Ny Standard: SS 460 4866 Vibration och stöt

Förstudie, ny Standard:
SS 460 4866 Vibration och stöt
Mathias Jern
SIS tk 111 ag 3
Tk 111: vibration och stöt
SIS/TK 111/AG 1 · Människans påverkan av vibrationer
SIS/TK 111/AG 2 · Maskiners påverkan av vibrationer
SIS/TK 111/AG 3 · Byggnaders påverkan av vibrationer
Förstudie: Ny svensk standard SS 460 48 66
Mathias Jern (Nitro Consult)
Christer Svensson (Sigicom)
Carl Thelin (Tyréns)
Ann-Sofie Wessberg (Metron miljöteknik)
Finansierat av Trafikverket och BK
Varför en standard SS 460 48 66?
Gemensam branschöverenskommelse (dvs ej lag)
• Reglerar ansvar mellan byggherre och entreprenör
• Ger ”spelregler” för hur sprängning får gå till
• Värderar risken för skada
Varför en ny standard SS 460 48 66?
Kritik mot nuvarande standarden
Svårbestämda parametrar: jordmäktighet, pålgrundläggning etc.
Tveksam vetenskaplig bakgrund
Undermarks- sprängningar och anläggningar är ej beaktade
Langefors
Bakgrund Svensk Standard SS 460 48 66
Försök 1946-56
Bakgrund
Svensk Standard SS 460 48 66
Undergrund

vmax
70
35
18



vp
5000 2500 1280
Animation courtesy of Dr. Dan Russell, Kettering University
(Förutsätter att huset rör sig med marken)
Bakgrund
Svensk Standard SS 460 48 66
Avståndsfaktor
R-wave
S-wave
P-wave
pall
Ytvågen är en 2-D våg och förlorar därför inte energi lika fort som 3-D vågorna,
Därför är oftast ytvågen den som skapar problem
Avståndsfaktorn

vmax
70 mm / s 35 mm / s 18 mm / s



 14strain
vp
5000 m / s 2500 m / s 1280 m / s
(P-våg)
(R-våg)
Problem undergrund/ avstånds baserad standard:
Svårbestämda parametrar:
hur mäktigt skall ett ler/ morän lager vara för att bestämma värdet
hur gör man vi pålgrundläggning
hur gör man när det inte finns tillräcklig information ang. undergrund
Ytterligare problem:
Undermarks- sprängningar/anläggningar är ej beaktade (ingen ytvåg)
Tveksam vetenskaplig bakgrund:
Är verkligen töjningen i marken en bra indikator på risken för skada på hus?
Verkliga data som stöder att undergrunden verkligen har betydelse saknas!
- ”Internationellt ovanlig” Enbart Finland har liknande standard
Fördel:
+ går att sätta ett exakt tillåtet värde
Vad är då alternativet?
Presentationsnamn
Alternativet :
Frekvensbaserad standard:
(dvs. undergrund och avstånd
Byt ut mot frekvens)
+ Bra forskningsdata till stöd
+ hyfsad teoribildning
+ inkluderar både ovan- och underjord verksamhet
-Vet ej tillåtet värde innan sprängning (litet erfarenhetsunderlag)
- Svårt att bestämma frekvens
Presentationsnamn
Frekvensbaserad standard:
”Global strain”
USBM RI 8507 (1980)
Norge NS 8141:2012
Ett försök att översätta avståndsberoende
till frekvensberoende
Frekvensfilter (eg bara ett värde (25 mm/s))
Framtiden:
Ny, frekvensbaserad standard (frekvensfilter)
Dock viktigt att standarden fungera att arbeta med (för alla parter)
- Gå att räkna på
- Inte allt för komplicerad
- Kopplad till ett skadekriterie
Notera den mesta kunskapen och erfarenheten i Sverige när det gäller vibrationer och
skada på byggnader är baserad på nuvarande standard, det är följaktligen ett
omfattande arbete att byta metod.