Ungdomstidens uppgifter
•
Kompetens och kunskap
– Genom…skola, utbildning och andra slags lärande aktiviteter
(CV-samhället)
• Ett komplext samhälle förutsätter kompetenta individer. Livslångt
lärande
– Arbetslivet (variabelt)
– Samhället (globalt och mångkulturellt, resande etc.)
• Emotionell mognad
– Genom att växa upp i en emotionellt stabil miljö med
relevanta och stabila ’signifikanta andra’ och dito
’referensgrupper’ (Goffman 1972)
• Att klara av att bryta med föräldragenerationen och stå som modell
och grund för en egen familj
• Individ, grupp, kollektiv, egenskaper
• Barn, barnen, barndom, barnslighet
• Ung, ungdomar, ungdomen, ungdomlighet
Deskriptivt
---Värderande
Biologi inom ramen för det sociala och kulturella
– Normer och värderingar: barndomens födelse under 1500-talet, unga
som hittar på rackartyg, etc.
– Politik, lagstiftning: ungdomslagar, ungdomspolitik, Barnkonvention
• Varför inte barnarbete… varför legala rättigheter/skyldigheter vid 18 etc.
– Sociala praktiker: institutionalisering av barndoms- och ungdomstid
• Ålderssegregerat samhälle. Stora delar av befolkningen förhindras delta i det på lika
villkor som de vilka är äldre än 18 år.
– Kulturella preferenser: eftersträvansvärda egenskaper eller
förkastningsvärda egenskaper
• Barnslig – ungdomlig
– Timing av biologisk utveckling i relation till sociala/kulturella preferenser
• Värdering: lillgammal, barnslig, omogen
– Biologisk mogenhet – social mogenhet
– Beroende visavi frihet (föräldrar, offentliga och privata institutioner etc.)
• Nature and Nuture
– Nature: biologi/fysiologi – utvecklingsstadier
– Nuture: fostran/socialisation - samhällets hantering av biologin/fysiologi, antagna
utvecklingsstadier och förhållningssätt till dem.
• Being and becomming
– Being: för sig själv (individen och gruppen)
– Becomming: i tillblivelse, transition, övergång… inget bestående (ngt. man
passerar)
• Struktur, kultur och aktör
– Passivt accepterande av färdiga modeller för vuxenblivandet (marknad och stat)
Default individualization (Côte)
– Aktivt kulturskapande – aktivt/strategiskt förhållningssätt till struktur/regler
Developmental individualization (Côte)
• Generationer visavi livsfaser
– Olikhet genom skilda förutsättningar
– Likhet genom utmaningar och förväntan (social interaktion, man är den man blir
sedd att vara som)
Generation
• Mannheim, Karl (1952[1928], 1943) Människor som föds vid ungefär
samma tidpunkt och upplever likartade samhälleliga förutsättningar
under sin barn/ungdomstid kommer att likartade värderingar och
beteenden t.ex. krigsgenerationer, Generation X, ’moklofs’,
materialister/ postmaterialister (Wyn, Woodman 2006, HaavioMannila et al. 1996, Inglehart 1977)
– Karghet eller överflöd – basala förutsättningar
• Grundläggande för vilka prioriteringar som görs av skilda
ålderskohorter (eller avgränsade generationer).
– Vad är viktig, arbete eller fritid – kollektiv eller individen?
• Värderingar följer med individen genom hela livet (Fürth, 2002/3),
berör således inte enbart ungdomar utan också vuxna och
pensionärer
– Vilken musik kommer ni att lyssna till på ålderdomshemmet?
Generationer
– Generationer
• Samma tid och samhälle, sociala och ekonomiska
omständigheter under uppväxttiden påverkar medvetande
och handlingsramar. Både ålders- och socialt betingat
– Generationsenheter
• Skilda reaktioner inom samma ålderskohort som betingas
av sociala och kulturella olikheter i uppväxtmiljö, t.ex.
klass- och könsspecifika, områdesspecifika, etnicitet (t.ex.
1:a – 3:e generationsinvandrare
– Varför barn/ungdomar
• Novel experiences… dvs. vuxna har redan en referensram
att tolka och hantera samhällsförändringar… vilket barn
och ungdomar inte har.
Status passage
•
A rite of passage is that series of instructions, ceremonies, and ordeals by
which those already in a special status initiate neophytes into their charmed
circle, by which men turn boys into fellow men, fit to be their own
companions and successors (Becker et.al. 1961, s.4)
– Formell: juridik/ålder (12 år, 15 år, 16 år, 18 år, 20 år, 25 år etc…)
– Informell: när andra uppfattar att man kan ta ansvar och betraktar individen som
likvärdig: t.ex. lärling/novis – gesäll – mästare/mentor.
•
Nyckelövergångar: av samhället/sociala sammanhang sanktionerade
”markörer” för vuxenblivandet (i) sluta skolan, (ii) varaktigt arbete (iii) flytta
hemifrån, (iv) bilda egen familj (Hurrelman 1989, George 1993)
– Standardisering genom att vuxenblivandet är strukturerat genom skolan och
utbildningssystemets försorg (Buchmann 1989). Alla gör samma resa…
– Korta och långa transitioner (short track, long track – klassbundet)
– Komplext genom media och många olika slags referensgrupper/identiteter.
Identitet/självet
• en process alla genomgår oavsett tid och rum
– Identitetskriser knutet till plasticitet, life careers
• Ständigt (om)skapa sin identitet, sitt jag och sina mål
• en successiv tillblivelseprocess i ett socialt och kulturellt rum
– Livsstilslaborering
• Subkulturer (genom sin klass mot samhället) eller motkulturer (inom sin klass)
• en eller flera övergångsrit(er)
– Rationalisering från Vad jag är (Något) Vem jag är (Någon) genom
anpassning efter yttre omständigheter)
• Yttre gestaltning av vad man är genom media och populärkultur – åldersadekvata
markörer
– Tillskriven (som gruppassociation) eller förvärvad identitet
• en generationsspecifik process unik för dagens barn/ungdomar
(som särskiljer sig från gårdagens…)
– A. Barn/unga idag jämfört med förr.
– B. Barn/unga idag jämfört med föräldrar idag.
Identitet/självet
• Strukturperspektiv: (Structure)
– Individen påverkas och kommer förr eller senare att handla i riktning
med vad som föreskrivs. Genom individers handlande reproduceras
strukturer som är mer eller mindre tvingande…
• Social reproduktion (kön, klass etc.)
• Styr tänkande och beteende
– Vad är normalt och naturligt ?
• Individers livsstil och konsumtionsmönster utifrån vad som redan finns
tillgängligt på en marknad
• Konsumism (utan inverkan) Neo-tribes (Maffesoli)
• Aktör: (Agency)
– Individens har en grundläggande fri vilja att göra som hon vill oavsett
vilken bakgrund hon kommer ifrån. Barn och unga, även de präktiga
”hittar på saker”.
•
•
•
•
•
Uppbrott och att göra något annat – social mobilitet
Hur förklara social förändring utan ett aktörsperspektiv?
Medskapare till sin egen ”domstid”
Individers livsstil och konsumtionsmönster som uttrycker personlighet
Organisering av motkrafter
Identitetsutveckling
• Biologi (medicin – psykiatri)
– Utifrån kroppens utveckling:
• Pubertet, vuxendom, ålderdom
• Att hantera åldrandet
– Kropp och psyke i ett sammanhang
• Psykologi (psykologi – psykiatri – utbildningsvetenskap)
– Psykisk utveckling kopplad till fysiologisk utveckling
• barndom
• pubertet (adolescens),
• åldrandets fysiologi
– Kropp och psyke i ett sammanhang
• Social (samhällsvetenskap – humaniora – utbildningsvetenskap)
– Samhällsfaktorer påverkar identitetsutvecklingen
• Villkor och möjligheter (media, utbildning, vänner, familj, släkter, religion, politik,
ekonomi, ritualer, konfrontationer, generationer). Skilda barndomar i relation till
klass, kön, etnicitet etc. ev. funktionshinder, var man bor etc.
• Traditionellt samhälle:
– Lokala sammanhang (byn –
municipalsamhället)
– Självförsörjande (lokal arbetsmarknad)
– Migration: arbete (religiositet)
– Demokrati: sociala skillnader ”av börd”,
– Kollektiv: förenade av likhet
– Trögrörligt och ”trygg” reproduktion
– Utbildning: folkskola - real (selektiv)
– Ungdom: lydnad – plikt. Gerontokrati.
Både ansvar och underkastelse.
– Vuxenhet: attraktion
– Generation/genus: tydligt patriarkat –
mellankrigsgeneration …
– Media: tidningar/kristallmottagare
– Funktionshinder: Halta och lytta, original,
Delaktighet men synlighet
(stigmatiserande)
Byn
Nationen
Världen
• Modernt samhälle
– Nationellt sammanhang: Sverige, Norden,
Europa…
– Välfärdsstaten: Uppbyggnad och expansion.
– Migration: Arbete och utbildning
– Demokrati: ”av börd” ”förvärvade
egenskaper”
– Kollektiv: Social mobilitet av ”sakskäl” –
karriär för alla (?) Bekämpa orättvisor…
– Utbildning: grundskola – gymnasium
– Ungdom: uppror – något eget. Linjär
process.
– Vuxenhet: det man inte vill (men det man
blev…)
– Generation/genus: ”dolt” patriarkat.
Baby Boomer + Generation X
– Media: TV – kassettbandspelare – VHS
(fildelning!!!)
– Funktionshinder: handikappade –
• Fysiskt: hjälpmedel, rehab, etc.
• Psykiskt: institutionsvård, medicinering…
Byn
Nationen
Världen
• Senmodernt samhälle
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
Globala möjligheter i lokala miljöer
Dolda beroenden
Välfärdsstaten: nedmontering och regression
Migration: Arbete, utbildning och intresse
Demokrati: förvärvade egenskaper
intressebaserad orientering (deltagandet
minskar…)
Individualitet: envar sin egen lyckas smed
Utbildning: förskola – grundskola –
gymnasium - universitet
Ungdom: ökad press – något unikt och eget,
Vuxenhet: ointressant?
Generation/genus: uppbrott? återgång?
Generation Y, MeWe
Media: MP3, Ipod, DVD, HD, MSN…
Funktionshinder: integration gm. Delaktighet
(likaOlika) – Samhall, Paralympics etc.
Byn
Nationen
Världen
•
Perspektivförskjutning
-
Lokalt
Oss
Arbete
Likhet
Styrning
Styrd
- Något
1800 talet
Nationellt
Jag
Utbildning
Pluralism
Frihet
Förhandlingsbar
1900 talet
Globalt
Vi
Erfarenhet
Fundamentalism
Osäkerhet
Föränderlig
Någon
2000 talet
