Personers upplevelse av sexuell hälsa vid urininkontinens: En

EXAMENSARBETE
Personers upplevelse av sexuell hälsa vid
urininkontinens
En litteraturstudie
Lina Berggren
Maria Lundgren
2015
Sjuksköterskeexamen
Sjuksköterska
Luleå tekniska universitet
Institutionen för hälsovetenskap
Luleå tekniska universitet
Institutionen för hälsovetenskap
Avdelningen för omvårdnad
Personers upplevelser av sexuell hälsa vid urininkontinens
– en litteraturstudie
People’s experience of sexual health in urinary incontinence
– a literature review
Lina Berggren
Maria Lundgren
Kurs: Examensarbete 15 hp
Vårterminen 2015
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Handledare: Britt-Marie Wälivaara
2
Personers upplevelser av sexuell hälsa vid urininkontinens
– en litteraturstudie
People’s experience of sexual health in urinary incontinence
– a literature review
Lina Berggren
Maria Lundgren
Institutionen för hälsovetenskap
Luleå tekniska universitet
Abstrakt
Urininkontinens är ett utbrett folkhälsoproblem. Livskvalitén för den drabbade blir
påverkad och upplevelsen av skam medför att många inte söker vård för problemet.
Sexuell hälsa är en central del i människors liv och är viktigt för att kunna känna
välmående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av sexuell
hälsa hos personer med urininkontinens. För att kunna svara på syftet genomfördes
en litteraturstudie med manifest innehållsanalys. Efter litteratursökning och
kvalitetsgranskning valdes 17 artiklar ut för att ingå i studien. Analysen resulterade i
fem kategorier: Att lust och njutning försämras, Att känna sig ofräsch och inte längre
vilja vara spontan vid sex, Att både nuvarande och framtida relationer påverkas, Att
kroppsuppfattning och självkänsla genomgår en förändring och Att sexlivet kan
upplevas positivt. Det är ovanligt att sjuksköterskor pratar med patienter om deras
sexuella hälsa. Det kan bero på många olika anledningar, exempelvis sjuksköterskan
känner att det finns för lite tid, inte har nog med kunskap om hur olika sjukdomar
kan påverka den sexuella hälsan eller att det finns en rädsla att patienten ska känna
sig obekväm i situationen. Att använda sig av BETTER-modellen kan hjälpa
sjuksköterskan att tala med patienter om deras sexualitet. Den ger patienten en
möjlighet att berätta vad sexualitet är för dem och om de upplever några bekymmer
som vården skulle kunna hjälpa dem med.
Nyckelord: Urininkontinens, Sexuell hälsa, Sexualitet, Upplevelser, BETTERmodellen, Omvårdnad, Litteraturstudie, Kvalitativ.
3
Ur ett samhällsperspektiv är urininkontinens (UI) ett utbrett folkhälsoproblem och det
uppskattas att ungefär en halv miljon svenskar är drabbade så pass hårt att det går ut över
deras vardagsliv. I yngre åldrar är det fler kvinnor än män som är drabbade men i äldre
åldersgrupper så jämnas könsskillnaderna ut (Dmochowski, 2005). Definitionen av
urininkontinens är all ofrivillig urinavgång (Abrams et al., 2003) och Statens beredning för
medicinsk utredning ([SBU], 2001) menar att den medicinska definition är; "ofrivilligt
urinläckage som är objektivt påvisbart och som utgör ett socialt eller hygieniskt problem för
individen."
Urininkontinens kan delas in i olika typer gällande patofysiologi, etologi samt behandling
(Dmochowski, 2005). Enligt SBU finns det huvudsakligen fyra grupper och det är:
ansträngningsinkontinens, trängningsinkontinens, överrinningsinkontinens samt
blandinkontinens (SBU, 2001). Ansträngningsinkontinens drabbar sällan män men är den
vanligaste urininkontinensen bland kvinnor och innebär att urinläckage sker i samband med
ansträngning såsom motion, hostningar/nysningar och skratt. Trängningsinkontinens drabbar
både män och kvinnor och innebär att personen upplever täta trängningar och ofta kissar på
sig. Dock kan falska trängningar förekomma där inget urinläckage sker. Kombinationen av
ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens går under benämningen
blandinkontinens. Överrinningsinkontinens innebär att urin rinner över då blåsan är överfylld
(SBU, 2001), vilket framförallt går att finna hos män med någon slags prostataförändring men
är också associerad med diabetes mellitus (Dmochowski, 2005; SBU, 2001).
Att leva med urininkontinens beskrivs som något tabubelagt där många väljer att inte tala om
problemet. Kroppen upplevs som något som de inte längre kan kontrollera och detta medför
en osäkerhet, desperation och maktlöshet (Hägglund & Ahlström, 2007). Många drabbade
måste göra förändringar i sin vardag för att kunna hantera problemet. De lär känna sin kropp
och de signaler som indikerar när det är som störst risk för läckage och kan därmed i
förbyggande syfte uppsöka toaletten. Utöver detta är det många som med hjälp av egenvård
försöker åtgärda problemet. Exempel på detta är användning av vaginal östrogenkräm,
bäckenbottenövningar, vätskerestriktion, träning, (Andersson, Johansson, Nilsson &
Sahlberg-Blom, 2008) samt undvikande av alkohol och att vara ute vid kallt väder (Waller &
Pattison, 2013).
4
Användning av inkontinensskydd ger ett socialt skydd, i den meningen att personer med
urininkontinens kan befinna sig i sociala situationer och undvika att synligt läckage sker. Men
det används inte av alla på grund av dess storlek, kostnaden och att många oroas över att det
ska genereras en urinlukt som andra i omgivningen kan känna (Hedestig, Sandman, Tomic &
Widmark, 2005; Waller & Pattison, 2013). Livskvalitén blir överlag förändrad och det gäller
främst den känslomässiga hälsan som bland annat innefattar känslan av värdighet, autonomi
och sinnesstämning (Guzelsoy, 2014; Xu & Kane, 2013). De drabbade oroar sig ofta över det
potentiella läckaget och den skam läckaget skulle medföra (Zeznock, Gilje & Bradway,
2009). Många försöker även normalisera tillståndet i tron om att när kroppen blir äldre så blir
den försvagad. På grund av skammen och att de anser att andra problem, såsom sjukdom, är
viktigare så är det en stor del som aldrig söker vård utan väljer att själva hantera situationen.
Det beskrivs som en situation som man helt enkelt accepterar och anpassar sig till (Andersson
et al., 2008). Sumardi et al. (2014) beskriver också att urininkontinens drabbar många andra
aspekter i livet såsom familjelivet, prestationer inom jobb och skola samt sexuella
förhållanden.
Singh, Darroch och Ashford (2014) beskriver att sexuell hälsa är en central del i människors
liv och är viktigt för att kunna känna välmående. Sexuell hälsa innebär att kunna vara intim
och att kunna kommunicera om sexuella behov och önskningar. Den innefattar också en bra
självkänsla, en positiv kroppsuppfattning och att vara sexuellt funktionell som innebär att
kunna bli upphetsad, att känna lust och att få sexuell tillfredsställelse. För att sexuell hälsa ska
kunna definieras och förstås måste det även tas hänsyn till sexualiteten (World Health
Organization [WHO], 2010). Southard och Keller (2009) beskriver att när patienter fick
definiera sexualitet beskrev de bland annat: passion, att känna sig åtråvärd och sexig samt att
känna sig manlig respektive kvinnlig. I denna studie kommer den definitionen av sexualitet att
ingå i definitionen sexuell hälsa. Hälsa och ohälsa kan ses på ett kontinuum där ytterligheterna
är frisk och sjuk. En person har inte bara det ena eller det andra utan befinner sig i ständig
rörelse mellan dessa två poler och en person har därmed alltid ett visst mått hälsa så länge
denne är vid liv (Antonovsky, 1991, s. 23-24). I relation till detta kommer sexuell ohälsa inte
att definieras.
Personer med urininkontinens har i större utsträckning en sämre självkänsla och känner ofta
oro och en överdriven ängslan. SBU beskriver också att det finns en mängd olika studier som
pekar på att det bara är hälften av alla drabbade som uppsöker hälso- och sjukvården. Detta
5
tros bero på att besväret upplevs som något generande (SBU, 2001). I Socialstyrelsens
kompetensbeskrivning (2005) beskrivs att sjuksköterskan har som uppgift att tillgodose
patientens basala och specifika omvårdnadsbehov. Till dessa behov räknas bland annat de
fysiska och psykiska behoven. Studien av Guthrie (1999) visar exempel på att dessa riktlinjer
inte alltid följs, då det beskrivs det att hälso- och sjukvårdspersonal sällan talar om sexualitet
med sina patienter. Detta för att de ansåg att det var upp till patienten att ta upp ämnet ifall de
vill prata om det. För att tillgodose personers basala och specifika omvårdnadsbehov är det
viktigt att studera personers upplevelser. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva
upplevelsen av sexuell hälsa hos personer med urininkontinens.
Metod
För att kunna besvara forskningsfrågan genomfördes en kvalitativ litteraturstudie med
inifrånperspektiv. Kvalitativ forskningsmetod används när forskaren vill skapa en ökad
förståelse för människors upplevelser (Backman, 2008, s. 52). Analysen gjordes induktivt, det
vill säga att den utgick från textens innehåll och inte från en bestämd modell eller
teori (Danielson, 2012, s. 335).
Litteratursökning
För att säkerhetsställa att det fanns studier inom det valda området så genomfördes en
pilotsökning (jfr. Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011, s. 61). Pilotsökningen gjordes i Cinahl,
PubMed och Google scholar och visade att det fanns ett tillräckligt stort underlag för att en
litteraturstudie skulle kunna genomföras. I pilotsökningen framkom även olika sökord som
senare kom att användas i den systematiska sökningen. För att identifiera fler söktermer
användes Medical Subject Headings (MeSH) som är ett system som tillhör PubMed. MeSH
gör det möjligt att på ett systematiskt sätt söka fram information där olika söktermer kan
användas i ett och samma begrepp (Polit & Beck, 2012, s. 103). Dessa söktermer
kontrollerades sedan i Cinahl, om det gick under Cinahl headings eller om det klassificerades
som fritextsökning. I sökningen blandades både ämnesord och fritextsökning vilket är det
mest ändamålsenliga (jfr. Willman et al., 2011, s. 72). Sökorden söktes till en början var för
sig och sedan i block genom att använda booleska söktermerna AND och OR, för att på så sätt
kunna ringa in så mycket som möjligt av den relevanta litteraturen (jfr. Willman et al., 2011,
s. 72). Inklusionskriterierna var >18 år, studier på engelska, svenska, danska och norska,
kvalitativ design samt att i Cinahl valdes artiklar som var peer rewieved (ej möjligt i
PubMed). En översikt av sökningen finns i tabell 1. Ingen vald begränsning gjordes gällande
6
när studier publicerats då studier med specifikt fokus på upplevelser av sexuell hälsa är
relativt få
Tabell 1. Litteratursökning
Söknummer
PubMed 2014-01-28
1
2
3
4
5
6
7
8
9
*)
Söktermer
Antal träffar
MSH
MSH
MSH
FT
FT
MSH
MSH
FT
237460
8402
47226
143868
2703
33708
117628
99243
567227
10
11
12
Manuell sökning
MSH
FT
Quality of life
Coitus
Reproductive health
Emotion*
Intimacy
Body image
Sexuality
Sexual health
#1 OR #2 OR #3 OR #4
OR #5 OR #6 OR #7 OR
#8
Urinary incontinence
Qualitative
#9 AND #10 AND #11
Söknummer
CINAHL 2014-01-29
13
14
15
16
17
18
19
20
21
*)
Söktermer
Antal träffar
CH
CH
CH
FT
CH
CH
CH
CH
63775
1180
3839
37902
1611
5646
17357
5456
125408
22
23
24
25
Manuell sökning
CH
FT
Quality of life
Coitus
Reproductive health
Emotion*
Intimacy
Body image
Sexuality
Sexual health
#13 OR #14 OR #15 OR
#16 OR #17 OR #18 OR
#19 OR #20
Urinary incontinence
Qualitative
#21 AND #22 AND #23
#24 AND Peer reviewed
35243
141678
95
6773
69445
56
54
Antal valda
10
1
Antal valda
6
2
*) MSH – MeSH termer i databasen PubMed, CH – CINAHL headings i databasen CINAHL, FT – Fritext sökning, * trunkering
Efter avslutad litteratursökning läste författarna, oberoende av varandra, igenom studiernas
abstrakt. Om abstraktet svarade mot syftet lästes studien igenom i sin helhet och efter det
beslutades det ifall den var relevant för denna litteraturstudie. När båda författarna genomfört
detta jämfördes de båda urvalen av studier och genom diskussion bedömdes det vilka som
skulle ingå i kvalitetsgranskningen (jfr. SBU, 2014a). Fanns en artikel i båda databaserna
7
valdes den bort från en av dem. I den systematiska litteratursökningen valdes 16 studier ut
varav sju stycken fanns med i båda databassökningarna. I de valda studierna gjordes en
genomgång av referenslistan för att hitta ytterligare relevanta studier som inte funnits med i
den systematiska sökningen. Detta genererade ytterligare tre stycken studier och sammanlagt
valdes 19 stycken studier ut för att kvalitetsgranskas.
Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskningen gjordes med stöd från SBUs granskningsprotokoll (SBU, 2014b) som
anpassades och utformades beroende på vilken sorts studie som granskades (jfr. Willman et
al., 2011, s. 108). I granskningsprotokollet ingick syfte, urval, datainsamling, dataanalys och
resultat. De fyra sista frågorna i resultatdelen ingick endast när kvalitetsgranskning utfördes
på studier baserade på grounded theory. I granskningsmallen fanns olika svarsalternativ och
varje bedömningspunkt kunde generera ett (1) poäng. Vid positivt svar, det vill säga om
studien mötte bedömningskriteriet fick den ett (1) poäng och noll (0) poäng om den inte
gjorde det. Sedan räknades poängen om till procent och studierna blev graderade med låg,
mellan eller hög kvalité (jfr. Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006, s. 95-96). Utifrån tabell 2
går det att utläsa de olika kvalitétsgraderna. För att ge granskningen större tyngd genomfördes
den av båda författarna, oberoende av varandra, för att sedan göra en jämförelse mellan de
båda (jfr. Willman et al., 2011, s. 93). Olikheter i granskningarna diskuterades tills enighet
uppstod.
Tabell 2. Översikt på kvalitetsgradering
Gradering
%
Grad I (Hög)
80-100 %
Grad II (Medel)
70-79 %
Grad III (Låg)
60-69 %
Efter granskningen valdes 2 artiklar bort på grund av att de hade under 60 %. Artiklar från
grad tre och uppåt valdes ut. Varför artiklar med låg kvalitet valdes ut till studien var på grund
av att de hade betydelsefulla upplevelser beskrivna. Då studien inte skulle generera teori eller
sammanställa evidens var kvalitén inte det mest relevanta utan upplevelsen var det som stod i
fokus. De studier som kom att ingå i analysen presenteras i tabell 3.
8
Tabell 3. Översikt av studier ingående i analysen (n=17)
Författare, År, Land
Typ av studie
Deltagare
Metod
Datainsamling/analys
Kvalitativa intervjuer/
fenomenologisk
analys.
Huvudfynd
Kvalitet
Akyuz, Kok, Kilic &
Guvenc, 2013, Turkiet
Kvalitativ
12
Kvinnor upplevde negativa effekter på sexuell funktion och beteende
för att hantera UI. Den ofrivilliga UI orsakade känslor av skam när
det skett under samlag. Det hade lett till en oförmåga att njuta av
samlag då det orsakat förlust av sexuell lust.
76 %, medel
Ashworth & Hagan, 1993,
England
Kvalitativ
28
Kvalitativa intervjuer/
fenomenologisk
analys
Inkontinens är dåligt känd, ofokuserad, sällan diskuteras eller tänkt
på – tabu. Det är svårt för de drabbade att själva fokusera och tänka
klart. Drabbade kan reagera med apati. Inkontinensen ses som ett
personligt problem med att hålla kontroll.
70 %, medel
Bradway & Strumpf,
2008, USA
Kvalitativ
17
Kvalitativa intervjuer/
narrativ analys
Kvinnor upplevde en moralisk och psykologisk sårbarhet när dem
beskrev upplevelser som skapade överbelastning och fick dem att
skapa en hanteringsstrategi. Dessa strategier påverkade kvinnornas
moral, andliga, fysiska, psykiska och sociala områden.
76 %, medel
Coyne, Margolis,
Jumadilova, Bavendam,
Mueller & Rogers, 2007,
USA
Kvalitativ
Kvantitativ
34
Fokusgrupper/
kvalitativ
innehållsanalys
deskriptiv statistik
Både kontinenta och inkontinenta kvinnor beskrev svårigheter att
uppnå orgasm på grund av smärta, rädsla för inkontinens, eller
ångest relaterad till samlag.
65 %, låg
Delarmelindo, Parada,
Rodrigues & Bocchi,
2013, Brasilien
Kvalitativ
18
Kvalitativa intervjuer/
grounded theory
analys
Kvinnor upplevde en moralisk och psykologisk sårbarhet när dem
beskrev upplevelser som skapade överbelastning och fick dem att
skapa en hanteringsstrategi. Dessa strategier påverkade kvinnornas
moral, andliga, fysiska, psykiska och sociala områden.
76 %, medel
Hayder, 2012, Tyskland
Kvalitativ
32
Kvalitativa intervjuer/
grounded theory
analys
UI resulterade i förändringar i deltagarnas sexliv som påverkade
både dem och deras partner. En del deltagare uppgav att en del av
deras manliga eller kvinnliga identitet förlorades på grund av
restriktioner i sexuell aktivitet som berodde på urinläckage.
72 %, medel
Hayder & Schnepp, 2010,
Tyskland
Kvalitativ
32
Kvalitativa intervjuer/
grounded therory
analys
Personer med inkontinens använder komplexa strategier för att återta
kontrollen. Dessa inkluderar (a) förberedelser för nästa behov av att
urinera eller nästa episod av inkontinens, (b) att söka efter eventuella
behandlingar och (c) som bilda en cirkel av förtroende.
84 %, hög
9
Författare, År, Land
Typ av studie
Deltagare
Metod
Datainsamling/analys
Epidemiologiskt
frågeformulär,
fokusgrupper och
intervjuer/deskriptiv
statistik och
fenomenologisk
analys
Huvudfynd
Kvalitet
Hemachandra, Rajapaksa
& Manderson, 2009, Sri
Lanka
Kvalitativ
Kvantitativ
53
1718
Kvinnor ansåg inte UI som ett hälsoproblem, trots att det påverkade
utomhusaktiviteter, sexliv och känslan av välmående. Kvinnor sökte
sällan behandling. Detta berodde på rädsla för vaginal undersökning,
skam, genans och tro att stressinkontinens var en naturlig
konsekvens efter att fött barn.
76 %, medel
Hägglund & Wadensten,
2007, Sverige
Kvalitativ
13
Kvalitativa intervjuer/
fenomenologisk
hermeneutisk analys
Trots att UI upplevdes som något privat, så var kvinnor var öppna att
prata om upplevelsen att leva med UI. Rädslan för att förödmjukelse
hämmade kvinnor från att söka vård för långvarig UI.
76 %, medel
Iyigun, Ayhan & Tastan,
2011, Turkiet
Kvalitativ
15
Semistrukturerade
intervjuer/
fenomenologisk
analys
Efter prostatektomi upplevde män problem med UI och erektil
dysfunktion. Att bli utskrivna utan information om hur de skulle
sköta kateter i hemmet, UI och erektil dysfunktion gjorde att männen
upplevde svårigheter och fann det svårt att hantera problemen.
76 %, medel
Komorowski & Chen,
2006, USA
Kvalitativ
15
Semistrukturerade
intervjuer/
fenomenologisk
analys
Kvinnor som levde med UI upplevde negativa erfarenheter så som
osäkerhet om UI, egen skuld, undvikande, emotionell isolering och
önskan om behandling.
76 %, medel
MacDonald & Butler,
2007, Kanada
Kvalitativ
6
Semistrukturerade
intervjuer/ tematisk
analys
De upplevde att UI hade påverkat deras livskvalité, speciellt deras
självkänsla. De beskrev förlust av kroppskontroll, värdighet och
självständighet.
70 %, medel
Mason, Glenn, Walton &
Appleton, 1999,
Storbritannien
Kvalitativ
42
Kvalitativa intervjuer/
kvalitativ
innehållsanalys
En del kvinnor upplevde stor inverkan på deras liv, både fysiskt och
psykologiskt. Det fanns stora problem som berodde på restriktioner
för kvinnorna, oro eller konstant medvetenhet om tillståndet och
känslor av skam.
88 %, hög
O’Connell, Baker &
Munro, 2007, Australien
Kvalitativ
Kvantitativ
212
Semistrukturerat
frågeformulär/
kvalitativ
innehållsanalys
Deskriptiv statistik
Urininkontinens fortsatte vara ett ihållande problem för män som
genomgått prostataoperation, detta påverkade ibland deras partners.
Urininkontinensen påverkade deras välmående.
70 %, medel
10
Författare, År, Land
Typ av studie
Deltagare
Metod
Datainsamling/analys
Semistrukturerade
intervjuer/ grounded
theory analys
Huvudfynd
Kvalitet
Roe & May, 1999,
England
Kvalitativ
27
Inkontinens är tydligt sammanvävt i personers sexualitet och
sexuella identitet. Vårdpersonal uppmärksammar sällan hur UI
påverkar sexualitet när standard vård ges.
70 %, medel
Roos, Thakar, Sultan,
Burger & Paulus, 2013,
Nederländerna
Kvalitativ
37
Semistrukturerade
intervjuer/ kvalitativ
innehållsanalys
POP och/eller UI har en negativ effekt på kroppsbilden. Kvinnor
med UI skämdes över inkontinensen samt hade rädsla för att lukta
urin. Rädsla för inkontinens under samlag påverkade lust,
upphetsning och förmågan att uppnå orgasm.
76 %, medel
White, Patterson, Jordan,
Magin, Attia, & Sturm,
2014, Australien
Kvalitativ
8
Semistrukturerade
intervjuer/ tematisk
analys
Resultatet visade att den bestående effekten av UI/PSUI hos
strokedrabbade medförde förändringar i yrkesförmåga samt minskad
livskvalité.
76 %, medel
UI – urininkontinens, POP - pelvic organ prolapse, PSUI - post-stroke urinary incontinence
11
Analys
Manifest innehållsanalys användes vilket innebar att det som var synligt och uppenbart var det
som beskrevs utan att det gjordes en djupare tolkning av någon underliggande mening. Studierna
lästes sedan igenom ett flertal gånger för att skapa en helhetsbild av innehållet (jfr. Graneheim &
Lundman, 2004). För de artiklar som var både kvantitativa och kvalitativa, lades fokus endast på
den kvalitativa delen. Sedan arbetade författarna var för sig med att markera textenheter i
artiklarnas resultat som svarade mot denna studies syfte (jfr. Graneheim & Lundman, 2004). Det
kunde vara både långa meningar och enkla fraser. Vikten låg på att inte ta textenheten ur dess
kontext men ändå undvika att göra den för stor och bred. Sannolikheten att den innehåller flera
upplevelser ökar om den är för bred vilket försvårar analysen och en för kort textenhet, såsom ett
enda ord resulterar i fragmentering (Graneheim & Lundman, 2004). När alla textenheter markerats
jämfördes dessa mellan de båda författarna och diskussion pågick tills dess att enighet uppnåddes
gällande vilka textenheter som skulle föras vidare i analysen (jfr. SBU, 2014a).
Författarna skrev in textenheterna i ett dokument utan att ändra på något från originalkällan.
Textenheterna och artiklarna blev markerade med en bokstav för att det skulle gå att härleda
textenheten tillbaka till originalkällan. Sedan markerades textenheten med en siffra för att markera
vilken textenhet i artikeln det var, exempelvis A:1. Textenheterna översattes de till svenska och
översättningen vara så textnära som möjligt men ändå med korrekt svensk grammatik. Sedan
kondenserades textenheterna genom att de kortades ner och oväsentligt innehåll skalades bort så
att kärnan i dem bevarades (Graneheim & Lundman, 2004). Analysen fortsatte genom att
textenheter med liknande upplevelser parades ihop och blev markerade med en förstasiffra för att
ange vilket analyssteg det var och en andrasiffra för att markera vilken kategori i analyssteget det
handlade om, exempelvis 4:1. De nya kategorierna fick även kategorinamn som speglade de
textenheter som den innehöll. Kategorinamnen var beskrivande och detaljerade annars kunde
viktiga upplevelser gå förlorade och det hade försvårat en fortsatt analys av texten (jfr. Danielson,
2012, s. 341).
Analysen fortsatte och markerades med en ny förstasiffra för varje analyssteg och ny andrasiffra
för att markera vilken kategori i analysteget det var. De textenheter som inte passade ihop med
någon annan följde med i varje analyssteg och fick längs med arbetets gång naturligt falla in där
det passade. Kategorierna slogs samman och breddades till dess att de uteslöt varandra i innehåll
och att all data var inkluderad (Graneheim & Lundman, 2004). Kategorierna sammanställdes
12
genom att använda de textenheter som kategorierna byggde på och resultatet presenterades i
brödtext.
Resultat
De fem kategorier som analysen resulterade i presenteras i tabell 4. Personerna i de olika studierna
benämns med person/personer och hen. Om författarna ansett att det varit relevant för den
beskrivna upplevelsen har könsbestämda pronomen från originalkällan använts.
Tabell 4. Översikt av kategorier (n=5)
Kategorier
Att lust och njutning försämras
Att känna sig ofräsch och inte längre vilja vara spontan vid sex
Att både nuvarande och framtida relationer påverkas
Att kroppsuppfattning och självkänsla genomgår en förändring
Att sexlivet kan upplevas positivit
Att lust och njutning försämras
Urininkontinensen gjorde att de drabbade upplevde skam, speciellt när det skedde i samband med
samlag. En person beskrev det som att världen rasade ihop då det skedde under samlag och att hen
mådde dåligt över att sängen blev våt och smutsig. Personer upplevde det därför svårt att njuta av
sex och att deras lust minskade (Akyuz, Kok, Kilic & Guvenc, 2014). Oförmågan att njuta av sex
gav känslan av att vara otillfredsställd i livet (Komorowski & Chen, 2006). Eftersom
urininkontinens upplevdes obehagligt (Hayder, 2012) påverkades och begränsades sexlivet för
många (Akyuz et al., 2014; Ashworth & Hagan, 1993; Hayder, 2012; Hemachandra, Rajapaksa &
Manderson, 2009; Komorowski & Chen, 2006). Det fanns en känsla av att inte vara fri och en
ständig rädsla för att läckage skulle ske (Coyne et al., 2007), vilket resulterade i att många inte
kunna hänge sig och njuta av sex (Coyne et al., 2007; Mason, Glenn, Walton & Appleton, 1999;
Roos, Thakar, Sultan, Burger & Paulus, 2014). Det fanns även en oro över hur det skulle komma
att kännas för partnern om det skulle ske (Roos et al., 2014). Oro och rädsla gjorde det svårt att
slappna av och att det upplevdes svårt att uppnå orgasm (Coyne et al., 2007; Roos et al., 2014).
Det beskrevs att sinnestillståndet kom att vara avgörande ifall orgasm skulle vara möjligt (Coyne
et al., 2007).
“No, because you can’t, you can’t give yourself to the moment if you’re thinking: ‘Am I still
wet?’, or ‘Am I going to leak?’, ‘Is he going to feel that I leak?’, ‘How is that going to feel for
him? ´” (Roos et al., 2014, s. 749).
13
“I don’t feel as free. I’m afraid that I’m going to wet. It’s just a little dribble, but it’s enough
that I feel conspicuous about it. And therefore . . . I won’t allow myself to relax enough to
climax. It’s embarrassing to me to be in that position” (Coyne et al., 2007, s. 662).
Känslorna av rädsla och oro var en anledning till att en del undvek att ha samlag (Coyne et
al., 2007; Iyigun, Ayhan & Tastan, 2011; Roos et al., 2014) även om de fortfarande kände
lust (Roos et al., 2014). Förmågan att ha samlag förändrades för många (O’Connell, Baker
& Munro, 2007) och sexuella handlingar som tidigare utövats, gick inte längre att utföra då
de upplevdes obehagliga (Hayder, 2012) eller fysiskt smärtsamma (Akyuz et al., 2013;
Hayder, 2012). Personer berättade att de stressade sig igenom samlag eftersom de inte kunde
njuta av det (Coyne et al., 2007) vilket gjorde att de själva inte kunde uppnå orgasm (Coyne
et al., 2007; Roos et al., 2014).
‘Mine tends to be more of a mental thing because I am worried about . . . getting through this,
and so [I think] “look, hurry up and get it over with” because . . . I know I am not going to get
any satisfaction just based on that, and so it’s not very pleasurable to me, and that’s another
deterrent to wanting to even try’ (Coyne et al., 2007, s. 661).
I en studie (Roos et al., 2014) berättade personer att deras försök att förhindra samlagsinkontinens
gjorde att de utvecklat olika copingstrategier såsom att de tömde blåsan före samlag, undvek vissa
positioner, skyndade sig genom sex, undvek orgasm (Coyne et al., 2007; Roos et al., 2014) eller
att de spände sig i underlivet (Akyuz et al., 2014). I en studie (Roe & May, 1999) beskrevs att de
hjälpmedel och tekniker som användes för att försöka hantera inkontinens kunde påverka
sexualitet, relationer samt orsaka förlägenhet.
Rädsla och oro för läckage vid samlag gjorde att kvinnor spände sig i underlivet vilket kunde leda
till samlagssmärta (dyspareuni) (Roos et al., 2014). I en studie (Akyuz et al., 2014) beskrev en
person att försöken att inte läcka under samlag gjorde att denne, utöver smärta, kände sig obekväm
och upplevde att världen vändes upp och ner. Det tog längre tid att bli upphetsad och en person
uttryckte det som att hen verkligen behövde bli smekt (Coyne et al., 2007). Personer berättade att
när de väl blivit upphetsade så var de ofta tvungna att avbryta samlaget på grund av behovet att gå
på toa och det gjorde att deras upphetsning minskade (Coyne et al., 2007; Roos et al., 2014). I
studien (Hemachandra et al., 2009) beskrevs det att inkontinensen försämrade sexlivet. Några
upplevde dock att urininkontinens hade en mer indirekt påverkan på intimiteten och inte specifikt
på den sexuella aktiviteten (Bradway & Strumpf, 2008).
14
De talades sällan om bristen på den egna sexuella tillfredsställelsen utan uttryckte att de var nöjda
utan orgasm så länge deras partner var nöjd (Coyne et al., 2007). De var inte heller oroliga för de
egna otillfredsställda behoven, men de kände rädsla för att partnern skulle lämna dem
(Hemachandra et al., 2009). En person uppgav att hen inte brydde sig om att få orgasm men att
hens partner ansåg att det var viktigt (Coyne et al., 2007). I en studie (Akyuz et al., 2014) beskrev
kvinnor att deras sexlust minskade naturligt med åldern och att urininkontinensen påskyndade
detta.
Att känna sig ofräsch och inte längre vilja vara spontan vid sex
Personer beskrev att lusten för sex påverkades av olika anledningar, bland annat på grund av att de
kände rädsla för att lukta urin, att de kände sig smutsiga och att de upplevde det svårt att vara
spontan (Roos et al., 2014). Personer i studien (Coyne et al., 2007) upplevde att problemet med att
inte kunna vara utan urininkontinensskydd särskilt länge gjorde att de försökte passa in sex och
det var en anledning till att romantiken och spontaniteten försämrades (Coyne et al., 2007).
Spontaniteten i sexlivet förändrades (Hayder, 2012; Hägglund & Wadensten, 2007) även på grund
att de ville förbereda sig genom att sätta skydd på sängen, begränsa vattenintag en stund innan,
göra flera toalettbesök och tvätta sig (Hayder, 2012). De var medvetna om urinlukten och de var
därför ovilliga att inleda någon sexuell aktivitet om de inte var nyduschade (Coyne et al., 2007;
Hägglund & Wadensten, 2007). Personer med urinkontinens upplevde att deras brist på sexuell
spontanitet störde deras partner (Coyne et al., 2007). Även om det inte spelade roll för partnern så
kände de sig inte fräscha och det hämmade intimiteten och sexlivet (Hägglund & Wadensten,
2007). Trots att de tvättat sig före beskrev de att det fanns en känsla av att inte vara ren och det
gjorde att de inte ville medverka i oralsex (Coyne et al., 2007). Underlivet upplevdes som något
tabu och de hade svårt att förklara varför (Hayder, 2012). Personer i en studie (Ashworth &
Hagan, 1993) berättade att de inte tyckte om sitt underliv och att det kändes som en smutsig del av
dem.
“However, one doesn’t want to be caressed only from the belly button up and from the knee
down [to limit], that it’s only allowed there, and, try to make it clear to a man that the genital
area is for you taboo, it’s very difficult, with the whys and wherefores” (Hayder, 2012, s. 541).
En person beskrev att hen inte kände sig bekväm och ville därför inte inleda till sex längre (Coyne
et al., 2007). De fanns vilja att åtgärda urininkontinensen då det medförde hinder (Hägglund &
15
Wadensten, 2007) och i sin strävan efter normalt och meningsfullt sexliv stärktes personernas
motivation att fullfölja bäckenbottenövningsprogrammet (Hayder, 2012).
Att både nuvarande och framtida relationer påverkas
Urininkontinensens negativa effekter på den egna sexualiteten gjorde att det upplevdes ångestfyllt
med förhållanden (Hayder & Schnepp, 2010), samt att partnerskap och sexualitet kom att
betraktas som omöjligt för många (Hayder, 2012). Det upplevdes svårt att ingå relationer med en
ny partner (Hayder, 2012; Hayder & Schnepp, 2010; White et al., 2014) relaterat till
problematiken med att hantera urininkontinensen (White et al., 2014).
…‘‘Um well I’ve been married twice and I’ve had numerous lady friends, so it has affected
me. I was a very social person so it has affected me in that sense . . . I still retain friendships
but um [intimate] relationships, that is a different matter’’ (White et al., 2014, s. 130).
För de personer som inte upplevt att urinläckage skett under samlag fanns stor rädsla och oro att
det skulle ske (Delarmelindo, Parada, Rodrigues & Bocchi, 2013; Mason et al., 1999). Det
resulterade en del avvisade alla närmanden (Delarmelindo et al., 2013) medan andra fortfarande
hade samlag men uttryckte att skulle urininkontinens ske under samlag skulle framtida sexuella
relationer begränsas (Akyuz et al., 2014). Svårigheterna med att acceptera urininkontinens
medförde att de kände sig mindre attraktiva och det inverkade också negativt på sökandet efter en
ny partner (Hayder, 2012).
“A great problem would be, assume that I now became acquainted with a woman. Well, then I
don’t know how to take it any further. I’d go bright red with shame. I don’t know what I’d tell
her […], yes, these are the fears. They play a very large role. I just don’t have that much selfconfidence” (Hayder, 2012, s. 541).
Svårighetsgraden av urininkontinensen var en faktor som påverkade viljan att inleda en intim
relation (Hayder, 2012). Det upplevdes problematiskt att prata om tillståndet med en ny partner
(Hayder, 2012; Hayder & Schnepp, 2010) då rädslan fanns att bli avvisad (Hayder & Schnepp,
2010). Det fanns tankar om att ingen vill ha sex med dem när det fanns risk för att urinläckage
kunde ske (Coyne et al., 2007).
“So I mean what guy when they first hook up with a girl wants a girl that pees all over the
place? It’s just not pleasant” (Coyne et al., 2007, s. 663).
16
Sexlivet blev förändrat av urininkontinensen vilket påverkade båda partnerna i förhållandet så att
de kände sig skadade. En person med urininkontinens kände rädsla för att uppleva smärta vid
samlag vilket gjorde att hen inte ville ha sex och detta hade partnern svårt att förstå. Personer som
var drabbade av urininkontinens beskrev att deras partner behövde förstå att förändringen i
sexualiteten inte berodde på dem. En deltagare berättade att de inte pratade med varandra om
problemet och att partnern inte hade någon förståelse för de negativa effekterna som
urininkontinensen medförde (Hayder, 2012).
“I didn’t want it sometimes out of fear, because I knew it would hurt again, and that naturally
went down in such a way as, she doesn’t want me anymore or what’s up with her now”
(Hayder, 2012, s. 541).
En person berättade att trots hjälp från partnern så kände hen sig dålig i sängen och situationen
upplevdes svår (Akyuz et al., 2014). Det beskrevs att både det egna intresset för sex och partnerns
intresse för dem blev förändrat och en person berättade att partnern inte längre ville ha sex på
grund av urininkontinensen, vilket gjorde att oron fanns att hen skulle träffa någon ny
(Hemachandra et al., 2009). De sexuella problem som upplevdes med partnern var något som
många försökte förlika sig med men blev en källa till depression (Roe & May, 1999).
Att kroppsuppfattning och självkänsla genomgår en förändring
Urininkontinens kunde leda till att personer upplevde negativa känslor kring sig själv och sin
kropp (Ashworth & Hagan, 1993; Roos et al., 2014). De upplevde ett lidande och kände att de
hatade sin kropp (Hemachandra et al., 2009) och att kroppen hatade dem (Coyne et al., 2007).
“I hate my body. I am always suffering. No social life, no outings…” (Hemachandra et al.,
2009, s. 1399).
Personer i en studie (Roos et al., 2014) beskrev att kroppsuppfattningen påverkades på grund av
behovet att bära inkontinensskydd och att de kände sig generade vid förekomsten av
samlagsinkontinens. Personer som drabbats av urininkontinens upplevde det som en förlust av
kroppskontroll (MacDonald & Butler, 2007) och att det var en grundläggande kroppsfunktion de
borde kunna kontrollera (Roos et al., 2014). Många ansåg att urininkontinens var något som
antingen hände äldre kvinnor eller små barn (Roos et al., 2014) och känslorna av regression till
barndom kunde ha en förödande negativ inverkan på självkänslan (MacDonald & Butler, 2007).
En kvinna ifrågasatte varför hon var tvungen att gå igenom det och hon ville inte längre göra de
saker som fick henne att må bra och känna sig önskvärda som kvinna eftersom det kändes
17
meningslöst (Coyne et al., 2007). De drabbade beskrev att självkänslan försämrades (Coyne et al.,
2007; Hemachandra et al., 2009; MacDonald & Butler, 2007; White et al., 2014) och att de
upplevde skam (Hemachandra et al., 2009; White et al., 2014). Urininkontinensens inverkan på
det sexuella medförde även att många upplevde en förlust av självförtroende och självbild, vilket
ledde till en ökad självmedvetenhet och känsla av att inte vara attraktiv (Coyne et al., 2007).
“The act of intercourse has never been an important thing to me, but my self-concept, that
area of who I am, I wish could be better. I think that the way I view myself and those things,
and feeling not feminine, or not even feminine, but attractive or comfortable with myself”
(Coyne et al., 2007, s. 662).
En person förklarade att hen inte kände något hat mot sig själv eller sin kropp eftersom hen inte
kunde vara på något annat sätt (Ashworth & Hagan, 1993). I studien (Hayder, 2012) framgick det
att de som lyckats acceptera urininkontinens som en oföränderlig del av sig själv, fick en stark
känsla av självrespekt och att självförtroendet utvecklades vilket möjliggjorde nya intima
relationer.
Att sexlivet kan upplevas positivt
För en del så hade urininkontinensen inte påverkat sexlivet (Akyuz et al., 2014; Roos et al., 2014)
och de hade fortfarande en sexuell relation med sin partner (Hemachandra et al., 2009). I en studie
(Roos et al., 2014) framkom det att många av de som ansåg att sexlivet inte påverkats kände så
tack vare att urininkontinens inte skett under samlag (Roos et al., 2014). Personer beskrev även att
de funnit framgångsrika metoder för att undvika att det skulle ske (Roos et al., 2014) och att
inkontinensåtgärderna blivit en del av sexlivet (Hayder, 2012). De med mild urininkontinens var
inte rädda för att läckage skulle ske under samlag och vissa uttryckte även att det inte behövde
vara oerotiskt ifall det gjorde det (Hayder, 2012).
“If it’s only a few drops, then it’s absolutely neither bad nor unerotic” (Hayder, 2012, s. 540).
I studien (Hayder, 2012) beskrev personer att de funnit nya sätt att ägna sig åt sexuell intimitet och
att de genom diskussion med sin partner upptäckte och utvecklade ett meningsfullt sexliv trots
urininkontinensen. Även om sexlivet inte var påverkat så kände dock en del personer en rädsla och
ångest över att det skulle komma att bli påverkat längre fram (Akyuz et al., 2014). Ofta skedde
urininkontinens i samband med orgasm (Bradway & Strumpf, 2008; Coyne et al., 2007) och en
person berättade att det varken påverkade hen eller partnern (Bradway & Strumpf, 2008). De
18
personer som upplevde sexuella problem på grund av urininkontinensen kände att det kunde dela
detta med partnern (Akyuz et al., 2014).
Diskussion
Syftet med denna studie var att beskriva sexuell hälsa hos personer med urininkontinens. Analysen
resulterade i fem kategorier: att lust och njutning försämras, att känns sig ofräsch och inte längre
vilja vara spontan vid sex, att både nuvarande och framtida relationer påverkas, att
kroppsuppfattning och självkänsla genomgår en förändring och att sexlivet kan upplevas positivt.
Resultatet i denna studie visade att sexlust och njutning påverkades för många vilket naturligt
medförde ett försämrat sexliv och i slutändan en försämrad sexuell hälsa. En av anledningarna var
att många kände en rädsla och oro, ofta på grund av oförmåga att hantera urininkontinens i
sexlivet. Detta kan antas vara en konsekvens av att många känner skam och förlägenhet för
tillståndet och söker därför inte hjälp (Horrocks, Somerset, Stoddart & Peters, 2004). Personer i
denna studie försökte att hantera urininkontinensen och utformade egna copingstrategier. Dessa
copingstrategier var inte alltid funktionella i den utsträckningen att de kunde känna sig bekväma
och trygga i sexuella situationer och därmed påverkades lust och njutning.
Resultatet i denna studie visade det också att många kände sig ofräscha och att spontaniteten för
sex drabbades. Känslan att uppleva sitt underliv som ofräscht och smutsigt gjorde att sexlivet och
därmed den sexuella hälsan försämrades. Det går förstå i jämförelse med studien Zielinski, Miller,
Kane Low, Sampselle och DeLancey (2012) där det presenterades en positiv korrelation mellan
genital kroppsbild och sexuell hälsa. Det vill säga ju bättre genital kroppsbild desto bättre sexuell
hälsa och tvärtom. Bristen på spontanitet är ett genomgående tema för de som drabbats av
urininkontinens och i en studie av Brittain och Shaw (2007) beskrivs det att även närstående
utvecklat strategier för att hantera partnerns urininkontinens, vilket påverkade deras livsstil. Det
beskrevs att de försökte skydda säng och kläder på olika sätt, att de valde kläder åt sin partner där
eventuella läckage inte skulle synas och att de ställde klockan och klev upp på nätterna för att
väcka partnern så att denne skulle gå på toaletten. Utöver dessa fysiska strategier utvecklade de
även psykologiska strategier som påverkade dem mycket mer. Exempel på detta var att de byggde
upp en mental karta över var toaletter fanns. Detta påverkade deras spontanitet då de inte kunde
besöka platser där toaletter inte fanns tillgängliga. Fungerade inte dessa strategier valde de att
istället begränsa sociala aktiviteter såsom att hälsa på vänner eller att ha vänner hemma hos sig
själv (ibid.).
19
I denna studies resultat återfinns en kategori som belyser att relationer blev påverkade. Där blev
det också tydligt att problemet upplevdes genant och att det var tabubelagt att tala om det med en
ny partner. Att känna ovilja att prata om det går även att finna i studien Horrocks et al., (2004) där
äldre kvinnor som var drabbade av urininkontinens beskrev att de kände skam. Dock var det inte
intima relationer som var i fokus utan där beskrev personer att de inte ens kunde tala om
urininkontinens med familj, vänner eller vårdpersonal. De ville dölja problemet och beskrev
känslor av förlägenhet, förnedring och avsky. Känslor som de uttryckte var associerade med
urininkontinens (ibid). I en studie (Fultz et al., 2005) framkommer det att personer med
urininkontinens upplever en emotionell påverkan och rapporterar signifikant mer depressiva
symptom än de som inte är drabbade. I jämförelsen av män och kvinnor med urininkontinens visar
män i större omfattning mer depressiva symptom än kvinnor.
I denna studie framkom det att det inte bara var nya relationer som kom att påverkas. Personer
beskrev att även partnerns intresse för sex minskade på grund av inkontinensen. I studien av
Brittain och Shaw (2007) berättade partners till de som drabbats av urininkontinens, att de kände
sig generade när de kände urindoft eller såg urinfläckar på kläderna. De beskrev att de blev
emotionellt påverkade när de tog hand om sin partner med urininkontinens och att det påverkade
deras liv.
Trots att många drabbade har regelbunden kontakt med primärvården så avslöjar dem sällan att de
har urininkontinens (Horrocks et al., 2004). I studien av Waller & Pattison (2013) uttryckte
personer att när de väl sökte hjälp hade de önskat en mer detaljerad och ärlig information om vilka
praktiska och emotionella problemen som urininkontinens kan medföra. Sjuksköterskor tar sällan
upp och pratar om patientens sexuella hälsa när de av olika anledningar söker hjälp från vården
(Ho & Fernández, 2006). Saunamäki och Engström (2014) menar att anledningen till
sjuksköterskor inte pratade om det berodde på många faktorer, såsom att det inte fanns nog med
tid och att sjuksköterskan inte hade kunskap om vad den specifika sjukdomen kunde resultera i för
sexuella problem (ibid). Dingwall och Mclafferty (2006) visade också att sjuksköterskestudenter
och nyutbildad hälso- och sjukvårdspersonal ofta separerade patientens sjukdom från deras
sexualitet. Sjukvårdspersonal ansåg att det fanns viktigare saker att fundera över såsom diagnos
och medicin och att det fanns en rädsla att patienten skulle känna sig obekväm i situationen om
ämnet skulle beröras. Sjuksköterskan kan också uppleva det genant från sin egen sida (Ho &
20
Fernández, 2006) vilket kan bero på att själv inte vara bekväm och trygg i ämnet. Då
urininkontinens ofta upplevs skamfyllt och att de som drabbats kan få en försämrad självkänsla är
det stor chans att de inte vågar tala om hur det påverkar deras sexuella hälsa och sexualitet. Därför
är det viktigt att sjuksköterskan vågar öppna upp och visa att hon vill tala om detta med patienten,
om patienten själv vill det. Om sjuksköterskan finner det svårt att få in det naturligt i mötet med
patienten kan hon använda sig av BETTER-modellen. BETTER-modellen är en modell med sex
steg som handlar om hur hälso- och sjukvårdspersonal kan prata med en patient om sexualitet. Det
börjar med att ämnet sexualitet berörs för att ge patienten en möjlighet att diskutera vad det
betyder för dem och eventuella bekymmer. Andra steget är att förklara att du som sjuksköterska är
bekymrad över patienten livskvalité och att det inkluderar dennes sexualitet. Steg tre är att förklara
för patienten att du som sjuksköterska ska hjälpa till att finna lämpliga resurser för att hantera
eventuella problem. Fjärde steget är att om patienten inte är villig eller redo att tala om det så ska
du visa att du är villig att återkomma till ämnet när det passar patienten. Steget efter det handlar
om att informera patienten om vilka problem som behandlingar/medicineringar kan medföra. Det
sista steget innebär att dokumentera samtalet i patientjournalen (Mick, Hughes & Cohen, 2004).
Dock måste sjuksköterskan ta hänsyn till att definitionen av sexuell hälsa kan variera i olika
sociala och kulturella sammanhang och även från individ till individ (Robinson, Bockting, Rosser,
Miner & Coleman, 2002).
Kroppsuppfattning och självkänsla är viktiga delar i den sexuella hälsan. Resultatet i denna studie
visar att många kände negativa känslor om sig själv och sin kropp. Att kroppsbilden och
självkänsla blir förändrad går också att hitta hos de personer som måste använda kateter för att
kunna kontrollera sin urininkontinens (Chapple, Prinjha & Salisbury 2014). Det beskrevs att
sexuell självkänsla hängde samman med hur individer definierade maskulinitet och feminitet. En
kvinna uttryckte att det inte fanns något kvinnligt med ett rör som mynnar ut från magen (ibid.).
I resultatet framkom dock att några personer trots urininkontinensen accepterat den kroppsliga
förändringen och utvecklat en stark självkänsla. Samma fenomen går att återfinna i studien av
Chapple et al., (2014) där en person uttryckte att katetern var en del av henne och kunde inte
partnern acceptera det var den personen inte värd att vara med. Detta går att förstås i jämförelse
med Antonovsky (1991) som menar att hur väl man hanterar problem och motgångar är beroende
av ens känsla av sammanhang (KASAM). KASAM är uppbyggt av tre komponenter som är:
begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet innebär att framtida stimuli kan förstås
och förklaras även om de inte är önskvärda. Hanterbarhet är att uppleva att det finns resurser att
tillhandahålla för att hantera de stimuli som uppkommer. Meningsfullhet är att uppleva att de krav
21
och stimuli som uppkommer är värda att engagera sig i och investera energi i. Dessa tre
komponenter tillsammans är det som avgör vilken grad av KASAM personer har. KASAM i sin
helhet är det som avgör om en person på ett framgångsrikt sätt kan hantera olika motgångar i livet.
(ibid., s. 38-45, 182)
I studiens resultat gällande att sexlivet fortfarande kunde upplevas positivt beskrivs det att
personer fann nya sätt att ägna sig åt sexuell intimitet. Detta går att förstås i jämförelse med
resultatet i (Chapple et al., 2014) där en person poängterade att sex inte behövde inkludera samlag.
Metoddiskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att med ett inifrånperspektiv beskriva sexuell hälsa hos
personer med urininkontinens. För att kunna svara mot syftet valdes därför manifest
innehållsanalys som är att beskriva det som står i texten utan att göra någon djupare tolkning
(Graneheim & Lundman, 2004).
Pålitlighet, tillförlitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet är det som kan fastställa
trovärdigheten i en studie. Pålitlighet innebär att läsaren skall kunna följa med i alla steg i studien
och därmed kunna utvärdera om studien är korrekt genomförd (Holloway & Wheeler, 2002, s.254255). För att denna studie skulle uppnå pålitlighet beskrevs varje steg i metoden utförligt och
motivering för de beslut som tagit under arbetets gång redovisas. Detta för att göra det möjligt för
andra att återskapa studien och få liknande resultat. Det visas även representativa tabeller över
litteratursökning och de studier som denna litteraturstudie baseras på.
Tillförlitlighet kan förklaras genom att de deltagare som ingått i studien skall kunna känna igen sig
i det slutgiltiga resultatet som presenteras (Holloway & Wheeler, 2002, s. 255). Detta är inte
möjligt på grund av att det är litteraturstudie som genomförts och är baserad på redan genomförda
studier. Däremot har studien granskats av utomstående såsom handledare och studiekamrater och
på så vis stärkt tillförlitligheten. Då författarna var medvetna om sin egen förförståelse kunde
denna hanteras under arbetets gång för att det inte undermedvetet skulle göras val som påverkade
resultatet. All text som svarade mot syftet inkluderades i analysen och inget uteslöts eller
manipulerades för att det skulle uppnås ett förväntat resultat. En del textenheter var beskrivande
och målande och hade nyanser som var svåra att fånga i brödtexten. Därför valdes de att
presenteras som citat i resultatet för att ingen del i upplevelsen skulle missas. En svaghet är att alla
studier är skrivna på engelska vilket inte är författarnas modersmål och därmed kan eventuella fel
finnas i översättningen av textenheterna och att upplevelserna då inte blivit korrekt beskrivna.
22
Bekräftelsebarhet innebär att det skall vara möjligt att spåra all data tillbaka till originalkällan och
att resultatet svarar mot syftet, Det ska även vara möjligt att kontrollera hur data, exempelvis
kategorier blivit framtaget (Holloway & Wheeler, 2002, s.255). Genom att noggrant beskriva
tillvägagångssättet kan läsaren kontrollera på vilket sätt data har blivit framtaget. Referenser
presenteras i löpande text och går att återfinna i referenslistan vilket gör att man kan spåra data
tillbaka till originalkällan. Det resultat som presenteras svarar mot studiens syfte.
Att kunna uppnå överförbarhet innebär att resultatet ska kunna överföras mellan olika kontexter
(Holloway & Wheeler, 2002, s. 255). Studier som ingick visade en bredd i ålder, kön och
geografi. Liknande upplevelser går att finna i alla studierna och detta gör att överförbarheten ökar
och går att använda i liknande sammanhang, exempelvis personer med kateter och stomi. Dock
var vissa studier mer rika på upplevelser än andra och då blir denna studie mer representerad i
resultatet och det gör att resultatet kan bli vinklat. Exempelvis är studier gjorda på kvinnor de som
har varit mest innehållsrika och de gör att män blir underrepresenterade i resultatet. Att det inte
var någon åldersbegränsning på när studier var publicerade kan vara en svaghet. Det kan vara
skillnad i vilken utsträckning det är socialt accepterat att tala om sexuell hälsa idag jämförelsevis
med för 20 år sedan. I relation till det kan även upplevelser i stort genomgått en förändring.
Slutsats
Urininkontinens påverkar människors liv på många olika sätt. Utifrån resultatet av denna studie
kan slutsatsen dras att personer med urininkontens ofta upplever en negativ påverkan på den
sexuella hälsan. För att hjälpa och stödja personer med urininkontinens bör sjuksköterskan ha
kunskap och förståelse om hur urininkontinens påverkar personens totala livssituation. Har
sjuksköterskan denna förståelse för personens upplevelse äger de även förmågan att kunna stödja
dem i att bibehålla den sexuella hälsan. Sexuell hälsa är ett brett begrepp som kan variera från
individ till individ relaterat till kulturella skillnader och olika sociala sammanhang. Detta bör
sjuksköterskan vara medveten om och bemöta varje patient individuellt. Även om personer
drabbas av sjukdom är sexuell hälsa en del av dem och det blir då viktig att våga lyfta frågor kring
ämnet. Genom att lyfta ämnet ökar chansen att personer vågar prata om eventuella problem samt
att tabun kring ämnet minskar. Denna litteraturstudie bidrar med en ökad förståelse om personers
upplevelser av sexuell hälsa vid urininkontinens vilket är av betydelse för att sjuksköterskor ska
23
kunna stödja personer med urininkontinens. Vidare forskning inom området bör ske då det finns
väldigt lite tillgänglig forskning.
Referenser
*- artiklar som ingått i resultatet
Abrams, P., Cardozo, L., Fall, M., Griffiths, D., Rosier, P., Ulmsten, U., … Wein, A. (2003). The
standardisation of terminology in lower urinary tract function: Report from the standardisation
sub-committee of the International Continence Society. Urology, 61(1), 37-49.
doi:10.1016/S0090-4295(02)02243-4
*Akyuz, A., Kok, G., Kilic, A., & Guvenc, G. (2014). In her own words: Living with urinary
incontinence in sexual life. Sexuality & Disability, 32(1), 23-33. doi:10.1007/s11195-013-9325-5
Andersson, G., Johansson, J., Nilsson, K., & Sahlberg-Blom, E. (2008). Accepting and adjusting:
Older women's experiences of living with urinary incontinence. Urologic Nursing, 28(2), 115-121.
Hämtad från databasen CINAHL with Full Text.
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
* Ashworth, P., & Hagan, M. (1993). The meaning of incontinence: A qualitative study of nongeriatric urinary incontinence sufferers. Journal of Advanced Nursing, 18(9), 1415-1423.
doi:10.1046/j.1365-2648.1993.18091415.x
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. (2., uppdaterade [och utök.]. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
* Bradway, C., & Strumpf, N. (2008). Seeking care: Women's narratives concerning long-term
urinary incontinence. Urologic Nursing, 28(2), 123-129. Hämtad från databasen CINAHL with
Full Text.
24
Brittain, K., & Shaw, C. (2007). The social consequences of living with and dealing with
incontinence - a carers perspective. Social Science & Medicine, 65(6), 1274-1283.
doi:10.1016/j.socscimed.2007.04.002
Chapple, A., Prinjha, S., & Salisbury, H. (2014). How users of indwelling urinary catheters talk
about sex and sexuality: A qualitative study. British Journal of General Practice, 64(623), e364371. doi: 10.3399/bjgp14X680149
* Coyne, K. S., Margolis, M. K., Jumadilova, Z., Bavendam, T., Mueller, E., & Rogers, R. (2007).
Overactive bladder and women's sexual health: What is the impact?. Journal of Sexual Medicine,
4(3), 656–666. doi: 10.1111/j.1743-6109.2007.00493.x
Danielson, E. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 329-343). Lund: Studentlitteratur.
* Delarmelindo, R., Parada, C., Rodrigues, R., & Bocchi, S. (2013). Women's strategies for coping
with urinary incontinence. [Portuguese]. Revista da Escola de Enfermagem da USP, 47(2), 296303. doi:S0080-62342013000200004
Dingwall, L., & Mclafferty, E. (2006). Do nurses promote urinary continence in hospitalized older
people?: An exploratory study. Journal of Clinical Nursing, 15(10), 1276-1286.
doi:10.1111/j.1365-2702.2006.01381.x
Dmochowski, R. (2005). Urinary incontinence: Proper assessment and available treatment options.
Journal of Women's Health, 14(10), 906-916. doi:10.1089/jwh.2005.14.906
Fultz, N., Jenkins, K., Østbye, T., Taylor, D. J., Kabeto, M., & Langa, K. (2005). The impact of
own and spouse's urinary incontinence on depressive symptoms. Social Science &
Medicine, 60(11), 2537-2548. doi:10.1016/j.socscimed.2004.11.019
Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2),
105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
25
Guthrie, C. (1999). Nurses' perceptions of sexuality relating to patient care. Journal of Clinical
Nursing, 8(3), 313-321. doi:10.1046/j.1365-2702.1999.00253.x
Guzelsoy, M., Demirci, H., Coban, S., Güngör, B. B., Ustunyurt, E., & Isildak, S. (2014). Impact
of urinary incontinence on quality of life among residents living in turkey. Urology Journal,
11(2), 1147-1451. Hämtad från databasen PubMed with Full Text.
* Hayder, D. (2012). The effects of urinary incontinence on sexuality: Seeking an intimate
partnership. Journal of Wound, Ostomy & Continence Nursing, 39(5), 539-544. Hämtad från
databasen PubMed with Full Text.
* Hayder, D., & Schnepp, W. (2010). Experiencing and managing urinary incontinence: A
qualitative study. Western Journal of Nursing Research, 32(4), 480-496.
doi:10.1177/0193945909354903
Hedestig, O., Sandman, P., Tomic, R., & Widmark, A. (2005). Living after radical prostatectomy
for localized prostate cancer: A qualitative analysis of patient narratives. Acta Oncologica, 44(7),
679-686. doi: 10.1080/02841860500326000
* Hemachandra, N., Rajapaksa, L., & Manderson L. (2009). A "usual occurrence:" Stress
incontinence among reproductive aged women in Sri Lanka. Social Science & Medicine 69(9),
1395-1401. doi:10.1016/j.socscimed.2009.08.019
Ho, T., & Fernández, M. (2006). Patient's sexual health: Do we care enough?. Journal of Renal
Care, 32(4), 183-186. Hämtad från databasen CINAHL with Full Text.
Holloway, I., & Wheeler, S. (2002). Qualitative research in nursing. (2. ed.) Oxford: Blackwell.
Horrocks, S., Somerset, M., Stoddart H., & Peters, T. J. (2004). What prevents older people from
seeking treatment for urinary incontinence? A qualitative exploration of barriers to the use of
community continence services. Family Practice 21(6), 689-696. doi: 10.1093/fampra/cmh622
Hägglund, D., & Ahlström, G. (2007). The meaning of women's experience of living with longterm urinary incontinence is powerlessness. Journal of Clinical Nursing, 16(10), 1946-1954.
doi:10.1111/j.1365-2702.2007.01787.x
26
* Hägglund, D., & Wadensten, B. (2007). Fear of humiliation inhibits women's care-seeking
behaviour for long-term urinary incontinence. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 21(3),
305-312. Hämtad från databasen CINAHL with Full Text.
* Iyigun, E., Ayhan, H., & Tastan, S. (2011). Perceptions and experiences after radical
prostatectomy in Turkish men: A descriptive qualitative study. Applied Nursing Research, 24(2),
101-109. doi:10.1016/j.apnr.2009.04.002
* Komorowski, L., & Chen, B. (2006). Female urinary incontinence in China: Experiences and
perspectives. Health Care for Women International, 27(2), 169-181.
doi:10.1080/07399330500457887
* MacDonald, C., & Butler, L. (2007). Silent no more: Elderly women's stories of living with
urinary incontinence in long-term care. Journal of Gerontological Nursing, 33(1), 14-20. Hämtad i
databasen PubMed with Full Text.
* Mason, L., Glenn, S., Walton, I., & Appleton, C. (1999). The experience of stress incontinence
after childbirth. Birth: Issues in Perinatal Care, 26(3), 164-171. Hämtad i databasen PubMed with
Full Text.
Mick, J., Hughes, M., & Cohen, M. (2004). Test your knowledge. Using the better model to assess
sexuality. Clinical Journal of Oncology Nursing, 8(1), 84-86. doi:10.1188/04.CJON.84-86
* O'Connell, B., Baker, L., & Munro, I. (2007). The nature and impact of incontinence in men
who have undergone prostate surgery and implications for nursing practice. Contemporary Nurse:
A Journal for the Australian Nursing Profession, 24(1), 65-78. doi:10.5172/conu.2007.24.1.65
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence for
nursing practice. (9.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Robinson, B. B., Bockting, W. O., Rosser, B. R., Miner, M., & Coleman, E. (2002). The sexual
health model: Application of a sexological approach to HIV prevention. Health Education
Research, 17(1), 43-57. doi: 10.1093/her/17.1.43
* Roe, B., & May, C. (1999). Incontinence and sexuality: Findings from a qualitative perspective.
Journal of Advanced Nursing, 30(3), 573-579. doi:10.1046/j.1365-2648.1999.01126.x
27
* Roos, A.-M., Thakar, R., Sultan, A. H., Burger, C. W., & Paulus, A. T. G. (2014). Pelvic floor
dysfunction: Women’s sexual concerns unraveled. Journal of Sexual Medicine, 11(3), 743-752.
doi: 10.1111/jsm.12070
Saunamäki, N., & Engström, M. (2014). Registered nurses' reflections on discussing sexuality
with patients: Responsibilities, doubts and fears. Journal of Clinical Nursing, 23(3/4), 531-540.
doi:10.1111/jocn.12155
Singh, S., Darroch, J. E., & Ashford, L. S. (2014). Adding it up: The costs and benefits of
investing in sexual and reproductive health 2014. Hämtad 23 januari, 2015, från United Nations
Population Fund, http://www.unfpa.org/sites/default/files/pub-pdf/Adding%20It%20Up-Final11.18.14.pdf
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 27 januari,
2015, från Socialstyrelsen,
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf
Southard, N., & Keller, J. (2009). The importance of assessing sexuality: A patient perspective.
Clinical Journal of Oncology Nursing, 13(2), 213-217. doi:10.1188/09.CJON.213-217
Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU]. (2001). Behandling av urininkontinensFrågor och svar. Hämtad 26 januari, 2015, från Statens beredning för medicinsk utvärdering,
http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Ovrig/Behandling-av-urininkontinens/
Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU]. (2014a). Bedömning av en studies relevans.
Hämtad 23 januari, 2015, från Statens beredning för medicinsk utvärdering,
http://sbu.se/upload/ebm/metodbok/SBUsHandbok_Kapitel05.pdf
Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU]. (2014b). Mall för kvalitetsgranskning av
studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser. Hämtad 23 januari, 2015, från
Statens beredning för medicinsk utvärdering,
http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/Mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf
Sumardi, R., Mochtar, C. A., Junizaf, Santoso, B. I., Setiati, S., Nuhonni, S. A., … Syahputra, F.
A. (2014). Prevalence of urinary incontinence, risk factors and its impact: Multivariate analysis
28
from Indonesian nationwide survey. Acta Medica Indonesiana, 46(3), 175-182. Hämtad från
databasen PubMed with Full Text.
Waller, J., & Pattison, N. (2013). Men's experiences of regaining urinary continence following
robotic-assisted laparoscopic prostatectomy ( RALP) for localised prostate cancer: A qualitative
phenomenological study. Journal of Clinical Nursing, 22(3/4), 368-378. doi:10.1111/jocn.12082
* White, J. H., Patterson, K., Jordan, L., Magin, P., Attia, J., & Sturm, J. W. (2014). The
experience of urinary incontinence in stroke survivors: A follow-up qualitative study: Étude de
suivi qualitative sur l’incontinence urinaire chez les survivants d’accidents vasculaires cérébraux.
Canadian Journal of Occupational Therapy, 81(2), 124-134. doi:10.1177/0008417414527257
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan
forskning och klinisk verksamhet. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan
forskning & klinisk verksamhet. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
World health organization [WHO]. (2010). Sexual and reproductive health – defining sexual
health. Hämtad 27 januari, 2015, från World health organization,
http://www.who.int/reproductivehealth/topics/sexual_health/sh_definitions/en/
Xu, D., & Kane, R. L. (2013). Effect of urinary incontinence on older nursing home residents'
self-reported quality of life. Journal of the American Geriatrics Society, 61(9), 1473-1481.
doi:10.1111/jgs.12408
Zielinski, R., Miller, J., Kane Low, L., Sampselle, C., & DeLancey, J. O. L. (2012). The
relationship between pelvic organ prolapse, genital body image and sexual health. Neurourol
Urodyn, 31(7), 1145-1148. doi:10.1002/nau.22205.
Zeznock, D., Gilje, F., & Bradway, C. (2009). Living with urinary incontinence: Experiences of
women from 'the last frontier'. Urologic Nursing, 29(3), 157-163, 185. Hämtad från databasen
PubMed with Full Text.
29