Bra mat på jobbet

Bra mat på jobbet
LIVSMEDELS
VERKET
Råd, möjligheter, förutsättningar
och utmaningar
Bra mat på jobbe t
Förord
Innehåll
Grundläggande principer för bra mat på jobbet..............................................3
n Maten på jobbet är en fråga som berör säkerhet,
trivsel, samarbete, kreativitet, välbefinnande, arbets­
förmåga, sjukfrånvaro – eller frisknärvaro – och hälsa.
”En god lunch i lugn och ro tillsammans med sina arbets­
kamrater ger återhämtning och påfyllning av ny kraft”.
”En frukt på eftermiddagen och en nypa frisk luft kan ge
det där välbehövliga lilla extra energitillskottet”. Vi, den
vuxna befolkningen, spenderar en stor del av vår vakna
tid på arbetsplatsen och det vi äter och dricker där kan
ha stor betydelse för individen såväl som för företaget/
organisationen.
Livsmedelsverket fick under våren 2006 regering­
ens uppdrag att ta fram råd för maten på arbetsplatsen.
I uppdraget framhölls det att ”Dessa råd ska öka möjlig­
heten för arbetsgivare, arbetstagare, fackliga organisa­
tioner, myndigheter och livsmedelsbranschen att verka
för bra matvanor på arbetsplatsen”. Råden har därför
tagits fram i samverkan med arbetsmarknadens parter
via en referensgrupp och med en rad andra intressenter
via två workshops. Råden har på detta sätt blivit väl för­
ankrade i verkligheten och kan förhoppningsvis bli prak­
tiskt tillämpbara inom en rad olika branscher.
En rad olika aktörer i ett företag eller en organisa­
tion kan vara med och påverka utbud och tillgänglighet
av mat och dryck på jobbet. Vi har i våra råd valt att
lyfta fram de möjligheter som finns för företagsledning,
personalansvariga, företagshälsovården, fackförbund,
friskvårdsombud och medarbetare. Arbetsplatser och
arbetssituationer varierar mycket, vissa jobbar natt,
vissa arbetar utomhus, vissa har flexibla arbetstider
medan andra är tidsstyrda. Det har varit en utmaning att
täcka alla de olika förutsättningar som finns för maten
på jobbet. Vi har försökt lägga tyngdpunkten på det som
berör de flesta, men lyfter också fram några av de speci­
fika utmaningar som finns.
Fokus i Bra mat på jobbet ligger på hur maten på
arbetsplatsen kan kopplas till individens funktion, välbe­
finnande och hälsa. Men kostråd som omsätts i handling
ger också en rad miljökonsekvenser. Livsme­delsverket
har i samverkan med Naturvårdsverket inlett ett arbete
med att utarbeta miljöanpassade kostråd som komple­
ment till de befintliga råden. I avvaktan på detta arbete
har miljöaspekterna inte specifikt beaktats här.
Vi hoppas att råden i Bra mat på jobbet kan bidra till
arbetet med välbefinnande och hälsa inom företag och
organisationer.
Introduktion till bra mat på jobbet........................................................................4
Möjligheter för ledningsgrupp och styrelse.......................................................7
Möjligheter för personalansvariga........................................................................9
Möjligheter för företagshälsovård och friskvård........................................... 10
Möjligheter för fackföreningar............................................................................. 12
Möjligheter för hälsoinspiratörer och hälsocoacher ................................... 15
Möjligheter för medarbetaren ............................................................................ 16
Förutsättningar för raster och pauser................................................................ 19
Förutsättningar för bra luncher och andra arbetsmåltider........................20
Förutsättningar för pauser och mellanmål .....................................................23
Förutsättningar för drycker och automater på jobbet................................24
Utmaningar för bra mat på jobbet......................................................................25
Utmaningar för skiftarbete och arbete på udda tider..................................26
Utmaningar för mobila yrken............................................................................... 27
Utmaningar för arbeten med hög eller låg energiförbrukning................28
Bilagor
Förslag till specifikationer vid upphandling av restaurangtjänster........29
Mall för utvärdering av restauranger................................................................. 31
Måltider, mat och dryck vid kurs/konferens.................................................... 32
Riktlinjer för välbalanserade mellanmål........................................................... 33
Checklista för nulägesanalys av maten på jobbet.........................................34
Referenser................................................................................................................... 35
Ett tack till.................................................................................................................... 35
Generaldirektör Inger Andersson, augusti 2007
2
Bra mat på jobbe t
Grundläggande principer
för bra mat på jobbet
n Det är viktigt att ha några grund­
läggande principer för maten på job­
bet, som alla parter förhoppningsvis
kan ställa sig bakom. Därtill krävs en
handlingsplan och strategi som tar
fasta på principerna och ser till att
det händer saker. Principerna hand­
lar om fem huvudområden, nämligen
tid, lugn och ro, tillgång, hänsyn och
kunskap.
l Tillräckligt med tid avsätts för att äta och koppla av.
l En avgränsad plats erbjuds för att sitta och äta i lugn och ro och som ger
möjlighet att koppla av från jobbets krav för en stund.
l Möjlighet ges att äta god och välbalanserad mat och dryck vid raster
och pauser.
l Hänsyn tas till specifika utmaningar och krav som är kopplade till den
enskilda arbetsplatsen, individen eller arbetssituationen.
l Kunskap och motivation förmedlas för att säkerställa utbudet och upp­
muntra valet av bra mat på jobbet.
3
Bra mat på jobbe t
Introduktion till bra mat på jobbet
n Bra mat på jobbet diskuterar vad de olika aktörerna på
arbetsmarknaden kan göra, ger konkreta råd för måltider,
mat och dryck på arbetsplatsen och sätter fokus på speci­
fika utmaningar när det gäller maten på arbetsplatsen.
Tanken är att du som läser ska kunna hitta tips och
idéer som stämmer för den roll du har på arbetsplatsen,
men också att det ska vara enkelt att gå in och finna råd om
luncher, beställning av mat och dryck vid kurser och kon­
ferenser etc. I de olika avsnitten redovisas goda exempel
som inspiration.
Bra mat på jobbet innehåller också handfasta råd, som
kan underlätta vid till exempel upphandling av restaurang­
tjänster.
Förhoppningen är att detta ska bli en skrift som kan
starta en förändringsprocess på olika arbetsplatser, en för­
ändring som kan initieras av den anställde, företagsled­
4
ningen, personalansvariga, fackliga företrädare, friskvård­
personal, företagshälsovården eller personalrestaurangen.
Oavsett vilka som initierar en förändring så är det värde­
fullt om arbetet sker i samverkan mellan målgrupperna
både på arbetsgivarsidan och på arbetstagarsidan. Om
nytt tänkande kring maten på arbetsplatsen ska genomsyra
organisationen krävs acceptans, inflytande och deltagande
från alla de olika grupper som har möjlighet att påverka.
Bra mat på jobbet ur svenskt och europeiskt
perspektiv
Bra mat på jobbet ligger i linje med och kan förhoppnings­
vis bidra till de nationella folkhälsomålen, främst målom­
råde 10, som inbegriper goda matvanor, och målområde 4,
som handlar om hälsa i arbetslivet.
Det känns också inspirerande att Europarådets expert­
Bra mat på jobbe t
kommitté för nutrition, Food and Consumer Health, i
april 2007 lade fram ett förslag till områden man anser
vara viktiga att arbeta med i framtiden och att ett av dessa
är just maten på jobbet.
”NUTRITION IN THE WORKPLACE. Even though in a number
of countries initiatives and projects have been launched on
this issue, seen from a broader European perspective, there
is limited knowledge on how healthy eating can be pro­
moted most effectively at the workplace.
Especially there seems a need for issuing practical gui­
delines targeting the canteen practitioners since this sector
is suffering from a low educational level and lack of know­
ledge on nutrition. In addition there would appear a need
for recommendations for the national level on how healthy
eating at the workplace can be promoted. The Committee
would like to start the work on this issue in 2008”.
Källa: Council of Europe, L38/RA/ar, 12 april 2007
Maten på jobbet har inte varit någon högt prioriterad
fråga i Sverige eller övriga världen. ILO, FNs Internatio­
nal Labour Organization i Genève, tog 2005 fram boken
”Food at Work”. I förordet skriver man ” This book was
conceived as a response to the lack of attention to the
issue of food at work”. Denna brist på intresse för områ­
det märks också i forskarsamhället. Det finns väldigt lite
forskning som direkt handlar om maten på jobbet. Ett
undantag är de studier som har bedrivits och bedrivs vid
sociologiska institutionen vid universitetet i Lund. Bristen
på forskning inom området gör att denna skrift i första
hand vilar på den vetenskapliga grund, som gäller för kost
och hälsa i allmänhet och sammanfattas i de svenska och
nordiska näringsrekommendationerna.
I de forskningsprojekt där man har genomfört hälsobe­
främjande insatser på arbetsplatsen har kostfrågorna ofta
varit en del, men fokus har i de flesta fall legat på fysisk
aktivitet, stresshantering, psykosociala frågor och kom­
munikation och ledarskap. Det finns dock en rad praktiska
exempel där man har satsat på maten på jobbet. (ILOs bok
Food at Work lyfter fram en rad sådana.) Dessa praktiska
exempel har sällan varit vetenskapligt utvärderade, men de
är ändå mycket intressanta, eftersom de visar vilka vinster
företagen i praktiken har gjort. Vinsterna, i form av mins­
kad sjukfrånvaro, ökad trivsel, färre olyckor eller bättre
arbetsklimat, har också medfört att företagen har fortsatt
att satsa på åtgärder för bättre mat på jobbet.
tillgången och möjligheterna styr det val som görs och det
är här arbetsplatsen kan stötta individen genom att skapa
bättre förutsättningar.
”Matvanor och fysisk inaktivitet bidrar till ökad dödlig­
het och flera vanligt förekommande sjukdomar. Världs­
hälsoorganisationen (WHO) bedömer att 80 procent av
hjärt- och kärlsjukdom, 90 procent av diabetes typ 2 och
30 procent av all cancer kan förebyggas genom bra matva­
nor, tillräckligt med fysisk aktivitet och rökstopp. För högt
energiintag och fysisk inaktivitet är också de direkta orsa­
kerna till den ökade förekomsten av övervikt och fetma.
I Sverige har andelen vuxna med fetma fördubblats
sedan 1980, medan övervikten har ökat med 20 och 30
procent för män respektive kvinnor under samma tids­
period. Idag är över hälften av männen och en tredjedel
av kvinnorna överviktiga eller feta. Bland männen har 11
procent fetma medan motsvarande siffra för kvinnorna är
9 procent”.
Källa: Livsmedelsverket och Statens Folkhälsoinstituts underlag till
handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet, 2005
Individens hälsa och folkhälsan
Maten på jobbet handlar om individens hälsa och därmed
i ett vidare perspektiv också om hela folkhälsan. En stor
del av dagens matintag sker på arbetsplatsen och detta
påverkar förstås såväl välbefinnande som hälsa hos indi­
viden. Som individ väljer jag vad jag äter. Men utbudet,
5
Bra mat på jobbe t
Matvanorna i Sverige är en påtaglig riskfaktor för över­
vikt, fetma och flera folkhälsosjukdomar, som hjärt- och
kärlsjukdom och diabetes.De hälsoproblem som är för­
knippade med livsmedel är i mycket hög grad kopplade
tilldåliga matvanor snarare än till ”gifter” i maten. Även
om vissa förbättringar har skett underde senaste åren
behöver matvanorna förbättras i flera avseenden.
För befolkningen som helhet gäller fortfarande att
intaget av mättat fett, salt och tillsatt socker bör minska,
medan intaget av kostfibrer bör öka. Det innebär bland
annat ökad konsumtion av frukt, bär, grönsaker, fiberrika
bröd och spannmålsprodukter, att fetare kött- och meje­
riprodukter ersätts av magrare varianter och att andelen
feta och sockerrika livsmedel (godis, glass, sötade drycker,
snacks och bakverk) minskas. Valet av matfett bör inrik­
tas påmjuka och flytande sorter. Samtidigt är det önskvärt
med fysisk aktivitet i större omfattning.
tig. En rad stressforskare påpekar i sina råd att den större
måltidspausen såväl som de korta pauserna är viktiga som
avbrott och återhämtning under arbetsdagen.
Stress
Samarbete och kreativitet
Stress såväl på arbetsplatsen som på fritiden, kan få en lång
rad negativa konsekvenser. Mat och dryck ger ny kraft och
påfyllning av energi, men när det gäller stress är måltiden –
det vill säga tiden som avsätts för matintaget − nog så vik­
Maten på jobbet kan vara en fråga om samarbete, kommu­
nikation, kreativitet och lösningar på problem. Måltids­
pauserna har en viktig social funktion och kan stärka sam­
arbete och gruppkänsla på arbetsplatsen. Att för en stund
komma ifrån den plats där arbetet utförs och få distans till
arbetsuppgiften/utmaningen/problemet kan vara ett sätt
att finna nya kreativa lösningar.
Säkerhet och misstag
En yrkeskategori som ofta nämns när det handlar om
säkerhet och mat är yrkesförare. Att till exempel långtra­
dar- och busschafförer ska ta pauser och inte jobba för
långa pass regleras av arbetstidslagen. Bra näringsintag vid
dessa raster och pauser är också väsentligt för funktionen
vid ratten, men det finns ingen lag som reglerar detta.
Det finns flera andra yrkesområden, där maten kan
vara en ren säkerhetsfråga. Det gäller till exempel inom
byggnadsindustrin, sjöfarten och vården. Förutom säker­
het som är kopplad till risker för ens eget eller andras liv
finns det möjlighet att koppla maten på jobbet till misstag,
felbedömningar och produktionsfel.
Frisknärvaro
I en rad olika förebyggande hälsosatsningar har man vänt
på begreppen och fokuserar idag på frisknärvaro eller att
få fler långtidsfriska medarbetare snarare än att minska
sjukfrånvaron. Kan maten på jobbet bidra i ett sådant
arbete? Kostfrågorna har funnits med i olika hälsobefräm­
jande projekt, men de har aldrig bara handlat om maten på
jobbet. Därför är det svårt att med säkerhet säga hur stor
roll maten kan ha när det gäller frisknärvaro. Att maten
har en viktig roll för frisknärvaron fastslås dock i en rad
exempel i boken ”Food at Work”.
Organisatoriskt och ekonomiskt
Volvo, Västra Götalandsregionen, AstraZeneca och Posten
är exempel på arbetsgivare som alla har lyft upp maten på
jobbet som en organisatorisk fråga, en fråga som berör led­
ningsgrupp, personalavdelning och fackliga företrädare.
Dessa företag har en tydlig personalpolitik och framhåller
personalen som sin viktigaste resurs. Välbefinnandet och
hälsan hos personalen blir en central fråga för företagets
hela verksamhet. Givetvis finns det också ekonomiska skäl
till att satsa på personalens hälsa och välbefinnande.
”Om vi med en sådan här satsning på livsstil och hälsa
kan öka frisknärvaron med 1 % så sparar företaget 200
miljoner kronor”. Leif Friis, ansvarig för projektet Livsstil
i väst inom AB Volvo.
6
Bra mat på jobbe t
Möjligheter för ledningsgrupp och styrelse
n Ett företags eller en organisations värderingar, visioner,
mål och strategi är idag ofta tydliggjorda och hänsyn tas
till faktorer som påverkar personal, ekonomi, miljö och
etik. Företag och organisationer lyfter i dessa strategi- och
måldokument ofta fram personalen som en av de viktigaste
resurserna. Personalens välbefinnande och hälsa profileras
som centrala för företagets framgång. Så här formulerar
några stora företag personalens roll:
Volvo lastvagnar: ”Jobbet upptar en stor del av ditt
dagliga liv. Vi är övertygade om att du redan vet att en
stimulerande arbetsmiljö är avgörande för ditt välbefin­
nande. På Volvo Lastvagnar lägger vi ned stor kraft på att
skapa en arbetsmiljö som ger de anställda möjlighet att
använda och utöka sina kunskaper, färdigheter och krea­
tiva förmåga, samt ta aktiv del i företagets utveckling och
framtid. Och varför skulle vi inte det? Vi vet ju att medar­
betarnas kompetens, engagemang och entusiasm utgör en
mycket viktig del av vår framgång”.
Källa: www.volvo.com, 2007-06-11.
Posten: ”Posten satsar på en god och säker arbetsmiljö för
medarbetarna. Det är vi stolta över och vi arbetar ständigt
för att bli ännu bättre. Arbetsmiljön är extra viktig inom
Posten eftersom en stor del av oss har fysiskt krävande
arbeten. Ingen ska behöva drabbas av fysisk eller psykisk
ohälsa på grund av sitt arbete. Det är också viktigt att
betona att arbetsmiljö handlar lika mycket om att skapa en
positiv och attraktiv arbetsplats som att undvika ohälsa.
Posten arbetar hårt med båda delarna”.
Källa: www.posten.se, 2007-06-11.
7
Bra mat på jobbe t
GODA EXEMPEL
GODA EXEMPEL
Stockholms läns landstings kostpolicy
Uppladdningen bygg – Aktiv byggare
Stockholms läns landsting antog i april 2006 en kost-
Uppladdningen bygg är framtagen av Sveriges byggin-
policy. Policyn innebär att den mat som serveras inom
dustrier i samverkan med Cerealia. Sveriges byggindu-
landstingets verksamhet ska vara både hälsosam och ta
strier är en arbetsgivarorganisation som tillhör Svenskt
hänsyn till miljön.
näringsliv. Uppladdningen bygg är en del av projektet
Källa: www.folkhalsoguiden.se
Aktiv byggare som bedrivs inom Sveriges byggindustrier med målet att byggarbetare ska må bra under sitt
yrkesliv.
Källa: www.bygg.org/aktivbyggare,
www.uppladdningen.nu
AstraZeneca: ”Medarbetarna utgör vår viktigaste resurs.
Vi är stolta över våra 66 000 medarbetare över hela värl­
den … Att erbjuda en säker arbetsplats och främja hälsa
och välbefinnande bland alla våra medarbetare världen
över har alltid varit högt prioriterat inom AstraZeneca..”
har visat att en investerad krona i personalens välbefin­
nande och hälsa kan ge åtskilligt tillbaka rent ekonomiskt.
Flera företag har i praktiken visat detta och fortsätter sitt
friskvårdsarbete, delvis på rent företagsekonomiska grun­
der.
Källa: www.astrazeneca.se 2007-06-11.
Den hälsofrämjande arbetsplatsen är ett av de begrepp
som används i dessa sammanhang. Många företag och
organisationer har en utarbetad hälsopolicy. Maten har en
given roll i dessa sammanhang. Måltider, mat och dryck
på arbetsplatsen ingår inte i det lagstadgade systematiska
arbetsmiljöarbetet, men företagen kan själva frivilligt välja
att integrera maten på arbetsplatsen som en del i det egna
arbetsmiljöarbetet.
Kostnaden för insatser när det gäller bättre mat på
jobbet kan variera kraftigt. Ett nytt lunchrum kan vara
en rejäl investering. Fri frukt kostar också en del, medan
andra saker, som bättre utbud i restaurangen till följd av
nya krav vid upphandling, inte behöver innebära någon
ökad kostnad. Det finns ett antal studier och modeller som
Känsliga frågor
Subventionsfrågan
Subventioner av måltider som innebär förmånsbeskatt-
SOM ledningsgrupp och styrelse KAN NI:
n Lyfta in frågan om maten på arbetsplatsen i företagets
policydokument eller integrera den i redan existerande
policy. De anställdas dagliga välbefinnande och hälsa är,
både på kort och lång sikt, väsentliga faktorer för företa­
gets/organisationens verksamhet. De grundläggande prin­
ciper som har föreslagits i detta dokument kan vara under­
lag för en sådan övergripande policy. Viktiga faktorer att
lyfta fram i ett policydokument är möjlighet att ta paus i
lugn och ro, tillgång till bra och hälsosamma alternativ,
såväl när det gäller drycker som måltider och frukt, liksom
ändamålsenliga utrymmen för pauser.
n Ge personalansvarig, företagshälsovården eller frisk­
vårdsansvarig i uppdrag att kartlägga förutsättningarna
för bra mat på arbetsplatsen och ta fram en plan för arbe­
tet med maten på arbetsplatsen. En kartläggning är viktig
för att få en bild av utgångsläget och också se om det finns
speciella utmaningar att ta hänsyn till. Kartläggningen och
planen bör också ta hänsyn till vad olika åtgärder kostar.
ning är en politisk fråga och subventioner som görs
direkt av företaget är en policyfråga. Subventioner av
den specifikt hälsosamma måltiden skulle kunna bidra
till en mer omfattande förändring av utbudet i restaurangerna och därmed också påverka konsumtionen.
n Stötta och följa upp de åtgärder som vidtas för bra mat
på arbetsplatsen. Sätt planen i verket genom att stötta den/
dem som bär ansvaret och utifrån de egna förutsättning­
arna och behoven investera i planen.
En sådan subvention skulle kunna vara kopplad till
8
nyckelhålscertifieringen av restauranger och omfatta
n Förändra utbudet vid möten och representation även när
de nyckelhålsmärkta maträtterna.
det gäller ledningsgrupp och styrelse. Låt företagets/orga­
nisationens hälsofrämjande profil bli genomgående och
föregå med gott exempel.
Bra mat på jobbe t
Möjligheter för personalansvariga
n De personalansvariga har på många arbetsplatser av
tradition haft ansvaret för upphandling av restaurang­
tjänster, av kaffe, te och eventuell tilltugg i fikarummen
samt automattjänster. Den som är ansvarig för sådan upp­
handling har stora möjligheter att påverka vilken tillgång
de anställda får till mat och dryck. En viktig aspekt i detta
sammanhang är också prissättningen i exempelvis företa­
gets interna restaurang eller i varu- och dryckesautomater.
I normalfallet är det ofta en förhandling om att få så låga
priser som möjligt i automater, restauranger eller caféer.
Men med ett nytt tänkesätt finns intressanta möjligheter
som inte behöver innebära högre kostnader för företa­
get/organisationen. Kräv exempelvis att leverantören av
dryckes­automater sätter högre pris på läsk än på vatten och
har mindre förpackningar av juice i dryckesautomaten.
Personalens synpunkter på utbud och prissättning
är viktiga och förändring bör ske i samförstånd. Det är
också viktigt att på olika sätt integrera frågor om maten
på arbetsplatsen i exempelvis attitydundersökningar och
arbetsmiljöombudens arbete. Det kan göra att frågan åter­
kommande lyfts upp och hålls aktuell.
SOM PERSONALANSVARIG KAN DU:
n Ställa närings- och miljökrav vid upphandling av restau­
rangtjänster. Använd gärna vår mall på sidan 29.
n Vid upphandling av konferenstjänster förse leverantören
med en kravlista som omfattar både de måltider som ser­
veras och det utbud som tillhandahålls i pauser. Använd
gärna förslaget till specifikationer vid upphandling av res­
taurangtjänster på sidan 32.
n Förankra företagets policy för måltider, mat och dryck
på arbetsplatsen bland medarbetarna. Förändringar av
utbudet i lunch- och fikarum, automater och vid kurser
och konferenser måste förankras och bör ske i samför­
stånd. Alla anställda har personliga åsikter när det gäller
mat och dryck och företaget kan givetvis inte på något sätt
bestämma över vad den enskilde har i sin matlåda eller väl­
jer att äta till lunch.
n Integrera frågor om hur personalen upplever möjlighe­
terna till bra matval på arbetet i handledningen för che­
fernas medarbetarsamtal. Detta kan vara en viktig del när
man utvecklar och följer upp en matpolicy på arbetsplat­
sen.
n Inkludera en utvärdering av de restauranger som finns i
företagets eller organisationens närhet i arbetsmiljöombu­
dens utvärdering av arbetsplatsen. En sådan utvärdering
är förhållandevis lätt att genomföra, se mallen för utvär­
dering av restauranger på sidan 31.
Känsliga frågor
Tiden för ombyte
Vissa arbeten kräver ombyte innan man äter sin lunch.
Detta gäller bland annat inom vård och omsorg och
även viss industri. Hur hanterar man den extra tid som
krävs för att byta om? Ska ombyte, förflyttning till
restaurang, måltidsintag, förflyttning tillbaks och nytt
ombyte hinnas med på den ordinarie matrasten eller får
tid tas av arbetstiden för detta?
Ingen lag reglerar detta i detalj, utan det gäller att
parterna kommer överens. Detta är en fråga som berör
tid, produktivitet och återhämtning. Vad är värdet att
få en lunch i lugn och ro kontra tidsbesparingen och
kanske ett stressigt matintag vid arbetsplatsen?
9
Bra mat på jobbe t
Möjligheter för företagshälsovård
och friskvård
n Företagshälsovårdens roll varierar. I vissa fall har den
en mer sjukvårdande funktion, medan den i andra fall har
en aktiv roll i företagets hälsofrämjande arbete. På större
arbetsplatser kan det också finnas interna friskvårdsav­
delningar som arbetar hälsofrämjande. Företagshälsovård
som arbetar hälsofrämjande eller den friskvårdsansvariga
driver ofta hälsoprojekt på arbetsplatsen. Sådana projekt
riktar sig mestadels direkt till individen och fokuserar på
att öka kunskapen och medvetenheten om det egna ätan­
10
det, men bör också lägga fokus på vilka förutsättningar
för bra matval som finns, det vill säga: Hur ser matutbudet
ut? Hur ser företagets policy ut när det gäller kurser och
konferenser? etc.
Om ledningsgruppen involveras i hälsoprojektet kan
det leda fram till en ny policy för maten på jobbet. Som en
del i hälsoprojektet kan en diskussion om och dialog med
de restauranger som finns på företaget eller i närområdet
startas. Fokus kan också läggas på den medhavda maten.
Bra mat på jobbe t
SOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD/FRISKVÅRD KAN NI:
n Integrera frågor kring maten på arbetsplatsen vid exem­
pelvis hälsoprofiler, konditionstester och hälsokontroller.
Dessa frågor riktar sig till medarbetarna och kan till exem­
pel vara:
− Vilka möjligheter tycker du det finns att få bra mat
på arbetsplatsen?
− Äter du medhavd lunch eller på restaurang?
− Hur tycker du lunch-/fikarummet fungerar?
− Om du äter på restaurang – hur tycker du den mat
som serveras är?
− Hur tycker du möjligheterna är att få ett bra mellan­
mål på jobbet?
− Ge gärna egna förslag till förbättringar av maten på
jobbet.
GODA EXEMPEL
Postens prenumeration på hälsa
Posten har arbetat med något de kallar prenumerationer på hälsa. I detta projekt är det hälsocoacherna
som är centrala. Den första prenumerationen man
arbetade med var kost, där bland annat utbildning och
information var centrala delar. På olika arbetsplatser
inom Posten har sedan hälsocoacherna arbetat med
temat mat. Några exempel är gemensam frukost för
brevbärare och matlådekampanjer med bland annat
receptpärmar.
Känsliga frågor
n Utvärdera frågor kring maten på arbetsplatsen när ett
Övervikt på jobbet
företag gör en större friskvårdssatsning. Om behov finns
ta fram en åtgärdsplan tillsammans med de anställda, per­
sonalansvariga och företagsledningen.
Se vår checklista på sidan 34.
Övervikt förekommer på alla Sveriges arbetsplatser och
inom alla yrkeskategorier, vilket speglar hur utbredd den
är i hela landet. Det finns dock yrken och arbetsplatser
där andelen överviktiga är extra stor. I samband med
hälsokontroller, hälsoprofiler och andra inventeringar av
n Tillhandahålla förslag och förmedla kunskap om hur
hälsoläget i organsationen får man i de flesta fall en siffra
medarbetaren kan förbättra den egna maten på arbetsplat­
sen. Vare sig det är en arbetsplats där matlådor dominerar
eller där de flesta äter sina måltider på restaurang så kan
ny kunskap behövas.
Se avsnittet om matlådor på sidan 22.
på hur stor del av personalstyrkan som är överviktig. Om
andelen överviktiga är hög på arbetsplatsen brukar ett
antal åtgärder sättas in, till exempel överviktsgrupper,
motionsgrupper eller individuella program.
En viktig fråga att ställa i detta sammanhang är – kan
arbetssituationen vara en bidragande orsak till de
n Arrangera inspirerande aktiviteter i samarbete med
andra aktörer, till exempel lunchrestaurangen eller leve­
rantörer. Utnyttja kompetens och idéer hos restaurangan­
svariga, fruktleverantörer och andra för att skapa en dia­
log om maten på jobbet.
anställdas övervikt och kan arbetsplatsen förändras så
att den i stället gynnar hälsosam vikt?
11
Bra mat på jobbe t
Möjligheter för fackföreningar
n Ett företag kan ha flera personalgrupper med helt olika
förutsättningar och möjligheter att äta bra mat. Även om
företaget har en tydlig och klar policy för maten på jobbet
kan denna vara anpassad för vissa, men inte alla, personal­
grupper. Fackföreningarna har en nyckelroll när det gäller
att företräda sina medlemmar på arbetsplatsen, framför
allt i de fall där enskilda personalgruppers arbetsförhål­
landen och specifika utmaningar inte beaktats i tillräcklig
omfattning.
12
Det fackliga arbetet i Sverige har varit mycket framgångs­
rikt i ett historiskt perspektiv. Fackförbunden har bidragit
till att Sverige under långa perioder har varit ett av världens
ledande länder på till exempel arbetsmiljöområdet och på
det arbetsrättsliga området. Idag står arbetslivet för andra
utmaningar. En är att kartlägga och hantera arbetsdagens
friskfaktorer och dess konsekvenser för välbefinnande,
prestationsförmåga och långsiktig hälsa. I detta arbete har
fackförbunden en viktig och självklar roll.
Bra mat på jobbe t
”Alla trivs inte på sina arbeten. En del slits ut genom stress
och dåliga arbetsmiljöer, andra känner inte att jobbet ger
tillräcklig utveckling. LO menar att arbetsplatserna ska
vara friska och ge den enskilde tillfredställelse.”
Ur Mål för LO, www.lo.se
Personalföreningar
Personalföreningar kan också ha en viktig roll i frågor
kring maten på arbetsplatsen. Kanske som aktiv part i ett
matråd eller direkt involverade i olika hälsosatsningar på
arbetsplatsen. Men hur personalföreningarna fungerar på
Sveriges ledande fackförbund kan via sina centrala orga­
nisationer ge branschförbunden, de lokala förbunden och
avdelningarna stöd genom att tydligt deklarera vilken
hållning man har i hälsofrågor och vilket värde man till­
mäter till exempel rätten till en välbalanserad lunch i lugn
och ro.
Som fackligt ombud har man flera möjligheter att bidra
de olika arbetsplatserna och vilka frågor de engagerar sig
i varierar.
till bra matkultur på den egna arbetsplatsen. Det kan
tyckas vara någon annans huvudansvar, men det hindrar
inte att man som fackligt aktiv driver frågan och ställer
krav. Framför allt om man har stöd från dem man före­
träder. Det kan vara att förhandla om matförmåner, till
exempel fri frukt, tillgång till grönsaker i lunchrummet
eller subventionerade måltider. Det kan också vara att
aktivt arbeta för att förändra miljön i pausutrymmen och
lunchrum eller att diskutera förutsättningarna för pauser
och raster.
Ta aktiv del i den lokala diskussionen om maten på job­
bet. Som fackligt ombud sitter man med där små och stora
beslut fattas. Påverka dessa och se till att förankra dem hos
medlemmarna.
Ska godisautomaterna tas bort eller ska bara sortimen­
tet ses över? Var ska energin komma ifrån om det inte finns
något överhuvudtaget att köpa på eller i anslutning till
arbetsplatsen? Vilken policy ska gälla vid upphandling av
restaurangtjänster?
GODA EXEMPEL
Livsstil i väst
Livsstil i väst är ett samarbetsprojekt mellan AB Volvo
och Västra Götalandsregionen som syftar till att få
fler långtidsfriska medarbetare. Projektets nyckelpersoner är hälsocoacherna. Man har arbetat med fyra
olika teman, varav kost är ett. Inom detta område har
man bland annat genomfört kampanjer med restaurangerna, förändrat utbudet i varuautomaterna och
genomfört olika utbildningsinsatser med personalen.
Inom projektet har man ett mål för måltiden på arbetsplatsen – den ska kosta 40 kronor, få ta 40 minuter och
80 procent av de anställda ska utnyttja restaurangerna.
Fackförbunden IF Metall och Kommunal är båda aktiva
partners i projektet. Källa: www.livsstilivast.se
13
Bra mat på jobbe t
SOM FACKLIG ORGANISATION/OMBUD KAN NI:
n Upprätta centrala policydokument för hälsa eller för
maten på arbetsplatsen. De centrala organisationerna kan
ge branschförbunden och de lokala förbunden och avdel­
ningarna stöd genom att tydligt deklarera vilken hållning
man har i hälsofrågor och vilket värde man tillmäter till
exempel rätten till en välbalanserad lunch i lugn och ro.
n Formulera egna mål för maten på jobbet. Gör en inven­
tering av de specifika utmaningar som ni ser för era med­
lemmar.
uttrycks av de anställda. Här råder tydlig ojämlikhet mel­
lan olika yrken.
n Stötta det lokala hälsoarbetet. Ge stöd till friskvård,
företagshälsovård, hälsoinspiratörer och skyddsombud,
till exempel genom att bjuda in dessa för att informera vid
fackliga sammankomster.
n Aktivt ta del i den lokala diskussionen och besluten
kring maten på jobbet. Som fackligt förtroendevald sitter
man ofta med vid bordet när viktiga beslut fattas. Utnyttja
möjligheten att påverka besluten och bidra till att beslut
förankras hos de anställda.
n Ställa krav och förhandla om till exempel fri frukt,
matsubventioner, miljö i lunchrum och tid för pauser.
Möjligheten att förhandla om dessa grundläggande för­
utsättningar finns och kan utnyttjas i både centrala och
lokala förhandlingar. Konkret kan det vara att driva frå­
gan om möjligheten till raster och pauser. Ett flertal stora
yrkeskårer lever med ett system för raster och pauser som
gör det omöjligt att äta regelbundet i lugn och ro enligt
de rekommendationer som finns och de önskemål som
14
n Arrangera kurser, workshops och seminarier. De fack­
liga organisationerna har stor erfarenhet av folkbildnings­
arbete och opinionsbildande arbete. Hälsa och livsstil är
en viktig facklig fråga.
n Vara initiativtagare och drivande i större livsstilspro­
jekt. De lokala fackföreningarna har aktivt deltagit i fram­
gångsrika projekt, till exempel Livsstil i väst.
Bra mat på jobbe t
Möjligheter för hälsoinspiratörer
och hälsocoacher
n Hälsoinspiratörer, hälsocoacher och friskvårdsombud
är viktiga informatörer på arbetsplatsen. De är en del i det
strategiska arbetet med livsstil och hälsa som blir allt tyd­
ligare profilerat i många företag och organisationer. Om
inte särskilda ombud av det här slaget finns på företaget
kan skyddsombudet vara den som är informatör även i
mat- och hälsofrågor.
En grundförutsättning för arbetet som inspiratör eller
coach är att man känner sig inspirerad och motiverad.
Inspirationen bygger ofta på egen övertygelse och eget
intresse, men lika viktigt är att känna ledningens förtro­
ende och chefens stöd. Som ombud behöver man veta vilka
möjligheter man har, till exempel: Hur mycket arbetstid
får läggas på uppdraget? Vilken budget finns det? Vilka
mål är kopplade till uppdraget? Vad är prioriterade akti­
viteter? Vilka informationskanaler kan utnyttjas? Ju tydli­
gare diskussionen blir mellan ombud och chef och ju mer
chefen engagerar sig i ombudens arbete, desto större chans
är det att ombudet också lyckas inspirera och övertyga
sina arbetskamrater.
Chansen att kunna påverka som hälsoinspiratör eller
hälsocoach är till stor del knuten till möjligheterna att nå ut
med information. Eftersom mat ofta är ett alldagligt sam­
talsämne på jobbet finns chansen att ta upp saker i sam­
band med de normala kaffebordsdiskussionerna. Det kan
också vara bra att utnyttja till exempel avdelningsmöten,
anslagstavlor och intern e-post för att sprida information.
Undersök vilka möjligheter som finns på arbetsplatsen och
använd dem.
För att ha något att informera om måste man fylla på
med ny kunskap och nya idéer. Ett sätt är att prenumerera
på Livsmedelsverkets nyhetsbrev och besöka Livsmedels­
verkets webbplats, www.livsmedelsverket.se, då och då.
Ett annat sätt är naturligtvis att själv gå på kurser och före­
drag.
SOM HÄLSOINSPIRATÖR/COACH KAN DU:
n Se till att få uppbackning. Om chefen eller ledningen har
fattat beslut om att utse ett ombud efterfråga då också led­
ningens/chefens stöd. Klargör vilka möjligheter du har att
agera inom ramen för ditt uppdrag.
n Forma nätverk med andra ombud. Samarbeta med andra
inom samma organisation eller via externa nätverk.
n Ha en fast diskussionspunkt om maten på jobbet på
arbetsplatsmöten. Det behöver inte innebära mer än att
berätta något om det du funnit intressant sedan senaste
mötet.
n Var uppdaterad. Prenumerera på Livsmedelsverkets
nyhetsbrev och besök regelbundet Livsmedelsverkets
webb­plats www.livsmedelsverket.se.
n Kopiera material att sätta upp på anslagstavlan och/
eller lägga ut på kaffe- eller lunchbordet. Ta det du finner
i dagspress och veckopress eller i broschyrer från företag
och organisationer. Tycker du att det verkar konstigt eller
oseriöst så se om du kan finna någon kommentar eller rele­
vanta bakgrundsfakta på Livsmedelsverkets webbplats.
n Nappa på positiva önskemål från dina kollegor. Låt inte
bra möjligheter passera.
n Tänk ut lämplig uppmuntran från din chef eller lednings­
grupp för att du tar ansvar och driver de här frågorna.
Kurser, konferenser eller kanske något helt annat som du
uppfattar som en morot.
n Stå för din övertygelse. Visa en väg med ditt eget hand­
lande.
Skyddsombud
Friskvårdsombud finns inte överallt, men skyddsombud ska finnas på alla större arbetsplatser.
Friskvårdsfrågor är dock normalt inte en del av skyddsombudets arbete. Vad man äter på
arbetet tas inte upp i arbetsmiljölagstiftningen och därför finns det inga krav på att skyddsombudet ska ta tag i detta. Men på vissa arbetsplatser kanske det ändå faller sig naturligt att
skyddsombudet också engagerar sig kring maten på jobbet. Det är också upp till företaget
eller organisationen om man själv vill länka maten på arbetsplatsen till arbetsmiljöarbetet.
15
Bra mat på jobbe t
Möjligheter för medarbetaren
n Självklart avgör vi själva vad vi äter. Dock kan valmöj­
ligheterna vara begränsade och tidsbrist och stress skapa
snabba ogenomtänkta val. Finns det stor tillgång till godis
och sötsaker väljer vi att äta mer av det och finns det god
välbalanserad mat att tillgå ökar chansen att vi väljer det.
Som anställd kan man också bidra till att valmöjlighe­
terna och förutsättningarna för bra mat på jobbet förbätt­
ras. Alla på arbetsplatsen är med och påverkar matsitua­
tionen på jobbet. Antingen med aktiva ställningstaganden
och åtgärder eller passivt genom att acceptera de förhål­
landen som råder. Till exempel påverkar alla som nyttjar
ett lunchrum miljön i lunchrummet. Man kan påverka
aktivt genom att försöka hålla rent och snyggt eller passivt
genom att acceptera att lugnet störs av ideliga jobbsamtal
till sig själv eller kollegor under lunchpausen.
SOM ENSKILD KAN DU PÅVERKA GENOM ATT:
n Fundera över vad som är viktigt för att du och dina kol­
legor ska få bra mat på jobbet och vad som behöver för­
ändras för att det ska bli bättre.
n Behövs det bättre utbud i personalrestaurangen? Bilda
ett matråd och presentera era förslag både för er egen led­
ning och ledningen för restaurangen.
n Skulle bättre miljö i lunchrummet göra stor skillnad?
Presentera konkreta lösningar som är förankrade i hela
personalgruppen för ledningen.
n Behövs det större förståelse och ökat intresse från led­
ningen? Beskriv förutsättningarna idag och vilka föränd­
ringar ni skulle vilja se genomförda. Ta kontakt med ert
lokala fackombud och diskutera eventuella möjligheter att
förhandla om förutsättningarna för maten på jobbet.
n Skulle en egen hälsoinspiratör göra skillnad? Du kan
kanske själv få uppdraget. Tala med din chef.
n Behövs det något helt annat? Vänd och vrid på frågan ett
tag så kommer det att visa sig vad det är.
De egna matvanorna på jobbet och på fritiden
Livsmedelsverkets råd om bra matvanor utgår från den
forskning som finns inom området kost och hälsa och
från kunskapen om hur befolkningen äter i dag. Dessa råd
fokuserar på de viktigaste valen vi ställs inför om vi vill
äta hälsosamt. Det vetenskapliga underlaget för kostrå­
den finns beskrivet i Nordiska näringsrekommendationer
(2004).
DU KAN DU ÄTA HÄLSOSAMT GENOM ATT:
n Äta mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen.
Ät 1–2 frukter varje dag på jobbet och grönsaker till varje
lunch. 500 gram frukt och grönt motsvarar 2–3 frukter
och 2 portioner grönsaker.
n Välja nyckelhålsmärkta luncher och livsmedel. Välj
n Finns det behov av bättre utbud vid fikapauserna? Dis­
kutera igenom vad ett bättre utbud skulle kunna vara och
skapa enighet kring hur det kan bibehållas långsiktigt.
gärna nyckelhålsmärkt lunch när det är möjligt. Om det
inte finns, fråga efter välbalanserade nyckelhålsmärkta
måltider på din lunchrestaurang. Välj nyckelhålsmärkta
livsmedel.
n Äta fisk ofta, gärna tre gånger i veckan. Välj fisk minst
en gång i veckan till lunch på jobbet. Variera mellan fet
och mager fisk.
Observera att för gravida och ammande gäller
särskilda rekommendationer (se www.livsmed­
elsverket.se).
n Äta bröd till varje måltid, gärna fullkorns­
bröd. Välj gärna fullkornsbröd till lunchen och
smörgåsen som äts till mellanmål.
n Använda olja eller flytande margarin i matlag­
ningen. På den nyckelhålscertifierade restaurangen
följer man detta råd och vid tillagningen av din egen
16
Bra mat på jobbe t
matlåda kan du själv styra fettvalet. Välj dessutom lätt­
margarin till lunchens brödbit eller mellanmålets bröd.
n äta regelbundet och varierat. Dagens energi- och närings­
n Använda tallriksmodellen. Ta hjälp av tallriksmodellen
för att få bra balans i måltiden, se bilden sid 16. Tallriks­
modellen visar innehållet i en hel måltid och proportio­
nerna mellan de olika delarna på tallriken: 
tillförsel bör fördelas på tre huvudmål och ett eller flera
små mellanmål. Låt måltiden mätta, men ät dig inte propp­
mätt.
− Den första är potatis, ris eller pasta och bröd. En stor
del av tallriken fylls med livsmedel från denna grupp.
17
Bra mat på jobbe t
För den som behöver mycket energi kan denna del göras
ännu större. Bröd bör finnas med till alla måltider.
− Den andra delen består av grönsaker, rotfrukter och
frukt. Denna del är lika stor som den förra. Den som
är överviktig kan låta denna del bli upp till hälften av
tallriken.
− Den minsta delen är avsedd för kött, fisk, ägg eller
baljväxter, exempelvis bönor.
Känsliga frågor
Individen som en organisation
Alla företag eller organisationer månar förhoppningsvis
om sina anställdas hälsa och välbefinnande på olika
sätt. Inget företag och ingen organisation vågar nog
idag heller hävda att det bara handlar om bästa möjliga
ekonomi och maximal vinst kosta vad det kosta vill. Men
tänk dig själv som ett företag. Du är en egen liten mini-
n Vara sparsam med saltet. Använd i stället andra kryddor
för att få smak och låt råvarornas egen smak framträda.
verksamhet − en kropp full av celler med viktiga funktioner. I vissa fall behandlar vi oss själva på ett sätt som
skulle leda till åtal om det gällde ett företag. Vi kanske
n Röra på dig varje dag. Fysisk aktivitet ökar ditt energi­
sover för lite, stressar för mycket, äter mat som försäm-
behov och skapar större utrymme för ditt ätande.
− Minst 30 minuter, men gärna mer
− Promenera
− Ta trapporna i stället för hissen
− Cykla till jobbet
− Åk kommunalt i stället för att ta bilen. Att ta buss
eller tåg till jobbet innebär oftast promenader i anslut­
ning till resan.
rar såväl välbefinnande som hälsa och tär helt enkelt på
n Begränsa intaget av godis, snacks, glass, bakverk, sötade
drycker, öl, vin och sprit som ger mycket kalorier, men lite
18
oss själva och på den kraft och de resurser vi behöver.
näring. Det dagliga utrymmet för sådana livsmedel i ett
väl­balanserat ”nyttigt” ätande är cirka 200 till 300 kalo­
rier per dag, vilket motsvarar ett av alternativen 1 bulle,
1 dl glass, 50 gram choklad, 50 gram smågodis, 1 dl chips,
marmelad till två smörgåsar eller 1 glas vin.
Bra mat på jobbe t
Förutsättningar för raster och pauser
n I Sverige finns en informell uppdelning av ansvaret kring
raster och pauser. Arbetsgivare, fackföreningar och per­
sonalföreningar ansvarar gemensamt för hur mycket tid
som avsätts för raster och pauser, liksom för utformning
av pausutrymmen. Medan medarbetaren ansvarar för vad
han eller hon äter under raster och pauser.
Arbetsgivaren brukar dock tillhandahålla drycker som
kaffe och te och i vissa fall även småkakor eller frukt. Vissa
arbetsgivare erbjuder dessutom rikskuponger som ett sätt
att uppmuntra lunchätandet. Det finns också starka tra­
ditioner knutna till vissa arbetsplatser och yrken både för
hur raster och pauser tas ut och vad man äter. I vissa fall
har enskilda arbetsgrupper egna seder när det gäller fika
och måltider, men vad vi äter, hur måltiden är utformad
och vilka tilltugg vi har till fikat är individens eget ansvar.
Många skulle kalla det överförmynderi om arbetsgivaren,
facket eller företagshälsovården bestämde över vad vi
skulle äta. Individens egen frihet att välja är viktig. Möjlig­
heten att kunna göra bra val på arbetsplatsen bör däremot
förbättras.
Raster och pauser viktiga
Raster och pauser har ett antal olika viktiga funktioner.
Det är tid för avkoppling, återhämtning och tillförsel av
ny energi. Raster och pauser fyller också en viktig social
funktion och kan främja gruppkänslan på arbetsplatsen.
Inom vissa yrken är pauser och raster dessutom avgörande
för säkerheten, det gäller bland annat alla dem som arbetar
inom yrkestrafiken.
När medarbetare inte har tid att ta raster eller pauser
alternativt ständigt kortar av dem kan det vara ett tecken
på för hög stressnivå.
GODA EXEMPEL
Restaurangers egna satsningar
Inom AstraZeneca och Högskolerestauranger har man
Arbetstidslagen
satsat på nyckelhålsmärkning på restaurang och det
I arbetstidslagen delar man upp avbrotten under dagen i
raster och pauser. Under rasterna behöver man inte vara
kvar på jobbet och man får inte heller betalt. Pauser där­
emot räknas in i arbetstiden.
Rasterna är den tid då man förväntas äta lunch eller
annan huvudmåltid på jobbet. Pauser är det vi kallar fika
eller kaffepaus.
I lagen fastställs att raster ska förläggas så att man inte
arbetar mer än 5 timmar i följd och rasternas antal, längd
och förläggning ska vara tillfredställande med hänsyn till
arbetsförhållandena.
Lagen anger ingen exakt längd på rast eller paus och
inte heller hur många pauser som ska tas under dagen.
Detaljerna kring arbetsdagens tider och pauser blir därför
en policy- och förhandlingsfråga.
Arbetstidslagen säger också: Raster får bytas ut mot
måltidsuppehåll vid arbetsplatsen om det är nödvändigt
med hänsyn till arbetsförhållandena eller med hänsyn till
sjukdomsfall eller annan händelse som inte har kunnat för­
utses av arbetsgivaren. Sådana måltidsuppehåll räknas in
i arbetstiden.
tidigare konceptet som kallades KeyMeal. Förutom
utbildning av all restaurangpersonal har man på olika
sätt informerat gästerna via temaveckor, visningsbrickor, portionsstorlekskampanjer och samverkan med
friskvårdsavdelningars motionskampanjer.
Källa: www.hors.nu, www.astrazeneca.se
Känsliga frågor
Längre tid för lunch kontra kortare arbetsdag
Det står mellan att komma hem tidigare, det vill säga få
kortare arbetsdag, eller att ta en rejäl rast som ger återhämtning på dagen. Anställda har i många fall framhållit
vikten av att komma hem tidigare och framfört detta
som ett önskemål.
Från arbetsgivarsidan har snarare framhållits vikten
av att de anställda ska ta en rejäl matrast för vila, energitillskott och återhämtning. Komma hem tidigare står
mot en längre rast. Hur hanterar vi detta på de enskilda
arbetsplatserna? Med stress på arbetsplatsen som ett
stort dilemma blir denna fråga ännu känsligare. Finns
det kopplingar till den kortade måltiden och allt mer
stress?
19
Bra mat på jobbe t
Förutsättningar för bra luncher
och andra arbetsmåltider
n Vad är en välbalanserad lunch? Enligt de svenska när­
ingsrekommendationerna bör lunchen ge 25−35 procent
av dygnets totala energiintag. Det innebär att en lunch för
de flesta bör ge mellan 500 och 1 000 kcal. Vid fysiskt krä­
vande arbete eller stor fysisk aktivitet på fritiden kan det
totala energibehovet bli högre och då behöver man även
äta mer till lunch.
Med utgångspunkt i de svenska näringsrekommenda­
tionerna har Livsmedelsverket under 2006 tagit fram ett
förslag till nyckelhålscertifiering och nya kriterier för
storhushåll. I detta förslag definieras kriterierna för en väl
sammansatt nyckelhålsmärkt lunch – såväl när det gäller
maträtten som tillbehören (rapport nr 18/2006). Dessa
nyckelhålskriterier kan egentligen användas såväl för res­
taurangmåltiden som för den medtagna matlådan, men de
är anpassade till storhushållen och vi presenterar därför
här separata råd för matlådan. (Se sidan 22.)
20
RÅD FÖR LUNCH/ANNAN MÅLTID:
n Det bör finnas möjlighet att avsätta minst 45 minuter för
måltidsrasten (lunch eller annan måltid). Om man behöver
byta om före måltiden kan tid läggas till för detta. Idag
har de flesta en måltidsrast på mellan 30 och 60 minuter.
Det finns arbetsplatser där måltidsrasten i förhandlingar
avkortats för att man ska kunna avsluta arbetsdagen tidi­
gare. Att sluta arbetsdagen lite tidigare på bekostnad av
lunchen kan exempelvis för arbetstagare med barn kän­
nas attraktivt, men risken med ett sådant upplägg är att
stressen ökar och kvaliteten på måltidsintaget försämras,
eftersom så kort tid avsätts.
n All personal ges möjlighet att inta en välbalanserad
måltid, lunch eller annat huvudmål, genom att alternativt
kunna:
Bra mat på jobbe t
Känsliga frågor
Känsliga frågor
Måltidsuppehåll istället för matrast
Den starka fikakulturen
Lagen definierar att matrasten får bytas ut mot måltids-
Låt oss generalisera grovt: Fika på svenska arbetsplatser
uppehåll när det är nödvändigt på grund av arbetsför-
domineras av kaffe, bullar, kakor och en och annan tårta
hållanden, sjukdomsfall eller annan händelse som inte
vid festliga tillfällen. Visst finns det arbetsplatser som
kan förutses av arbetsgivaren. En viktig skillnad är att
har infört frukt, fruktkorgar och mer vatten, men ”den
måltidsuppehåll räknas som betald arbetstid, medan
gamla vanliga” fikatraditionen är stark. Råd från Livs-
tiden för matrasten är obetald. Måltidsuppehåll kan till
medelsverket som lägger restriktion på kanelbullarna
exempel innebära att distriktssköterskan i glesbygden
och kakorna eller föreslår fiberberikade varianter kan
äter i bilen, för att det inte finns någon restaurang på
lätt bli feltolkade som moralpredikningar. Individens
mils avstånd. Men måltidsuppehåll kan i vissa fall bli
frihet att välja är viktig, lägg därtill starka traditioner
en permanentad lösning som egentligen skulle kunna
och alla typer av förändringar blir en utmaning. Men
ersättas med en rast. Det här är en känslig fråga och som
faktum är att stort intag av bullar, kakor, bakverk och
arbetstagare är det förstås lockande att äta på betald
liknande livsmedel är relaterat till ökad risk för övervikt
arbetstid och därmed förkorta arbetsdagen, men det
och fetma. Den som har problem med vikten kanske
finns också arbetstagare som upplever att stressen av
dessutom känner sig tvingad att ta av bullarna till fikat
att inte kunna ta en rast och snabbt inta något exem-
för att inte vara avvikande. Maten på jobbet kanske
pelvis i bilen får många negativa konsekvenser. Från
bidrar till individens överviktsproblem. Kan det festliga,
arbetsgivarsidan kan också detta vara dubbelt, det kan
”lilla extra” på jobbet bli bättre? Kan fruktsallader eller
finnas en vilja att alla anställda ska ta sin lunchrast, men
riktigt gott matbröd med bra pålägg ersätta socker- och
schemaläggning, geografi eller annat gör det svårt.
fettkonsumtionen? Ja, svarar många. Allt fler företag,
Diskutera frågan öppet om fördelar, nackdelar, risker
myndigheter och organisationer satsar på frukt och full-
och konsekvenser.
kornsbröd i sina fikarum.
− värma eller laga till egen medtagen mat i trevligt
mat-/pausrum.
− köpa med sig en förpackad maträtt att äta på arbets­
platsen eller
− gå på restaurang och äta sin måltid
n Undersök vilka möjligheter som finns för en bra måltid
på eller i närheten av arbetsplatsen. (Se sidan 31.)
n Måltiden bör kunna ätas i lugn och ro, vilket innebär att
den som har rast inte ska störas med sådant som rör arbetet.
Inom vissa yrken tas detta upp som ett ständigt återkom­
mande problem. Kunder, patienter eller telefonsamtal gör
att matrasten får avkortas eller delas upp. I vissa fall kan
detta vara ett individuellt problem; arbetstagaren stänger
inte av telefonen, utan förblir anträffbar hela tiden.
n I lunchrum där medhavda matlådor eller inköpt fär­
digmat konsumeras kan gärna grönsaker tillhandahållas
utan kostnad eller till självkostnadspris. Leverans kan
troligen ske via samma företag som idag levererar frukt­
korgar. Detta utbud kan gärna vara säsongsanpassat och
varierat. Möjligheten till förvaring och hållbarhet bör
också beaktas.
GODA EXEMPEL
Samarbetsprojektet Alpha
Samarbetsprojektet Alpha (Alingsås lasaretts personalrestaurangs hälsoarbete), ett delprojekt inom Livsstil i
n Krav kan ställas på de leverantörer av restaurang­
väst, startade våren 2006. Målet är att servera god och
tjänster som företaget har. Detta kan gälla vid upphandling
av företagsinterna restaurangtjänster (se sidan 32). Men
det kan också gälla de restauranger som finns i företagets
närhet (se sidan 31 om utvärdering av restauranger). Ett
sådant krav eller önskemål kan vara nyckelhålscertifiering
av restaurangen.
hälsosam mat och vara ett föredöme inom Västra Götalandsregionen. Restaurang Viktoria är sedan våren 2007
nyckelhålscertifierad och man har dessutom jobbat
med ett omfattande informations- och utbildningsprogram för personalen i restaurangen.
Källa: www.livstilivast.se, www.alingsas.se
21
Bra mat på jobbe t
Matlådan
Studier som Lunchfrämjandet genomförde 2005 visar att
35 procent av de anställda äter matlåda som de tagit med
sig hemifrån till lunch tre eller fler dagar i veckan (kvinnor
38 %, män 32 %).
På vissa arbetsplatser finns överhuvudtaget inget alter­
nativ till matlådan. Utbudet av restauranger kan vara
starkt begränsat, till exempel på mindre orter. Skälen till
att man väljer matlåda är delvis ekonomiska, men hälsa
och kontroll över maten anges också som viktiga argu­
ment. SHR, Sveriges hotell och restaurangföretagare, som
givetvis vill att fler ska besöka restauranger, framhåller att
mer välbalanserad mat på restaurang kan vara ett sätt att
särskilt få fler kvinnor att äta lunch på restaurang.
Matlådan kan innehålla en utmärkt måltid, som till­
fredställer alla våra näringsmässiga och kulinariska behov.
Här presenteras en liten lathund för den goda, välbalan­
serade matlådan. Många utgår vid sammansättningen av
matlådan från middagsmaten dagen innan. Andra lagar
under helgen hela veckans matlådor och fryser in. Båda
tillvägagångssätten kan ge utmärkta matlådor. Det är dock
viktigt att hantera maten på ett hygieniskt bra sätt, det vill
säga lägga upp i ren burk eller matlåda, ställa på ren och
kall plats, låta svalna så snabbt som möjligt, försluta och
förvara i kylskåp eller frys.
RÅD FÖR EN BRA MATLÅDA:
n Ta alltid med frukt och grönsaker till matlådan. En
separat låda för färdigskurna grönsaker är praktiskt.
n Lägg upp maten enligt tallriksmodellen (se bilden sid
n
n
n
n
n
n
n
22
16). Då blir det lättare att få en välbalanserad måltid.
Ha tallriksmodellen i åtanke även när du lagar maten.
Välj gärna nyckelhålsmärkta produkter, till exempel
fullkornsris, fullkornspasta och nyckelhålsmärkta char­
kuterivaror.
Var sparsam med saltet. Använd i stället andra kryd­
dor för att få smak och låt råvarornas egen smak fram­
träda.
Ät gärna bröd till maten, helst fullkornsbröd. Om por­
tionen i matlådan inte är så stor kan måltiden gärna
kompletteras med bröd.
Välj i första hand vatten som måltidsdryck. Lättmjölk
kan vara ett alternativ.
Välj övervägande grövre grönsaker, som morot, vitkål,
broccoli och bönor till salladslådan.
Använd gärna flytande margarin eller olja när du lagar
maten.
Variera innehållet i matlådan. Välj fisk helst en gång
i veckan och ät gärna också vegetariskt en gång i
veckan.
n Lägg gärna upp maten på en tallrik om det finns möjlig­
het. Vi äter med alla sinnen och att lägga upp snyggt kan
kännas mer attraktivt.
Bra mat på jobbe t
Förutsättningar för pauser och mellanmål
n Arbetstidslagen specificerar inte hur många eller hur
långa pauser man ska ha på jobbet. Detta styrs ofta av
företagets elleer organisationens kultur och traditioner
samt av lokala förhandlingar. Pausen har dubbla funktio­
ner − den är ett avbrott och en möjlighet att sträcka på
sig eller sätta sig ned. Stressforskare lyfter ofta i sina råd
fram behovet av den korta pausen, det lilla avbrottet. Men
pausen ger också möjlighet till att äta ett mellanmål. Den
vanligaste formen av paus på svenska arbetsarbetsplatser
är kaffepausen, där kaffeintaget är det centrala. Det finns
nästan en standarduppsättning av produkter i det svenska
fikarummet, kaffe, tepåsar, mjölk, socker och eventuellt
några kakor eller kex. Gratis frukt eller frukt till självkost­
nadspris syns allt oftare i fikarummen och antalet fruktle­
verantörer har stadigt ökat. Men allt annat som jag som
anställd vill äta och dricka under min paus måste jag i de
flesta fall själv ta med mig.
Vad är ett bra mellanmål under en paus?
Det är bra att i samband med arbetsdagens pauser äta
ett eller ett par mellanmål, men de behöver för de flesta
inte vara särskilt stora. Frukt är utmärkta mellanmål. Om
man behöver mer energi kan en smörgås eller yoghurt eller
fil och müsli vara bra alternativ.
Mellanmålen kan delas in i i två kategorier (se också
sidan 33):
n Sätt upp en tydlig policy för pauser och uppmuntra,
stötta och underlätta så att alla tar paus. Det skapas lätt
en viss pauskultur på arbetsplatsen och chefer såväl som
medarbetare är med och påverkar detta. Den korta pausen
behöver alla, medan den längre pausen på vissa arbetsplat­
ser har en mycket viktig social funktion.
n Ett bra utbud i fikarummet är:
− gott och lättillgängligt vatten även i fikarummet.
− alternativ till kaffe och te, till exempel örtte och
­koffeinfritt kaffe.
− frukt till självkostnadspris eller gratis.
− torkad frukt, nötter.
− knäckebröd och gott fullkorns bröd med nyckel­
hålsmärkta pålägg någong gång i veckan .
n Kaffeautomater
− Begär av automatleverantören att allt innehåll i
automaterna näringsvärdesdeklareras och ta hänsyn till
detta vid upphandling.
− Vid varje knapp där dryckesvalet görs bör det totala
energiinnehållet och innehållet av kolhydrater (med
sockermängden specificerad), fett och protein anges.
Frukost förekommer också på jobbet
n Det lilla mellanmålet ger runt 100 kcal. Här hamnar
främst frukter av olika slag.
n Det större mellanmålet ger runt 250 kcal och kan bestå
av till exempel fil eller yoghurt plus müsli eller frukt.
Det skulle också kunna vara en mindre smörgås av full­
kornsbröd med nyckelhålsmärkt matfett och pålägg.
Det är också viktigt att mängden pålägg inte är överdri­
ven och att grönsaker finns till smörgåsen.
På arbetsplatser med oregelbundna arbetstider
kan även frukost bli en måltid som intas i sam­
band med jobbet. Postens brevbärare har på vissa
brevbärarkontor ätit gemensam frukost och i vissa
fabriksmiljöer har personalrestaurangen öppet för
frukost. På vissa företag är även frukostmöten ett
populärt sätt att starta dagen.
Råd för en bra frukost:
RÅD FÖR PAUSER OCH MELLANMÅL:
Följande råd om pausen och mellanmålet handlar dels om
själva avbrottet i arbetet, dels om den mat och dryck som
konsumeras.
n Ge alla anställda möjlighet att lämna sitt arbetsställe vid
pausen. Pausen har sitt värde inte minst som ett avbrott, en
stunds avkoppling och en möjlighet att sträcka på sig eller
sätta sig ned beroende på hur arbetet utförs. Pausen, det
vill säga 5−15 minuters avbrott − eventuellt med ett glas
vatten och en frukt, kan ha stort värde.
n Se till att det finns tid avsatt så att frukosten kan
intas i lugn och ro.
n För en bra frukost gäller i stort sett samma råd
som för bra mellanmål. Den stora frukosten inne­
håller både fil/yoghurt och müsli eller gröt och
mjölk samt en eller flera smörgåsar. Den lilla fru­
kosten kanske endast en smörgås. Välj nyckelhåls­
märkt när det gäller fil, yoghurt, ost, andra pålägg
och müsli. Även det mjuka brödet väljs med fördel
nyckelhålsmärkt, men om man köper från mindre
bageri finns ofta ingen märkning – välj då av de
fullkornsbröd som erbjuds.
23
Bra mat på jobbe t
Förutsättningar för drycker
och automater på jobbet
n På alla Sveriges arbetsplatser behöver vatten finnas till­
gängligt under hela arbetsdagen. Många arbetsplatser till­
handahåller också annan mat, tilltugg och dryck, som inte
bara intas vid måltidsraster och pauser. Ofta blir dryckesoch varuautomater lösningen på behovet av tillgång på
mat och dryck hela arbetsdagen.
RÅD FÖR DRYCKER OCH AUTOMATER PÅ JOBBET:
n Vatten bör finnas lättillgängligt under hela arbetsdagen.
Generellt sett har vi i Sverige mycket bra kranvatten. Där­
med är det av kvalitetsskäl inte nödvändigt med butelje­
24
rat vatten. Av miljöskäl är istället kranvatten att föredra,
eftersom buteljerat vatten kräver långa transporter. Vare
sig det är kranvatten eller buteljerat vatten är det viktigt
att vattnet är lättillgängligt och känns attraktivt. Det bör
till exempel finnas glas eller muggar att dricka ur och vara
rent och snyggt runt den plats där man tar sitt vatten.
n Utbudet i dryckesautomater bör domineras av vatten
och osötade fruktjuicer i mindre förpackningar. Dryck­
esautomater innehåller i de flesta fall idag mineralvatten,
läsk av vanlig sötad variant eller av lighttyp och i vissa fall
också juice. Sötade drycker leder lätt till stora sockerintag.
Enligt de svenska näringsrekommendationerna bör högst
Bra mat på jobbe t
GODA EXEMPEL
En leverantör och uppdragsgivare i samverkan
I samarbete mellan leverantören av restaurangtjänster,
Utmaningar för bra
mat på jobbet
i detta fall Eurest och SAAB, har man arbetat för att
förändra konsumtionen i restaurangen. SAAB Avitronics är ett högteknoloigskt företag med övervägande
akademiker, men det finns en stark mattradition som
bland annat framhåller att det ska vara rejäla portioner.
Under våren 2007 satsade man dels på information om
det balanserade valet, dels på sänkt pris om man valde
att äta sin lunch enligt tallriksmodellen.
tio procent av energin komma från tillsatt socker varje
dag. Fem dl läsk ger en lågenergiförbrukare dessa tio pro­
cent. Dagligt intag av läsk lämnar inget utrymme för övrigt
sockerintag om rekommendationerna ska följas. Juice har
vissa positiva aspekter, däribland ett visst vita­mininnehåll,
men sockerinnehållet är lika högt som i läsk och energiin­
nehållet därmed stort. Förutom vatten med olika smak­
sättning kan fruktjuice i mindre förpackningar om högst 2
dl vara alternativ i dryckesautomaterna.
n Begränsa salt-, socker- och fettinnehållet i varuautoma­
ternas utbud. Begär av leverantörerna av automattjänster
att innehållet i automaterna ska utvecklas och successivt
bytas ut mot bättre alternativ, till exempel mot frukt, påsar
med nötter, torkad frukt och minimorötter. En start kan
vara att minst 50 procent av utbudet ska vara bättre alter­
nativ. En viktig notis är att frukt och nötter är väldigt ener­
girika och en liten påse bör innehålla cirka 50 gram. Idag
finns påsar med nötter och torkad frukt som innehåller
70 gram och dessutom innehåller stora mängder salt och
socker. Från leverantörerna framhålls ibland att det är de
vanliga produkterna − läsken, chokladbitarna och godi­
set som säljer, men förändring av utbudet i automaterna
kan vara pådrivande för förändring av beteendet. Fär­
diglagad mat i portionsförpackning, smörgåsar av större
eller mindre slag i automaterna bör följa kriterierna för
nyckelhålsmärkning alternativt följa de riktlinjer som har
angivits här för bra mellanmål.
n Styr konsumtionen i dryckes- och varuautomater med
priset. Det företag som upphandlar automattjänster kan
också ställa krav och styra prissättningen. Ett argument
från automatleverantörerna mot exempelvis juice i mindre
förpackningar är att det är dyrare och därför måste ha
högre pris än läsken. Men varför inte höja priset på läsken,
så att det ligger högre än de andra drycker som erbjuds?
n En av de grundläggande principerna för maten på job­
bet lyder: Hänsyn tas till specifika utmaningar och krav
som är kopplade till den enskilda arbetsplatsen, individen eller arbetssituationen. Vilka dessa utmaningar är
kan variera från arbetsplats till arbetsplats. Ser vi på hela
arbetsmarknaden finns det fler utmaningar än vad som
finns utrymme att behandla här. Varje arbetsplats har sina
utmaningar och lösningarna kan variera beroende på före­
tagsstruktur och resurser.
Måltider, mat och dryck vid skiftarbete och för mobila
arbetsplatser är utmaningar som är en direkt följd av
arbetssituationen. Arbeten som är väldigt fysiskt ­krävande
ställer särskilda krav på maten. Mycket vanligare är
dock idag arbeten med mycket låg fysisk belastning och
lågt energibehov. Här blir ofta utmaningen att få igång
motionsaktiviteter på arbetsplatsen i kombination med
bra mat.
Andra utmaningar är kopplade till individens behov
eller religösa och kulturella traditioner. Hit hör bland
annat födoämnesallergier och de religiöst styrda mat­
vanor som finns på mångkulturella arbetsplatser. När
det gäller födoämnesallergier och religösa mattraditioner
finns mer information att hämta på Livsmedelsverkets
webbplats www.livsmedelsverket.se och på webbplatser
inom respektive specialområde, till exempel www.celiaki.
se om födoämnesallergi.
Måltider och trötthet
Återhämtning är viktig för hälsa, välbefinnande
ork, kraft och funktion. Sömn fyller en mycket vik­
tig funktion för återhämtning och likaså gör målti­
den, rasten och pausen. En måltid i lugn och ro kan
sänka stressnivån och skapa återhämtning. Efter
lunchmåltiden upplever många dock en trötthet
som till stor del kan förklaras genom de normala
trötthets- och vakenhetscykler vi går igenom under
dagen och natten. Många upplever dessutom att en
stor energirik måltid skapar större trötthet än den
mer välbalanserade måltiden. Måhända skulle en
15–30 minuter lång siesta efter lunchen vara det
idealiska, men det är sällan praktiskt genomförbart
under den normala arbetsdagen.
25
Bra mat på jobbe t
Utmaningar för skiftarbete och arbete
på udda tider
n Att arbeta på kvällar, nätter och tidigt på morgonen med­
för att förutsättningarna för och behoven av bra mat på
jobbet förändras. En arbetsplats med bra förutsättningar
på kontorstid kan på kvällar, nätter och helger erbjuda ett
bristfälligt eller − i värsta fall − obefintligt utbud av bra
mat. En specifik utmaning för arbetsplatser med skiftjobb
är därför att säkerställa att det finns möjligheter för bra
mat även på oregelbunden arbetstid.
Oregelbundna tider, särskilt nattarbete och arbete tidiga
morgnar, är en påfrestning som kan påverka både välbefin­
nande och hälsa. Bra intag av måltider, mat och dryck kan
bidra till att klara av de extra krav som skiftjobb innebär.
Som skiftarbetande kan du:
n Behålla samma mattider under dygnet oberoende av om
Utvärdera dessa frågor:
du jobbar eller ej. Det innebär följande måltidsordning:
n Kan de grundläggande principerna för bra mat på jobbet
uppfyllas även på udda arbetstider?
– På vilket sätt ändras förutsättningarna för raster och
pauser vid skiftgång? Hur påverkar det möjligheterna
att äta bra mat?
– Finns det tillräckligt med tid för att äta och koppla
av? Går det att gå ifrån arbetsplatsen?
– Finns samma valmöjligheter, till exempel nyckelhåls­
märkta maträtter och gratis frukt, under nätter och hel­
ger?
– Har de som jobbar skift samma tillgång till informa­
tion och andra personalvårdsaktiviteter som personal
med andra arbetstider?
Kl. 4–8
Ett mindre mellanmål om du börjar väldigt
tidigt eller frukost innan du går och lägger
dig efter ett nattskift. Vid dagskift hamnar
frukosten här.
Kl. 9–10
Frukost för den som startade dagen tidigt
med ett litet mellanmål. Ett litet mellanmål, till
exempel en frukt, för den som redan har ätit
frukost.
Kl. 11–14 Lunch för den som jobbar dag eller frukost för
den som vaknar efter att ha sovit
Kl. 15–16 Litet mellanmål.
Kl. 18–20 Middag. På kvällspasset eller hemma före/efter
jobbet om du jobbar natt/dag.
Kl. 22–24 Måltid på jobbet för den som jobbar natt.
Kl. 00–04 Helst ingen mat alls eller bara något litet
mellanmål.
n Äta små portioner om du känner att du måste äta något
under vargtimmarna (00–04). Varma soppor (inte söta),
fil eller yoghurt är bra. Smörgåsar med nyckelhålsmärkta
pålägg, till exempel ost, skinka eller leverpastej, och frukt
är också bra exempel på sådant man med fördel kan äta
under natten.
n Undvika söta produkter nattetid, till exempel kaffebröd,
glass, godis och söta drycker. Intag av dessa produkter bör
minimeras oavsett tid på dygnet och helst undvikas helt på
natten.
26
Bra mat på jobbe t
Utmaningar för mobila yrken
n Det finns en stor grupp i Sverige som förflyttar sig under
n Kan fackföreningar och arbetsgivare i samverkan göra
hela eller delar av sin arbetstid. Det gäller dels alla yrkes­
chaufförer, som i sig inte alls är någon homogen grupp,
det vill säga arbetssituationen varierar, dels gäller det alla
som förflyttar sig med bil, tåg eller andra transportmedel
under delar av sin dag. Dessa anställda med mobila arbets­
platser har alla Sveriges restauranger som sina personal­
restauranger och varje tillgängligt kafé som sitt fikarum.
Alternativt blir bilen, lastbilen, tåget eller flyget såväl res­
taurang som fikarum.
I en organisation där många arbetar vid helt eller del­
vis mobila arbetsplatser eller där mycket av arbetet görs
på resande fot, blir måltider, mat och dryck på jobbet en
utmaning.
en utvärdering av alla Sveriges vägkrogar? En restaurang­
guide som visar de bra restaurangerna kunde tas fram.
Några viktiga frågor:
n Vilket ansvar ska och kan arbetsgivaren ta för maten
på de mobila arbetsplatserna? Det är naturligtvis mycket
enklare att erbjuda bra mat på jobbet till medarbetare
som jobbar i samma lokaler varje dag än att ordna det för
anställda som hela tiden förflyttar sig ute på fältet.
n Vem kan distribuera en sådan restaurangguide till alla
mobila arbetsplatser?
n Vore det möjligt att träffa avtal med serviceställen längs
vägarna om att erbjuda till exempel frukt och vatten till
subventionerat pris för chaufförer i större företag? Kan ett
sådant avtal träffas i samband med avtal om till exempel
bensin till fordonen i företaget?
HAR DU ETT MOBILT YRKE KAN DU:
n Se till att ta raster och pauser. Även om pausens sociala
dimension kan saknas så är tiden lagd på raster och pauser
värdefull.
n Ställa krav på de restauranger du besöker. Fråga efter
nyckelhålsmärkta alternativ. Fråga efter grönsaker, fler
tillbehör på salladsbordet, fullkornsbröd etc.
n Hur kan alla arbetsmarknadens parter gemensamt
påverka utbudet längs våra vägar? I dag finns det i vissa
fall små möjligheter att göra bra val längs vägarna.
n Planera för dina egna måltider/mellanmål. Gör en egen
matlåda. (se sidan 22.) Köp eller ta med frukt och vatten.
27
Bra mat på jobbe t
Utmaningar för arbeten med hög eller låg
energiförbrukning
n Arbetet har generellt sett blivit allt mindre fysiskt krä­
vande, maskiner och andra hjälpmedel underlättar arbetet
och minskar antalet förslitningsskador. Många har helt
stillasittande arbete och under pauserna behövs exempel­
vis pausgymnastik. Fortfarande finns det dock yrken med
mycket hög energiförbrukning. Ett udda och förhållande­
vis nytt yrke, som är extremt i detta avseende, är cykelbud
i storstäderna. Traditionella yrken där energibehovet kan
vara högt är vissa arbetsuppgifter inom skogsindustrin,
som röjning och plantering, och inom byggnadsindustrin,
till exempel gjutning. Vissa yrken kan ha enstaka tunga
lyft, medan maskiner används under resten av dagen.
Dessa enstaka tunga lyft kan göra att det är nära till att
definiera jobbet som tungt och energiförbrukningen som
stor, men eftersom lyften är få medför de inte särskilt stor
energiförbrukning. Cykelbud, röjare i skogen, plantsättare
och gjutare har däremot kontinuerlig fysisk belastning och
detta ökar energibehovet rejält.
RÅD VID HÖG FYSISK AKTIVITET I ARBETET:
RÅD VID STILLASITTANDE ARBETE:
n Hög läskkonsumtion på arbetsplatsen kan vara en starkt
bidragande orsak till överdrivet energiintag och om läsk
finns lättillgängligt ökar lockelsen. Vatten rekommenderas
istället som den dominerande törstsläckaren.
n En fikakultur med fokus på söta bakverk, kakor, bullar
och glass ger stora energiintag. Pauserna bör istället foku­
seras på en stunds lugn och ro (eller aktivitet) och frukt
som huvudsakliga mellanmål.
n Uppmuntra de anställda att öka energiförbrukningen
genom att gå eller cykla en del av eller hela vägen till job­
bet, alternativt åka kommunalt. Att ta buss eller tåg till
jobbet innebär oftast promenader i anslutning till resan.
n Genomför gemensamma lunchpromenader.
n Starta kampanjer för att ta trapporna istället för hissen
eller rulltrapporna.
n Var vaksam på om du upplever att du får svackor eller
blir väldigt hungrig under delar av arbetsdagen. Om du får
det så öka mängden mat vid dina måltider/mellanmål.
n Lägg gärna till ett motionspass i anslutning till jobbet,
om du har möjlighet och chansen att röra sig lite extra
erbjuds av arbetsgivaren.
n Hoppa inte över måltider.
n Öka intaget av frukt. 3−5 frukter per dag kan vara en
bra riktlinje.
n Se till att rejält med bra kolhydrater alltid ingår i målti­
den. Det kan vara potatis, ris, pasta, cous-cous och bröd.
Välj fullkornsprodukter när du kan.
n Planera pauser och se till att du alltid har tillgång till
något bra att äta.
Känsliga frågor
Rejäl mat för en riktig ...
I vissa yrken lever det kvar en ”jag-har-ett-tungt-arbete-
n Ät större mellanmål. Gör även mellanmålen till välba­
så-jag-behöver-rejäl-mat”- mentalitet som idag inte
lanserade mindre måltider. Frukt räcker kanske inte − ät
både frukt och smörgås.
stämmer överens med verkligheten. De fysiskt tunga
och slitsamma jobben har blivit färre och i vissa av dessa
yrken är övervikt relativt vanlig. Tänkesättet behöver
förändras. På vissa arbetsplatser har starka individer
lyckats påverka, kanske är det arbetskamraten som har
gjort en större förändring av sina levnadsvanor och mår
så mycket bättre som blir en drivande kraft.
28
Bilagor
Förslag till specifikationer vid upphandling av restaurangtjänster
Övergripande specifikation
På restaurangen ska det vara enkelt och lockande att göra
hälsosamma val och välbalanserad konsumtion ska under­
lättas.
I praktiken innebär detta bland annat att skyltning tyd­
ligt bör visa vilka som är de hälsosammare valen och att
restaurangpersonalen bör ha grundläggande kunskap om
bra mat, näring och hälsa. En nyckelhålscertifierad res­
taurang uppfyller alla dessa krav och att välja en redan
certifierad restaurang eller uppmuntra till att restaurangen
certifieras garanterar att dessa krav uppfylls.
Serveringssätt
Vid val av serveringssätt finns det några viktiga hälso­
aspekter att beakta. Bufféservering av hela måltiden skapar
valfrihet och är ofta lockande för gästen. Risk finns dock
för överkonsumtion. Fri konsumtion till ett och samma
pris av buffén kan vid första anblicken verka lockande
och positivt för personalen. Men det finns inga fördelar
för matgästen med denna ”uppmaning” till överkonsum­
tion, varken vad gäller funktion och välbefinnande efter
måltiden eller långsiktiga hälsoeffekter. Vid bufféservering
bör prissättningen baseras på en normalportion och helt
obegränsad konsumtion bör betinga högre pris. För att en
sådan lösning ska fungera måste betalning ske efter serve­
rad måltid.
Vid buffeservering finns i förslaget till nya kriterier för
nyckelhålsmärkning också följande krav. Det skall vid
buffé­servering finnas:
n Tydlig information som visar att det i buffén går att få
en god, välbalanserad måltid och att gästerna själva har
möjligheten (men också ansvaret) att komponera sin
måltid.
n Visningstallrik eller visningsbild av ”dagens nyckelhåls­
märkta rätt” (tallriksmodellen).
n Endast en tallrik (det vill säga ingen liten salladstallrik)
ska finnas.
n Salladsbordet/salladsdelen ska komma först i serve­
ringslinjen.
n Proportionerna i utbudet av olika måltidskomponenter
i buffén ska följa tallriksmodellen så långt som möjligt.
Kontinuerlig uppföljning av konsumtionen av olika
måltidskomponenter
Portionering av måltiden förenklar portionskontrollen
och i samband med portionering brukar det finnas en sal­
ladsbuffé som gästen har fri tillgång till. Om restaurangen
väljer portionering som serveringsform bör det specifice­
ras att priset gäller vid normalportion och att större por­
tion eller påfyllning medför kostnadstillägg. Möjligheten
till påfyllning kan, om det är praktiskt genomförbart, istäl­
let gälla grönsaksdelen/salladsbordet.
Näringskrav på maträtten
Av de rätter som serveras varje dag bör minst en utgöra
ett mer välbalanserat alternativ och följa kriterierna för
nyckelhålsmärkning eller motsvarande. Nyckelhålsmärk­
ningen i storhushåll reglerar energiinnehåll, proportioner,
grönsaksmängd och fetthalt etc. Hälsotänkande bör dess­
utom genomsyra all matlagning i restaurangen. (För när­
mare specifikation av maträtten se Förslag till kriterier för
nyckelhålsmärkning i storhushåll, Livsmedelsverkets rap­
port 18/2006. Finns på www.livsmedelsverket.se)
29
Bilagor
Andelen fiskrätter
Utbud av mellanmål och mindre måltider
Fisk bör minst en gång i veckan ingå i den välbalanse­
rade (nyckelhålsmärkt eller motsvarande) maträtten som
erbjuds. I Livsmedelsverkets kostråd rekommenderas fisk
upp till tre gånger i veckan. Om en av veckans måltider
som äts på jobbet innehåller fisk ökar möjligheterna att nå
detta mål.
Det bör finnas ett bra utbud av välbalanserade mellanmål
eller mindre måltider. Mellanmål/mindre måltider bör fin­
nas i två varianter − dels den mindre varianten, till exempel
ett bra utbud av färsk frukt, dels något större mellanmål,
exempelvis smörgåsar. Av smörgåsarna bör en större andel
innehålla fullkornsbröd, nyckelhålsmärkt matfett och
pålägg och mycket grönsaker. Andra bra mellanmål kan
vara yoghurt, müsli och frukt eller mindre påsar med tor­
kad frukt och nötter.
Näringskrav på tillbehören
Bra och välbalanserade tillbehör bör också serveras till
måltiden. Tillbehör är till exempel dryck, bröd, sallads­
bord och matfett till bröd. I förslaget till kriterier för nyck­
elhålsmärkning i storhushåll (Livsmedelsverkets rapport
18/2006) finns kriterier för alla dessa tillbehör specifice­
rade.
Utbud av sötsaker etc
Godis, kakor och sötsaker som säljs i restaurangen bör inte
ta för dominant plats, alternativt kan de helt hållas borta
från restaurangdelen. Merförsäljning framhålls av restau­
rangbranschen som en ekonomiskt viktig aspekt på den
prispressade lunchrestaurangmarknaden, men stort utbud
av godis, kakor och bakverk i direkt anslutning till mat­
serveringen riskerar att locka till ökad konsumtion av söta
och feta högenergiprodukter och minska konsumtionen av
mat.
30
Bilagor
Mall för utvärdering av restauranger
Syftet med att utvärdera restaurangerna i företagets/orga­
nisationens närhet är att dels se över vad som erbjuds, dels
att direkt eller indirekt försöka påverka restaurangernas
utbud genom att visa intresse för vad de erbjuder. Denna
utvärdering är indelad i två delar − en som genomförs som
ett besök på restaurangen och utgörs av ett antal frågor till
restaurangen. Som användare av denna utvärdering behö­
ver man inte ha några speciella förkunskaper.
Del 1 – BESÖK i restaurangen
Gå och ät lunch på restaurangen vid ett eller flera
tillfällen och gör följande bedömningar:
n Hur serveras måltiden? Är det portionering + salladsbuffé,
bufféservering av hela måltiden, bordsservering eller
”över disk”?
nErbjuds det några alternativ på menyn som på något sätt
är märkta som hälsosammare?
n Vilken typ av märkning används?
nOm det finns hälsomärkta alternativ − känns de
­trovärdiga?
n Hur är de erbjudna rätterna överlag enligt din bedömning? Fräscha, feta, flottiga etc?
n Hur stort är salladsutbudet, dvs hur många olika varianter/
sorter av sallad serveras (till exempel vitkål, tomat, majs)?
n Hur många av salladerna är blandade med fett av olika
slag, till exempel olja, majonnäs etc?
n Hur många olika drycker erbjuds totalt?
n Vilka drycker ingår i måltidspriset och vilka kostar extra?
n Finns det vatten attraktivt erbjudet?
n Finns det fullkornsbröd, nyckelhålsmärkt – såväl hårt
som mjukt?
nOm kaffe ingår till måltiden, erbjuds då också kakor?
n Finns det ett utbud av kakor, bakverk och godis i direkt
anslutning till serveringen av måltiden eller kassorna?
n Är det enligt din uppfattning lätt eller svårt att välja en
välbalanserad måltid?
Del 2 – Frågor till restaurangansvarig
Hitta lämplig ansvarig på restaurangen, till exempel restaurangchef, köksmästare eller kock, som kan
svara på dessa fyra frågor:
1Har ni något särskilt hälsotänkande när det gäller den mat ni serverar?
2Upplever ni att era gäster frågar efter hälsosamma alternativ?
3Har ni planer på att förändra ert utbud på något sätt vad gäller hälsoaspekten på måltiden?
4Finns intresse från er sida att servera nyckelhålsmärkta maträtter eller ­nyckehålscertifiera restaurangen?
31
Bilagor
Måltider, mat och dryck vid kurs/konferens
Rekommendationer vid beställning av måltider, mat och
dryck vid kurser och konferenser
Inom vissa yrken är kurser och konferenser vanligt före­
kommande. Många beklagar sig över att de går upp i vikt
när de åker på kurs. Skälet sägs vara den stora mängden
mat, de söta och feta mellanmålen och den konstanta till­
gången till karameller. Under de senaste åren har en hel del
förändrats på kursgårdar och i hotellens konferensanlägg­
ningar. Fruktutbudet har till exempel ökat och lunchutbu­
det tycks idag på många ställen mer fokusera på kvalitet än
kvantitet. Trots förändringarna efterfrågas råd och riktlin­
jer för vad som bör serveras på kurser och konferenser.
Beställare av kurs- och konferenstjänster kan ställa följande krav:
Lunchen, alternativt andra måltider
n Beställ en måltid som uppfyller kriterierna för
nyckelhålsmärkning. Detta inkluderar maträtten
och tillbehör i form av dryck, bröd och sallad.
nOm restaurangen inte är nyckelhålscertifierad
och kan erbjuda en måltid enligt nyckelhålskriterierna, specificera då följande:
32
Byt stekta eller friterade råvaror och feta
såser, mot kokta eller pocherade råvaror och
magrare såser, exempelvis magra skysåser.
Grönsaker bör serveras såväl till varmrätten
som sallad eller salladsbuffé.
Fullkornsbröd med nyckelhålsmärkt matfett
serveras till måltiden.
Beställ vatten, lättmjölk eller lättöl som
bordsdryck.
Mellanmål och snacks
n Beställ frukt, fruktsallad eller fruktspett.
n När smörgås beställs, begär att den komponeras
med:
fullkornsbröd
nyckelhålsmärkt matfett
nyckelhålsmärkt pålägg
rejält med grönsaker
nOm kaffebröd beställs, till exempel bullar eller
kakor, begär att de ska vara små.
n Begär att konferens- eller kursanläggningen tar
bort godiset från såväl konferensrum som från
den plats där mellanmål serveras.
Bilagor
Riktlinjer för välbalanserade mellanmål
En frukt är en typ av litet mellanmål. En smörgås kan
också vara ett lagom mellanmål, men den kan också ge lika
mycket energi som en hel måltid, eftersom smörgåsar som
säljs i kiosker, restauranger och butiker varierar i storlek
och energiinnehåll. Dessutom har muffins, kakor och bul­
lar vuxit i både storlek och energiinnehåll.
Exempel: Ett flygbolags menyer innehöll under våren 2007
bl a en medelstor, men kompakt, havremuffins som vägde
100 gram och gav drygt 400 kcal och 19 gram fett. På
samma meny fanns en renklämma som vägde 70 gram och
gav 175 kcal och 3,6 gram fett. Båda betraktas som mel­
lanmål.
Dessa riktlinjer för storlekar på och innehåll i ett mellan­
mål kan förhoppningsvis leda till ökad medvetenhet om
mellanmåls storlek och leda till utveckling av nya produk­
ter.
Mindre mellanmål
Specifikationer: Ett mindre mellanmål bör ge cirka 100
kcal. Intervallet kan vara mellan 50 och 150 kcal. Dessa
små mellanmål består ofta av endast en produkt och kan
inte jämföras med en måltid vad gäller näringsinnehåll.
Vissa mindre mellanmål ger övervägande energi i form av
kol­hydrattillskott, till exempel frukt, medan andra, till exempel nötter, också ger en viss mängd fett. Inget tillsatt socker
eller salt bör ingå.
Några exempel på bra mellanmål som ger 50−150 kcal:
-Ett medelstort äpple väger cirka 125 gram och ger 70 kcal.
-En medelstor banan väger cirka 100 gram och ger lika
mycket energi, cirka 100 kcal.
-Ett medelstort päron väger cirka 140 gram och ger 76 kcal.
- Färsk fruktsallad (1–1,5 dl)
- Hasselnötter (20 g = cirka 2 msk hela)
Som jämförelse väger en chokladboll med kokos cirka 56
gram (gäller den platsförpackade varianten) och den ger
cirka 210 kcal. Det går alltså tre äpplen/päron eller två bananer på en chokladboll.
Större mellanmål
Specifikationer: Det större mellanmålet bör ge cirka 250
kcal. Intervallet kan vara mellan 200 och 300 kcal. Det kan
bestå av flera livsmedel och i vissa fall likna en liten måltid.
Smörgåsar är ett exempel. En stor smörgås kan mycket väl
utgöra en hel måltid, medan en liten smörgås kan vara ett
utmärkt mellanmål. En annan variant kan vara blandningar
av nötter och torkad frukt. Det är viktigt att nötter och torkad
frukt inte innehåller något tillsatt salt eller socker.
Några exempel:
- Smörgås bestående av till exempel mjukt fullkornsbröd
(cirka 50 g) med lättmargarin (10 g), pålägg max 20 g
(nyckel­hålsmärkt) − till exempel en skiva rökt skinka eller
två skivor ost, grönsaker i den mängd som ryms (40−50 g).
- Liten yoghurt- och fruktmåltid med 2 dl yoghurt och 2 dl
tärnad frukt, till exempel äpple, päron eller apelsin
- Nötter och torkad frukt, till exempel 25 g hasselnötter och
25 g (cirka25 st) russin (knappt en halv dl)
33
Bilagor
Checklista för nulägesanalys av maten på jobbet
Det här är ett hjälpmedel för dig som gör en nulägesanalys av måltider, mat
och dryck på den egna arbetsplatsen.
1
Finns det någon hälsopolicy och, i så fall, innefattar den även maten på jobbet?
2
Pågår någon friskvårds- eller hälsoverksamhet eller projekt som på något sätt berör maten på jobbet?
3
Hur äter de anställda sin lunch? Gör en uppskattning av hur många som har med egen matlåda, köper hämtmat i butik
eller restaurang och äter på jobbet respektive går ut och äter sin måltid på restaurang. Detta kan vara en bra utgångspunkt
som visar var fokus bör läggas.
4
Hur fungerar lunch- och fikarum? Finns nödvändig utrustning, som kylskåp, mikrovågsugnar, tillräckligt med husgeråd
etc? Är personalen nöjd med sitt fika- eller lunchrum? Efterfrågas kunskap eller information kring matlådor. Finns det
många lunchrestauranger i företagets närhet? Gör gärna en utvärdering av restaurangerna i närområdet, se mallen för
utvärdering av restauranger på sidan 31.
5
Hur fungerar pauser och mellanmål? Finns det särskilda fikatraditioner? Går de flesta till ett fikarum vid pauser en eller flera
gånger varje dag? Finns det frukt – gratis eller att köpa? Finns vatten tillgängligt?
6
Vem/vilka har hand om beställningar av måltider, mat och dryck vid kurser och konferenser? Finns det idag någon särskild
policy eller lathund för sådana beställningar och hur är den i så fall utformad?
7
Finns det varu- eller dryckesautomater och hur ser innehållet ut? Är de anställda nöjda med utbudet? Vem sköter
upphandlingen av automater? Har det varit någon diskussion om innehållet ur ett hälsoperspektiv?
8
Finns det en egen personalrestaurang? Om sådan finns, hur sker samarbetet mellan restaurangen och företaget? Finns det
ett matråd eller liknande? Har restaurangen bra utbud idag? Vem sköter företagets upphandling av restaurangtjänster och
har det funnits någon hälsodiskussion i denna upphandling tidigare?
34
Bilagor
Referenser
Arbetsmiljölagen (1977:1160). Arbetsmiljöverket (www.av.se).
Arbetstidslagen (1982:673). Arbetsmiljöverket (www.av.se).
Ett tack till
Vi vill tacka alla som deltagit i arbetet med denna
rapport – dels våra kollegor från Livsmedelverkets
Bohman U, Laser Reuterswärd A. Förslag till framtidens
nutritionsavdelning, dels alla deltagare i vår refe-
nyckelhålsmärkning i storhushåll – certifieringssystem och nya
rensgrupp och våra workshops som vi listar här:
kriterier. Livsmedelsverket, Rapport 18/2006.
Hälsa och produktivitet, Slutrapport: Del 2 AHA-studien; Arbete och
hälsa inom processindustrin. Sektionen för Personskadeprevention,
Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet och
Institutet för tillämpad ekonomi, Malmö 2005.
Marie-Louise Ankersson, Sodexho
Leif Aringer, Arbetsmiljöverket
Åsa Asp, Sabis
Jan-Eric Boström, Svenskt Näringsliv
Helene Berteus Forslund, Livsstil i Väst
Kostpolicy Stockholms läns landsting. Landstingsstyrelsen
Jan Borg, Lunchfrämjandet
Stockholms län, 2006.
Alessia Chiapini Flodén, SHR
Lennernäs M, Wiberg K. Kosten – kroppen – klockan, att äta, sova
och arbeta på udda tider. Fitnessförlaget, ISBN 9185225711, 2006.
Christina Edling, landstinget Uppland
Karin Fransson, dietist
Leif Friis, AB Volvo
Lindvall C. Tallriksmodellen ett bra instrument för kostrådgivning.
Thomas Frisk, Accor
Vår Föda 1992;6:238–241.
Anders Högberg, Livsmedelsindustrierna
Lindén A-L, Lagnevik M, Sjövik K, Svederberg E, Jönsson H, Nyberg
Agneta Jensen, Posten Sverige
M. Mat, hälsa och oregelbundna arbetstider. Department of
Anna-Maria Johansson, Landstinget Kalmar län
Sociology Lunds University, Research Report in Sociology, 2005.
Gunnar Johansson, Statens Folkhälsoinstitut
Lindvall C, Karlén Nilsson H. Projekt Vägkrogen – slutrapport,
Göran Karström, PG förarutbildning
Livsmedelsverket, Rapport 3/2001.
Ingela Jonsson, Eurest
Sara Klingberg, Cajsas kök
Wanjek C. Food at work: Workplace solutions for mal­nutrition,
Maria Lennernäs, Högskolan i Kristianstad
obesity and chronic diseases. Genève, International Labour Office,
Maria Nyberg, Lunds universitet
2005.
Thord Pettersson, LO
Enghardt Barbieri H, Lindvall C. Svenska Närings­rekommen­dationer
översatta till livsmedel. Underlag till generella råd på livsmedelsnivå.
Livsmedelsverket, Rapport 1/2003, samt Vår Föda nr 1/2003.
Cecilia Redegren, SBI, Aktiv byggare
Bo Sandström, Skanska
Anna von Schéele, Accor
Elenor Schutt, Hushållningssällskapet Väst
Svenska näringsrekommendationer. Livsmedelsverket
Jonas Siljhammar, Eurest
(www.livsmedelsverket.se) 2005.
Sara Singh, Korpen
Nordic Nutrition Recommendations 2004, 4th edition. Integrating
nutritiown and physical activity. Chapter 6: Food-based guidelines.
Nordic Council of Minsiters, Copenhagen 2004.
Julia Sivonen, studerande
Malin Sjöström, Arbetsmiljöverket
Annika Unt, Skolmatens vänner
Viktor Waldenström, Food design
Underlag till handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk
Carita Wallman Larsson, Agrifack, SACO
aktivitet. Livsmedelsverket och Statens folkhälsoinstitut, februari
Karin Widstrand-Kardemark, Hushållningsällskapet
2005.
Gunilla Wilsby, Centrum för folkhälsa, Stockholm
Work programme of the Public Health Committee (PA)/Programme
de travail du Comité de Santé Publique (AP). Strasbourg, April 2007.
Kerstin Wikmar, Svensk mjölk
Jonas Winkelmann, Eurest
Karin Wising, AstraZeneca.
Ett stort tack!
Ulf Bohman och Per Isaksson
augusti 2007
35
LIVSMEDELS
VERKET
Livsmedelsverket
Telefon: 018 – 17 55 00
Box 622
Fax: 018 – 10 58 48
751 26 UPPSALA
E-post: [email protected]
Webb: www.livsmedelsverket.se
© Livsmedelsverket 2007 Layout & foto: Björn LundquistTryck: Elanders Berlings, Malmö ISBN: 91 7714 183 0