Skilda generationer –
samma skola
Ungdomstidens uppgifter
• Kompetens och kunskap
– Genom…skola, utbildning och andra slags lärande aktiviteter
(CV-samhället)
• Ett komplext samhälle förutsätter kompetenta individer. Livslångt
lärande
– Arbetslivet (variabelt)
– Samhället (globalt och mångkulturellt, resande etc.)
• Emotionell mognad
– Genom att växa upp i en emotionellt stabil miljö med
relevanta och stabila ’signifikanta andra’ och dito
’referensgrupper’ (Goffman 1972)
• Att klara av att bryta med föräldragenerationen och stå som modell
och grund för en egen familj
• Individ, grupp, kollektiv, egenskaper
• Barn, barnen, barndom, barnslighet
• Ung, ungdomar, ungdomen, ungdomlighet
Deskriptivt
---Värderande
Biologi inom ramen för det sociala och kulturella
– Normer och värderingar: barndomens födelse under 1500-talet, unga
som hittar på rackartyg, etc.
– Politik, lagstiftning: ungdomslagar, ungdomspolitik, Barnkonvention
• Varför inte barnarbete… varför legala rättigheter/skyldigheter vid 18 etc.
– Sociala praktiker: institutionalisering av barndoms- och ungdomstid
• Ålderssegregerat samhälle. Stora delar av befolkningen förhindras delta i det på lika
villkor som de vilka är äldre än 18 år.
– Kulturella preferenser: eftersträvansvärda egenskaper eller
förkastningsvärda egenskaper
• Barnslig – ungdomlig
– Timing av biologisk utveckling i relation till sociala/kulturella preferenser
• Värdering: lillgammal, barnslig, omogen
– Biologisk mogenhet – social mogenhet
– Beroende visavi frihet (föräldrar, offentliga och privata institutioner etc.)
• Nature and Nurture
– Nature: biologi/fysiologi – utvecklingsstadier
– Nuture: fostran/socialisation - samhällets hantering av biologin/fysiologi, antagna
utvecklingsstadier och förhållningssätt till dem.
• Being and becoming
– Struktur eller process
– Being: för sig själv (individen och gruppen)
– Becomming: i tillblivelse, transition, övergång… inget bestående (ngt. man
passerar)
• Struktur, kultur och aktör
– Passivt accepterande av färdiga modeller för vuxenblivandet (marknad och stat)
Default individualization (Côte)
– Aktivt kulturskapande – aktivt/strategiskt förhållningssätt till struktur/regler
Developmental individualization (Côte)
• Generationer visavi livsfaser
– Olikhet genom skilda förutsättningar
– Likhet genom utmaningar och förväntan (social interaktion, man är den man blir
sedd att vara som)
– Konflikt eller konsensus
Identitetsutveckling
• Biologi (medicin – psykiatri)
– Utifrån kroppens utveckling:
• Pubertet, vuxendom, ålderdom
• Att hantera åldrandet
– Kropp och psyke i ett sammanhang
• Psykologi (psykologi – psykiatri – utbildningsvetenskap)
– Psykisk utveckling kopplad till fysiologisk utveckling
• barndom
• pubertet (adolescens),
• åldrandets fysiologi
– Kropp och psyke i ett sammanhang
• Social (samhällsvetenskap – humaniora – utbildningsvetenskap)
– Samhällsfaktorer påverkar identitetsutvecklingen
• Villkor och möjligheter (media, utbildning, vänner, familj, släkter, religion, politik,
ekonomi, ritualer, konfrontationer, generationer). Skilda barndomar i relation till
klass, kön, etnicitet etc. ev. funktionshinder, var man bor etc.
Generation
• Mannheim, Karl (1952[1928], 1943) Människor som föds vid ungefär
samma tidpunkt och upplever likartade samhälleliga förutsättningar
under sin barn/ungdomstid kommer att likartade värderingar och
beteenden t.ex. krigsgenerationer, Generation X, ’moklofs’,
materialister/ postmaterialister (Wyn, Woodman 2006, HaavioMannila et al. 1996, Inglehart 1977)
– Karghet eller överflöd – basala förutsättningar
• Grundläggande för vilka prioriteringar som görs av skilda
ålderskohorter (eller avgränsade generationer).
– Vad är viktig, arbete eller fritid – kollektiv eller individen?
• Värderingar följer med individen genom hela livet (Fürth, 2002/3),
berör således inte enbart ungdomar utan också vuxna och
pensionärer
– Vilken musik kommer ni att lyssna till på ålderdomshemmet?
Generationer
– Generationer
• Samma tid och samhälle, sociala och ekonomiska
omständigheter under uppväxttiden påverkar medvetande
och handlingsramar. Både ålders- och socialt betingat
– Generationsenheter
• Skilda reaktioner inom samma ålderskohort som betingas
av sociala och kulturella olikheter i uppväxtmiljö, t.ex.
klass- och könsspecifika, områdesspecifika, etnicitet (t.ex.
1:a – 3:e generationsinvandrare
– Varför barn/ungdomar
• Novel experiences… dvs. vuxna har redan en referensram
att tolka och hantera samhällsförändringar… vilket barn
och ungdomar inte har.
Förändrad avgränsning mellan ungdom och vuxenhet
Vad menar vi med ungdomar och vuxna?
- Olika stadier i livet som avgränsas ur olika aspekter:
a) Sociala kategorier; Status som beroende – semiberoende – oberoende
Sociala institutioner av stor betydelse för avgränsning, tex skola, arbetsliv,
lagstiftning på olika områden
b) Kulturellt/symboliskt; Symboler, normer och värderingar som knyts till
ungdom och vuxenhet, stiluttryck, ungdomskulturer, vuxenkulturer?
c) Psykologiskt; Olika faser i individens psykiska utveckling, te x
Erik H Eriksson ”åtta utvecklingsfaser”.
d) Biologiskt; Pubertet, Åldrande
- I ett längre historiskt perspektiv förändras gränserna mellan
olika livsstadier i nämnda aspekter med konsekvenser för både samhälle
Individ.
• Traditionellt samhälle:
– Lokala sammanhang (byn –
municipalsamhället)
– Självförsörjande (lokal arbetsmarknad)
– Migration: arbete (religiositet)
– Demokrati: sociala skillnader ”av börd”,
– Kollektiv: förenade av likhet
– Trögrörligt och ”trygg” reproduktion
– Utbildning: folkskola - real (selektiv)
– Ungdom: lydnad – plikt. Gerontokrati.
Både ansvar och underkastelse.
– Vuxenhet: attraktion
– Generation/genus: tydligt patriarkat –
mellankrigsgeneration …
– Media: tidningar/kristallmottagare
– Funktionshinder: Halta och lytta, original,
Delaktighet men synlighet
(stigmatiserande)
Byn
Nationen
Världen
• Modernt samhälle
– Nationellt sammanhang: Sverige, Norden,
Europa…
– Välfärdsstaten: Uppbyggnad och expansion.
– Migration: Arbete och utbildning
– Demokrati: ”av börd” à ”förvärvade
egenskaper”
– Kollektiv: Social mobilitet av ”sakskäl” –
karriär för alla (?) Bekämpa orättvisor…
– Utbildning: grundskola – gymnasium
– Ungdom: uppror – något eget. Linjär
process.
– Vuxenhet: det man inte vill (men det man
blev…)
– Generation/genus: ”dolt” patriarkat.
Baby Boomer + Generation X
– Media: TV – kassettbandspelare – VHS
(fildelning!!!)
– Funktionshinder: handikappade –
• Fysiskt: hjälpmedel, rehab, etc.
• Psykiskt: institutionsvård, medicinering…
Byn
Nationen
Världen
• Senmodernt samhälle
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
Globala möjligheter i lokala miljöer
Dolda beroenden
Välfärdsstaten: nedmontering och regression
Migration: Arbete, utbildning och intresse
Demokrati: förvärvade egenskaper à
intressebaserad orientering (deltagandet
minskar…)
Individualitet: envar sin egen lyckas smed
Utbildning: förskola – grundskola –
gymnasium - universitet
Ungdom: ökad press – något unikt och eget,
Vuxenhet: ointressant?
Generation/genus: uppbrott? återgång?
Generation Y, MeWe
Media: MP3, Ipod, DVD, HD, MSN…
Funktionshinder: integration gm. Delaktighet
(likaOlika) – Samhall, Paralympics etc.
Byn
Nationen
Världen
• Perspektivförskjutning
-
-
-
-
-
-
Lokalt
Oss
Arbete
Likhet
Styrning
Styrd
- Något
1800 talet
à
à
à
à
à
à
Nationellt
Jag
Utbildning
Pluralism
Frihet
Förhandlingsbar
à
1900 talet
à
à
à
à
à
à
Globalt
Vi
Erfarenhet
Fundamentalism
Osäkerhet
Föränderlig
Någon
2000 talet
