Genus
Kvinnor och män i media
• http://www.statensmedierad.se/larommedier/kal
lkritikvemvadvarfor/kvinnorochmanimedier.425.h
tml
• Gå in på ovanstående länk för uppdaterad
information om hur män och kvinnor framställs
inom media
• Män och kvinnor framställs inte likadant utan är
ett resultat av hur samhället ser på könsroller
• Ett ojämställt medieinnehåll bekräftar en
maktstruktur där kvinnor underordnas och män
överordnas.
Könsstereotyper
• kvinnor och män ses som två motsatser som
kompletterar varandra.
• Kvinnor mer förknippade med den privata sfären,
medan män i större utsträckning kopplats ihop med
den offentliga sfären.
• Kvinnlighet har förknippats med kropp, känsla och
natur, medan manlighet förknippats med förnuft,
rationalitet och kultur.
• Det har skapat en stereotyp uppfattning av män som
starka, kompetenta och passande för rollen som
exempelvis ledare. Kvinnor har i stället presenterats
som svaga och känslostyrda eller som sexobjekt.
Hur påverkas vi?
• Pojkar och flickor väljer olika utbildningar
• Män och kvinnor väljer olika yrken. Andelen
kvinnor mycket högre i vård- och omsorgsyrken,
medan män är överrepresenterade i
hantverksyrken
• Olika fritidsintressen – typiskt kvinnliga intressen:
sömnad, trädgård, matlagning, medan för män är
jakt, sport och motor vanligt
• Investerar olika mycket i familj och sociala
relationer. Kvinnor tar oftast större ansvar för
relationer med barn, släkt och bekanta
Jämställdhet/jämlikhet
• Ordet jämställdhet används i Sverige när det
gäller förhållandet mellan kvinnor och män.
• Jämlikhet: avser rättvisa förhållanden mellan
alla individer och grupper i samhället och
utgår ifrån att alla människor har lika värde
oavsett kön, etnicitet, religion, social
tillhörighet med mera.
• Jämställdhet är en av de viktigaste
jämlikhetsfrågorna.
Källa: På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet (2014). SCB
Kvantitativ/kvalitativ jämställdhet
• Kvantitativ jämställdhet innebär en jämn fördelning
mellan kvinnor och män inom alla områden i
samhället, t.ex. inom olika utbildningar, yrken,
fritidsaktiviteter och maktpositioner.
• Finns det mer än 60 procent kvinnor i en grupp är den
kvinnodominerad. Finns det mer än 60 procent män i
en grupp är den mansdominerad.
• Kvalitativ jämställdhet innebär att både kvinnors och
mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas
tillvara och får berika och påverka utvecklingen inom
alla områden i samhället.
Källa: På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet (2014). SCB
Svensk jämställdhetspolitik
• Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och
män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
• Det innebär bland annat följande:
• En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha
samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma
villkoren för beslutsfattandet.
• Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjlighet
och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger
ekonomisk självständighet livet ut.
• En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.
Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha
möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.
• Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och
pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
Källa: På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet (2014). SCB
På tal om kvinnor och män. Lathund om
jämställdhet från statistiska centralbyrån
•
•
•
•
Läs om lön s. 72-73
Läs om utbildning s.28
Läs om kriminalitet s.84, s.88
http://scb.se/sv_/Hittastatistik/Publiceringskalender/Visa-detaljeradinformation/?publobjid=22161
Feminism
• I och med genus som socialt skapat kön, ifrågasätter man könsroller
– vad är manligt och kvinnligt och måste det vara så här?
• Varför skapa om könsroller – våra könsroller skapas av
samhällsstrukturen som också innebär ojämlikheter mellan könen
• Ojämlikhet finns – aldrig haft en kvinnlig statsminister, kvinnor
tjänar i snitt mindre än män, kvinnor gör mer av hushållssysslorna i
hemmet, kvinnor tar ut mer föräldraledighet än män
• Detta försöker feminism arbeta med – ojämlikhet och orättvisor
mellan könen skall motverkas och att en persons könstillhörighet
ska inte påverka vilka möjligheter man har att påverka ens liv.
Feminism
• Patriarkatet – ”fadersvälde”, ett begrepp som beskriver den manliga
dominans som präglar samhället, tex av tradition mannen familjens
överhuvud och den som har ansvaret för det fysiska arbetet, kvinnan
underordna sig mannen dominans. En följd av patriarkatet är den manliga
normen. Systemet finns kvar i strukturen
• Den manliga normen – när forskning inom medicin till större delen sker på
manliga kroppar (trots att kropparna skiljer sig åt) – innebär att kvinnor
behandlas utefter en manlig kropp.
• Har ersatts med genusordning eller genussystem – formar våra liv
• Grundbult i västerländskt tänkande – skapa kvinnligt och manligt utifrån
ett tänkande i motsatser, kvinnor är det som män inte är och vise versa
• Vissa roller och arbeten lämpliga för kvinnor och vissa för män och detta
leder till olika lön och olika status, så har de kulturella föreställningarna
bidragit till att upprätthålla en viss maktordning mellan könen.
• Uppfattningen hur en rättvisare fördelning ska uppnås skiljer sig åt men
gemensamt är eftersträvan av jämställdhet
Särartsfeminism
• Män och kvinnor är biologiskt olika och är lämpade till
olika sysslor, men att de ändå har rätt till samma status
– rollerna skall vara jämlika.
• Påminner om ett funktionalistiskt synsätt – allt har sin
funktion inklusive kvinnor och mäns arbetsfördelning
• Särartsfeminismen menar alltså att vi inte ska
eftersträva en situation där kvinnor och män behandlas
lika. Vad vi istället ska göra är att erkänna
könsskillnaderna och tilldela den kvinnliga särarten ett
lika högt värde som getts den manliga.
Likhetsfeminism
• Betonar mer det social könet – de flesta skillnader
mellan män och kvinnor är socialt konstruerade.
• Istället är män och kvinnor är i grunden lika och bör
kunna ägna sig åt samma saker
• Här betonas genus istället för biologiskt kön.
• Ifrågasätta skillnaderna mellan könen – skillnaderna är
socialt konstruerade och bygger på en bild framtagen
av ett samhälle byggt på patriarkal struktur – kvinnligt
ligger i underordnad position.
• Eftersom skillnaderna inte beror på några medfödda
olikheter, så kan förtrycket endast upphävas genom att
kvinnor behandlas på samma sätt som män.
• Könsdiskriminering – att bli diskriminerad på
grund av sitt kön, tex inte bli anställd på grund
av att en kvinna riskerar att bli gravid och
måste vara mammaledig.
