Hårda” män och ”mjuka” kvinnor – en kvantitativ

”Hårda” män och ”mjuka” kvinnor –
en kvantitativ innehållsanalys av Dagens Nyheters
valbevakning 2010
C-uppsats
HT 2010
Nina Ahlén
Erik Wennerholm
Avdelningen för Medieoch Kommunikationsvetenskap(MKV)
Instutitionen för Informationsteknologi
och medier (ITM), Mittuniversitetet
Handledare: Elisabeth Ljungberg
1
Sammanfattning
Följande undersökning har som syfte att redogöra för den genuslogik som framkommer i
Dagens Nyheters valbevakning 2010. Detta har gjorts genom att titta på vilken könsmärkning
samt vilka föreställningar om politik som framkommit i bevakningen utifrån modellen om den
dikotoma genuslogiken. Studien har genomförts med hjälp av kvantitativ innehållsanalys där
samtliga artiklar från valrörelsen har undersökts utifrån förbestämda variabler. Efter
genomförd studie kan det konstateras att den manliga genuslogiken prioriteras i Dagens
Nyheters bevakning av valrörelsen. Detta eftersom såväl könsmärkning som föreställningar är
manligt präglade. Exempelvis kan det konstateras att det finns en övervikt av manliga aktörer
som framträder i egenskap av elit-källor i artiklarna samt en övervägande rapportering från
offentliga arenor.
2
Innehållsförteckning
1. Inledning
Sid. 4
1.1 Problembakgrund
Sid. 4
2. Utgångspunkter
Sid. 6
2.1 Syfte
Sid. 6
2.2 Frågeställningar
Sid. 6
3. Teoretiska utgångspunkter
Sid. 7
3.1 Gestaltningsteorin och mediernas makt över samhället
Sid. 7
3.2 Genussystemet – en teoretisk definition
Sid. 8
3.3 Genussystemet i journalistiken – ”manliga” och ”kvinnliga” ämnesområden Sid. 9
3.4 Den politiska journalistiken ur ett genusperspektiv
Sid. 11
4. Metod
Sid. 13
4.1 Val av metod
Sid. 13
4.2 Urval och avgränsning
Sid. 14
4.3 Utformningen av kodschema
Sid. 14
4.4 Kodning
Sid. 15
4.5 Validitet och reliabilitet
Sid. 15
5. Resultat
Sid. 18
5.1 Könsmärkningen av den politiska nyhetsbevakningen
Sid. 18
5.2 Föreställningarna om politik
Sid. 20
5.3 Genuslogiken i Dagens Nyheters bevakning av valrörelsen 2010
Sid. 26
6. Analys
Sid. 27
6.1 Om könsmärkning
Sid. 27
6.2 Om föreställningar om politik
Sid. 28
6.3 Om genuslogiken
Sid. 30
7. Egen diskussion
Sid. 31
8. Källförteckning
Sid. 33
9. Bilagor
Sid. 35
9.1 Kodscehma
Sid. 35
9.2 Kodinstruktioner
Sid. 37
3
1. Inledning
I följande avsnitt presenteras studiens problembakgrund med anknytning till tidigare
forskning.
1.1. Problembakgrund
Journalistiken har traditionellt varit ett yrkesfält som dominerats av män. Under senare delen
av 1900-talet ökade dock kvinnorepresentationen kraftigt och aktuella studier visar att kåren
idag har en jämn könsbalans, där kvinnor och män finns representerade i ungefär lika hög
utsträckning. Därför beskrivs journalistbranschen ofta som jämställd.1
Men enligt en studie av forskaren Monica Löfgren Nilsson från 2005, uppfattade så många
som 70 procent av de tillfrågade kvinnliga journalisterna att det fortfarande finns en tydlig
könsskillnad när det gäller bevakningsområden, där män och kvinnor tilldelas olika ämnen att
bevaka till följd av sitt kön. Utöver detta upplevde fler kvinnor än män att det är män som
gynnas i fördelningen av nyheter. Studien visar också på att kvinnor tenderar att se på
könsskillnader som ett uttryck för status och makt medan män däremot i högre utsträckning
betraktar detta som mer naturligt och ett resultat av olika preferenser. Hur könsmärkningen
av bevakningsområden betraktas har således betydelse för om denna ska ses som
problematisk för jämställdheten inom branschen eller inte. Dock visar detta på att kvinnor i
högre grad än män uppfattar könsmärkningen som någonting negativt. 2
Rapporter om andra länder stödjer också tesen om att en ökad kvinnorepresentation inte
behöver innebära en ökad jämställdhet. Ett exempel på detta är i Sydafrika där kvotering av
kvinnor till journalistyrket är lagstadgad. Till följd av detta har fler kvinnor fått tillträde till
yrket men samtidigt finns det fortfarande en ämnesuppdelning som följer en genusstruktur.
Inom ramen för denna tilldelas därför kvinnor typsikt ”kvinnliga ämnen” och män tilldelas
typiskt ”manliga” ämnen.3
Föreställningar om kön har således hela tiden påverkat och präglat det journalistiska fältet och
kvinnor och män har av den anledningen hänvisats till olika platser och positioner.4 Det som
har ansetts vara kvinnligt och manligt inom journalistiken har dock varierat. Politik, sport och
1
Löfgren Nilsson, Monica (2007):” Journalistiken – ett könsmärkt fält”. I: Asp, Kent (red): Den svenska
journalistkåren, Kungälv, Livréna, sid. 46-47
2
Ibid, sid 49-53
3
Rosberg Z Maria (2010): ”Rapport från regnbågsredaktionen – en studie av kvinnors erfarenheter av att verka
som journalister i Sydafrika”, Nordicom-Information nr 32, Sid 62
4
Djerf-Pierre, Monika (2003: ”Journalistikens kön. Fältets struktur och logik under 1900-talet.”
Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2. 03, sid. 44
4
kriminalnyheter är ämnen som traditionellt varit förbehållna manliga journalister medan
nyheter som rör det privatas sfär har definierats som kvinnliga områden.5 Genussystemet kan
till följd av detta sägas prägla journalistiken, där en åtskillnad av vad som anses manligt och
kvinnligt är definierade. 6
Med anledning av ovanstående problembakgrund är det därför intressant att titta närmre på
hur genussystemet återspeglar sig i svenska medier som har en hög kvinnorepresentation och
där könsbalans råder. Politik är ett journalistiskt fält som traditionellt sätt varit mansdominerat
och trots att studier visar på att könsbalans råder även här, så är det av vikt att undersöka hur
könsmärkningen av den politiska journalistiken ser ut. Med könsmärkning menas i vilken
utsträckning män och kvinnor förekommer samt hur de framställs i media vilket är minst lika
viktigt för jämställdheten som hur jämn representationen av journalister mellan könen är.
Kring denna könsmärkning av svenska politiska nyheter finns få studier.
För att undersöka detta kommer studien att utgå från modellen om den dikotoma
genuslogiken. Med genuslogik menas i det här fallet vilken könsmärkning och vilka
föreställningar om politik som framkommer i Dagens Nyheters valbevakning. Med andra ord
hur ofta män och kvinnor förekommer i rapporteringen samt vilka roller de tillskrivs. Är det
framför allt det klassiskt ”manliga” perspektivet med fokusering på elitkällor, neutralitet och
objektivitet som dominerar eller omskrivs även det klassiskt ”kvinnliga” med artiklar
fokuserade på privatpersoner, empati och subjektivitet?7 Det är utifrån dessa frågeställningar
som studien har sin utgångspunkt.
5
Kleberg, Madeleine (2006): ”Genusperspektiv på medie- och kommunikationsutveckling”, Högskoleverket,
sid.38-39
6
Hirdman, Yvonne (2004) ”Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning” i
Carlsson-Wetterberg, Christina och Jansdotter, Anna (red.) Genushistoria. En historiografisk
exposé. Lund: Studentlitteratur.sid 115f
7
Djerf-Pierre, Monika (2003), Journalistikens kön. Fältets struktur och logik under 1900-talet.
Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2. 03, sid. 45
5
2. Utgångspunkter
I följande avsnitt presenteras utgångspunkterna för studien i form av syfte och
frågeställningar.
2.1 Syfte
Uppsatsens syfte är att studera hur den politiska nyhetsbevakningen i Dagens Nyheter såg ut
under valrörelsen 2010 utifrån modellen om den dikotoma genuslogiken.
2.2 Frågeställningar
•
Vilken könsmärkning ges den politiska nyhetsbevakningen i Dagens Nyheter
under valrörelsen 2010?
•
Vilka föreställningar om politik framkommer i den politiska
nyhetsrapporteringen av valrörelsen?
•
Vilken genuslogik framträder i Dagens Nyheters bevakning av valrörelsen 2010?
6
3. Teoretiska utgångspunkter
I följande avsnitt redogörs för den teoribildning som ligger till grund för undersökningen. För
att få förståelse för hur genussystemet kommer till uttryck inom den politiska
nyhetsbevakningen utgår studien från medieforskning med genusperspektiv.
Inom denna forskningsgren analyseras hur medier framställer kvinnor och män och vilka
roller de framträder i, liksom förhållanden och maktrelationer inom och mellan könen, och
hur kvinnlighet och manlighet konstrueras. Forskningen undersöker även kvinnors och mäns
inflytande över mediernas innehåll.8
Inledningsvis kommer teorikapitlet att fokusera på en bredare diskussion kring
journalistikens makt och dess förmåga att forma verkligheten och människors subjektiva
medvetanden. Sedan följer en definition av begreppen genus och genussystem för att klargöra
den teoretiska utgångspunkten för studien. Därefter kommer teoriavsnittet att smalna av och
behandla genus och genussystem inom journalistiken. Detta för att visa på hur genussystemet
kommer till uttryck inom det journalistiska fältet. Slutligen kommer fokus att ligga på
forskning kring den politiska nyhetsbevakningen för att visa på hur genussystemet kan
betraktas just inom detta specifika journalistiska bevakningsområde.
3.1 Gestaltningsteorin och mediernas makt över verkligheten
Mediernas makt över verkligheten kan definieras som makten över den symboliska
kommunikationen. Denna kommunikation avser hur olika slags budskap, så som kunskap,
upplevelser och åsikter förmedlas och utbyts i ett samhälle. I denna kommunikationsprocess
har medierna en väsentlig makt eftersom dessa fungerar som medborgarnas förlängda arm då
de förmedlar kunskaper om omvärlden som enskilda individer inte själva kan bevaka.
Massmedier är därför i stor utsträckning källan till människors uppfattning och förståelse av
verkligheten.9
En teori om mediernas makt över medborgarnas verklighet går under namnet
Gestaltningsteorin och behandlar alltså hur mediernas gestaltningar av verkligheten påverkar
8
Kleberg, Madeleine (2006): ”Genusperspektiv på medie- och kommunikationsutveckling”, Högskoleverket,
sid.5.
9
Hadenius, Stig, Weibull, Lennart, Wadbring Ingela (2008): ”Massmedier: Press, radio och tv i den digitala
tidsåldern” Ekerlids förlag, sid. 16-19
7
människors uppfattningar av samma verklighet.10 Medieforskaren Thomas E. Patterson
beskriver mediernas makt över verkligheten såhär:
”Nyheterna utgör inte någon spegelbild av verkligheten. De utgör ett selektivt urval av händelser som
rapporteras som nyhetsberättelser.”11
Med andra ord understryker Patterson att journalistiken alltså inte är en neutral spegel av
verkligheten, något som även medieforskaren Jesper Strömbäck pekar på.12
Strömbäck hävdar att nyhetsjournalistiken utövar avsevärd makt över dagordningen och våra
tankar och uppfattningar om verkligheten. Mediernas format är begränsat medan verkligheten
är obegränsad och detta leder i slutändan till att mediernas bild av verkligheten alltid är
ofullständig. När det gäller nyhetsjournalistik utgör den totalt sett en liten del av den totala
mediekonsumtionen, men är samtidigt den viktigaste källan till information om det som sker
bortom de egna erfarenheterna.13
I stället för att spegla samhället hjälper därför medierna till att skapa samhället genom att göra
det till ett fenomen som vi gemensamt uppfattar. Utifrån ett genusperspektiv är det därför
väsentligt att titta på mediernas gestaltningsmakt och hur denna påverkar våra uppfattningar
om vad som anses som manligt och kvinnligt. Det viktiga blir då att dekonstruera det sätt på
vilket medierna etablerar exempelvis dikotomin kvinna/man. Det språk och de bilder som
används för att vidmakthålla dikotomin måste skärskådas och avslöjas. Genom detta tar man
också avstånd från en hållning som förutsätter att det finns en grundläggande ”sanning” om
vad som är typsikt ”manligt” respektive ”kvinnligt”, en hållning som brukar benämnas som
genussystem.14
3.2 Genussystemet – en teoretisk definition
Begreppet genus är en benämning som kan översättas till ”socialt kön” eller ”könsroll” och
som i sin definition framhåller ett konstruktivistiskt perspektiv, där ”manlighet” och
”kvinnlighet” inte ses som något biologiskt givet – utan som tankar, vanor och föreställningar
om kön som skapas och återskapas i olika sociala sammanhang.15 Genussystemet i sin tur är
en teoretisk modell som syftar till att förklara hur genus skapas av samhället genom att lyfta
10
Strömbäck, Jesper (2009): ”Makt, medier och samhälle”, SNS förlag, sid.119
E.Patterson(1993) :”Out of order”, Vintage Books USA, sid 63
12
Ibid, sid 119
13
Ibid, sid 166
14
Kleberg, Madeleine (2006): ”Genusperspektiv på medie- och kommunikationsutveckling”, Högskoleverket, sid
17
15
Hirdman, Yvonne (2001): Genus – om de stabilas föränderliga former”, Liber AB, sid. 11
11
8
fram de underliggande strukturer som handlar om människors föreställningar och
förväntningar på vad ”manligt” och ”kvinnligt” eller ”man” och ”kvinna” egentligen är och
bör vara.16
Enligt genusforskaren Yvonne Hirdman hålls genussystemet uppe genom två logiker. Den
första logiken är dikotomin. Vad som anses vara typiskt ”kvinnligt” och vad som anses vara
typiskt ”manligt” hålls isär – och ett ständigt arbete pågår i samhället för att upprätthålla dessa
skillnader. Den andra logiken enligt Hirdman är hierarkin. Det typiskt ”manliga” värderas
oftast högre än det typiskt ”kvinnliga” och mannen ses som norm i samhället.17
Kvinnounderordningen lyfts således fram som en generell problematik och Hirdman påvisar i
boken ”Genus: Om det stabilas föränderliga former” hur hela samhället är uppbyggt efter en
maktordning mellan könen. 18
3.3 Genussystemet i journalistiken – ”manliga” och ”kvinnliga” ämnesområden
Länge dominerades den svenska mediemarknaden av män och det var först på 70-talet som
journalistiken gick från att vara ett mansdominerat fält till att bli mer jämställt. Såväl
jämställdhetsdebatten som professionaliseringen av yrket bidrog till att öka
kvinnorepresentationen inom medier under 70-talet. Den radikala tidsandan och den politiska
jämställdhetsdebatten gjorde det möjligt att för första gången diskutera maktfrågor på
redaktionen och till följd av detta lanserades begreppet ”kvinnlig journalistik” som
formulerades i mötet mellan kvinnorörelsens idéer (det privata är politik) och den kritiska
inställningen till den manligt definierade professionalismen. Jämställdhetsdebatten handlade i
stor utsträckning om att höja de traditionellt kvinnliga områdenas status och
kvinnodominansen inom de så kallade ”mjuka ämnena var således ett direkt resultat av en
könsmärkt indelning men också kvinnliga journalisters aktiva val”.19
Under 80-talet fick marknadslogiken en successivt mer inflytande över medierna.
Kommersialiseringen av journalistiken innebar en maktförskjutning från det professionella
styrfältet till ett mer ekonomiskt. Frågan är således hur det ekonomiska styrfältet påverkat
16
Larsson, Håkan (2005): Idrottens genus. En forskningsgenomgång. I kvinnovetenskaplig tidskrift 1.05.
Göteborgs Universitet. Sid. 30.
17
Hirdman, Yvonne (2004) ”Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning” i
Carlsson-Wetterberg, Christina och Jansdotter, Anna (red.) Genushistoria. En historiografisk
exposé. Lund: Studentlitteratur.sid 115f.
18
Hirdman, Yvonne (2001): Genus – om de stabilas föränderliga former, Liber AB.
19
Djerf-Pierre, Monika (2003), Journalistikens kön. Fältets struktur och logik under 1900-talet.
Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2. 03, sid. 37-39
9
könsordningen i media. Till viss del har kvinnor gynnats av ökad marknadsanpassning, då
”kvinnliga” erfarenhets- världar har fått större utrymme och gränserna mellan det privata och
det offentliga blivit vagare och börjat överskridas, detta har bidragit till fler kvinnor på
redaktionerna. Samtidigt kan det argumenteras för att kommersialiseringen ökar
könsmärkningen vilket förpassar kvinnor till ämnen, genrer och redaktioner med lägre status.
20
Föreställningar om kön har därför hela tiden präglat det journalistiska fältet och har på olika
sätt och i olika grad hänvisat kvinnor och män till olika platser och positioner.21
Detta beskrivs enligt forskaren Liesbet Van Zoonen som att kvinnor ofta tilldelas ämnen som
anses lämpliga för kvinnor att såväl skriva som att intervjuas om. Exempel på klassiskt
”manliga” ämnesområden är enligt Van Zoonen politik, brott och ekonomi medan ”kvinnliga”
är feature, kultur och konsumentnyheter. 22
Denna könsmärkning av journalistiken kallar Djerf-Pierre för ”genuslogik” vilken bygger på
en dikotom tankelogik som visar på skillnaden i ”manlig” och ”kvinnlig” journalistik.23 Nedan
beskrivs modellen:
Figur 1: Den dikotoma genuslogiken inom journalistiken:24
MASKULINT:
FEMININT:
Offentlighet/elitnivå
Privat/intimsfär/vardagsnivå
Manliga källor och perspektiv
Kvinnliga källor och perspektiv
Distans/neutralitet/objektiv
Intimitet/empati/subjektiv
Autonomi (”professionella” kriterier)
Publikorientering (publikens behov)
De områden inom journalistiken som associeras med manlighet är vanligtvis orienterad mot
allmänheten, använder manliga elitkälllor och ser sig själv som neutral och objektiv. Den
”kvinnliga” journalistiken definieras som den som har sitt ursprung i den kvinnliga publikens
20
Ibid, sid. 40-43
Ibid, sid. 44-45
22
Van Zoonen, Liesbet (1998) One of the Girls? The Changing Gender of Journalism i Cynthia Carter, Gill
Branston and Stuart Allan (eds) News, Gender, and Power. New York: Routledge. Sid. 36.
23
Djerf-Pierre, Monika (2003), Journalistikens kön. Fältets struktur och logik under 1900-talet.
Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2. 03, sid. 45
24
Ibid.
21
10
intresse, som riktar sig mot den privata sfären, använder sig av kvinnliga källor och har en
vinkling mot det emotionella planet. 25
Så kallade ”hårda” bevakningsområden som ekonomi, krig och konflikter ses som ”manliga”
medan ”mjuka” bevakningsområden som kultur, sociala –och vårdfrågor har traditionellt setts
som ”kvinnliga”26
3.4 Den politiska journalistiken ur ett genusperspektiv
Den politiska journalistiken har traditionellt varit ett bevakningsområde där manliga reportrar
har varit i majoritet. Under 1980-talet fick representationen av kvinnor inom detta område ett
uppsving och år 2005 befann sig den politiska journalistiken i så kallad ”könsbalans”, vilket
innebär att det var ungefär lika många manliga som kvinnliga journalister som hade politik
som bevakningsområde. Men trots könsbalans finns fortfarande en viss ”könsmärkning” av
ämnena kvar, och den traditionella dikotomen av vad som anses som ”feminint” och
”maskulint” inom politiken består.27
En liknande syn på politik som bevakningsområde framkommer även i en rapport om
Sydafrikas kvinnliga journalister. Här beskrivs hur de styrande efter landets första
demokratiska val 1994 bestämde att ett omfattande jämställhetsarbete skulle påbörjas. Detta
utmynnade i den kvoterande lagen The Employment Equity Act som antogs 1994 och som
skulle motarbeta diskriminering och skapa arbetsplatser som speglade hela landets befolkning.
1995 var 33 procent av landets verkande journalister kvinnor – idag är den siffran 45 procent.
Lagen hade alltså haft verkan på korrelationen manliga/kvinnliga journalister.28
Men trots att man i Sydafrika så gott som nått könsbalans inom journalistyrket råder det än
idag fortfarande en segregering när det gäller vilka ämnen män och kvinnor får skriva om. Ett
av de områden är just politiken som alltjämt ses som en arena där männen har företräde. 29
Politik är också ett ämnesområde som traditionellt sätt har varit ”manligt.”30
25
Ibid.
Kleberg, Madeleine (2006): ”Genusperspektiv på medie- och kommunikationsutveckling”, Högskoleverket,
sid.39.
27
Löfgren Nilsson, Monica (2007):” Journalistiken – ett könsmärkt fält”. I: Asp, Kent (red): Den svenska
journalistkåren, Kungälv, Livréna, sid. 46-51
28
Rosberg Z Maria (2010): ”Rapport från regnbågsredaktionen – en studie av kvinnors erfarenheter av att verka
som journalister i Sydafrika”, Nordicom-Information nr 32, Sid 62
29
Ibid, sid. 66
30
Kleberg, Madeleine (2006): ”Genusperspektiv på medie- och kommunikationsutveckling”, Högskoleverket,
sid.39.
26
11
Internationella studier visar även på att det existerar skillnader i hur män och kvinnor
framställs inom den politiska journalistiken. Studier av amerikanska senatsval visar att
kvinnliga kandidater i förhållande till sina manliga motsvarigheter får mindre medieutrymme
samtidigt som det hos de kvinnliga kandidaterna i större utsträckning handlar om kvinnans
duglighet som politiker än hennes inställning i sakfrågor.31
Kvinnliga kandidater har i mediebevakningen missgynnats genom att medier koncentrerat sig
på personlighetsdragen framför kvinnans politiska ställningstaganden.32
Bevakningen av kvinnliga politiker har i jämförelse med bevakningen av manliga politiker i
större utsträckning handlat om kvinnans kön, familjesituation och civilstånd.33 Detta gäller
även i Storbrittanien där medier haft en hårdare fokuseringen på kvinnans familjestatus, kön,
ålder och klädval än hos deras manliga motsvarigheter.34
Den politiska journalistiken domineras alltså av skillnader i vilka ämnen män och kvinnor får
bevaka, men också hur manliga och kvinnliga politiker framställs. På detta sätt upprätthålls
dikotomin om vad som anses manligt och kvinnligt även inom den politiska journalistiken.
4. Metod
I detta kapitel presenteras val av metod, urval av analysenheter samt en redogörelse för
kodschemat och de variabler som använts vid analysen av tidningsartiklarna. Vidare
diskuteras hur kodningen har gått till och avslutningsvis förs ett resonemang kring
undersökningens validitet och reliabilitet.
31
Kahn, Kim Fridkin, Edie N. Goldenberg (1991): ”Women Candidates in the news: an examination of gender
differences in U.S. Senate Campaign Covarage”, public opinion quarterly 55, sid. 180-199
32
Kahn, Kim Fridkin (1992): ”Does being male help? An investigation of the effects of candidate gender and
campaign coverage on evaluations of U.S. senate candidates”, the journal of politics Vol.54,2 sid 497-517
33
Bystrom, D.G. Robertson, T.A & Banwart, M.C.(2001):” Framing the fight: An analysis of Media Covarage
of Female and Malen Candidates in the Primary Races for Governor and U.S. Senate in 2000” American
Behavioral Scientist. No. 44, sid 1999-2013
34
Ross, Karen; Sreberny-Mohammadi, Annabelle (1997): “Playing house-gender, politics and the news media
in Britain” Media, Culture & Society vol.19 1:1997, sid 101-110
12
4.1 Val av metod
Studien har genomförts med hjälp av kvantitativ innehållsanalys. Detta analysverktyg har
varit lämpligt eftersom syftet har varit av beskrivande natur.
”Kvantitativ innehållsanalys är ett mycket användbart verktyg när helst man vill ha svar på frågor om
förekomsten av olika typer av innehållsliga kategorier i ett material. Det kan handla dels om hur ofta eller
hur frekvent olika kategorier förekommer: dels om hur stort utrymme i tid eller rum som olika kategorier
får.”35
Till följd av att frågeställningarna är av beskrivande karaktär och att syftet är att få reda på
vilken genuslogik som framkommer i Dagens Nyheters valbevakning så har den kvantitativa
innehållsanalysen varit passande som metod.
Den kvantitativa innehållsanalysens främsta kännetecken är nämligen att man i en sådan
undersökning kan få svar på hur mycket och hur ofta en kategori förekommer – det vill säga
utrymme och frekvens. Vidare framhålls den kvantitativa analysen som lämplig när man vill
undersöka och analysera ett större material samt när det är just förekomst och utrymme i
pressen som skall analyseras. Kvantitativ innebär att undersökningen görs mätbar och att
resultaten kan presenteras i siffror.36
Eftersom materialet i studien består av ett större antal tidningsartiklar och det är viktigt att
kunna genomföra en systematisk analys av dessa så är den kvantitativa innehållsanalysen
mest passande för ändamålet.
4.2 Urval och avgränsning
Materialet som har använts och analyserats i studien är samtliga artiklar som ingick i Dagens
Nyheters valbevakning 30 dagar innan 2010 års val, anledningen till denna tidsavgränsning är
att artiklarna under denna period omfattades av Dagens Nyheters egen vallogga. Majoriteten
av de artiklar som har analyserats har tagits från huvudtidningen och omfattats av
35
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängnerud, Lena (2007): ”Metodpraktikan, konsten att
studera samhälle, individ och marknad” Norstedts Juridik AB, sid 223
36
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängnerud, Lena (2007): ”Metodpraktikan, konsten att
studera samhälle, individ och marknad” Norstedts Juridik AB, sid. 223
13
överrubriken ”Nyheter” men även artiklar som har tillhört sport, ekonomi och kulturdelen har
analyserats om de har omfattats av valloggan. Krönikor och andra skrifter som inte kan
klassificeras som nyhetsartiklar har valts bort även om de har omfattats av valloggan eftersom
dessa har en mer subjektiv karaktär och i större utsträckning influeras av journalistens egna
värderingar. I dessa artiklar har även journalisten en större valfrihet att själv välja ämne att
skriva om.
Att Dagens Nyheter valdes ut som ensam analysenhet beror på att denna tidning är den största
nationella dagstidningen med den övervägande största upplagan och som når ut till flest antal
mediekonsumenter.37
Dagens Nyheters gestaltningsmakt är således stor och påverkar människors uppfattningar och
föreställningar om politik. Tidningens framställning av politik är därför väsentlig för hur
människor uppfattar sin omvärld. Eftersom studien behandlar genuslogiken inom den
politiska journalistiken är det väsentligt att välja ett medium som når ut till många människor
och därmed skapar och påverkar olika föreställningar. Genom att betrakta genuslogiken i
Dagens Nyheter kan en generell bild av hur denna framställs och skapas i media framkomma,
något som kan bidra till ytterligare underlag för forskning inom ämnet även på lokal nivå.
4.3 Utformningen av kodschema
Undersökningen utgår från modellen om den dikotoma genuslogiken och utifrån enheterna i
denna har kodschemat utformats. Analysenheterna i datamatrisen är de sammanlagt 176
artiklarna i Dagens Nyheter som omfattades av valloggan mellan den 20/8-19/9-2010. De tio
variabler som sattes upp utformades för att kunna mäta enheterna i modellen om den
dikotoma genuslogiken. Följande tio variabler undersöktes: kön på huvudaktör i text, kön på
biaktör i text, antal citerade källor i text, artiklarnas huvudkälla, artiklarnas bikälla, kön på
reportern, arena i artikeln, ämnesområde i artikeln, opartiskhet i artikeln, samt statistik i
artikeln.
Variabelvärdena i variabeln ”Ämnesområde” skapades efter en förstudie av analysenheterna
där de ämnen som var vanligast förekommande valdes ut som varibelvärden.
Variabeln”opartiskhet” mättes genom att titta på i vilken utsträckning båda ”sidor” kom till
tals i artikeln, eller med andra ord hur oemotsagd en åsikt fick stå. Detta för att få en bild av
37
http://tu.se/images/stories/Document/Branschinfo/2010/Svensk_Dagspress_2010.pdf
14
om artiklarna var objektiva (manligt) eller subjektiva (kvinnligt).
Variabeln ”statistik” mättes genom att undersöka huruvida artiklarna ifråga baserade sig på
statistiskt säkerställda undersökningar. Dessa artiklar hade mer en redovisande och
faktabaserad karaktär och passar väl in på den manliga genuslogiken om distans och
neutralitet.
4.4 Kodning
Under en veckas tid har samtliga artiklar som omfattats av Dagens Nyheters vallogga
analyserats från mikrofilm på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Innan analysen påbörjades
utformades en datamatris i statistikprogrammet SPSS där analysenheter och variabler fylldes i
och där variabelvärdena tilldelades siffervärden. Analysen genomfördes sedan genom att en
person ansvarade för att koda artiklarna medan den andra förde in värdena i datamatrisen.
4.5 Validitet och reliabilitet
Reliabiliteten är ett mått som behandlar kvalitén inom undersökningens insamling,
bearbetning och analys.38 För att säkerställa en sådan kvalitet har vissa försiktighetsåtgärder
tagits för att undvika slarvfel och slumpmässiga fel. Först genomfördes en förstudie av
samtliga artiklar för att testa kodschemat och instruktioner för att mininera utrymmet för
tolkning. I förstudien undersöktes även hur många av de skrivande journalister som var män
respektive kvinnor. Utifrån den nämnda förstudie utkristalliserade sig några återkommande
ämneområden i artiklarna. För att tyda dessa ämnesområden använde vi modellen om den
dikotoma genuslogiken för att utifrån den ta med ämnen som har en klassiska ”manliga” och
”kvinnliga” egenskaper, såsom till exempel vård/sjukvård, klassiskt kvinnligt, och
ekonomi/skatter som är ett ämnesområde som traditionellt sett varit manligt.
Under huvudundersökningen av analysenheterna ifråga har det tagits en tiominuterspaus varje
timme. Detta för att undvika eventuella slarvfel vid kodningen då hjärnan lätt blir trött och
ouppmärksam när man studerar mikrofilm under en längre tidsperiod utan pauser.
För att ytterligare öka undersökningens reliabilitet utfördes efter kodningen av
analysenheterna ett reliabilitetstest av tio artiklar. De tio artiklarna valdes ut slumpmässigt och
kodades utan vetskapen om vilka variabelvärden som framkom den första gången artiklarna
kodades. Resultatet tyder på att undersökningen har en god reliabilitet: korrelationen mellan
38
Östbye, Helge mfl (2008): ”Metodbok för medievetenskap” Malmö: Liber AB, sid.40
15
de båda kodningstillfällena var att inga avvikelser kunde påvisas, variabelvärdena var under
reliabilitetstestet till punkt och pricka desamma som under den första undersökningen
Validiteten är ett mått på avsaknaden av systematiska fel eller med andra ord hur väl du mäter
det du påstår dig mäta. Hur undersökningens analys och data motsvarar studiens
problemformulering ses som kärnan när det kommer till validitetsbegreppet.39 Med tanke på
att en förstudie genomförts innan våra ursprungliga variabler prövats och även justerats för
ändamålet utifrån undersökningens syfte och frågeställningar, pekar det på att undersökningen
mäter det den påstår. Korrelationen mellan de teoretiska och operationella indikatorerna anses
som hög.
Under jobbet med att ställa upp variabelvärden med en god operationaliseringsmöjlighet
valdes variabler med så lite tolkningsutrymme som möjligt ut, detta för att bidra till en hög
validitet. Dock måste medges att variablerna som gäller ämnesområde och opartiskhet har
varit svåra att tyda och därför har extra varsamhet tagits i beaktning. Fanns minsta lilla tvivel i
analysenheterna valde vi att sätta ”ingen uppgift”, detta därför att ett stort antal artiklar inte
fokuserade på en politisk fråga. Istället var det vanligt att en och samma artikel berörde flera
politiska ämnesområden utan inbördes vinkling. Nämnas ska även att en stort antal artiklar
inte berörde någon politisk sakfråga. Exempel på dessa var artiklar som inte var inom ramen
för något politiskt ämnesområde utan istället tog upp ämnen som till exempel väljarbeteenden
och valstrategier. Många artiklar handlade om Sverigedemokraterna som parti och många var
baserade sig på väljarundersökningar. Av denna anledning är endast en minoritet av
analysenheterna indelade i ämnesområden.
När det gäller opartiskheten var det ibland svår att uttyda vilken ”sida” det var som uttalade
sig i en fråga och även då valdes ”uppgift saknas” för att inte riskera att få ett felaktigt och
snedvridet resultat.
En invändning till undersökningens validitet är att den endast har med artiklar från en
medieaktör. Den externa validiteten hade troligen blivit högre med fler analysenheter från
flera olika tidningar. Syftet var dock att försöka få en bild av den politiska journalistiken ur ett
genusperspektiv och därför har vi valt tidningen med den största spridningen att bevaka.
39
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängnerud, Lena (2007): ”Metodpraktikan, konsten att
studera samhälle, individ och marknad” Norstedts Juridik AB, sid.63-72
16
Förhoppningsvis kan vår undersökning bidra till framtida forskning på andra tidningar och
medier.
Under arbetet med att ställa upp variabelvärden med en god operationaliseringsmöjlighet
valdes därför variabler med så lite tolkningsutrymme som möjligt, detta för att ytterligare öka
undersökningens trovärdighet.
5. Resultat
I följande kapitel besvaras frågeställningarna om vilken könsmärkning och vilka
föreställningar om politik som framkommer i Dagens Nyheters valbevakning 2010. Slutligen
kommer en sammanfattande beskrivning av vilken genuslogik som framträder i bevakningen
att göras.
För att besvara dessa frågeställningar har undersökningen utgått från modellen om den
diktoma genuslogiken och tittat på variabler som hur ofta män och kvinnor förekommer i den
politiska nyhetsbevakningen samt vilket kön de politiska nyhetreportrarna har.
17
Undersökningen har även fokuserat på innehållet i artiklarna och har mätt hur ofta som elitrespektive privatpersoner förekommer, hur många källor som används, utifrån vilka arenor
tidningen rapporterar ifrån samt vilka ämnesområden som bevakas. Totalt har 176 artiklar
undersökts.
5.1 Könsmärkningen av den politiska nyhetsbevakningen.
Denna rubrik besvaras genom att titta på variabler som hur ofta män och kvinnor förekommer
i den politiska nyhetsbevakningen, både som huvudaktör och som biaktör, samt att titta på
vilket kön de politiska nyhetreportrarna har. Som ett resultat av mätningen framkommer att
könsmärkningen är tydlig i Dagens Nyheters valbevakning. Först kan konstateras att det är
betydligt vanligare att män förekommer som både huvudaktörer och biaktörer i artiklarna än
kvinnor.
Tabell 1.1 ”Huvudaktör i text”
N-tal = 163
Tabell 1.2 ”Biaktör i text”
N-tal = 83
Tabell 1.1 visar att 99 av totalt 163 giltiga huvudaktörer är män, motsvarande sifftra är 64 av
163 för kvinnor. Procentuellt utgörs alltså 60,7 procent av alla artiklarna av manliga
huvudaktörer och 39,3 procent av kvinnor. Bortfallet på 7,4 procent beror på att det i vissa fall
inte fanns några citerade huvudaktörer i artiklarna.
Tabell 1.2 visar att 54 av totalt 83 giltiga biaktörer är män, motsvarande siffra är 29 av 83 för
kvinnor. Procentuellt utgörs alltså 65,1 procent av alla artiklarna av manliga biaktörer och
34,9 procent av kvinnor. Det stora bortfallet på 52,8 procent beror på att många artiklar
endast innehåller huvudaktörer och att det därmed inte finns några biaktörer.
18
Mätningen visar också att det är mer förekommande att manliga journalister skriver om
politik. I tabell 1.3 redovisas att 110 av toalt 176 artiklar är skrivna av män, motsvarande
siffra för kvinnor är 52 av 176 artiklar. Dessutom är 14 av de 176 artiklarna författade av två
reportar av olika kön. Procentuellt är alltså 62,5 procent av alla artiklarna skrivna av män
medan 29,5 procent är författade av kvinnor och åtta procent utgörs av artiklar som är
författade av båda könen.
Tabell 1.3 ”Kön på reporter”
N-tal = 176
Tilläggas bör att det totala antalet kvinnor som skrev om politik i Dagens Nyheter under
valrörelsens sista månad var sammanlagt 18 stycken och motsvarande siffra för männen var
17 stycken. Detta tyder på en jämn könsbalans. Dock visar mätningarna i tabell 1.3 att
männen i genomsnitt fick skriva betydligt fler artiklar per person än kvinnorna. I genomnsnitt
fick männen skriva 6,5 artiklar per person medan motsvarande siffra för de kvinnliga
reportrarna är 2,9 artiklar per person.
Statistiken kan därför tolkas missvisande, eftersom den kan ge intryck av att det var fler män
än kvinnor som rapporterade om politik. Men så är alltså inte fallet, skillnaden mellan könen i
tabellen beror på att männen fick skriva fler artiklar per person än kvinnorna. Detta tyder på
att en jämn könsbalans inte nödvändigtvis raderar könsmärkningen.
19
5.2 Föreställningarna om politik
Denna rubrik besvaras genom att titta på variabler som behandlar innehållet i artiklarna, så som hur
ofta elit- respektive privatpersoner förekommer, hur många källor som används, utifrån vilka
arenor tidningen rapporterar ifrån,vilka ämnesområden som bevakas samt om artiklarna är
baserade på statistik. Som ett resultat av mätningarna kan sägas att de föreställningar om
politik som framkommer i Dagens Nyheters valbevakning i stor utsträckning utgår från
manliga normer i enighet med modellen om den dikotoma genuslogiken. Först kan
konstateras att majoriteten av de huvudkällor som citeras i artiklarna består av manliga
elitkällor, detta illustreras nedan i Tabell 2.1.
Tabell 2.1 ”Artiklarnas huvudkälla”
N-tal = 163
Tabell 2.1 visar att 93 av totalt 163 giltiga huvudkällor utgörs av manliga elitkällor,
motsvarande siffra för kvinnor är 55 av 163. Procentuellt är alltså 57,1 procent av de
huvudkällor som citeras i artiklarna manliga elitkällor, medan 33,7 procent är kvinnliga
elitkällor. Vidre kan också konstateras att 9 av totalt 163 huvudkällorna består av manliga
icke-elitkällor, motsvarande siffra för kvinnor är 6 av 163. Procentuellt så utgörs alltså 5,5
procent av manliga icke-elitkällor, medan 3,7 procent utgörs av kvinnliga icke-elitkällor.
Detta tyder på att manliga källor har företräde i rapporteringen, såväl när de framställs som
elitkällor som när de framställs som icke-elitkällor. Denna trend är framkommer även när det
gäller bikälla i artikel, vilket illustreras av tabell 2.2 nedan.
Tabell 2.2 ”Artiklarnas bikälla”
20
N-tal = 83
Tabell 2.2 visar att 48 av totalt 83 giltiga bikällor utgörs av manliga elitkällor, motsvarande
siffra för kvinnor är 23 av 83. Procentuellt är alltså 57,8 procent av de bikällor som citeras i
artiklarna manliga elitkällor, medan 27,7 procent är kvinnliga elitkällor. Vidre kan också
konstateras att 8 av totalt 83 bikällorna består av manliga icke-elitkällor, motsvarande siffra
för kvinnor är 4 av 83. Procentuellt så utgörs alltså 9,6 procent av manliga icke-elitkällor,
medan 4,8 procent utgörs av kvinnliga icke-elitkällor. Det låga N-talet beror på att många
artiklar endast använder sig av en huvudkälla och därmed finns det inte lika många bikällor att
mäta, detta gör att resultaten blir svårare att generalisera.
Vidare kan konstateras att majoriteten av de undersökta artiklarna använder sig av 1-2
citerade källor i sin rapportering. I tabell 2.3 så redogörs för hur många citerade källor som
används i artiklarna.
Tabell 2.3 ”Antal citerade källor i text”
21
N-tal = 164
Tabell 2.3 visar att 132 av totlat 164 artiklar utgår från 1-2 citerade källor, vilket motsvarar
80,5 procent. Vidre framkommer att 25 av 164 artiklar utgår från 3-4 citerade källor, alltså
15,2 proccent. Sex artiklar utgår från 5-6 citerade källor vilket motsvarar 3,7 procent och en
artikel utgår från 7 eller fler citerade källor, med en motsvarighet på 0,6 procent. Detta i
kombinaton med att majoriteten av de källor som används är manliga elitkällor gör att endast
ett fåtal perspektiv kommer till uttryck i Dagens Nyheters valrapportering. Användandet av få
källor avspeglar sig tydligt under variabeln ”opartiskhet” där majoriteten av artiklarna hade en
låg opartiskhet till följd av att endast ett fåtal perspektiv fick komma till tals. Detta beskrivs i
tabell 2.4 nedan.
Tabell 2.4 ”Opartiskhet i artikeln”
22
N-tal = 109
I tabell 2.4 framgår att 15 av totalt 109 undersökta artiklar hade en hög opartiskhet medan 81
av 109 artiklar hade en låg opartiskhet. Procentuellt hade alltså 13,8 procent en hög
opartiskhet och 74,3 procent från en låg. I 13 av 109 artiklar var opartiskheten medel, vilket
motsvarar 11,9 procent.
Det kan också konstateras att det är mer förekommande att artiklarna rapporterar från en
offentlig arena än från en privat. I tabell 2.5 framgår att 163 av totalt 176 undersökta artiklar
utgår från en offentlig arena medan 13 av 176 artiklar utgår från en privat. Procentuellt utgår
alltså 92,6 procent från en offentlig arena och 7,4 procent från en privat.
Tabell 2.5”Arena i artikeln”
N-tal = 176
23
Vidare kan konstateras att det ämnesområde som var allra mest framträdande i den politiska
nyhetsbevakningen under valrörelsen 2010 var skatter/ekonomi. Detta framkommer i tabell
2.6 nedan.
Tabell 2.6 ”Ämnesområde i artikeln”
N-tal = 62
Tabell 2.5 visar att att 29 av totlat 62 artiklar handlar om skatter/ekonomi, vilket motsvarar
46,8 procent. Vidre framkommer att 14 av 62 artiklar handlar om skola/utbildning, alltså 22,6
procent. Åtta artiklar handlar om vård/omsorg vilket motsvarar 12,9 procent och fem artiklar
handlar om miljö med en motsvarighet på 8,1 procent. Fyra artiklar handlar om kultur, alltså
6,5 procent samt 2 artiklar som handlar om utrikespolitik, med en motsvarighet på 3,2
procent. Det låga n-talet beror på att det under mätningen varit svårt att klassifiera
ämnesområden i artiklarna, eftersom det varit vanligt förekommande att en artikel behandlar
flera olika ämnen. Detta kan ses som en brist i reliabiliteten för just denna variabel. Det kan
dock sägas att den övervägande rapporteringen kring just skatter/ekonomi tyder på att det är
manliga föreställningar om politik som kommer fram i den politiska nyhetsbevakningen i
enighet med modellen om den dikotoma genuslogiken.
I tabellen nedan beskrivs korrelationen mellan varibalerna kön och ämnesområde och i denna
framgår tydligt att majoriteten av de artiklar som handar om skatter/ekonomi är skrivna av
manliga journalister. Totalt är 17 av sammanlagt 29 artiklar om skatter/ekonomi skrivna av
män, medan motsvarande siffra för kvinnor är 7 av 29. Slutligen är 5 av 29 artiklar skrivna av
24
två reportrar av olika kön. Framträdande är också att inom områdena skola/utbildning samt
vård/omsorg är en majoritet av reportrarna kvinnor. Inom området skola/utbildning är 10 av
totalt 14 artiklar skrivna av kvinnor, medan motsvarande siffra för männen är två av 14. Inom
området Vård/omsorg är fem av åtta artiklar skrivna av kvinnor och två av åtta av män.
Kön på reporter * Ämnesområde i artikel Crosstabulation
Count
Ämnesområde i artikel
Skatter/ekon Skola/utbild
Kultur
omi
ning
Miljö
Vård/omsorg
Utrikespolitik
Total
Kön på
Man
4
17
2
5
2
1
31
reporter
Kvinna
0
7
10
0
5
1
23
Två reportrar
0
5
2
0
1
0
8
4
29
8
2
62
av olika kön
Total
14
5
Slutligen kan konstateras att majoriteten av artiklarna i Dagens Nyheters valbevakning inte är
baserade på statistik. I tabell beskrivs hur många artiklar som var baserade på statistik.
Tabell 2.7 ”Statistikbaserad artikel”
N-tal= 176
Tabell 2.7 visar att att 30 av totlat 176 artiklar är baserade på statistik, vilket motsvarar 17
procent. Resterande artiklar, alltså 146 av 176 stycken, är inte baserade på statistik, detta
motsvarar 83 procent. Av de artiklar som är baserade på statistik så är dock majoriteten
skrivna av manliga reportar, detta framkommer i tabellen nedan.
25
Kön på reporter * statistikbaserad artikel Crosstabulation
Count
statistikbaserad artikel
Ja
Kön på reporter
Man
Nej
Total
26
84
110
Kvinna
4
48
52
Två reportrar av olika kön
0
14
14
30
146
176
Total
Tabellen ovan visar att 26 av totalt 30 artiklar baserade på statistik är skrivna av manliga
reportar, motsvarande siffra för kvinnor är fyra av 30.
5.3 Genuslogiken i Dagens Nyheters bevakning av valrörelsen 2010.
För att besvara denna rubrik kommer en sammanfattande diskussion som utgår från modellen
om den dikotoma genuslogiken att föras kring de variabler som presenterats under föregående
rubriker om könsmärkning och föreställningar i den politiska journalistiken under valrörelsen.
Modellen om den diktoma genuslogiken utgår från att det finns en tydlig uppdelning mellan
vad som definieras som”manlig” och ”kvinnlig” journalistik. Denna genuslogik är tydlig i
Dagens Nyheters rapportering från valrörelsen, både när det gäller könsmärkning och
föreställningar. Som ett första resultat kan konstateras att könsmärkningen i Dagens Nyheters
valrapportering är tydligt maskulin då majoriteten av de aktörer som förekommer i artiklarna
är män samt att fleratalet artiklar är skrivna av manliga reportrar. Vidare kan konstateras att
de föreställningar om politik som framkommer utgår från typiskt manliga normer i enighet
med modellen om den dikotoma genuslogiken. Exempelvis så utgår majoriteten av artiklarna
26
från offentliga arenor, där endast en eller två källor får komma till tals och där dessa källor
ofta består av manliga elit-källor. Betydligt ovanligare är det att det rapporteras från privata
arenor eller att kvinnliga aktörer används som källor, både i egenskap av elit respektive
privatkällor. Dessa resultat tyder på att det är en maskulin genuslogik som framträder i
Dagens Nyheters bevakning av valrörelsen 2010.
6. Analys
I följande avsnitt analyseras resultatet från undersökningen utifrån syftet och
frågeställningarna.
6.1. Om könsmärkning
Som nämnts i teoridelen har den politiska journalistiken traditionellt sett varit ett manligt
bevakningsområde. Jämställdhetsutvecklingen inom journalistkåren verkar dock, till viss del,
även ha nått det politiska verkningsområdet. Att det var lika många män som kvinnor (till och
med fler, 18 kvinnor mot 17 män) som bevakade valrörelsen för Dagens Nyheters räkning
2010 tyder på att det nuförtiden är lika accepterat för kvinnor som för män att ha politik som
bevakningsområde inom journalistiken. Trots detta har de politiska reportrarna med manligt
kön fått skriva mer än dubbelt så många artiklar per person (män stod för 110 artiklar och
kvinnor för 52 vilket betydde att män skrev i snitt 6,47 artiklar per person medan kvinnor
endast skrev 2,89) , något som tyder på att den politiska journalistiken må vara i könsbalans,
men att män i större utsträckning tilldelas att skriva artiklar inom ramen för den politiska
journalistiken. Utifrån dessa siffror är det alltså rimligt att säga Dagens Nyheters politiska
journalistik är i könsbalans, men samtidigt har en klar könsmärkning.
Resultatet när det gäller könsmärkningen på huvud –och biaktörer har en tydlig manlig prägel
och visar på en klar könsmärkning. En stor majoritet av både huvudaktörerna och biaktörerna
som citerades i artiklarna var politiker på en hög riksnivå, många riksdagsledamöter och de
flesta män. Att just manliga politiker är vanligast förekommande i artiklarna både som huvudoch-biaktörer skulle kunna vara en konsekvens av att den svenska riksdagen består av en
övervikt män. Detta skulle i så fall förklara den tydliga dominansen av manliga aktörer. Men
denna tes måste dock avvisas eftersom Sveriges riksdag idag består av hela 45 procent
kvinnor, vilket innebär en relativt tydlig könsbalans med endast en skillnad på 10
procentenheter. Därför finns det anledning att tro att resultaten i studien som visar att drygt 60
procent av huvudaktörerna är män, inte beror på att det finns fler manliga politiker på hög
27
nivå. I enighet med modellen om den dikotoma genuslogiken tyder detta resultat istället på att
det existerar en snedvridning i rapporteringen där manliga källor och perspektiv ges företräde.
Detta är ytterligare ett bevis på att könsmärkningen i Dagens Nyheter är tydligt maskulin.
6.2. Om föreställningarna om politik
Även föreställningarna om politik som framkommer i undersökningen av Dagens Nyheters
politiska journalistik har efter avslutat undersökning en klar övervikt åt den klassiskt
”manliga” journalistiken.
Att hela 92.6% av artiklarna har sin utgångspunkt i en offentlig miljö är siffror som talar sitt
tydliga språk och visar att det är den manliga föreställningsvärlden om politik som har präglat
valbevakningen i Dagens Nyheter. Kvinnorörelsens idéer om att ”det privata är politik”
kommer således inte till uttryck i bevakningen och det är tydligt att det fortfarande är den
manligt definierade professionalismen som ges företräde. Enligt modellen om den dikotoma
genuslogiken så är typiskt manlig journalistik vanligtvis orienterad mot allmänheten och utgår
från offentliga arenor medan den kvinnliga journalistiken är mer inriktad mot det privata.
Eftersom endast en bråkdel av alla artiklar utgår från privata miljöer kan den kvinnliga
föreställningsvärlden sägas vara underprioriterad i Dagens Nyheters valbevakning som istället
präglas av manliga föreställningar. Dock kan argumenteras för att denna könsmärkning av vad
som definieras som typiskt manlig och typiskt kvinnlig journalistik i sig kan skapa ojämlika
strukurer som låser fast etablerade roller och därigenom skapar förutfattade meningar om vad
som är typiskt ”manligt” respektive ”kvinnligt”. Att göra skillnad på manliga och kvinnliga
föreställningsvärldar kan därför bidra till att fastslå redan ojämnlika strukurer, där kvinnor blir
förpassade till det privata medan män har företräde till det offentliga. Om man istället
betraktar jämställdhetsdebatten som något som syftar till att radera skillnader mellan könen så
är en uppdelning mellan olika föreställningsvärldar inte önskvärt. Utifrån detta perspektiv
behöver därför inte valbevakningens fokus på offentliga miljöer vara särskilt problematisk
eftersom det snarare kan ses som ett bevis på att manliga och kvinnliga föreställningsvärldar
inte skiljer sig åt särskillt mycket och att såväl kvinnor som män prioriterar nyheter som utgår
från offentliga arenor. Dock kan man fortfarande fråga sig varför offentliga miljöer är högre
prioriterade hos både manliga och kvinnliga journalister när politik kan vara någonting som
till stor del också utspelas i privata miljöer. Detta tyder på att det existerar en hierarkistisk
könsstruktur som gör skillnad på vad som är viktigt och inte och där traditionellt manliga
perspektiv ges företräde.
28
En liknande föreställning om politik ur ett genusperspektiv framkommer även när det gäller
användandet av elitkällor. Enligt modellen om den dikotoma genuslogiken så är förekomsten
av elitkällor en del av den manliga journalistiken. Att flest akörer i studien består av manliga
elitkällor är därför ytterligare ett bevis på att manliga föreställningar om journalistik
dominerar bevakningen. Det höga användandet av elitkällor kan också knytas an till att
majoriteten av artiklarna utgår från offentliga arenor, något som enligt modellen om den
diktoma genuslogiken går hand i hand och ytterligare pekar på att det är manliga
föreställnignsvärldar som ges företräde. Räknar man även in att de flesta elitkällorna var av
manligt kön (se under ”könsmärkning) så framkommer en ännu tydligare bild av att Dagens
Nyheters politiska journalistik är påverkad av den manliga dikotomen.
Undersökningen visar även på att antalet citerade källor är mycket få och att endast en eller
två källor får komma till tals i majoriteten av artiklarna. Detta i samband med att de flesta
artiklarna utgörs av manliga källor och är skrivna av män, visar på att det i huvudsak är
manliga perspektiv som ges utrymme.
Även variabeln ”ämnesområde” pekar i studien mot att en maskulin föreställning om politik
dominerar valbevakningen. Inom alla ämnesområden förutom två svarar manliga reportar för
den största andelen artiklar. Detta i sig är inte uppseendeväckande då män också svarat för
den största andelen artiklar överlag. Men att kvinnliga reportar står för flest artiklar i just
ämnesområdena som gäller skola/utbildning och vård/omsorg visar på en uppdelning av
ämnesområden som passar väl in enligt modellen om den dikotoma genuslogiken inom
journalistiken. Båda dessa ämnesområden är, som nämnts tidigare, ämnen som är klassiskt
”kvinnliga” bevakningsområden.
Analysenheter som föll under variabeln ”statistik” överensstämmer med den maskulina
journalistikens definition om distans, neutralitet och objektivitet. De artiklar som gick under
denna variabel baserade sig på statistiska undersökningar med vetenskaplig grund och återgav
i stora drag endast vad dessa undersökningar visade på. Dessutom förekom också i nästan
samtliga av dess fall endast en elitkälla som refererade till undersökningen ifråga. Att så
många som 26 av 30 artiklar baserade på statistik var skrivna av män visar också att den
föreställning om politik som framkommer i Dagens Nyheters valbevakning 2010 har en klar
maskulin prägel.
29
Som tidigare nämnts i metoddelen framkom vissa svårigheter med att tyda variabeln
”opartiskhet”. Resultatet av detta gör att det blir svårare att dra slutsatser utifrån denna
variabel.
Mätandes opartiskhet framkom att endast en bråkdel av artiklarna hade en hög opartiskhet,
något som antyder en kvinnlig genuslogik då subjektivitet enligt modellen om den dikotoma
genuslogiken inom journalistiken definieras som en kvinnlig egenskap. Dock ska det tas i
beaktning att man i en stor andel av artiklarna endast lät en sida komma till tals för att sedan
skriva en annan, ”tilläggsartikel”, där den andra politiska sidan fick komma till tals. Detta
ledde till att ett stort antal enskilda artiklar fick en låg opartiskhet beroende på att den
motsatta politiska sidan fick komma till tals i en annan artikel. Sammantaget gör detta det blir
svårt att dra konkreta slutsatser när det gäller vår variabel om opartiskhet.
6.3. Om genuslogiken
Efter att ha undersökt artiklarna från Dagens Nyheters valbevakning 2010 framkommer en
tydlig bild sett ur modellen om den dikotoma genuslogiken inom journalistiken – den
klassiskt manliga logiken ges klart företräde framför den kvinnliga. Varje undersökt variabel
pekar i denna riktning, förutom opartiskheten. Som ovan nämnts ska dock resultatet från just
denna variabel tas med en nypa salt.
Sammantaget kan det fastslås att en majoritet av artiklarna utgår från en offentlig elitnivå och
att det är de manliga källorna och perspektivet som dominerar. Få artiklar utgår från en privat
vardagsnivå och kvinnliga huvud –och biaktörer är mindre förekommande än sina manliga
motsvarigheter.
Manliga reportrar ansvarar för de rent fakta –och opinionssiffrorbaserade artiklarna, något
som knyts an till den manliga logiken om neutralitet.
Sammanlagt tyder alltså undersökningen på att det är den manliga genuslogiken som
fortfarande dominerar den politiska nyhetsjournalistiken i Sveriges största dagstidning.
30
7. Egen diskussion
Dagens Nyheter är den dagstidning i Sverige som har flest antal läsare. Detta leder till att
tidningen har en stor dagordningsmakt över medborgarna och påverkar många människors
uppfattning om verkligheten.
Resultatet i denna undersökning visar på att den politiska journalistiken på Dagens Nyheter
fortfarande färgas av en maskulin genuslogik och denna bild av politiken påverkar enligt
gestaltningsteorin alltså också hur tidningens läsare uppfattar politik. Att det kvinnliga
perspektivet enligt modellen om den dikotoma genuslogiken inom journalistiken
förminskades och inte gavs samma uppmärksamhet som den manliga motsvarigheten är först
och främst ett problem ur jämställdhetssynpunkt men det finns även en risk att denna
förmedlade bild av politik leder till att förstärka könsrollerna när politik avhandlas genom en
manlig genuslogik. Faran blir att politisk journalistik förblir ett område där en manlig
könsmärkning och föreställningsvärld dominerar och att detta underblåser rådande könsroller.
Som nämnts i teoriavsnittet är politik traditionellt sett ett manligt journalistiskt område och
undersökningen pekar på att den politiska journalistiken fortfarande domineras av en manlig
könsmärkning och föreställningar. Det förefaller vara så att man på Dagens Nyheter tänkt
mycket på att se till att ha lika många manliga och kvinnliga politiska reportrar men att det
rent innehållsmässiga fortfarande domineras av en manlig genuslogik. Hur detta kommer sig
låter vi vara osagt men höjer onekligen frågor för vidare studier inom området.
Denna studie visar på hur det ligger till inom Dagens Nyheter politiska journalistik men
resultaten behandlar dock inte vad resultatet i sig beror på. När det gäller könsmärkningen så
kan det vara så att män och kvinnor har olika preferenser inom det journalistiska området och
att ämnesområdesindelningen är ett resultat av de politiska reportrarnas egna personliga val
men det skulle också kunna bero på att den politiske redaktören delegerar olika uppgifter till
män och kvinnor.
31
Detta uppslag kan vara ett sätt att ta vår undersökning ett steg längre. Bland annat kan man
pröva på en jämförande studie på andra dagstidningar i Sverige. Dessa studier skulle kunna
använda sig av mer avancerade kvalitativa statistiska analysmetoder för att få fram ett
orsakssamband och kunna besvara frågan om varför könsmärkning och föreställningar inom
den politiska journalistiken är tydligt maskulin. På detta sätt skulle man kunna få en mer
initierad bild av hur den politiska nyhetsproduktionen går till och man skulle kunna
genomföra intervjuer med politiska redaktörer. Även detta skulle kunna bidra till en djupare
bild av varför den politiska journalistiken ser ut som den gör. Vidare kan frågan ställas varför
så många huvud –och biaktörer och källor var av manligt kön . Detta skulle man också kunna
gå vidare med genom att undersöka hur dessa aktörs –och källurval går till.
Övergripande skulle vidare studier av den politiska journalistiken bidra till att ge en bredare,
mer generaliserbar bild av detta journalistiska arbetsområde. Till sist vore det även intressant
med en studie på kvällspressens politikgestaltning ur ett genusperspektiv, skiljer den sig mot
dagstidningarnas politiska journalistik och i sådant fall, på vilket sätt då?
32
8. Källförteckning
Böcker och tidsskrifter:
Bystrom, D.G. Robertson, T.A & Banwart, M.C.(2001):” Framing the fight: An analysis of
Media Covarage of Female and Malen Candidates in the Primary Races for Governor and
U.S. Senate in 2000” American Behavioral Scientist. No. 44
Djerf-Pierre, Monika (2003: ”Journalistikens kön. Fältets struktur och logik under 1900talet.” Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2. 03
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängnerud, Lena (2007):
”Metodpraktikan, konsten att studera samhälle, individ och marknad” Norstedts Juridik AB,
E.Patterson (1993):”Out of order”, Vintage Books USA
Hadenius, Stig, Weibull, Lennart, Wadbring Ingela (2008): ”Massmedier: Press, radio och tv
i den digitala tidsåldern” Ekerlids förlag
Hirdman, Yvonne (2004) ”Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala
underordning” i Carlsson-Wetterberg, Christina och Jansdotter, Anna (red.) Genushistoria.
En historiografisk
exposé. Lund: Studentlitteratur.sid 115f
Hirdman, Yvonne (2001): Genus – om de stabilas föränderliga former”, Liber AB
Kleberg, Madeleine (2006): ”Genusperspektiv på medie- och kommunikationsutveckling”,
Högskoleverket,
Kahn, Kim Fridkin, Edie N. Goldenberg (1991): ”Women Candidates in the news: an
examination of gender differences in U.S. Senate Campaign Covarage”, public opinion
quarterly 55
Kahn, Kim Fridkin (1992): ”Does being male help? An investigation of the effects of
candidate gender and campaign coverage on evaluations of U.S. senate candidates”, the
journal of politics Vol.54,2
Larsson, Håkan (2005): Idrottens genus. En forskningsgenomgång. I kvinnovetenskaplig
tidskrift 1.05. Göteborgs Universitet.
Löfgren Nilsson, Monica (2007):” Journalistiken – ett könsmärkt fält”. I: Asp, Kent (red):
Den svenska journalistkåren, Kungälv, Livréna
33
Rosberg Z Maria (2010): ”Rapport från regnbågsredaktionen – en studie av kvinnors
erfarenheter av att verka som journalister i Sydafrika”, Nordicom-Information nr 32,
Ross, Karen; Sreberny-Mohammadi, Annabelle (1997): “Playing house-gender, politics and
the news media in Britain” Media, Culture & Society vol.19 1:1997
Strömbäck, Jesper (2009): ”Makt, medier och samhälle”, SNS förlag
Van Zoonen, Liesbet (1998) One of the Girls? The Changing Gender of Journalism i Cynthia
Carter, Gill Branston and Stuart Allan (eds) News, Gender, and Power. New York:
Routledge.
Östbye, Helge mfl (2008): ”Metodbok för medievetenskap” Malmö: Liber AB
Internet:
http://tu.se/images/stories/Document/Branschinfo/2010/Svensk_Dagspress_2010.pdf
34
9. Bilagor
9.1 Kodschema:
Analysenheter: Dagens Nyheters politiska nyhetsartiklar 20/8 – 19/9- 2010
VARIABLER:
1.
Huvudaktör i text:
1. Man
2. Kvinna
9. Ingen uppgift
2.
Biaktör i text
1. Man
2. Kvinna
9. Ingen uppgift
3. Kön på reporter:
1. Man
2. Kvinna
3. Två reportrar av olika kön
9. Ingen uppgift
4.
Artiklarnas huvudkälla:
1. Manlig elitkälla
2. Kvinnlig elitkälla
3. Manlig icke-elitkälla
4. Kvinnlig icke-elitkälla
9. Ingen uppgift
5.
Artiklarnas bikälla:
1. Manlig elitkälla
35
2. Kvinnlig elitkälla
3. Manlig icke-elitkälla
4. Kvinnlig icke-elitkälla
9. Ingen uppgift
6.
Antal citerade källor i text:
1. 1-2
2. 3-4
3. 5-6
4. 7 eller fler
9. Ingen uppgift
7.
Opartiskhet i artikeln
1. Hög
2. Medel
3. Låg
9. Ingen uppgift
8.
Arena i artikeln
1. Offentlig
2. Privat
9. Ingen uppgift
9. Ämnesområde i artikeln
1. Kultur
2. Skatter/ekonomi
3. Skola/utbildning
4. Miljö
5. Vård/omsorg
6. Utrikespolitik
9. Ingen uppgift
36
10. Statistikbaserad artikel
1. Ja
2. Nej
9. Ingen uppgift
9.2 Kodinstruktioner:
1. Med huvudaktör i text räknas den som omnämns/citeras flest gånger i artikeln. Om flera
aktörer framträder lika många gånger räknas den som citeras/omnämns först som huvudaktör.
För att räknas som citat måste citatet i fråga ha ett pratminus innan.
2. Med biaktör i text avses den person, som näst efter huvudaktören, omnämns/citeras flest
gånger i artikeln. Om flera biaktörer framträder lika många gånger räknas den som
citeras/omnämns först i artikeln. För att räknas som citat måste citatet i fråga ha ett pratminus
innan.
3. Med kön på reporter menas vilket kön den/de personer som står under bylinen har.
4. Med Huvudkälla menas vilken roll huvudaktören i text har i artikeln. Med elitkälla menas
källor som innehar positioner som ger dem makt, auktoritet och tillgång till exklusiv
information. Med icke-elitkällor menas källor som framträder i egenskap av privatperson och
ger uttryck för personligt tyckande.
5. Med bikälla menas vilken roll biaktören i text har i artikeln. Med elitkälla menas källor som
innehar positioner som ger dem makt, auktoritet och tillgång till exklusiv information. Med
icke-elitkällor menas källor som framträder i egenskap av privatperson och ger uttryck för
personligt tyckande.
6. Med antal källor menas hur många personer som totalt citeras i artikeln. För att räknas som
citat måste citatet i fråga ha ett pratminus innan.
7. Med opartiskhet menas i vilken utsträckning båda sidor får komma till tals. Om båda sidor
kommer lika många gånger till tals är opartiskheten hög, i en artikel där någon part får komma
mer till tals definieras opartiskheten som ”medeI”, där endast en sida får komma till tals är
opartiskheten ”låg”. De fall där ”ingen uppgift” finns handlar det om en artikel som inte ger
uttryck för åsikter i en politisk sakfråga. I de fall där både elitpersoner och privatpersoner
uttalar sig i en politisk sakfråga utan att bli motsagda av motståndare räknas opartiskheten som
låg.
37
8. Med arena menas vilken miljö artikeln rapporterar ifrån. Är det en arena som finansieras av
skattemedel och tillhör det offentliga såsom till exempel skolor, sjukhus är miljön offentlig.
Politikerpersoner tillhör också det offentliga då de får sina löner betalade av skattebetalarna.
En privat miljö är en miljö som är inte finansernas av skattemedel, om en politiker sitter i en
privat miljö men agerar i rollen som politiker i artikeln betraktas miljön som offentlig.
9. Med ämnesområde menas vilken område inom politiken som artikeln ifråga behandlar.
En kulturartikel definieras som en som behandlar kulturarv, litteratur, museer och
utställningar, teater, dans och musik eller att artikeln handlar om kultur på ett övergripande
plan.
En artikel om skatter/ekonomi definieras om en artikel som behandlar förslag till lagar om
skatter och sociala avgifter (oavsett vilken ”grupp” människor som ska få höjd eller sänkt
skatt. Till exempel: ”sänkt skatt till pensionärer” går under denna indelning), åtgärder som
regering och riksdag genomför för att påverka förhållanden i ekonomin i stort, statsbudget,
offentlig upphandling eller bostadsplanering.
En artikel om skola/utbildning definieras genom att den behandlar ämnen som
förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, grundskola, gymnasieskola, studiefinansiering,
universitet och högskola, forskning och vuxenutbildning.
Artiklar om miljö definieras som de som behandlar boendemiljö (buller, luftföroreningar),
klimat –och miljömål, användning av hälso –och miljöfarliga kemikalier, mål och strategi för
det nationella klimatarbetet, handel med utsläppsrätter, miljölagstiftning, miljöteknik –och
forskning, naturvård (biologisk mångfald, rovdjur, skog, strandskydd, friluftsliv),
kärnkraftsäkerhet, vatten och hav (vattenvård, försurning, miljögifter, havsmiljö, föroreningar,
oljeutsläpp, överfiske).
Artiklar om vård/omsorg definieras som de som behandlar ämnen inom samhällets välfärd:
ekonomisk trygghet vid sjukdom, ålderdom och för familjen, sociala tjänster, hälso- och
sjukvård, främjande av hälsa samt rättigheter för barn, individuellt stöd åt personer med
funktionsnedsättning.
Artiklar om utrikespolitik definieras som de som behandlar Sveriges utrikes –och
säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning, humanitärt bistånd, säkerhetspolitik,
europeisk säkerhets –och försvarspolitik och internationella konflikter.
10. Med statistikbaserade artiklar menas artiklar som bygger på statistik eller statistiska
beskrivningar med vetenskaplig grund, som till exempel SIFO-undersökningar eller DN:s
egna undersökningar. Inga beskrivningar på ideologisk grund som tex partiprogram beskrivna
i siffror eller siffror som kommer från intresseorganisationer. Siffrorna i fråga måste även
redovisas i artikeln. Det måste även vara redovisat vem som har gjort undersökningen.
38