2011-08-10
Sid 1 (14)
Risk- och sårbarhetsanalys
2011
SÄKERHETSENHETEN
Gävle kommun, 80184 Gävle
Tfn 026-178000 (vx)
www.gavle.se
Sid 2 (14)
Innehåll
Innehåll
Risk- och sårbarhetsanalys 2011 ....................................................................................... 1
1. Övergripande beskrivning av kommunen. ........................................................... 3
Beskrivning och tolkning av kommunens ansvar för krisberedskap. ............................ 4
2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod. .......................................... 5
3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom
kommunens geografiska område....................................................................................... 6
4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter somt kritiska beroenden inom
kommunens geografiska område....................................................................................... 7
Risker ............................................................................................................................ 7
Sårbarheter .................................................................................................................... 8
Kritiska beroenden ........................................................................................................ 8
5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera
för att hantera extraordinära händelser. ............................................................................. 9
6. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska
område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär
händelse. ......................................................................................................................... 11
Bedömningsgrunder ................................................................................................ 11
Bedömningsnivåer .................................................................................................. 11
Samlad bedömning.................................................................................................. 12
7. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som
kan leda till en extraordinär händelse. ............................................................................. 13
Bedömningsgrunder ................................................................................................ 13
Samlad bedömning.................................................................................................. 13
Åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. ................................ 14
7.1.
Planerade och genomförda åtgärder .............................................................. 14
7.2.
Bedömning av behov av ytterligare åtgärder ................................................. 14
Sid 3 (14)
1. Övergripande beskrivning av kommunen.
Gävle kommun har drygt 95 000 invånare, varav 71 000 i centralorten. Andra större tätorter
är Valbo (7 065), Forsbacka (1 702), och Hedesunda (1 028) samt Norrsundet, Bergby,
Åbyggeby och Forsby (alla med mindre än 1 000 inv.).
Gävle är residensstad i Gävleborgs län med länsstyrelse, högskola och länssjukhus.
Kommunen upptar en landareal på 1 615 km2 och består till 76 procent av skog. Gävles
kuststräcka är 280 km och skärgården innehåller 446 öar.
E4, väg 80 och väg 56 samt Ostkustbanan är de stora trafiklederna genom kommunen.
Järnvägsträckan Gävle - Ockelbo utgör en del av Norra stambanan. Gävle hamn och
farleden är en kommunikationsanläggning av riksintresse. Hamnen består av en allmän del
och en oljehamn, där också omlastning av Arlandas flygbränsle sker.
Sid 4 (14)
Näringslivet i Gästrikland präglas av tung industri. Detta påverkar regionens och
kommunens riskbild, dels genom industriernas egna verksamheter, dels genom transporter
av farligt gods till och från anläggningarna. Även transporterna av farligt gods genom
kommunen är omfattande.
Beskrivning och tolkning av kommunens ansvar för krisberedskap.
Gävle kommuns säkerhetspolicy ligger till grund för ett samordnat och aktivt säkerhetsarbete inom kommunkoncernen. Säkerhetsansvaret följer det normala verksamhetsansvaret
på olika nivåer.
Säkerhetsarbetet omfattar bl. a fortlöpande och aktiv riskhantering, planering och
genomförande av förebyggande åtgärder samt utbildning och information i säkerhetsfrågor.
I säkerhetsarbetet ingår även de lagstadgade uppgifterna enligt lagen (2006:544) om
kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd
beredskap.
Kommunstyrelsen svarar för kommunens uppgifter enligt LEH. Kommunstyrelsen är
krisledningsnämnd och inom kommunstyrelsen finns ett krisledningsutskott som fullgör
krisledningsnämndens uppgifter.
De styrdokument som gäller för säkerhetsarbete och krisberedskap är följande:
Gävle kommuns säkerhetspolicy
Riktlinjer för säkerhetsarbetet Gävle kommun
IT-säkerhetshandbok för Gävle kommunkoncern
Personalpolicy Gävle kommunkoncern
Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor
Plan för hantering av extraordinära händelser
Riktlinjer för ledning och information vid extraordinära händelser
Kriskommunikationsplan vid extraordinära händelser
Sid 5 (14)
2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och
metod.
Säkerhetsansvaret följer det normala verksamhetsansvaret på olika nivåer i kommunen.
Förvaltningar, kommunala bolag och kommunalförbund utser säkerhetsombud, som
samordnar säkerhetsarbetet på förvaltningen/bolaget/förbundet.
Analysarbetet inleddes när säkerhetsombuden, som utgör kommunens riskhanteringsgrupp,
identifierade ett antal risker som kan drabba kommunen och de kommunala
verksamheterna.
En scenarioanalys med temat kemisk olycka och brand i Gävle hamn genomfördes 2008 i
samverkan med Länsstyrelsen Gävleborg och Gästrike Räddningstjänst. Syftet var att i
första hand få erfarenhet av att tillsammans genomföra en konsekvensanalys av en stor
händelse i kommunen som en möjlighet att utveckla krishanteringsförmågan, men även att
använda metaplan som metod i risk- och sårbarhetsarbetet.
En temadag om störningar i elförsörjningen genomfördes för kommunens säkerhetsombud
med sakkunniga från Gävle Energi, Gästrike Vatten, kommunens IT-avdelning (inkl.
telefoni), Gavlegårdarna och Gavlefastigheter.
De förvaltningar, bolag och förbund som svarar för samhällsviktiga verksamheter har
genomfört analys av långvarigt elavbrott vintertid i två steg.
I det första steget gjordes analyserna utifrån öppna frågor om konsekvenser, sårbarheter,
hanteringsförmåga, samverkan och planerade åtgärder. Scenariot var långvarigt elavbrott
utanför Gävle tätort.
Det andra steget påbörjades efter kommunstyrelsens beslut januari 2009 att uppdra till
kommunledningskontorets säkerhetsenhet att tillsammans med Gävle Energi AB genomföra
en riskanalys avseende kontinuerlig el- och värmeförsörjning samt att föreslå åtgärder för
att säkerställa förmågan i samhällsviktiga att motstå allvarliga störningar.
För att skapa en helhetsbild av kommunens förmåga har analysen gjorts med stöd av Ibero
(Instrument för beredskapsvärdering av områdesansvar), som är ett verktyg som behandlar
olika aspekter av krishantering. Verksamheternas analyser kan med stöd av Ibero
sammanställa och sedan analyseras på kommunnivå. Metoden är scenariobaserad. Genom
att analysera flera olika händelser testas förmågan i olika situationer och föreslagna åtgärder
kan värderas ur flera aspekter.
Beredskapssamordnare har tillsammans med säkerhetsombudet vid respektive
förvaltning/bolag/kommunalförbund ansvarat för analyserna. Händelsen som analyserats är
långvarigt elavbrott vintertid som drabbat Gävle tätort och Valbo.
Arbetet med analyserna påbörjades 2009. Influensapandemin gjorde sedan att analysarbetet
fick skjutas på för att sedan slutföras under 2010.
Med stöd av extern konsult genomförde en gemensam scenariodiskussion. Konsekvenserna
av händelsen och kommunens hanteringsförmåga bedömdes och åtgärdsförslag togs fram.
Sid 6 (14)
3. Övergripande beskrivning av identifierad
samhällsviktig verksamhet inom kommunens
geografiska område.
Samhället måste fungera även i händelse av en allvarlig störning eller krissituation. Avbrott
i en verksamhet kan också påverka andra samhällsviktiga verksamheter. Det är viktigt att
identifiera vilka verksamheter som måste kunna bedrivas oavsett vad som händer.
Vissa verksamheter i samhället tillhandahåller samhällstjänster och produkter som om deras
funktionalitet kraftigt minskar riskeras människors hälsa och liv, hotas samhällets
funktionalitet och möjligheten att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati,
rättsäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter.
Samhällsviktig kommunal verksamhet
I förberedelserna för att kunna möta konsekvenserna av influensapandemin 2009
gjordes en inventering av samhällsviktiga kommunala verksamheter. Förvaltningar,
kommunala bolag och kommunalförbund inventerade vilka verksamheter inom
respektive ansvarsområde som måste fungera utan avbrott.
Förvaltning/bolag/kommunalförbund
Kommunledningskontoret
Barn & Ungdom
Bygg & Miljö
Omvårdnad Gävle
Socialtjänst Gävle
Tekniska kontoret
Gästrike Vatten AB
Gävle Energi AB
Gävle Hamn AB
Gästrike Räddningstjänst
Gästrike Återvinnare
Samhällsviktig verksamhet
Ledning och information
Drift av data- och telefonisystem
Förskoleverksamhet och
skolbarnomsorg (begränsad verksamhet)
Miljö- och hälsoskydd
Vård och omsorg om äldre och
funktionshindrade
Individ- och familjeomsorg
Lokal väghållning
Dricksvattenförsörjning
Avloppshantering
Elförsörjning
Värmeförsörjning
Bredband (kommunikationsnät och stadsnät)
Oljehamnen
Räddningstjänst
Avfallshantering
Övrig samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område
Akutsjukvård och hälsocentraler
Samhällsinformation (radio/TV och
Polis
lokalpress)
Elektroniska kommunikationer
Väghållning
Drivmedelsförsörjning
Livsmedelsförsörjning (producenter,
Elförsörjning (utöver Gävle Energi)
butiker, storkök)
Läkemedelsförsörjning
Banker /betalningsförmedling
Vissa transporter
Sid 7 (14)
4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter
somt kritiska beroenden inom kommunens
geografiska område.
Risker
Kommunens riskhanteringsgrupp inventerade 2007 vilka allvarliga händelser som skulle
kunna inträffa och drabba kommunen i stort eller viss verksamhet.
De risker som redovisades vid inventeringen grupperades och sannolikhet och konsekvenser
bedömdes.
Grovanalysen gav nedanstående riskbild:
Riskgrupp
Långvarigt elavbrott
Avbrott värmeförsörjning
Smittat/förorenat vatten
Naturkatastrof
Smitta
Kemikalieolycka
Svår olycka
Stor brand
Brott
Terrorbrott
Allvarliga händelser
Långvarigt elavbrott vintertid, elavbrott med konsekvens
för värme, IT/tele mm
Avbrott leverans av bränsle, avbrott på kulvert från
värmeverk
Infekterat vatten, föroreningar, sabotage, smittspridning
Snöstorm, extremt väder, översvämningar
Pandemi, epidemi, livsmedelsbunden smitta, zoonosutbrott,
djursmitta
Farligtgodsolycka, tågolycka flygbränsle, gasutsläpp,
objektknutna utsläpp till luft, mark eller ytvatten med
miljöeffekt
Olycka med många barn/ungdomar, bussolycka, skidliften
rasar under lovvecka
Brand på äldreboende, skola, flerfamiljshus, Gävle Vapen,
badhuset, storköket
Sabotage i fastigheter, hot/våld mot enskild person,
organisation eller fastighet, anlagd brand
Sid 8 (14)
Social oro
Konflikt
Datastopp
Eskalerande social oro t ex i bostadsområde, hot/ våld mot
organisation eller fastighet
Långvarig strejk/lockout
Avbrott verksamhetssystem, avbrott gemensamt system t
ex telefoni, internetattack, GIS-krasch
Sårbarheter
Sårbarheter vid långvarigt elavbrott
Förmågan att skapa lägesbild, besluta och leda, kommunicera och samverka samt informera
påverkas genom att IT och telekommunikationerna fungerar endast en begränsad tid utan el.
Det blir svårt att få in underlag för lägesbilder och beslut, nå andra aktörer och nå ut med
information.
Det begränsar i sin tur förmågan att rädda och skydda individer och objekt, att hindra
utbredning och spridning av konsekvenserna och sörja för hjälpbehövande.
Sårbarheter vid en pandemi
En omfattande pandemi drabbar all kommunal verksamhet. Mest utsatta kommer
äldreomsorgen och LSS-verksamheten att vara. Kraven på extra insatser för brukarna ökar
samtidigt som en stor del av personalen själva är sjuka och/eller har egna sjuka barn eller
andra anhöriga.
Vissa verksamheter kan tvingas stänga. Personalomflyttningar och ändring/utökning av
arbetstider kommer att krävas för att klara de samhällsviktiga verksamheterna. Det gäller
även el-, värme- och vattenförsörjning. Det finns verksamhetskritiska funktioner som
kommer att vara svåra att upprätthålla. Medborgarna tvingas acceptera sänkt servicenivå.
Kritiska beroenden
Beroenden kopplade till långvarigt elavbrott
De viktigaste beroendena, förutom el, värme och vatten, är kostleveranser, kommunikation
via IT, telefoni och radio, tillgång till drivmedel och framkomliga vägar.
De samhällsviktiga verksamheterna kommer också att vara beroende av information från
kommunledningen och samverkan med fastighetsägare och entreprenörer.
Beroenden kopplade till en pandemi
Prioriterade verksamheter, som vård och omsorg, kommer att ha svårt att klara
personalbemanningen och personal behöver omdisponeras från andra verksamheter.
De viktigaste beroendena förutom el, värme, vatten och IT och tele är tillgången till kost,
mediciner, sjukvårdsmaterial och hygienartiklar, drivmedel och framkomliga vägar.
Verksamheterna kommer att vara beroende av information från kommunledningen och
samordnad samverkan med Landstinget och centrala myndigheter.
Sid 9 (14)
5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga
resurser som kommunen kan disponera för att
hantera extraordinära händelser.
Egna resurser
Reservkraft
Stationära reservkraftsaggregat finns vid den kommunala ledningsplatsen, vid det största
vattenverket och för kommunens IT-drift.
Vid elavbrott finns tio mobila reservelverk disponibla. Dessa är i första hand avsedda för
dricksvattenförsörjning och äldreboenden.
Värmepannor
Två mobila värmepannor finns, avsedda för äldreboenden.
Motorfordon
Antalet eget ägda motorfordon är ca 900 i olika fordonsklasser. En femtedel av dessa är
lastbilar och en tredjedel personbilar. Därutöver finns traktorer, lastmaskiner, grävmaskiner,
snöslungor, snöskotrar och en bandvagn. Samtliga fordon bemannas med egen personal.
Maskinverkstad
Maskinverkstad bemannad med egen personal.
Kopieservice
Kopieservice, som klarar det mest när det gäller tryckning, finns i lokal med stationär
reservkraft.
POSOM
POSOM-organisationen bygger på ett väl utvecklat nätverk, inom geografiskt avgränsade
och sammanhängande områden, mellan samhällsfunktionerna socialtjänsten, primärvården,
skolan, omvårdnad, Svenska kyrkan samt frivilligorganisationen Röda korset. POSOM:s
ledningsgrupp leder och samordnar stödgruppernas verksamhet. Ledningsgruppen upprättar
årliga verksamhetsplan och samordnar utbildningar för stödgrupperna.
Gemensamma resurser
Gästrike Räddningstjänst
Gästrike Räddningstjänst är ett kommunalförbund och ansvarar för räddningstjänsten i fem
kommuner: Gävle, Sandviken, Ockelbo, Hofors och Älvkarleby kommuner. Stationerna i
Gävle och Sandviken är bemannade dygnet runt. I Valbo finns en bemannad styrka under
dagtid på vardagar. Deltidsstationer finns i Skutskär, Hedesunda, Hofors, Ockelbo, Bergby,
Österfärnebo och Storvik. I Järbo och Gysinge finns räddningsvärn. Inom förbundet arbetar
ca 250 personer.
Rakel
Rakelsystemet är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning.
Polismyndigheten har anslutit till systemet och använder det i den dagliga verksamheten.
Gästrike Räddningstjänst inför Rakel under hösten 2011 och kommer att använda Rakel
fullt ut från årsskiftet 2011/2012.
Kommunens energibolag, Gävle Energi AB, testar Rakel under hösten 2011.
Gävle kommun utreder gemensamt med övriga kommunerna i länet förutsättningarna för
anslutning av kommunal verksamhet. Beslut om ev. anslutning kommer under 2012. Beslut
har tagits om licenser för kommunens krisledning.
Sid 10 (14)
Sandsäckar
Sandsäckar ingår i det räddningstjänstmateriel som disponeras av kommunen.
Gästrike Vatten AB
Gästrike Vatten AB är en gemensam driftsorganisation med ansvar för vattenförsörjning
och avloppshantering i Gävle, Hofors, Ockelbo och Älvkarleby kommuner.
Externa resurser
VAKA
För att hjälpa kommunerna med dricksvattenförsörjningen under kriser har
Livsmedelsverket skapat en nationell vattenkatastrofgrupp, VAKA.
VAKA:s uppgift är att vara det stöd som kommuner o kan behöva i samband med problem
i drickvattenförsörjningen. VAKA bistår med sin egen expertkompetens och kompetens
från sitt stora expertnätverk
Nationellt nödvattenlager
Livsmedelsverket har lagt upp förråd med nödvattenmateriel. Materielen är till för att
förstärka kommunernas kapacitet för vattenförsörjning vid problem med
vattenförsörjningen eller annat avbrott som påverkar vattenförsörjningen. Materielen finns
idag tillgänglig i Ljung, Stockholm, Eslöv och Sundsvall.
VMA
VMA, Viktigt Meddelande till Allmänheten, är ett varningssystem som används vid olyckor
och allvarliga händelser, vid svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner och vid
krishantering i samband med extraordinära händelser.
Det finns två nivåer på meddelanden: varning och information. Varningsmeddelande sänds
genast när det är omedelbar risk för skada på liv, hälsa, egendom eller i miljön.
Informationsmeddelande sänds utan krav på omedelbarhet för att förebygga eller begränsa
skador på liv, hälsa, egendom eller i miljön.
Släckmedelscentralen – SMC AB
Oljebolagen i Sverige bildade 1994 företaget Släckmedelscentralen i syfte att förebygga och
släcka bränder på oljedepåer.
Försvarsmakten
Försvarsmakten kan lämna stöd med personal, fordon och materiel när kommunens resurser
inte räcker till. Särskilt viktig resurs är Hemvärnets Gävleborgsgrupp med den lokala
förankringen. Hemvärnet ställer upp under egen ledning och med egna resurser och, när
behov finns, med stöd från frivilliga försvarsorganisationer.
Socialstyrelsens beredskapslager
En svårare pandemi eller epidemi kan innebära att kommunens egna lager av vårdutrustning
i form av sängar och sängutrustning töms. Möjlighet finns att låna utrustning ur
Socialstyrelsens beredskapslager.
GävleDala elnätsägare
Gävle Energi AB och övriga nätägare ingår i elsamverkansområdet GävleDala Elnätsägare.
Organisationen har utvecklats genom branschorganisationen Svensk Energi tillsammans
med Svenska Kraftnät och är anpassad för samverkan och stöd till varandra såväl personellt
som materiellt vid störningar.
Sid 11 (14)
6. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet
inom kommunens geografiska område att motstå och
hantera identifierade risker som kan leda till en
extraordinär händelse.
Ansvaret för olika samhällsviktiga uppgifter under normala förhållanden gäller också under
extraordinära händelser. Kommunen måste kunna upprätthålla samhällsviktig verksamhet,
oavsett situationens omfattning och karaktär.
Bedömningsgrunder
En samlad förmågebedömning har gjorts med användning av indikatorer och
bedömningsnivåer i enlighet med MSB:s föreskrift MSBFS 2010:60.
Grund för bedömningen har varit risk- och sårbarhetsanalyser och bedömningar som gjorts
tidigare:
1. Den scenarioanalys med temat kemisk olycka och brand i Gävle hamn som
genomfördes 2008.
2. Risk- och sårbarhetsanalys med scenariot långvarigt elavbrott som genomförts med
stöd av Ibero, ett verktyg som behandlar olika aspekter av krishantering.
Bedömningar gjordes då efter Iberos bedömningsgrunder och nivåer.
3. Bedömning av förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störningar vid en
pandemi gjordes 2008 då frågan ingick i MSB:s förmågebedömning.
Frågeformulärets beskrivning av förmågan omfattade ett antal indikatorer och en
fyrgradig skala.
Bedömningen avser samhällsviktiga verksamheter som kommunen ansvarar för.
Bedömningsnivåer
Enligt MSB:s föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser ska
nedanstående bedömningsnivåer användas vid en samlad bedömning av var och en av de
båda delförmågorna krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att
motstå allvarliga störningar.
Nivå
1
2
3
4
Beskrivning av förmåga
Förmågan är god
Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister
Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig
Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga
Bedömningen att förmågan är god innebär att kommunen respektive landstinget bedöms ha
resurser och kapacitet att kunna lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära
händelser.
Att förmågan är i huvudsak god men har vissa brister innebär att samhällsservice i viss
mån åsidosätts fö prioritera mer akut verksamhet. Kommunen respektive har inte tillräckligt
med resurser för att lösa sina uppgifter på tillfredställande sätt.
Bristfällig förmåga innebär att kommunens respektive landstingets resurser kraftigt
understigen det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid
extraordinära händelser.
Sid 12 (14)
Att det inte finns någon förmåga eller att den är mycket bristfällig innebär att kommunen
respektive landstinget står i de närmaste oförberett.
Samlad bedömning
Den samlade bedömningen är att förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga
störningar är i huvudsak god men har vissa brister.
Indikatorer där ställda krav är uppfylla är informationssäkerhet, säkerhet och robusthet i
samhällsviktig infrastruktur, reservkraft, personella resurser och samverkan.
Indikatorer där ställda krav inte är helt uppfyllda är möjlighet att flytta den samhällsviktiga
verksamheten till annan plats, materiella resurser och praktisk erfarenhet.
Sid 13 (14)
7. Bedömning av kommunens förmåga att motstå
och hantera identifierade risker som kan leda till
en extraordinär händelse.
Krishanteringsförmåga är förmågan att vid allvarliga störningar leda den egna
verksamheten, fatta beslut inom egen verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb och
tillförlitlig information och vid behov kunna samverka med andra aktörer.
Krishanteringsförmåga handlar om att det ska finnas en god hantering av konsekvenserna av
inträffade händelser, genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra
effekterna av det inträffade.
Bedömningsgrunder
En samlad förmågebedömning har gjorts med användning av indikatorer och
bedömningsnivåer i enlighet med MSB:s föreskrift MSBFS 2010:60.
Grund för bedömningen har varit risk- och sårbarhetsanalyser och bedömningar som gjorts
tidigare:
1. Den scenarioanalys med temat kemisk olycka och brand i Gävle hamn som
genomfördes 2008.
2. Risk- och sårbarhetsanalys med scenariot långvarigt elavbrott som genomförts med
stöd av Ibero, ett verktyg som behandlar olika aspekter av krishantering.
Bedömningar gjordes då efter Iberos bedömningsgrunder och nivåer.
3. Bedömning av förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störningar vid en
pandemi gjordes 2008 då frågan ingick i MSB:s förmågebedömning.
Frågeformulärets beskrivning av förmågan omfattade ett antal indikatorer och en
fyrgradig skala.
Samlad bedömning
Den samlade bedömningen är att krishanteringsförmågan är i huvudsak god men har vissa
brister.
Indikatorer där ställda krav är uppfylla är ledning, samverkan och information,
informationssäkerhet, larm, omvärldsbevakning och personella resurser,
Indikatorer där ställda krav inte är uppfyllda är materiella resurser och praktisk erfarenhet.
Sid 14 (14)
8. Planerade och genomförda åtgärder samt en
bedömning av behov av ytterligare åtgärder
med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens
resultat.
Planerade och genomförda åtgärder
Vid upphandling av drivmedel har ställts krav på leveranssäkerhet /krisberedskap
och villkor finns nu inskrivna i ramavtalen. Arbetet fortsätter med rutiner och
logistik kring bränsleförsörjningen.
Utredning av förutsättningarna för en eventuell anslutning av kommunal
verksamhet till Rakelsystemet utöver Räddningstjänsten har genomförts under
2011.
Förberedd krissida på kommunens hemsida och på intranätet
Krishantering har övats genom deltagande i elbranschens övning Samvete 09 och i
en regional kärnkraftsövning. I oktober genomförs en krisövning med
dricksvattenscenario.
Deltagande i projekt som drivs av Länsstyrelsens beredskapsenhet:
- Sociala risker och social oro
- CBRNE
- Identifiering av samhällsviktig verksamhet
- Kritiska beroenden och grundläggande säkerhetsnivå
- Regional samordning och inriktning
Bedömning av behov av ytterligare åtgärder
Planering för alternativa lokaler för krisledning och samhällsviktiga verksamheter
Plan för krisövningar
Utbildning och övning för kriskommunikationsenheten
Inkopplingsmöjlighet för reservkraft på alla större äldreboenden
Tillgång till fler reservkraftaggregat
Uppföljning av krisberedskapen hos äldreomsorgens externa utförare
Planering av värmestugor/trygghetspunkter
