Presentationens rubrik kan skrivas på denna sida

Ensamkommande flyktingungdomar på
låsta ungdomshem
Målgrupp
Särskilda utmaningar?
Hur möter SiS behoven?
Tylösandsdagarna, Mötesplats ensamkommande barn och ungdomar
16 maj 2017
Catrine Kaunitz
Utredare, Huvudkontoret
Marie Jönsson
Biträdande institutionschef, SiS ungdomshem Tysslinge
Statens
institutionsstyrelse
 Bedriver den statliga tvångvården av ungdomar
(LVU) och vuxna missbrukare (LVM) samt
verkställer LSU.
 24 särskilda ungdomshem med 700 platser
 11 LVM-hem med 400 platser
 LVU
1 260 avslutade vård 2016
LSU
LVM




47 frigavs
1 040 avslutade vård 2016
Arbetar bara på uppdrag av socialtjänsten.
Akut, utredning och behandling.
Tre av fyra ungdomar placeras akut.
Stor efterfrågan på platser.
Ungdomar inom SiS
 Medelålder runt 16 år.
 En av tre placerade är flickor.
 Förutom missbruk & kriminalitet:
bristande skolgång, psykisk ohälsa
(ex depression, självskadebeteende)
och neuropsykiatriska diagnoser.
 Problematisk familjesituation:
överrepresentation av föräldrar
med missbruk och/eller psykiska
problem. Socioekonomisk utsatthet.
Vård efter behov
 Akut, utredning eller behandling.
 Riktlinjer finns för alla tjänster.
 Inleds med bedömning av psykolog,
sjuksköterska, pedagog.
 Utgår från en individuell
behandlingsplan.
 Vården baseras på kunskap och
beprövad erfarenhet.
 Exempel på metoder:
– Motiverande samtal (MI)
– Återfallsprevention
– Tolvstegsbehandling
– Aggression Replacement
Training (ART)
En skola för alla
 Undervisning på grundskole- eller
gymnasienivå.
 Små grupper och hög lärartäthet.
 Undervisning anpassad efter
eleverna.
 Nära samarbete med den
kommunala skolan.
 Skolinspektionen utövar tillsyn.
Hög yttre och inre säkerhet
Fokus på trygghet och relationer
 Låsbara avdelningar
 Möjlighet att använda särskilda
befogenheter (tex avskiljningar,
kroppsvisitationer)
 Hög personaltäthet
 Små avdelningar med specifika
målgrupper
 Respekt, omtanke och tydlighet ska
genomsyra all verksamhet
Viktigt för rättsäkerheten
att alla kommer till tals
 Information om rättigheter vid





inskrivning.
Alla institutioner har brukarforum.
Alla intervjuas vid utskrivning.
I ett centralt brukarråd finns
representanter från både ungdomsoch missbruksorganisationer.
Klagomålssystem tar emot kritik
och synpunkter.
SiS tillsynas av bland annat IVO –
Inspektionen för vård och omsorg.
Ensamkommande inom SiS
300
269
250
221
200
150
139
102
100
50
52
Var fjärde pojke
Var tredje pojke
0
2012
2013
2014
2015
2016
Ensamkommande inom SiS.
 De allra flesta är pojkar.
 Placeringsskäl: avvikningar från HVB, vagabonderande, utagerande,
missbruk, psykisk ohälsa (självskadebeteende, trauma, ångest,
sömnsvårigheter).
 Oftast akutplaceringar men blir kvar längre än andra akutplacerade
ungdomar.
 De flesta är i asylprocess alt har avvisningsbeslut.
 2012-2015:drygt hälften från Nordafrika (Marocko, Algeriet, Libyen).
 2016: majoriteten från Afghanistan.
Ensamkommande flickor







Irak, Syrien, Etiopien.
Inte missbruk & kriminalitet
Psykiatrisk problematik: självskadebeteende, suicid, ångest.
Påtryckningar/hot från familj och släkt i hemlandet.
Kommit till Sverige tillsammans med en make.
Kontakt med psykiatrin men inte bedömts ha tillräckligt vårdbehov.
Korta akuta placeringar på några veckor. LVU fastställs inte i länsrätten.
Handlingsplan för utvecklingsarbete kring
ensamkommande inom SiS
 Utbildningsinsatser (ex traumamedvetet bemötande, asylprocessen).
 Icke språklig kommunikation-hela miljön måste anpassas.
 Bättre anpassad skola för nyanlända. Modersmålsundervisning och
svenska2.
 Samarbetsformer med socialtjänsten kring uppdrag och
behandlingsplanering.
 Rutiner kring ungdomar med avvisningsbeslut.
 Rutiner kring hälso-och sjukvårdsfrågorna.
 Sexuell hälsa
Dömda till sluten ungdomsvård
 57 ungdomar verkställer straff varav knappt hälften för sexualbrott.
 Ökning av antalet ensamkommande och med utvisning i dom.
 Utvecklingsarbete pågår när det gäller bemötande, utredning och
behandling för ungdomar dömda för sexualbrott.
 Regeringsuppdrag kring sexuell hälsa.
Utmaningar





Fler och fler med avvisningar som inte verkställs.
Självskadebeteende, suicidförsök, avskiljningar.
Åldersuppskrivningar.
Fler flickor?
Fler med intresse för våldsbejakande extremism?
(regeringsuppdrag)
 Utrednings-och behandlingsmetoder är inte anpassade.
SiS Ungdomshem Tysslinge
•
•
•
•
•
•
•
•
Start hösten 2015
Håga, fd kriminalvårdsanstalt
Pojkar 16-21 år
4 akutavdelningar Pollux, Castor, Taurus
och Leo.
28 platser- 4 x 7 ungdomar
50 procent ensamkommande
Behandlingsassistenter, psykologer,
sjuksköterskor, läkare, lärare
Skola, årskurs 9 och gymnasium
SÄRSKILDA UTMANINGAR
ENSAMKOMMANDE
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Språk, uttrycksformer
Ofta långvarigt missbruk
Krisreaktion ”Flyktingkris”, identitetsförlust
PTSD
Asylsökande/ovisshet/rättslöshet
Avsaknad av anhöriga/familj i Sverige, oro
över anhöriga i hemlandet.
Misstro gentemot myndigheter.
Gatan som livsstil
Svårigheter med auktoritära kontakter
Liten eller ingen information om
bakgrund/historik
Religionstillhörighet
RESURSINVENTERING
• Kräver styrka och kraft att bryta
upp och färdas hit genom Europa
• Stort behov av tydlighet och
struktur efter ofta lång tid av
ovisshet. ”Fyrkantig miljö”
• Motiverade till skolgång p.ga
tidigare avsaknad av detta.
• Sökande efter förlorad identitet,
svarar på bekräftande bemötande.
VÄRDEGRUND
RESPEKT
OMTANKE
TYDLIGHET
NPNL
No Power No Loose
Lågaffektivt bemötande
SAMTLIG personal utbildas
UTVECKLING/GENOMFÖRANDE
 Bekräfta, jag-stärka





Individbaserat bemötande, undvik gruppidentifiering




Samarbete med religiösa ledare, förebilder.
Tydlighet, rak kommunikation. Återge ansvar.
Samtal och stöd i vardagen
Trygghet genom tålamod, stå kvar
Inhämta kunskap om bakgrund och kulturella/religiösa regler och traditioner.
Respektera olikheter även de vi inte kan tillgodose, t.ex. Ramadan, Halal.
Brukarforum – demokratisk träning
Personalvård: Respekt-Omtanke-Tydlighet!
Flerspråkig personal, för- och nackdelar
FRAMTIDA UTMANINGAR
 Ungdomar med begynnande eller pågående tilltro till
våldsbejakande extremism
 Avdelningar speciellt inriktade på ensamkommande?
 Långa köer till fortsatta placeringar innebär krav på en
föränderlig akutverksamhet
 Sammansättningar i personalgrupper
 Personalrekrytering
Gatubarn sedan 10 års ålder
Drogmissbruk, hasch o benzo
Aschraf
Kriminalitet
• 17 år
• Marocko
• Asylsökande,
Oklar traumatisering i hemlandet
Lång väg genom Europa, barnfängelse i hemlandet.
• I Sverige 6 månader
• Arabiska, spanska,
Somatisering
ensamkommande
franska
• Tidigare vistelse på 4
HVB hem
• Ingen tidigare vistelse
inom SiS
• Självskadebeteende
Aggressionsytringar
Trassliga myndighetskontakter
Suicidtankar och försök x flera
Misstänksamhet
--------------------------------------------------------------Genomförande:
Uppnå drogfrihet
Samtal, härbärgering. Hög närvaro av personal
Motivering, återhämtning
Vikarierande hopp inför en tillsynes mörk framtid
Flyttade vidare till SiS behandling efter 4 månader
Gatubarn sedan 12 års ålder
Lång väg genom Europa
MOSTABA
16 år
Afghanistan via Iran
Asylsökande
ensamkommande
Dari, Farsi, begränsad
svenska
Drogmissbruk, tabletter o cannabis
Kriminalitet, drogrelaterat
Traumatisering i hemlandet, oklar omfattning
Aggressionsytringar oftast i samband med gränsdragningar
och regler.
Trassliga myndighetskontakter
Somatisering
Misstänksamhet, lätt kränkt
Hjälpsökande på institutionen
I Sverige 5 månader
---------------------------------------------------------------
3 HVB hem
Skapa förtroende,
Omfattande missbruk
Våga sätta gränser, stå kvar efter kontliker och återkoppla.
Bygga ömsesidig respekt
Suicidförsök x flera
Motivera till förändring.
Ingen vistelse inom SiS
Bekräfta, hitta förlorad identitet i vardagen
”Stanna karusellen”, ge chans till återhämtning
Skapa förutsättningar för framtida placeringar/utredningar