BOURGOGNE LITE INFO:
Produktion:
27 626 hektar vingårdar i produktion.
1,45 miljoner hektoliter, det vill säga 193 miljoner buteljer. 61% vitt vin, 31% rött vin, 8%
crémant.
Odlare och vinhus:
3800 Domaines viticoles -vinodlande domäner,
250 Maisons de négoce - vinhus s.k. négoce,
23 Caves cooperatives – kooperativ
Marknad:
48% säljs på export till 140 länder varav närmare 2/3 inom EU.
52% säljs inom Frankrike till restauranger, butiker och matvarukedjor samt genom
direktförsäljning.Omsättning
1.2 miljard Euro per år varav exporten utgör 576 miljoner Euro.
Bourgognevinerna har en lång historia och den känns tydligt i vinernas kvalitet. Jordarter och
jordmåner bildades redan för 200-250 miljoner år sedan.
312 efter Kristus omtalas områdets vinproduktion i skrifter. Kring femhundratalet börjar
cisterciensermunkarna odla druvor för att göra vin. De bearbetar jorden omsorgsfullt, väljer ut
de bästa lägena och arbetar med olika druvsorter för att nå de bästa resultaten.
På 1300- och 1400-talen har Hertigarna av Burgund den uttalade ambitionen att förbättra
vinkvaliteten och vinernas rykte och bygger upp en marknad såväl i Frankrike som i hela
Europa.
På 1700-talet börjar borgerskap och adel att intressera sig för vinodling och förvärvar
vingårdar. Vinerna från Bourgogne fortsätter att vinna världsrykte under Napoléon och blir
kända till och med i Ryssland och Amerika.
När phylloxeran (den lilla vinlusen som dödar vinrankans rötter) drabbar Europa 1870-1880
ödeläggs även Bourgognes vingårdar. Så snart man lärt sig ympa på amerikanska rotstockar,
för att komma ifrån problemet, återplanterar bourgogneodlarna vin på sina bästa lägen för att
säkerställa en vinodling av högsta klass.
Det kommande seklet införs ursprungsbeteckningarna (AOC – Appellation d’Origine
Contrôlée) formellt i Frankrike. Målet är att sätta kvalitetskraven så högt att
Bourgognevinernas världsledande position ska behållas.
Terroir är grunden till Bourgognes AOC
I Bourgogne är geologin och jordarternas sammansättning mycket varierad och skiljer sig i
princip mellan varje vinodlingsområde och ibland även inom samma by och till och med inom
samma läge. Det förklarar varför vingårdarna i Bourgogne utgör en mosaik av tusentals små
lotter, här kallade “climats”. Ofta är de mycket små. (En av de mest kända “La Romanée” är
också den minsta I världen med sina 0,8 hektar.)
Trots den varierade jordmånen har Bourgogne, räknat från norr till söder, en viss geologisk
och pedologisk enhetlighet: Sedimentära bergarter med lera, märgel och kalksten som
bildades för 150 miljoner år sedan under juraperioden ligger på en berggrund som är ännu
äldre (250 miljoner år) - bestående av granit, lava, gnejs och olika skiffertyper. De
sedimentära gamla havsbottnarna är grunden till de uppslammade ler-kalkjordar som
Bourgognes druvor anpassat sig till och som ger vinerna en unik karaktär.
I Bourgogne är terroirbegreppet vidare än på många andra plaster och innefattar såväl naturen
som mänskliga faktorer. Det är vinodlarna som ibland med munkarnas erfaranheter, har
upptäckt och identifierat och värdesatt den unika terroiren. I många sekler har man arbetat
med detta, ja faktiskt ända sedan medeltiden. Men det tog ända till mitten av nittonhundratalet
till man slutligen skapade en myndighet för ursprungsbeteckningar - INAO Institut National
des Appellations d’Origine .
Vid sidan av jordartens natur, påverkas vinets kvalitet och det ursprungstypiska uttrycket av
faktorer som: vingårdens läge, sluttning, höjden över havet, graden av dränering av jorden,
klimat, årliga väderleksförhållanden samt mikroklimat.
Dessutom spelar hantverket en slutgiltig roll i framställningen av ett vin: Val av druva och
olika odlingsmetoder, från beskärning och uppbindningfram till skörden och arbetet i källaren
med olika vinifikationsmetoder samt den slutgiltiga lagringen av vinet.
Roches calcaires - Kalkklippor
Route des vins – vinvägarna
Route nationale – riksvägarna
Bourgogne och dess fem vinområden
Bourgognes vingårdar sträcker sig over fem stora produktionsområden.
Från norr till söder:
Vingårdarna I Chablis, Grand Auxerrois, Tonnerre, Joigny, Vézelay;
Vingårdarna I Côte de Nuits, Hautes Côtes de Nuits och Châtillonnais;
Vingårdarna i Côte de Beaune och Hautes Côtes de Beaune;
Vingårdarna I Côte Chalonnaise och Couchois;
Vingårdarna I Mâconnais,
Druvor i Bourgogne
Pinot Noir (36% av de planterade druvorna) har givit bourgognevinerna dess rykte
sedan vingårdarna planterades. Druvklasarna är kompakta med vacker blålila färg
och små tätt växande druvor som innehåller rikligt med söt, ofärgad must. Det är
under macerationen och jäsningen i stora träkar (eller tankar) som färgen från
druvans skal lakar ur och färgar vinet rött.
Chardonnay (46% av de planterade druvorna) räknas också den, sedan många
sekel, som en burgundisk växt. Den har gjort de stora vita vinerna från Côte de
Beaune och Côte Chalonnaise, Mâconnais och Chablis världsberömda. Chardonnay
har vackra gyllengula druvklasar, lika små druvor som Pinot Noir men längre och inte
lika tätt växande. Druvornas saft är vit och koncentrerad med fin sötma.
Aligoté (6% av de planterade druvorna) är en mycket gammal druvsort i Bourgogne.
Grön och ganska kraftfull med stora och fler druvor än Chardonnay. Vinet från
druvan får inte namn efter byn där den vuxit (med ett undantag: Bouzeron), utan
kallas enligt lagen för Bourgogne Aligoté. Photo Aligoté på hemsidan.
Gamay (11% av de planterade druvorna) är en ganska fruktsam planta på vilken de
stora druvorna som växer mer eller mindre tätt beroende på varieté. I Bourgogne,
liksom I Mâconnais, ger gamaydruvan lätta röda, angenäma och aromrika viner.
Blandas Gamay med Pinot Noir kallas vinet Bourgogne Passe-Tout-Grains.
Pressrum
Site Map
Vad är Appellation d’Origine Contrôlée, även kallat A.O.C?
Det är en kvalitetsbeteckning som garanterar en produkts särart, ursprung och karaktär,
tillverkningssätt, historia och producentens kunskap.
De 100 appellationerna I Bourgogne är uppdelade I 4 olika nivåer:
• Regional Appellation: viner som producerats i Bourgognes samtliga vingårdar och där
druvorna kan ha vuxit var som helst inom Bourgognes gränser. Det finns 23 A.O.C.
regionales som t.ex. Bourgogne, Bourgogne Aligoté, Bourgogne Passe-Tout-Grains…
• Appellations Communales: viner som producerats inom de kommuner eller byar som givit
vinerna deras namn. Här hittar vi 44 A.O.C. communales t. ex. Irancy, Beaune, Mercurey,
Pouilly-Fuissé…
• Appellations Premier Cru: vin som tillverkats av druvor från speciella avgränsade
områden, kallade “climates” i Bougognes byar. 635 climats har Premier Cru-status t.ex.
Chablis 1er Cru Fourchaume, Nuits-Saint-Georges 1er Cru Les Cailles…
• Appellations Grands Crus: viner som gjorts på druvor från de allra bästa lägena (climates)
inom kommunerna. Det finns 32 Grand Cru-viner I Côte d’Or och en I Chablis (med 7 climats).
Exempel är: Montrachet, Corton, Musigny, Chambertin, Chablis Grand Cru Les Clos…
