en sådan situation kan vara att något av
bankernas utländska kontor får i uppdrag att slutföra affären. Säkerhetschefen på den ena banken
menar dock att det kan finna risk för att sådana affärer inte alltid går att utföra och att banken i så
fall får stå för kundens medförande förluster. Säkerhetschefen på en av bankerna talar även om
tänkbarheten att kunde vara möjligt att öppna upp en viss del av kundverksamheten vid ett långt
elavbrott. Om IT- stödet går ner finns regelverk för hur manuell kontantdistribution kan ske, med
hjälp av det regelverket är det möjligt att det även skulle gå att leverera kontanter till kunder vid ett
elavbrott. Säkerhetschefen på den andra banken är inte av samma uppfattning och menar att en
sådan strategi skulle medföra risker för både felaktiga transaktioner och arga kunder.
En av säkerhetscheferna berättar vidare att man under stormarna Per och Gudrun var tvungna att
stänga ett flertal av regionens kontor i flera dagar. Erfarenheten från de elavbrotten är att kunderna
hade förståelse för situationen och accepterade att bankkontoren var tvungna att hålla stängt. Detta
var kontor på landsbygden och säkerhetschefen tror att det är möjligt att människor på landsbygden
har större acceptans än de som bor i en större stad.
5.3.4 LFSPOS
De intervjuade säkerhetscheferna är överens om att en LFSPOS i Linköping är ett bra sätt att lyfta
fram behovet av krishantering. En av de intervjuade personerna motiverar det med att
katastroffrågor ofta får vänta då den dagliga verksamheten prioriteras och en annan åsikt är att den
största bristen i dagens krisberedskap är okunskap och att det är svårt att hitta handlingsplaner på
grund av att det är svårt att föreställa sig och förutse stora kriser. Att finanssektorn är i en
beroendesituation för bland annat data, el- och teleförsörjning är en annan orsak till varför ett
samarbete behövs. Om de finansiella företagen tillsammans, med stöd av exempelvis kommunen,
kan ställa krav på leverantörerna skulle säkerheten bli bättre.
32
Om elavbrott och olika aktörers handlingsplaner
En annan brist i dagens krisberedskap i Linköping tycks vara att de finansiella aktörerna inte har så
god kännedom om varandra. LFSPOS lyfts fram som ett bra sätt att skapa ett kontaktnät och att få
ökad kännedom om varandras verksamheter. Samtliga är överens om att det är mycket viktigt att
finna informationsvägar till allmänheten vid krissituationer och menar att även det kunde förbättras
genom strategier där företag och offentlig sektor skulle samarbeta. En av intervjupersonerna lyfter
även fram att gemensamma satsningar på förebyggande åtgärder kunde vara mer kostnadsmässigt
motiverade än enskilda satsningar, på grund av den låga sannolikheten för att långa elavbrott skall
uppstå.
Från försäkringsbolaget sida finns idéer att man genom ett samarbete skulle kunna sammanföra
penningtransporter till deras bankomat för att på så sätt upprätthålla en viss kontantdistribution i
staden. Det är en idé som också de andra intervjuade säkerhetscheferna ställer sig positiva till. Att
dra samarbetet längre och öppna ett gemensamt bankkontor diskuteras också under intervjuerna
men i detta fall skiljer sig åsikterna åt. En av de intervjuade personerna tror att det skulle vara möjligt
att släppa på säkerhetsspärrar och övervinna juridiska hinder för att kunna hjälpa kunderna vid en
extremsituation, medan en av de andra intervjupersonerna menar att det skulle innebära en
regelöverträdelse och svårövervinneliga problem med banksekretess och olika typer av system.
Vidare diskuteras även ett förslag att införskaffa en gemensam bankbuss, två av tre förhåller dig
positiva till idén, men samtliga är bekymrade över säkerhetsaspekter kring en sådan lösning.
5.4 Handelns krisberedskap och agerande vid elavbrott
Detta avsnitt baseras på en intervju med butikschefen för en dagligvaruhandel i centrala Linköping
samt en rundringning till ett flertal andra handlare i staden.
Butikschefen menar att elavbrott, historiskt sett, inte varit vanligt förekommande i Linköping och att
det förhoppningsvis kommer att vara så även i framtiden. Helt säker kan man dock aldrig vara. Om
det inträffar ett elavbrott är policyn att stänga igen affären. Detta är nödvändigt eftersom
belysningen i affären kommer att sluta fungera och sikten i affären därför blir väldigt dålig. Inga nya
kunder kommer att släppas in och de befintliga kunderna kommer att slussas ut. Kunder som står vid
kassorna kommer dock att kunna handla klart tack vare att kassorna är utrustade med en
batteribackup som varar i cirka 30 minuter.
Vid ett längre elavbrott finns det ingenting att göra, butiken har inte tillgång till reservaggregat och
det betyder att det inte går att ha öppet. Kylar och frysar kommer bara att klara att hålla maten
fräsch i cirka ett dygn och sedan förstörs den. Enligt butikschefen har det aldrig funnits planer på att
skaffa något reservaggregat och han tror inte heller att det är många handlare som har tillgång till ett
33
Om elavbrott och olika aktörers handlingsplaner
sådant, möjligtvis några av de större handlarna ute i Tornby. Då sannolikheten är låg att långvariga
elavbrott kommer att inträffa måste kostnaden och övriga praktiska detaljer vägas in. Det finns även
försäkringar som ersätter förstörda varor men butikschefen är dock osäker på om dessa försäkringar
täcker skador från elavbrott som har uppstått från extrema vädersituationer.
Om det vid ett längre elavbrott skulle finnas belysning i affären skulle de rent praktiskt vara möjligt
att hålla öppet, men då skulle bara torrvaror kunna säljas eftersom alla färska varor skulle vara
förstörda. Det elektroniska betalningssystemet skulle antagligen vara utslaget vilket skulle göra att
det i ett sådant fall bara skulle vara möjligt att ta emot kontanter. Skulle det bli en stor kris är det
självklart att butiken skulle ta ansvar och göra allt för att hjälpa till. Skulle efterfrågan på mat
exempelvis bli stor skulle butiken bistå med den mat som finns. Dock blir fortfarande bristen på
belysningen en viktig faktor som måste lösas.
Från rundringningen till ett flertal dagligvaruhandlare i Linköping framkommer att ingen av de
tillfrågade har reservaggregat och precis som den intervjuade butikschefens verksamhet kommer
även dessa butiker att stängas. Detta gäller även de stora matvaruhusen i Tornby. Vissa av dessa har
tillgång till reservaggregat, men de aggregaten har endast kapacitet att driva kylar och frysar.
34
6 Analys
I kapitel sex analyseras den tidigare presenterade empiriska kartläggningen av hur de olika aktörerna
agerar vid elavbrott med hjälp av den teoretiska referensramen samt med hjälp av egna tolkningar.
6.1 Beredskap för elavbrott ur ett företagsledningsperspektiv
6.1.1 Bedömning av sannolikheter för elavbrott
Samtiga personer som har intervjuats under denna studie anser det vara svårt att bedöma
sannolikheten för att omfattande elavbrott skall uppstå. Den gemensamma åsikten är dock att risken
för att sådana skulle inträffa i Linköping är mycket liten. Den största orsaken tycks vara att aktörerna
historiskt sett inte har haft några problem med elavbrott. En fungerande elförsörjning ses som en
självklarhet och det är därför vanligt att inte tänka i banor kring att större elavbrott skulle kunna
inträffa och vilka konsekvenser det i så fall skulle medföra. Det visade sig att endast ett av de
tillfrågade företagen idag har tillgång till reservaggregat som backup och de är således ensamma om
att kunna hålla igång sin verksamhet vid ett eventuellt elavbrott. Att risken för långa elavbrott anses
vara i princip obefintlig tycks vara den huvudsakliga orsaken till att inte fler företag har investerat i
reservkraft.
Ett långvarigt elavbrott kan klassificeras som en händelse med låg sannolikhet men med stora
konsekvenser. Invånarna i Linköping har historiskt sett klarat sig från längre avbrott och de senaste
30 åren har staden som längst varit utan el i sex timmar i sträck. Att långa avbrott har varit ovanliga
kan skapa problem för både företagsledningar och experter då de skall bedöma hur stor risken är för
att sådana händelser skall inträffa. Dessutom medför den historiska avsaknaden av långa elavbrott
att det idag saknas praktiska erfarenheter av hur de skall hanteras. Effekten kan bli handfallenhet
eller att felaktiga beslut tas om hur situationen skall hanteras. Enligt Knemyer et al (2008) saknar
företag ofta processer för att uppskatta sannolikheten för katastrofala händelser. Det kan förklara
varför de tillfrågade aktörerna anser det vara svårt att bedöma risken för elavbrott.
På grund av att det är svårt att bedöma sannolikheten för att långvariga elavbrott skall inträffa kan
det leda till att företagsledningar underskattar sannolikheten för sådana händelser. De intervjuade
personerna menar att risken för långa avbrott är minimal och vi kan därför fråga oss om de
35
Analys
uppskattar risken på ett korrekt sätt. Om sannolikheten underskattas är det möjligt att verksamheten
inte att rustas för att klara sådana händelser. Detta kan i sin tur leda till att kunder och samhälle blir
drabbade då verksamheten måste stängas igen vid ett eventuellt elavbrott.
6.1.2 Kostnader förorsakade av elavbrott
Många företag är idag tvungna att stänga igen sina verksamheter vid elavbrott på grund av att de
saknar praktiska förutsättningar för att hålla öppet. Då företagen stänger sina verksamheter kommer
det dock att leda det till inkomstbortfall. De företag som har undersökts i denna studie har alla
kärnverksamheter som bygger på kundverksamhet och det är också därifrån de får en stor del av sina
intäkter. Om ett enskilt lokalt kontor eller en butik måste stänga igen verksamheten under några
veckor torde det inte påverka hela företagets totala kostnader i alltför hög grad. Är däremot en stor
del av landet lamslaget på grund av ett elavbrott blir ett stort antal enheter tvungna att hålla stängt.
Det skulle leda till ett betydande inkomstbortfall för företaget. En annan kostnad, som dock är
svårare att mäta är värdet av en eventuell förtroendeminskning hos kunderna till följd av att de inte
kan få den service de förväntar sig. Dagligvaruhandeln kan dessutom drabbas av ytterligare förluster
på grund av att långa elavbrott leder till att en betydande del av färskvarorna förstörs. Hur stora de
kostnaderna blir beror på om de har försäkringar för detta samt om de i sin tur täcker kostnader då
den bakomliggande orsaken är en väderkatastrof. En annan risk som handlarna kan utsättas för är att
bristen på mat i samhället kan leda till plundring och vandalism. Sådana inkomstbortfall och
kostnader leder till en minskade vinster för företagen, vilket i sin tur påverkar företagsvärdet
negativt.
Till följd av att företag stänger sina verksamheter kommer kunder och samhälle kommer att drabbas
av negativa externa kostnader. Sådana kostnader uppkommer exempelvis då betalningar inte går att
utföra och det inte finns möjlighet till konsumtion. Detta är en aspekt som företagen inte tycks ta
hänsyn till vid sina kostnadsberäkningar. Som tidigare nämnt är det svårt att uppskatta hur stora de
externa kostnaderna blir, vid ett långvarigt elavbrott är det dock sannolikt att de blir betydande.
Företagen har ett etiskt ansvar gentemot kunder och samhälle och de borde därför vara i deras
intresse att försöka minimera risken att dessa kostnader uppstår.
6.1.3 Avvägning mellan kostnad och risk
Ett företags riskhanteringsstrategier handlar enligt Harrington och Niehaus (1999) om en avvägning
mellan kostnaden för att skydda sig mot en risk och mot sannolikheten av att risken inträffar. För att
skydda sig mot de konsekvenser ett elavbrott medför är den mest effektiva strategin att investera i
36
Analys
reservaggregat. För enskilda butiker eller kontor är investeringskostnaden för ett reservaggregat inte
särskilt stor, i synnerhet inte då kostnaden kan slås ut över det stora antalet år som aggregatet kan
vara i bruk. Flera av de undersökta företagen bedriver dock verksamhet på många orter runt om i
landet vilket gör att de totala investeringskostnaderna skulle skjuta i höjden om alla enheter skulle
utrustas med reservaggregat. Med grund i företagens avvägning mellan kostnad och risk samt i målet
att maximera företagsvärdet kan det således ses som ett rationellt beslut att inte investera i
reservaggregat. En aspekt som talar emot rationaliteten i beslutet är dock att flera av de vi har
intervjuat medger att de egentligen inte har tänkt på att långvariga elavbrott kan inträffa. Risken
finns trots allt och om det skulle inträffa skulle det medföra stora kostnader för både företag och
samhälle. För en finansiell aktör behöver det inte heller betyda att alla kontor skall utrustas med
aggregat, ett alternativ skulle kunna vara att utrusta något kontor i varje region. Ett annat argument
som talar emot rationaliteten i beslutet om att inte investera i reservkraft är svårigheten i att
uppskatta de kostnader ett eventuellt långvarigt elavbrott skulle medföra, det gör att det är svårt att
väga dessa mot investeringskostnaden.
Det kan även vara möjligt att företagsledningen drabbas av den närsynthet som Kunreuther (1995)
beskriver. Det innebär fokus på initiala investeringskostnader och förbiseende av den nytta som
skulle kunna genereras i framtiden. En annan anledning kan vara att företagsledningen ser till egna
intressen i form av bonusar och därför inte vill öka företagets kostnader då detta skulle medföra
lägre vinst och således lägre bonus. En ytterligare orsak till varför reservaggregat är ovanligt
förekommande bland de undersökta företagen kan förklaras av att det saknas incitament att
investera i riskreducerande åtgärder på grund av att andra konkurrenter inte har gjort sådana
investeringar. Detta kan vara en ond cirkel som kräver statlig inblandning för att komma ur. Elnätet
kan dessutom klassas som en kollektiv nyttighet vilket innebär att det enskilda företaget inte
kommer få betalt för att investera i säkerhetshöjande åtgärder gällande elförsörjningen. Det kan
hindra företagens investeringsvilja och statliga åtgärder som exempelvis subventionerade
reservaggregat kan krävas för att uppnå en högre beredskap.
6.1.4 Olika intressen påverkar investeringar i krisberedskap
Enligt de tillfrågade finansiella företagen är det ägarnas, kundernas och samhällets intressen som styr
deras agerande vid kriser. Om beslutet att inte investera i reservkraftverk kan anses vara bäst ur
företagens synvinkel bör det även betyda att det är det bästa ur aktieägarnas intresse. Dessutom är
det möjligt att många aktieägare anser att investeringar i riskreducerande åtgärder är omotiverade
eftersom de själva kan reducera risk genom att diversifiera aktieinnehav. Det finns dock aktieägare
37
Analys
som är majoritetsägare i bolag och därmed inte har samma möjlighet till diversifiering, för dem är
därför krishanteringen i det enskilda företaget ett viktigare inslag. Det skall också påpekas att det
finns olika typer av ägare, exempelvis kan en enskild ägare till en matvaruhandel själv ha incitament
till att skydda sig mot risker som annars kan medföra höga kostnader för den enskilda butiken medan
aktieägarna till koncernen som butiken ingår i inte anser att sådana riskreducerande investeringar
bör göras.
Det kan även diskuteras om bankernas policy att stänga verksamheten vid ett elavbrott verkligen
gynnar kunderna och samhället. De intervjuade personerna lyfter fram kundfokus och vikten av god
kundservice. Att bankerna inte har gjort större ansträngningar för att kunna hålla igång sina
verksamheter kan därför anses vara en paradox. En god riskhantering medför att företagen kan
förmedla trygghet och förtroende till sina kunder och investeringar i riskreducerande åtgärder skulle
således generera goodwill och ett ökat förtroende. Genom att samarbeta med andra företag kan det
vara möjligt att öka säkerheten utan att kostnaderna för det enskilda företagen blir särskilt höga och
genom att sammanföra resurser för att skapa gemensamma handlingsplaner kan betalningssystemet
bli mer robust. Således kan nyttan för kunder och samhälle öka utan att kostnaderna blir omotiverat
höga sett ur företagslednings- och aktieägarperspektiv.
6.2 Beredskap för elavbrott ur ett kundperspektiv
Den utbredda avsaknaden av reservaggregat bland både finansiella företag och dagligvaruhandel
innebär att nästan inga företag kan bedriva kundverksamhet under ett elavbrott. Under ett
långvarigt avbrott skulle den bild som målas upp i scenariot av ett igenstängt centrum därför
troligtvis bli verklighet i Linköping och vardagslivet skulle inte kunna fortgå som normalt för den
enskilde individen.
Den operationella förlust som företag drabbas av då verksamheter måste stängas kommer att spridas
vidare till privatkunder bland annat i form av att det inte går att utföra penningtransaktioner, av
kontantbrist samt av brist på mat och andra förnödenheter. Medan företagens förluster inte torde bli
så stora att de skulle hota den framtida verksamheten kan förlusterna för den enskilda kunden vara
förödande. Detta gäller i synnerhet bristen på mat och förnödenheter men även försenade
fakturabetalningar kan medföra stora problem. Det är tydligt att privatkunderna befinner sig i en
beroendesits till företagen.
Privatkundernas möjligheter att skydda sig mot de risker ett omfattande elavbrott medför är
begränsade och det finns inga försäkringar som garanterar att kunderna alltid har tillgång till sina
38
Analys
medel och kan utföra betalningar. Att sprida sina besparingar till flera banker kan dock vara en möjlig
strategi för att till viss del försäkra sig mot detta. Om försäkringsbolaget som har intervjuats skulle ha
möjlighet att upprätthålla sin kundverksamhet tack vare reservaggregatet skulle deras kunder
fortfarande kunna utföra vissa bankärenden. Det finns dock en risk att alla finansiella företag är
tvungna att stänga och i så fall fungerar en sådan diversifiering inte alls. Ett sätt att reducera
sannolikheten för att drabbas av kontant- och matbrist är att ha en buffert för detta, det är en
riskhanteringsstrategi som inte medför höga kostnader och bör därför vara en rationell åtgärd. Att
skydda sig mot själva elbristen kräver däremot större investeringar i form av ett eget reservaggregat.
För ett hushåll på landsbygden där elavbrott är mer vanligt förekommande kan även det vara en
rationell riskhanteringsstrategi. Om det är rationellt även för ett hushåll i en stad är tveksamt och för
personer som bor i lägenheter inte ens ett möjligt alternativ.
Även företagskunder befinner sig i en beroendesits till de finansiella aktörerna. Dels kommer de inte
att
kunna
utföra
betalningar
av
exempelvis
leverantörsskulder
via
det
elektroniska
betalningssystemet. Vidare kommer de även att drabbas av uteblivna inbetalningar från privatkunder
och andra företag. Således sprids den initiala incidenten som ett elavbrott utgör vidare i flera led.
Precis som en privatkund kan ett företag delvis skydda sig mot de konsekvenser ett elavbrott medför
genom att sprida sina innehav till flera banker, detta är dock ingen garanti för att transaktioner skall
kunna genomföras. Att teckna försäkringar mot förluster som härrör från elavbrott kan vara möjligt,
men ofta finns klausuler som innebär att ersättningar inte utbetalas om elavbrottet har förorsakats
av stormar eller andra väderfenomen77.
Vi kan konstatera att företagens kunder har mycket begränsade möjligheter till att själva skydda sig
mot de risker ett omfattande elavbrott medför. Kunderna är beroende av företagens krishantering
och det tydliggör ansvaret som föreligger dem. De företag som idag menar att risken för
krissituationer inte beaktas kan anses brista i sitt etiska ansvar både mot sina kunder och mot
samhället. Vi anser att kundernas utsatthet är den största motiveringen till varför
krishanteringsfrågor bör aktualiseras och att en LFSPOS behövs i Linköping. Genom en samordning av
både privat och offentlig krisberedskap skulle det kunna vara möjligt att förbättra möjligheterna att
bistå kunder med hjälp även under krissituationer. Detta skulle stärka den totala krisberedskapen i
samhället men troligtvis också medföra ett ökat förtroende inför kunder, någonting som på lång sikt
kommer att gynna också det enskilda företaget.
77
Energimyndigheten 2002.
39
Analys
6.3 Beredskap för elavbrott ur ett samhällsperspektiv
Vid ett långvarigt elavbrott med ursprung i en isstorm kommer kommuninvånarna i Linköping med
stor sannolikhet att drabbas av både utslagen teknisk infrastruktur och av problem som härrör från
att företag stänger sin kundverksamhet. Dessutom kan plundring, vandalism och svarthandel skapa
oro. För kommunen, som har kommuninvånarnas trygghet som högsta prioritet, innebär det att
åtgärder från deras sida behövs för att förbättra invånarnas utsatthet för dessa risker.
I enlighet med vad Reason (1997) skriver i sin bok, tycks även företagen i Linköping främst fokusera
på den dagliga verksamheten. Det har resulterat i att utvecklandet av åtgärder för att hantera risker
med låg sannolikhet har fått vänta och att beredskapen för att hantera elavbrott idag är låg bland
många företag. En vanlig åsikt tycks vara att risken för långa elavbrott bedöms som osannolikt liten
och att problematiken därför glöms bort. Detta tydliggör vikten av att kommunen arbetar med att
utveckla preventiva åtgärder för krishantering och med informationsspridning för att göra
marknadens aktörer medvetna om vilka krissituationer som kan uppkomma. En fördel i detta arbete
är att kommunen har ett utomstående perspektiv vilket medför möjlighet att överblicka samhällets
alla verksamheter och avgöra var de största bristerna i krishanteringen finns.
Ett sådant arbete är det krishanteringsråd som kommunen driver. I detta råd samlas både privata och
offentliga aktörer i syftet att bygga nätverk som kan vara användbara vid en kris. Problemet är dock
att många aktörer saknas i krishanteringsrådet, av de finansiella företagen saknas flertalet aktörer
och från dagligvaruhandeln finns ingen representant med över huvudtaget. Om kommunens önskan
att ”vardagsrobustheten skall följa med in i en kris” skall uppfyllas krävs ett större engagemang från
de enskilda aktörerna och en viktig uppgift för LFSPOS i Linköping kommer således att vara att få med
fler aktörer i samarbetet. Vikten av att även handeln är delaktiga har belysts under ett flertal
intervjuer.
Kunreuther et al (2002) menar att privata aktörer generellt erbjuder en otillräcklig nivå av
krisberedskap sett hur ett samhällsperspektiv. Detta förklaras med att det enskilda företaget inte vill
bekosta krisreducerande åtgärder om inte andra företag också gör det. I Linköping finns ett företag
som har valt att investera i beredskap för elavbrott, nämligen det intervjuade försäkringsbolaget. I
övrigt kan krisberedskapen bland de enskilda aktörerna anses vara bristfällig i staden och detta skulle
bidra till stora problem för kommuninvånarna om ett långvarigt elavbrott inträffade. Att flera av de
intervjuade personerna dessutom menar att deras företag antagligen skulle investera i reservkraft
om konkurrerande företag skulle göra det tydliggör det ömsesidiga beroendet då det kommer till
40
Analys
satsningar på krisberedskap. Det kan vara en barriär som medför att incitamenten för att investera i
beredskap för hantering av elavbrott inte är tillräckligt stora.
De tillfrågade företagen nämner även ö-driften som en möjlig källa till el om den reguljära
elförsörjningen skulle vara ur bruk. Det är möjligt att även vetskapen om ö-driften medför att
företagens incitament för investeringar i reservkraft minskar, det kan härledas till den så kallade free
riding-problematiken. I detta fall bör företagen upplysas både om den osäkerhet som finns kring om
ö-driften verkligen fungerar och om att systemet endast kan bistå staden med en begränsad mängd
elektricitet. Kommunen bör även påpeka varje företags individuella ansvar för krisberedskap. Vidare
tycks de privata aktörerna ha en stor tillit till eldistributörerna och dess system. Även om elsystemet
anses vara säkert skall det påpekas att även de tillsynes säkraste tekniska system kan drabbas av fel
och att en medvetenhet om att osannolika händelser kan inträffa därför bör finnas.
För att kommuninvånarna i Linköping skall få ta del av ett mer robust betalningssystem, som även
fungerar vid kriser, krävs åtgärder från statligt håll. På kommunal nivå finns ingen möjlighet att införa
regleringar eller på annat sätt bestämma över hur privata aktörer skall agera vid krissituationer. Det
är därför viktigt att kommunen och företagen för en öppen dialog för att få insikt i varandras
verksamheter och på så sätt kunna identifiera gemensamma risker och uppnå en förbättrad
samverkan. Detta kräver att företagen är villiga att dela med sig av information som kan stärka
samarbetet och gynna krishanteringen. Kommunen kan tydliggöra vilka brister som finns men måste
sedan lita på företagsledningarnas goda vilja för att åstadkomma en riskhantering som är
tillfredställande för samhället. Kommunens roll i en privat-offentlig samverkan blir då att fungera
som ett sammanförande nav för olika aktörers intressen. En kommunal åtgärd som dock direkt skulle
kunna förbättra beredskapen för elavbrott är en subvention för investeringar i reservaggregat.
Genom en sådan subvention skulle det kunna vara möjligt att öka incitamenten för att utrusta fler
företag med reservkraft.
41
7 Slutsats
I det sista kapitlet framställs studiens resultat, riktlinjer för det inledande arbetet med LFSPOS i
Linköping samt en utblick där förslag för vidare studier presenteras.
7.1 Beredskap för elavbrott i Linköping
I dagsläget kan den privata sektorns sammantagna beredskap för hantering av elavbrott anses vara
bristfällig. Av de finansiella företag och dagligvarubutiker som har undersökts inom ramen för denna
studie är det bara ett av företagen som har tillgång till reservaggregat och således kan bedriva
verksamhet vid elavbrott. Resterande företag stänger igen sina verksamheter och har inga fastslagna
handlingsplaner för kundbemötandet i en sådan situation. En starkt bidragande orsak till den
bristande beredskapen tycks vara att sannolikheten för att långvariga elavbrott skall uppkomma
anses vara minimal och att risken därför inte tas i beaktande. Detta kan delvis förklaras av att
invånarna i Linköping historiskt sett har varit förskonade från elavbrott och att det därför är svårt att
tänka sig att en sådan händelse skulle kunna uppkomma i framtiden. Att risker med låg sannolikhet
men med stora konsekvenser är svåra att bedöma och ofta underskattas styrks dessutom av ett
flertal forskare.
Bristen av handlingsberedskap bland privata aktörer leder troligtvis till att bilden som målas upp i
scenariot av en igenstängd stad med avstannade sociala och ekonomiska aktiviteter skulle bli
verklighet om ett långvarigt elavbrott inträffade. Det skulle i sin tur medföra att en rad problem för
invånarna såsom brist på mat och andra förnödenheter, kontantbrist och avsaknad av möjligheter att
utföra penningtransaktioner. Det är tydligt att företagens kunder befinner sig i en beroendeställning
där de på grund av begränsade möjligheter att själva hantera dessa problem är tvungna att lita till
företagens krishantering. Det kan därför anses ligga ett ansvar på de enskilda företagen att aktivt
arbeta för att förbättra krisberedskapen i Linköping.
7.2 Förbättrad krisberedskap genom privat-offentligt samarbete
Det fiktiva scenariot som handlar om en isstorm som drar in över Sverige är bara en av flera tänkbara
händelser som kan leda till långvariga och omfattande elavbrott. Vi vill i denna studie belysa att även
osannolika händelser kan inträffa och att följderna kan bli allvarliga om beredskap för sådana
händelser inte finns. Vid elavbrott störs många samhällsfunktioner redan inom ett dygn. Genom att
42
Slutsats
upprätta ett privat-offentligt samarbete för att hantera krisfrågor är det möjligt att lyfta fram vikten
av att ha en god krisberedskap och att således skapa en högre medvetenhet bland samhällets
aktörer.
Beslutet om att investera i krisförebyggande åtgärder som reservaggregat är en kostnadsfråga för
varje enskilt företag. Med den låga sannolikhet som föreligger långvariga elavbrott är det möjligt att
alla företag inte anser det kostnadsmässigt rationellt att investera i reservkraft. Dessutom kan det ur
ett aktieägarperspektiv anses vara en obefogad investering på grund av att aktieägare själva kan
skydda sig mot risk genom ett diversifierat aktieinnehav. Företagsledningar bör dock inte enbart ta
hänsyn till den egna verksamheten då krishanteringsstrategier framställs. De förluster som drabbar
ett enskilt företag vid en krissituation kommer att spridas vidare till både kunder och samhälle och
företagens etiska ansvar mot dessa parter bör därför belysas. Genom ett samarbete mellan olika
aktörer kan gemensamma investeringar i krishanteringsåtgärder utföras, det kan göra det möjligt att
uppfylla det etiska ansvaret utan att kostnaderna för krishanteringen skjuter i höjden.
En ytterligare motivering till behovet av samarbete är den barriär som kan finnas för det enskilda
företaget att investera i krisförebyggande åtgärder om konkurrerande företag inte gör detsamma.
Att flera av de intervjuade personerna i studien menat att deras företag antagligen skulle investera i
reservkraft om konkurrerande företag skulle göra det tydliggör att det finns ett ömsesidigt beroende
som avgör vilka satsningar som kommer att göras på krisberedskap. Om företagen istället genomför
gemensamma åtgärder kan detta kringgås. Fördelarna med ett samarbete kan dessutom motiveras
med att tidigare undersökningar har påvisat att aktörer som delger varandra information om
krishanteringsstrategier är bättre rustade vid krissituationer. Genom ett samarbete kan en ökad nivå
på den totala krisberedskapen i staden uppnås, dessutom kan de privata aktörerna erhålla mervärde
genom ett ökat förtroende hos kunder.
7.3 Riktlinjer för LFSPOS i Linköping
En brist i den nuvarande krishanteringen i Linköping är avsaknaden av kontaktnät, dels mellan olika
företag men också mellan privat och offentlig sektor. I dagsläget har många privata aktörer dålig
kännedom om varandra och således vet de inte heller hur andra aktörer skulle agera vid en kris. Att
upprätta ett kontaktnät bör således vara den första uppgiften då det praktiska arbetet med LFSPOS i
Linköping inleds. I samband med det inledande arbetet är det dessutom centralt att jobba för att få
med så många aktörer som möjligt. I det samarbete som finns idag genom kommunens
krishanteringsråd saknats ett flertal finansiella företag och från dagligvaruhandeln finns ingen
43
Slutsats
representant med över huvudtaget. Att få med representanter från dagligvaruhandeln är i synnerhet
viktigt med tanke på de livsnödvändiga produkter de säljer.
Flera av de forskare vars arbeten presenteras i denna studie menar att nyckeln till en god
krishantering är att lära från tidigare kriser. På grund av att det inte har förekommit långvariga
elavbrott i Linköping på mycket länge finns ingen erfarenheten av sådana händelser bland de lokala
aktörerna i staden. I samband med stormarna Gudrun och Per var dock andra delar av Sverige
strömlösa under lång tid. Många av de privata aktörer som deltar i LFSPOS ingår i koncerner som
även har verksamheter i de delar av landet som drabbades av elavbrott under stormarna. Genom att
ta del av deras erfarenheter, både om hur enskilda företagsverksamheter och om hur samhället i
stort påverkades, kan användbara lärdomar erhållas.
Under de utförda intervjuerna framkom att samtliga aktörer ställer sig positiva till ett samarbete
genom LFSPOS, men att åsikterna skiljer sig åt gällande vilken nivå krisberedskapen i Linköping bör ha
och hur långt ett privatoffentligt samarbete kan sträcka sig. Att finna rätt nivå för den gemensamma
krisberedskapen kan därför bli en utmaning. I arbetet med detta kan kommunen ha en vikig roll då
de har ett utomstående perspektiv och därför kan identifiera de tydligaste svagheterna i
krisberedskapen. Vi vill även belysa att samarbetet i LFSPOS inte nödvändigtvis måste resultera i
tekniska investeringar för att förbättra krisberedskapen. Bara genom att öka medvetenheten om att
kriser kan inträffa och därefter utforma handlingsplaner för gemensamma ageranden kommer
krisberedskapen i Linköping att höjas.
7.4 Utblick
Ett av de huvudsakliga målen för den här studien har varit att kartlägga den nuvarande beredskapen
för långa elavbrott i Linköping. Detta för att öka medvetenheten hos de medverkande företagen i
LFSPOS och för att kunna använda kartläggningen som en grund för det inledande arbetet med
projektet. Då det praktiska arbetet med LFSPOS har inletts ser vi flera uppslag till vidare studier. För
det första kan det finnas behov av att kartlägga krisberedskapen hos samtliga deltagare i projektet
för att kunna avgöra vilka förbättringsåtgärder som behövs. Dessutom sträcker sig behovet av
krisberedskapen längre än till elavbrott och beredskapen för andra möjliga incidenter bör därför även
undersökas. Slutligen skulle en kvantifiering av kostnader för olika typer av risker och för
riskreducerande åtgärder kunna göra det möjligt att tydligare ringa in vilka typer av åtgärder som är
kostnadsmässigt motiverade.
44
Källförteckning
Alexander, C. (2003) Operational Risk: Regulation, Analysis and Management. Prentice Hall
Andersson, B. (1994) Som man frågar får man svar. Nordstedts Akademiska Förlag
Andersson, J & Malm, A. (2005) Mind the gap! Hur bygger vi broar mellan stat och
näringsliv i arbetet med krisberedskap? Krisberedskapsmyndigheten
Andrioni, J. (1988) Why free ride? Journal of Public Economics 37 (1988) 291-304. North-Holland
Ansvaret för betalningssystemet. Finansinspektionen, rapport 2008:10
Bodie, Z. Kane, A. & M, Alan. (2008) Investments, 7th edition. McGraw-Hill Education
Bolme, P. Isaksson, D. Larsson, A. & A. Rökaeus. (2007) Samhällets säkerhet. Försvarsmakten,
Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket och Styrelsen för psykologiskt försvar
Carroll, A. (1991) The Pyramid of Corporate Social Responsibility.
Business Horizons, Vol 34 issue 4, July-August 1991, pp 39-48
Cieslewicz, J. (2004) Attacks & Accidents Policy to Protect the Power Grid's Critical Computing and
Communication Needs. Leland Stanford Junior University 2004
Cooke, D. & K. Rohleder (2006) Learning from incidents: from normal accidents to high reliability
System Dynamics Review Volume 22 Issue 3, Pages 213 – 239
Cornes, R. & Sandler, T. (1986) The Theory of Externalities, Public Goods and Club Goods.
Cambridge University Press
Crouhy, M. Galai, D. & R,Mark. (2000) Risk Management. McGraw-Hill Professional
Cumming, C. & B, Hirtle. (2001) The Challenges of Risk Management in Diversified Financial
Companies. FRBNY Economic Policy Review, March 2001
Fatemi, A & Luft, C. (2002) Corporate risk management Costs and benefits
Global Finance Journal 13 (2002) 29–38
Frost, C. Barck-Holst, S. Ånäs, P. & Lövkvist Andersen A. (2004) Acceptabla elavbrott? Fyra strategier
för säker elförsörjning. Totalförsvarets Forskningsinstitut
Finanssektorns krisberedskap. Finansinspektionen, rapport 2005:3
Fischer, S. & Molin, G. (2001A.) Elavbrotten i Auckland. FOI rapport (FOI-R--0102--SE)
Fischer, S. & Molin, G. (2001B.) Isstormen i Kanada. FOI rapport (FOI-R--0103—SE)
Gravelle, H. & Rees, R. (2004) Microeconomics, third edition. Pearson Education
Harrington, S. & Niehaus, G. (1999) Risk Management and Isurance. McGraw-Hill Education
45
Källförteckning
Hull, J. (2005) Options Futures and Other Derivatives, 6th edition. Prentice Hall
Hull, J. (2007) Risk Management and Financial Institutions. Prentice Hall
Isemo, A. & Andersson Å. (2005) ”42 000 fortfarande utan ström”. Göteborgs-Posten 2005-01-17
Jacobsen, D.( 2002) Vad, hur, varför? Om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen. Studentlitteratur
Knemeyer,A. Zinn, W. & C. Eroglu. (2008) Proactive planning for catastrophic events in supply chains.
Journal of Operations Management 27, 141–153
Kunreuther, H & Heal, G. (2002) Interdependent Security. Journal of Risk and Uncertainty, December
2002
Kunreuther, H. Heal, G. & P,Orszag. (2002) Interdependent Security: Implications for Homeland
Security Policy and Other Areas. Policy Briefs #108. Brookings Institution, October
Lantz, A. (2007) Intervjumetodik, andra upplagan. Studentlitteratur
McPhail, K. (2003) Managing Operational Risk in Payment, Clearing, and Settlement Systems.
Bank of Canada, Working Paper 2003-2
Przeworski, A. (2003) States and Markets. Cambridge University Press
Reason, J. (1998) Managing the Risks of Organizational Accidents. Ashgate Publishing
Reason, J. (2000) Human error: models and management. BMJ Volume 320, 18 March 2000
Perrow, C. (1984) Normal Accidents: Living with High-Risk Technologies. Basic Books
Spetzler, C. (1968) The Development of a Corporate Risk Policy for Capital Investment Decisions
IEEE Transactions on systems science and cybernetics, Volume 3, September 1968
Testimony of Governor Mark W. Olson. Power outages and the financial system October 20, 2003
The Federal Reserve Board
The Economic Impacts of the August 2003 Blackout.
Electricity Consumers Resource Council (ELCON) - February 9, 2004
Utan el stannar Sverige (1995) Hot och riskutredningen: Stockholm Fritze
Viscusi, W. (1992). Fatal Tradeoff Public & Private Responsibilities for Risk. Oxford University Press
Viscusi, W. (1998). Rational Risk Policy. Oxford University Press
Williams, A. Smith, M. & P., Young. (1998) Risk Management and Insurance: 8th edition.
McGraw-Hill Education
YTT2003-312. (2003) Elanvändarnas ambitioner och krav vid svåra elstörningar. Energimyndigheten
46
Källförteckning
Bildkällor
Cleveland.com Hämtad 2009-05-21
http://blog.cleveland.com/nationworld_impact/2008/12/large_Jaffrey-NH-Dec14-08Ice_Storm_Meye.jpg
Mgx.com Hämtad 2009-05-23
http://www.mgx.com/blogs/wp-content/uploads/2008/03/icestorm23gm.jpg
Svenskenergi.se Hämtad 2009-05-21
http://www.svenskenergi.se/upload/Om%20el/Eln%C3%A4tet/Bilder/elnat_stor.gif
Vägverket.se Hämtad 2009 -05-21
http://www22.vv.se/filer/18800/sverige_midsommartrafiken.jpg
47
Appendix
Intervjufrågor Linköpings kommun
-
Hur ser kommunens krishantering ut idag?
-
Varför anser du att det är viktigt med ett LFSPOS i Linköping?
o
-
Vilka brister finns i krisberedskapen i Linköping idag?
Hur bedömer du sannolikheten för att ett elavbrott som varar ett dygn, två dygn, en vecka,
respektive två veckor skall uppstå?
o
-
Vilka konsekvenser skulle sådana elavbrott få?
För hurdana elavbrott har ni utformat handlingsplaner?
o
Hur långvariga avbrott?
-
Vilka konsekvenser får sådana elavbrott för samhället?
-
Vems intressen styr ert val av handlingsberedskap?
-
I vilka verksamheter har ni reservaggregat?
-
Hur skulle en privat-offentlig samverkan kunna förmildra effekterna av långvariga elavbrott?
-
Har ni förslag på någon konkret handling som kunde medföra bättre krishantering/samverkan?
48
Appendix
Intervjufrågor Tekniska Verken
-
Kan du i korthet beskriva hur eltillförseln fungerar i Linköping? (på ett lekmannamässigt sätt)
-
Skiljer sig eltillförseln i Linköping från andra städer i Sverige?
-
Har det varit något längre elavbrott i Linköping tidigare?
o
Hur långvarigt?
o
Bakgrundsorsak?
-
Vilka möjliga händelser skulle kunna leda till ett längre elavbrott i Linköping?
-
Hur stor bedömer ni att risken är för att någonting sådant skulle inträffa?
-
Vilka åtgärder vidtar ni då ett elavbrott uppkommer?
-
Hur utbrett är det med reservgeneratorer?
o
Skulle ni kunna bistå med fler sådana på kort varsel?
-
Vilka samhällsnyttiga verksamheter får reservel?
-
Hur fungerar ö-drift?
o
Vad händer om den inte fungerar?
49
Appendix
Intervjufrågor Finansiella aktörer
-
Hur bedömer du sannolikheten för att ett elavbrott som varar ett dygn, två dygn, en vecka,
respektive flera veckor skall uppstå?
-
För hurdana elavbrott planerar ni?
-
Hur beräknar och värderar ni risken för elavbrott?
-
Hur fungerar er verksamhet vid ett elavbrott?
o
Vad får detta för konsekvenser för er?
o
Vad blir konsekvenserna för privatkunder och företagskunder?
o
Hur hanteras kontantbrist?
o
Hur bedrivs kundverksamheten?
o
Hur informeras kunderna?
-
Vilket fokus får kundverksamheten vid en sådan situation?
-
Vems intressen styr ert val av handlingsberedskap?
-
Har ni tillgång till ett reservaggregat?
-
Hur skulle ni agera om era konkurrenter investerar i reservaggregat?
-
Er verksamhet fyller en viktig samhällsfunktion, tycker ni att det ligger på ert ansvar att hålla
igång verksamheten även vid en krissituation?
-
Hur skulle en privat-offentlig samverkan kunna förmildra effekterna av långvariga elavbrott? Har
ni förslag på någon konkret handling som kunde medföra bättre krishantering/samverkan?
-
Varför anser du att det är viktigt med ett LFSPOS i Linköping?
50
Appendix
Intervjufrågor Dagligvaruhandlare
-
Hur bedömer du sannolikheten för att ett elavbrott som varar ett dygn, två dygn, en vecka,
respektive flera veckor skall uppstå?
-
Finns det en handlingsplan för hur ni ska agera vid elavbrott?
-
Har ni erfarenhet från tidigare elavbrott?
-
Hur fungerar er verksamhet vid ett elavbrott?
o
Kommer ni fortfarande hålla öppet?
o
Var går avvägningen mellan att bibehålla en god kundservice mot att stänga på grund av
ökad risk för exempelvis rån och stöld.
-
Hur agerar ni om det elektroniska betalningssystemet är utslaget?
o
-
Har ni reservaggregat till er butik?
o
-
Kommer ni att hålla öppet och bara ta emot kontanter?
Kan verksamheten bedrivas som normalt med hjälp av detta?
Er verksamhet fyller en viktig samhällsfunktion, tycker ni att det ligger på ert ansvar att hålla
igång verksamheten även vid en krissituation?
51
52
