Ida Hermansen
Tarmbakterier i sjukdomar
Tarmslemhinnan är täckt av bakterier och de är viktiga för vår hälsa. De flesta är ”snälla”
bakterier som hjälper till med matsmältningen och hindrar att andra farligare bakterier
kan få fäste och orsaka sjukdomar. Hos vissa människor kan kroppens eget försvar vända
sig mot dessa normala bakterier och uppfatta dem som farliga. Det uppstår då en
inflammation i tarmen och man blir sjuk. Exempel på en sådan sjukdom som drabbar
tjocktarmen är ulcerös colit som ger sår på tarmen vilket visar sig i blodiga diarréer och
magont. Orsaken är fortfarande okänd trots att mycket forskning bedrivits på området.
Hos vissa personer kan tillståndet bli så allvarligt att hela tjocktarmen måste opereras
bort.
Förr i tiden fick patienten en ”påse på magen” (stomi) där avföringen samlades upp. Idag
utförs en operation där man gör en ”ny” tjocktarm, s.k. pouch, av en del av tunntarmen
och den normala tarmfunktionen kan behållas. Ibland uppstår inflammation även i
pouchen, ett tillstånd som kallas pouchit. Även orsaken till pouchit är okänd men genom
bättre förståelse för bakteriefloran i pouchen kan vi förhoppningsvis ta reda på varför
pouchit uppstår.
I tarmen råder en syrefri miljö och endast bakterier som klarar sig utan syre kan leva där.
En del bakterier överlever endast i helt syrefri miljö och dessa finns det gott om i en
normal flora. Vissa bakterier däremot kan klara sig både med och utan syre och även
dessa återfinns i tarmen men i betydligt mindre antal. En del av dessa arter kan orsaka
sjukdomar om antalet ökar tillräckligt mycket.
Jag har undersökt vilka bakterier som återfinns i pouchfloran hos patienter som haft
inflammation och andra som inte haft det. Det verkar som om bakteriefloran i en pouch
skiljer sig något från normal tarmflora. I pouchfloran hittades betydligt flera bakterier
som kan leva både med och utan syre och färre bakterier som endast klarar sig i syrefri
miljö jämfört med normal tarmflora. Detta fanns både hos friska poucher och sådana som
varit inflammerade men risken är att andelen potentiella sjukdomsframkallande bakterier
är större i pouchfloran jämfört med en vanlig frisk tarm. Det gick däremot inte att se att
de som haft pouchit hade något gemensamt som skulle kunna vara en bidragande faktor
till inflammationstillståndet. Frågan om hönan eller ägget kom först kvarstår. Uppstår
inflammationen p.g.a. en sjukdomsalstrande bakterie eller är det något annat som gör att
bakterien kan få fäste och ge upphov till inflammation? Detta återstår att bli besvarat.
Handledare: Sten Ståhl och Siv Ahrné
Examensarbete 20 p i Mikrobiologi, Vt 2005
Institutionen för Cell- och Organismbiologi, Lunds Universitet.
Institutionen för Livsmedelsteknologi, Lunds Tekniska Högskola.
Abstract
The composition of the pouch bacterial flora and the cause of pouchitis are poorly
understood. The intestinal microbiota is complex and a majority of the bacterial species
cannot be cultivated with classical methods. Molecular approaches using DNA-based
methods, such as temporal temperature gradient gel electrophoresis (TTGE), contribute a
more true reflection of the bacterial composition. Using the TTGE method an attempt to
investigate the flora in pouches, with and without pouchitis incidences, was made.
Different methods to amplify DNA for TTGE analysis were tested and the result showed
that the ENV-PCR- and MDA approach provided similar results but direct TTGE-PCR
on the DNA extract did not yield adequate amounts of DNA. Differences in TTGE runs
influenced the analysis and it is difficult to draw conclusions from the results obtained. It
was not possible to find a common denominator for the pouchitis cases and the bacterial
species found in the samples indicated a somewhat different flora. Significantly more γ–
Proteobacteria were found compared to a normal colon flora and only a few Firmicutes
and no Bacteroidetes.
