Ungas väg till vuxenhet i ett
föränderligt samhälle
Något - Någon
Ungdomstidens uppgifter
•
Kompetens och kunskap
– Genom…skola, utbildning och andra slags lärande aktiviteter (CVsamhället)
• Ett komplext samhälle förutsätter kompetenta individer. Livslångt lärande
– Arbetslivet (variabelt)
– Samhället (globalt och mångkulturellt, resande etc.)
• Emotionell mognad
– Genom att växa upp i en emotionellt stabil miljö med relevanta och
stabila ’signifikanta andra’ och dito ’referensgrupper’ (Goffman
1972)
• Att klara av att bryta med föräldragenerationen och stå som modell och
grund för en egen familj
• Individ, grupp, kollektiv, egenskaper
• Barn, barnen, barndom, barnslighet
• Ung, ungdomar, ungdomen, ungdomlighet
Deskriptivt
---Värderande
Biologi, javisst men hela tiden inom ramen för det föränderliga sociala och
kulturella
– Normer och värderingar: barndomens födelse under 1500-talet, unga som
hittar på rackartyg, etc.
– Politik, lagstiftning: ungdomslagar, ungdomspolitik, Barnkonvention
– Sociala praktiker: institutionalisering av barndoms- och ungdomstid
• Ålderssegregerat samhälle. Stora delar av befolkningen förhindras delta i det på lika villkor som
de vilka är äldre än 18 år.
– Kulturella preferenser: eftersträvansvärda egenskaper eller förkastningsvärda
egenskaper
• Barnslig – ungdomlig
– Timing av biologisk utveckling i relation till sociala/kulturella preferenser
• Värdering: lillgammal, barnslig, omogen
– Biologisk mogenhet – social mogenhet: RISKBETEENDE ?
– Beroende visavi frihet (föräldrar, offentliga och privata institutioner etc.)
• Nature and Nuture
– Nature: biologi/fysiologi – utvecklingsstadier
– Nuture: fostran/socialisation - samhällets hantering av biologin/fysiologi, antagna
utvecklingsstadier och förhållningssätt till dem.
• Being and becomming
– Being: för sig själv (individen och gruppen)
– Becomming: i tillblivelse, transition, övergång… inget bestående (ngt. man passerar)
• Struktur, kultur och aktör
– Passivt accepterande av färdiga modeller för vuxenblivandet (marknad och stat) Default
individualization (Côte) - konformitet
– Aktivt kulturskapande – aktivt/strategiskt förhållningssätt till struktur/regler
Developmental individualization (Côte) - nyordning
• Generationer visavi livsfaser
– Olikhet genom skilda förutsättningar
– Likhet genom utmaningar och förväntan (social interaktion, man är den man blir sedd att
vara som)
Generation
• Mannheim, Karl (1952[1928], 1943) Människor som föds vid ungefär
samma tidpunkt och upplever likartade samhälleliga förutsättningar under
sin barn/ungdomstid kommer att likartade värderingar och beteenden
t.ex. krigsgenerationer, Generation X, ’moklofs’, materialister/
postmaterialister (Wyn, Woodman 2006, Haavio-Mannila et al. 1996,
Inglehart 1977)
– Karghet eller överflöd – basala förutsättningar
• Grundläggande för vilka prioriteringar som görs av skilda ålderskohorter
(eller avgränsade generationer).
– Vad är viktig, arbete eller fritid – kollektiv eller individen?
• Värderingar följer med individen genom hela livet (Fürth, 2002/3), berör
således inte enbart ungdomar utan också vuxna och pensionärer
– Vilken musik kommer ni att lyssna till på ålderdomshemmet?
Födelseår
Ungdomstid
Signifikanta
händelser under
ungdomstiden
Utbildningssystem
Arbetsmarknad
Massarbetslöshet.
Kris och AKarbeten.
Omvärldskontakter /
globalisering
Konsolidering
av
nationalstaten.
1925–1930
Världskrig
1939–1945
”Krigsgeneration”
Selektivt:
Real/folkskola.
1945–1950
Ekonomisk tillväxt,
välfärdsstat
1959–1965
”Folkhemsgeneration”
Utbildningsreform Arbetskraftsinvandr
Internationaliser
er: gymnasium
ing. Kvinnor till
ing. Kalla kriget.
och högskola.
offentlig sektor.
1975–1980
Ekonomisk kris.
1989–1995 Massarbetslöshet
”Krisgeneration”
Lgy 69.
Ämnesbetyg.
Expansion av
högskola.
Recession.
Lågkvalificerade
arbeten minskar i
antal.
Ekonomisk tillväxt,
1999–2005 privatisering
”Tillväxtsgeneration”
Lgy 94.
Kursbetyg.
Friskolor. 50
procent till
högskola.
Polariserad
arbetskraft: högoch lågutbildade.
1985–1990
Outsorcing.
Globalt
ekonomiskt
beroende.
Nätverkssamhälle.
Effekter av EU.
Olika förutsättningar
Status passage
•
A rite of passage is that series of instructions, ceremonies, and ordeals by which
those already in a special status initiate neophytes into their charmed circle, by
which men turn boys into fellow men, fit to be their own companions and
successors (Becker et.al. 1961, s.4)
– Formell: juridik/ålder (12 år, 15 år, 16 år, 18 år, 20 år, 25 år etc…)
– Informell: när andra uppfattar att man kan ta ansvar och betraktar individen som
likvärdig: t.ex. lärling/novis – gesäll – mästare/mentor.
•
Nyckelövergångar: av samhället/sociala sammanhang sanktionerade ”markörer”
för vuxenblivandet (i) sluta skolan, (ii) varaktigt arbete (iii) flytta hemifrån, (iv) bilda
egen familj (Hurrelman 1989, George 1993)
– Standardisering genom att vuxenblivandet är strukturerat genom skolan och
utbildningssystemets försorg (Buchmann 1989). Alla gör samma resa…
– Korta och långa transitioner (short track, long track – klassbundet)
– Komplext genom media och många olika slags referensgrupper/identiteter.
Identitet/självet
• en process alla genomgår oavsett tid och rum
– Identitetskriser knutet till plasticitet, life careers
• Ständigt (om)skapa sin identitet, sitt jag och sina mål
• en successiv tillblivelseprocess i ett socialt och kulturellt rum
– Livsstilslaborering gm. subkulturer
• en eller flera övergångsrit(er)
– Skola, arbete, flyttande, förhållanden, egen familj…
• rationalisering från föräldrars erfarenhet om Vad jag är (Något)  ungas
sökande efter Vem jag är (Någon) genom anpassning till yttre
omständigheter)
• Yttre gestaltning genom media och populärkultur – åldersadekvata markörer
• tillskriven (som gruppassociation) eller förvärvad identitet
• en generationsspecifik process unik för dagens barn/ungdomar (som
särskiljer sig från gårdagens…)
– A. Barn/unga idag jämfört med förr.
– B. Barn/unga idag jämfört med föräldrar idag.
Identitetsutveckling
• Biologi (medicin – psykiatri)
– Utifrån kroppens utveckling:
• Pubertet, vuxendom, ålderdom
• Att hantera åldrandet
– Kropp och psyke i ett sammanhang
• Psykologi (psykologi – psykiatri – utbildningsvetenskap)
– Psykisk utveckling kopplad till fysiologisk utveckling
• barndom
• pubertet (adolescens),
• åldrandets fysiologi
– Kropp och psyke i ett sammanhang
• Social (samhällsvetenskap – humaniora – utbildningsvetenskap)
– Samhällsfaktorer påverkar identitetsutvecklingen
• Villkor och möjligheter (media, utbildning, vänner, familj, släkter, religion,
politik, ekonomi, ritualer, konfrontationer, generationer). Skilda barndomar i
relation till klass, kön, etnicitet etc. ev. funktionshinder, var man bor etc.
- tre generationer
1900 - 1945
• Traditionellt samhälle:
– Lokala sammanhang (byn –
municipalsamhället)
– Självförsörjande (lokal arbetsmarknad)
– Migration: arbete (religiositet)
– Demokrati: sociala skillnader ”av börd”,
– Kollektiv: förenade av likhet
– Trögrörligt och ”trygg” reproduktion
– Utbildning: folkskola - real (selektiv)
– Ungdom: lydnad – plikt. Gerontokrati.
Både ansvar och underkastelse.
– Vuxenhet: attraktion
– Generation/genus: tydligt patriarkat –
mellankrigsgeneration …
– Media: tidningar/kristallmottagare
– Funktionshinder: Halta och lytta,
original, Delaktighet men synlighet
(stigmatiserande)
Byn
Nationen
Världen
Bilder av omvärlden…
• Sven Hedin
– Barbarer och
Från Pol till Pol
• Skolplanscher
– Det heliga landet
– Naturen
• Kungar och krig
– Rommel/Montgomery
– Finska vinterkriget
• OMVÄRLDEN: EN
OSÄKER PLATS
1950 - 1970
• Modernt samhälle
– Nationellt sammanhang: Sverige, Norden,
Europa…
– Välfärdsstaten: Uppbyggnad och expansion.
– Migration: Arbete och utbildning
– Demokrati: ”av börd”  ”förvärvade
egenskaper”
– Kollektiv: Social mobilitet av ”sakskäl” –
karriär för alla (?) Bekämpa orättvisor…
– Utbildning: grundskola – gymnasium
– Ungdom: uppror – något eget. Linjär
process.
– Vuxenhet: det man inte vill (men det man
blev…)
– Generation/genus: ”dolt” patriarkat.
Baby Boomer + Generation X
– Media: TV – kassettbandspelare – VHS
(fildelning!!!)
– Funktionshinder: handikappade –
• Fysiskt: hjälpmedel, rehab, etc.
• Psykiskt: institutionsvård, medicinering…
Byn
Nationen
Världen
Bilder av omvärlden
Välfärdssamhället
Väst/Öst
Studier för alla
Sällskapsresor
Television
Omvärlden
•
•
•
•
•
•
•
Tillväxt…
Möjligheter…
Politik…
Kommersialism
Livsstil…
Rekreation…
BORTA BRA, MEN HEMMA BÄST
2000-talet
• Senmodernt samhälle
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
Globala möjligheter i lokala miljöer
Dolda beroenden
Välfärdsstaten: nedmontering och regression
Migration: Arbete, utbildning och intresse
Demokrati: förvärvade egenskaper 
intressebaserad orientering (deltagandet
minskar…)
Individualitet: envar sin egen lyckas smed
Utbildning: förskola – grundskola –
gymnasium - universitet
Ungdom: ökad press – något unikt och eget,
Vuxenhet: ointressant?
Generation/genus: uppbrott? återgång?
Generation Y, MeWe
Media: MP3, Ipod, Iphone, appar, HD, MSN,
FaceBook…,
Funktionshinder: integration gm. Delaktighet
(likaOlika) – Samhall, Paralympics etc.
Byn
Nationen
Världen
Bilder av omvärlden
Globalt
Lokalt
•
Perspektivförskjutning
-
Lokalt
Oss
Arbete
Likhet
Styrning
Styrd
- Något
1800 talet






Nationellt
Jag
Utbildning
Pluralism
Frihet
Förhandlingsbar

1900 talet






Globalt
Vi
Erfarenhet
Fundamentalism
Osäkerhet
Föränderlig
Någon
2000 talet