Liberalism: skolor, perioder
-1500: Erasmus: krig lönar sig inte, kungarna måste sträva efter fred
-1600 W. Penn: Europeisk parlament som representerar statsmakterna
och agerar kollektivt, kompromisslösningar.
1700-1800 Liberal internationalism
I. Kant, J. Bentham: upplysningstiden-->mot ‘barbarism’ inom
internationella relationer. Fred genom förnuft. Individuella rättigheter till
en federal kontrakt för att avskaffa kriget, inte bara reglera det.
federation: en permanent fredsavtal, inte en superstat.
Bentham: gemensamma domstolar, parlament, federalism. Social
kontrakt mellan stater: ”mellan natonernas intresser finns ingen riktig
konflikt”.
Adam Smith: ”invisible hand” genom individens självintresser-->laissez
faire
Richard Cobden: mot statens godtycklighet, fri handel, spridning av
utbildning.
Naturlig harmoni av intresser.
1900-1939: Idealisterna
Hobbson: skepticism av laissez faires bidrag till fred. Imperialismen:
främsta orsak till konflikterna mellan staterna. Jakt efter vinster i andra
kontinenter orsakar krig-->Första Världskriget.
Efter första världskriget: fred ligger inte i naturen men måste byggas upp.
Tänkande kring internationella organisationer: Woolf, W, Wilson.
System för att reglera konflikter + milit. styrka-->kollektiv säkerhet>kollektiv reaktion mot angrepp, inte bara en allians för kollektiv försvar
Nationernas Förbund: fiasko. USA + Sovjet utanför, bara de ‘nöjda
makterna’. 30 talet. kris efter kris.
Andra idealisternas idéer:
-utbildning: skapande av ämnet Internationella Relationer i 1919 i
England: professur W. Wilson..>normativ tänkande
-internationellt erkännade av mänskliga rättigheter: universella
deklarationen: 1948, 1970: NIEO-3 världen, 1980: Brandt report.
Liberal institutionalism
-Efter 2 Världskriget: mindre normativism. den nya internat.
organisation: FN med mer realistiska principer: ex: vetorätt för
stormakterna (men det blockerar kollektiva säkerhetsrådets agerande upp
till slutet av kalla kriget)
-Teorier om regionalism och spridning av internat. samarbete
-60-70 talet: mot statencentrerade analyser: Keohane, Nye: Pluralister
-->transnationella aktörer, interdependence, gemensamma
ansvarsområden
