RFSL OCH HIVPREVENTIVT ARBETE

RFSL och hivpreventivt arbete
RFSL OCH
HIVPREVENTIVT ARBETE
1
Version 1.0
1.1
RFSL och hivpreventivt arbete
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Version 1.0
Inledning
sid 3
1.1
Varför jobbar RFSL med hivprevention?
sid 4
1.2
Grundläggande värderingar i RFSL:s
hivarbete
sid 5
1.3
Vad betalar samhället för idag?
sid 9
1.4
Vad RFSL gör på förbundsnivå
sid 10
1.2
RFSL och hivpreventivt arbete
INLEDNING
RFSL har en stolt historia inom svenskt hivpreventivt arbete. Vi var först ut att börja arbeta preven-
tivt. Redan i början av 80-talet fastslog vi våra fem grundläggande värderingar. Under året har innehållet
i dem uppdaterats men basen har varit oförändrad. I det här kapitlet får du en kort historisk överblick
och en fördjupad genomgång av de fem värderingarna.
Vi går också igenom vilket hivpreventivt arbete som görs på förbundet och hur du som aktiv i en avdelning kan ta del av det.
Version 1.0
1.3
RFSL och hivpreventivt arbete
1.2 VARFÖR JOBBAR RFSL
MED HIVPREVENTION?
I början av epidemin tycktes hiv/aids drabba nästan bara
homosexuella och bisexuella män. RFSL:s erfarenhet var att man
som redan utsatt och diskriminerad grupp inte kunde förlita sig på
samhällets initiativ och stöd. Majoritetssamhällets resonemang om
homo- och bisexualitet var dessutom många gånger såväl omedvetna som förenklade. Mot denna bakgrund såg RFSL en viktig
uppgift.
Från det att epidemin startade i början av 1980-talet har RFSL
tagit ett stort ansvar för att minska överföringen av hiv hos gruppen män som har sex med män. Genom arbete på politisk nivå och
tillsättandet av nationella hiv- och hälsohandläggare på förbundskansliet, har förbundet tagit ett fast grepp om hivpreventionen.
Genom att samordna arbetet hos förbundets avdelningar med
arbetet på de professionella rådgivningarna i Stockholm, Göteborg
och Malmö har RFSL erbjudit stöd, rådgivning och kvalificerad
informationsförmedling.
RFSL är den största aktören när det gäller hivprevention bland
män som har sex med män. Vi har utarbetat metoder och informationsstrategier för denna målgrupp. Vår målsättning är att
bedriva en god prevention som går ut på att försöka förstå komplicerade sammanhang och beteenden och möta människor i den
situation de befinner sig i. RFSL:s framgång i det hivpreventiva arbetet beror på osjälviska insatser från hundratals ideellt arbetande
aktivister inom organisationen.
Två av de första broschyrerna som
RFSL gav ut: ”Sex är härligt! Låt inte
AIDS hindra dig” och ”Homosexualitet
är kärlek”.
Varje person måste själv få definiera sin sexuella identitet och
avgöra om han eller hon vill kalla sig homosexuell, bisexuell,
heterosexuell eller något annat. Det är viktigt att understryka att
sexuella handlingar inte nödvändigtvis behöver vara detsamma
som sexuell identitet. I hivpreventionen pratar vi därför om män
som har sex med män (MSM). En person kan se sig själv som
homosexuell, bisexuell eller heterosexuell och ändå passa in i definitionen män som har sex med män.
Version 1.0
1.4
RFSL och hivpreventivt arbete
1.3 GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR I RFSL:S HIVARBETE
Grunderna för RFSL:s hivarbete har funnits sedan mitten av
80-talet. Fem principer ligger till grund för RFSL:s arbete. Allt
hiv- och hälsoarbete under RFSL:s flagg ska utgå från dessa,
oavsett om verksamheten är initierad av förbundet centralt eller
en avdelning lokalt. I det tidiga arbetet betonades vikten av en
stark homosexuell identitet. Denna fokusering var inte så lyckad
eftersom det försvårade kommunikationen med dem som hade en
annan sexuell identitet. På senare år har också frågan kring könsuttryck och rätten att definiera sin könsidentitet blivit en viktig
faktor i RFSL:s arbete. Det har utvecklat och kompletterat
RFSL:s arbete för en trygg sexualitet då kön och sexualitet är så
starkt sammanlänkade.
1. Skapa en trygg
sexuell identitet
och könsidentitet
2. Bejaka sexualiteten och lusten
3. Moralisera inte
över sexualiteten
4. Ge realistiska
budskap
5. Var och en har
det fulla ansvaret
för att hiv
inte överförs
Alla medlemmar i RFSL, men också alla människor vi på olika
sätt möter i våra projekt, ska känna sig säkra på våra värderingar.
Det handlar om hur vi har lustfyllt, härligt och så säkert sex som
möjligt. Vår huvudsakliga målgrupp för hivpreventionen inkluderar alla män som har sex med män, oavsett sexuell identitet,
ålder eller hivstatus. Självklart omfattar våra värderingar även det
arbete som vi riktar mot de delar av hbt-gruppen som inte omfattas av MSM-begreppet.
Helhetsengagemang med kvalitet i varje led är RFSL:s kännetecken när vi arbetar med hivprevention. I lust och glädje över vår
Version 1.0
1.5
RFSL och hivpreventivt arbete
sexualitet står vår målsättning kvar – att minimera överföringen av
hiv och se till att informationen som finns i samhället om hiv och
aids är korrekt. Vi skräms inte – vi informerar. Vi skäms inte – vi
tar diskussionen. I RFSL:s arbete är alla välkomna.
Detta kräver eftertanke och ett aktivt attitydarbete.
1. En trygg sexualitet och könsidentitet
I det hivpreventiva arbetet är det viktigt att anpassa information
och förhållningssätt till den målgrupp man vill nå.
Även om en trygg homosexuell eller bisexuell identitet kan vara
en anledning till varför somliga har lättare än andra att praktisera
säkrare sex, kan man inte uteslutande använda det i det hivpreventiva arbetet. Det beror på att det inte alls behöver tilltala eller
beröra de män som inte själva identifierar sig som homosexuella
eller bisexuella, trots att de ibland har sex med andra män. Det
väsentliga är att bejaka den enskilde individen i hans val av identitet och utifrån det ge lämplig information.
En trygg sexuell identitet handlar alltså inte enbart om att komma
ut och bejaka sin homo- eller bisexualitet, det handlar också om
den uppfattning man har om sin egen person – självkänslan. Det
samma gäller när man ser till könsidentitet där den primära utgångspunkten måste vara att kunna känna sig
trygg i det eller de kön som man identifierar
Fakta: Självkänsla
sig med.
En hög självkänsla leder till bättre beredskap
för att ta hand om sig själv och andra, medan
en låg självkänsla lättare kan leda till att man i
mindre utsträckning bryr sig om sin egen och
andras hälsa.
När du slår upp ordet självkänsla i ordboken
står det “Medvetenhet om det egna personliga värdet”. Det vill säga, mitt eget värde i
mina egna ögon eller hur det faktiskt känns
att vara jag.
Källa: Självkänsla nu! av Mia Törnblom
En hög självkänsla behöver med nödvändighet inte vara sammankopplad med en trygg sexuell identitet och/eller könsidentitet.
Lika lite som att en låg självkänsla per automatik kopplas till den
som inte identifierar sig som homo- eller bisexuell men ändå har
sex med män. Däremot vet vi att upprepade avsteg från den egna
säkrare sex-strategin kan ha kopplingar till psykisk ohälsa.
Ett vanligt förekommande fenomen är att vara rädd för att bli
avvisad om man ställer motkrav på en sexuell partner. Det kan
handla om att man har hittat en partner som anses vara statushöjande, någon man är väldigt kär i eller att man kanske känner
tacksamhetsskuld om man blir accepterad som det kön man själv
identifierar sig med.
Version 1.0
1.6
RFSL och hivpreventivt arbete
En trygg identitet eller en positiv självuppfattning är således ingen
garanti för att inte få eller överföra hiv – men det gör det lättare
för individen att hantera de situationer man ställs inför.
1
Det är viktigt att i hivpreventionen arbeta utifrån verkligheten
att även män som saknar en homo- eller bisexuell identitet
har sex med män. Det är också väsentligt att komma ihåg
att många av dem som får hiv har en trygg sexuell identitet
och/eller könsidentitet, är i åldern 35-40 och inte sällan lever i
fasta relationer.
För att kunna utgå från sexualiteten i preventionsarbetet
måste den kunna beskrivas och vara begriplig. Att bejaka sexualiteten och lusten är det bästa sättet att göra den till något gripbart, något man kan tala om. Med samtalet – utbytet av tankar
och erfarenheter – blir det lättare att göra vårt sexuella beteende
säkrare.
Att bejaka sin egen sexualitet kan vara svårt för en hbt-person som
växt upp och lever i en mer eller mindre intolerant heteronormativ
kultur. Även om samhället har en relativt positiv inställning till
Version 1.0
”Använ
der ma
n rejä
risken
lt med
mindre
glidme
.” Mycke
för bris
del är
t glid
tningar
minska
och blö
inget
r risken
eget sky
dninga
r men
dd mo
ger
t hiv.
– f ortsat
t
otestad?
Ofta st när
–
man knul lar
med någo n ny
om någo n av
vet inge
dem är hivp osit
kör utan kond
iva. Är en smit n av killa rna
om kan
tad och man
mins ka risk erna båda få hiv. Det finn s
olika sätt att
men alla funk
ar inte lika
bra…
3
”Bara
man är
frisk där
Könssju
nere är
kdoma
risk
r och
svagar
andra ”Det är en mindre
kroppe
infektio mindre .”
n och
märks
ner för- risk om
blir pås
ökar risk
det inte
man som
en föratt än om
om ma
Därför
hiv. Oft han knu
hivpos
n harväg går
är det
itiv ”Jag kanske
a
en kön via sle
llar på.
bättre
mycke
ssju mhinnor
” Virus
är hiv
att kol om den
t än för
positiv
och öpp
ets jag att bli
la sån somkdo
litet.
sätm.
så där
t en gån
påsatt.
na sår
risk
ter
en inte
för
”V
. Även slemhinn
Viru
irusset
för på löper min
r manväljer
obegtyd
etss”Ta
or och
väg går
dre risk
me
lig.
öppna
via dicin mot
är som sätter
sår. viru
hiv och
Ävesm
på löp
n ängd i
inte obe
er min
har låg
itta om den blodet är risk
dresm
tydlig.
risk .” Mä
en lite
störreär riskngd
n för
en en virus kan
i sperma
vara bet
n än i
eller en
ydligt
blodet
vanlig
. En infe
förkyln
tillfälli
ktion
ing öka
gt viru
smäng
r också
den.
1
4
2
JU FLER
GÅNGER
ATT DU
DU KNUL
SM
LA
DU KNUL ITTAS ELLER SM R UTAN KOND
OM DEST
LAR ÄR
FORTFARA ITTAR NÅGON
O
MED HIV. STÖRRE BLIR
NDE DET
RISK
KO
SÄKRAS
RFS L- RÅD
TE SKYD NDOM OCH GLID EN
GIV NIN GEN
DET.
NÄR
031 - 775
40
FO RT
KNULSÄTT
LA
10, 040
- 611
99 50, 08
-45 7
13 25
WEB WW
W.R
FSL .SE /HA
LSA
– f
or
tsa
Ibla
Ib
land
nd kn
knul
tt h
ulla
larr oc
Är du
Är
H Ii Vv p
du sm
oc ks
HIVn
HI
smit
ksåå
Vneg
itta
egat
hi vp os
tadd
osi
ativ
iv el
os it
ochh hi vp
stor
st
elle
itiv
tiv
or ri
lerr sooc
ivaa ki
körr
risk
kill
so m kö
sk..
utan
ut
llar
an m
–
ar ut
inte
in
Dett fi m
De
te
med
utan
ed en
an ko
vett
fi nn
ve
nnss
en ki
men
utsä
m
ut
kill
ndom
en al
nd
olik
ol
sätt
ll soko
om..
ik
alla
tter
aa sä
la fu
er du ee so
sätt
m är
m
funk
tt at
är
nkar
hono
attt du
ho
ar in
no
inte
min
m fö
m
insk
te li
förr
skaa m
lika
ka br
en
en
ri
ri
bra…
sker
sk
a…
erna
na
3
1
”Knulla
r man
bara me
det ok
d and
utan.”
ra hiv
virus.
positiv
En del
a är
är res
som
ner som
istenta
finns.
finnFår
mot de
s. du
du
Fårfler
keratt
medic
ar du
duafler
meatt
olik
ine
i- r
dicine
a aolik
medic
viru
ringine
a sviru
risk
enring
s era
inteenfun
ris-r
inte
gerfun
ar. ger
ar.
JU FLER
GÅNGER
ATT DU
DU KNUL
SM
LAR UTAN
FORTFARA ITTAR NÅGON
MED HIV. KONDOM DEST
NDE DET
O STÖR
SÄKRAS
RE BLIR
TE SKYD
RISKEN
DET.
RFS L- RÅD
GIV NIN GEN
FOR TSÄTT
KNULL A
2. Bejaka sexualiteten och lusten
Sexualiteten är en stark och positiv kraft och en källa till glädje,
närhet och lust. Den är inte ett medicinskt problem som måste
åtgärdas eller botas. Även i hivepidemins tid har alla rätt att
finna bra och trygga uttryck för sin sexualitet. Det gäller alla,
oavsett om man är hivpositiv, hivnegativ eller inte känner till sin
hivstatus.
2
FO RTS ÄTT
KN ULLA
En trygg sexuell identitet och/eller könsidentitet gör emellertid att
man lättare tar till sig preventiva budskap. Många är hemmastadda
i hbt-kulturen och insatta i språkbruk och uttrycksformer. När
mottagaren förstår och identifierar sig med budskapets form och
språk underlättas överföringen av information.
Homo-, bi- och transpersoner har oftast på ett eller annat sätt
en relation till hbt-samhället, vilket gör att man kan nå den
målgruppen via det sociala nätverket och de miljöer de vistas i.
Eftersom hiv och aids har funnits så tätt inpå hbt-kulturen har
frågorna en mer naturlig plats där än i övriga samhället. På så
sätt får de män som har sex med män och som finns i hbtkulturen i större utsträckning del av den säkrare sex-information
som cirkulerar där än de som vistas utanför hbt-kulturen. Här
måste dock tilläggas, att internet skapar delaktighet och tillgänglighet i hbt-samhället utan fysisk närvaro eller krav på att man
själv identifierar sig som hbt-person.
”Vet ma
n inte
riktigt
skar i
om ma
alla fall
n har
smittr
innan
hiv min
isken
det går
om ma
.” När
bristnin
n drar
man knu
gar och
ut
llar blir
där viru
små blö
det lätt
s enkelt
dni
mellan
kan trän ngar i tarm
en
slemh
ga in.
inn
Kontak
men kan
orna i
ten
urinrör
räcka
et och
för sm
taritta.
JU FL
En sexualbejakande och ickemoraliserande tidningskampanj från
2002. Kampanjen väckte mycket starka
reaktioner och andra annonsörer hotade
att dra sig ur de tidningar som den
publicerades i. RFSL backade inte och
tidningarna vek sig. Bildspråket talade
direkt till målgruppen och gav ett realistiskt budskap som var lätt att förstå.
1.7
RFSL och hivpreventivt arbete
sex är det inte lika självklart att den positiva attityden omfattar
exempelvis samkönade sexuella handlingar. Därför har bejakandet
av sexualiteten i RFSL:s hivprevention två funktioner:
1. Sexualiteten måste beröras eftersom ingen
sexuellt överförd infektion någonsin stoppats
genom skrämsel och påtvingad avhållsamhet.
2. Man måste bejaka och stödja byggandet av en
trygg sexuell identitet.
3. Moralisera inte över sexualiteten
Sex är bra och härligt! Vi bejakar lust. Vi bejakar sexualiteten utan
moraliserande värderingar. Så länge alla deltar frivilligt och på jämlik
basis och utan att någon kommer till ofrivillig skada kan endast de
som deltar i en sexuell aktivitet värdera den. Alla måste respekteras
oavsett hur man väljer att utöva sin sexualitet. Att moralisera över
människors sexualitet är detsamma som att lägga hinder för den.
Moralisterna slår fast vad som är acceptabelt och hindrar andra från
att tala om, förstå och hantera sin egen sexualitet.
För hivpreventionen har det ingen betydelse vilken typ av sex man
har eller med vem man har sex, så länge man praktiserar säkrare
sex. Det är därför grundläggande för säkrare sex-information att
inte lägga hinder i vägen för människor att kunna ha den sex de
själva önskar. I stället ska man ge kunskap och redskap för att göra
dessa önskningar möjliga. Det viktiga är att man förhindrar att hiv
överförs vid det sexuella mötet.
Läs mer om skillnaden mellan säkert
sex och säkrare sex i
introduktionen under
Viktiga begrepp.
4. Ett realistiskt budskap
l.se/wa
d
För att en människa ska ta till sig ett budskap måste det också vara
ett realistiskt och gripbart budskap. Som vid alla potentiella hot
bör man göra en bedömning av risken, i det här fallet risken för att
hiv ska överföras. Samtidigt inventerar man vilka möjligheter som
finns att förhindra att hiv överförs. Utifrån denna bedömning tar
varje person sedan ställning till vilka risker man är beredd att ta.
hivpos
De hivpreventiva råden måste vara genomförbara och anpassade
h
ar ei tti vta hivnegativa
till vad man faktiskt gör. De ska vara så enkelt utformade som
har et
möjligt för att man lätt ska ta dem till sig.
t
www.r
fs
a n sva r
att sk
p a ydda sin
a r t n e at t s k y d
En nollriskstrategi – alltså att rekommendera att man ska
r sig
självdaa
din sex
avstå från allt som innebär någon som helst risk för smitp
a
r
tn
om kon
dom, seår ka nske in
töverföring – kan aldrig vara en framkomlig väg i arbetet mot
… d et
är uptpe bryr sig
VÄRL
DS
till dig
genom
hiv. Människor har inte slutat att ha sex under hivepidemin
att bära A ID S D A G E
!
N 1 DE
männis
en red
kor som
C
ri
på någ bbon visar du E M B E R
ot
so
sätt är
li
och vi vill fortsätta bejaka sex och lust. Därmed kommer vi
d rabbad daritet med
e av hiv
/aids.
att fortsätta att utsätta oss för större eller mindre risker för
hiv. Eftersom det är omöjligt att helt undvika risker, måste hivpreven- Bådas lika ansvar var temat för
tion handla om att reducera riskerna till ett minimum. Det är också
World Aids Day-kampanjen 2005.
anledningen till att vi alltid talar om säkrare sex, inte säker sex.
Version 1.0
1.8
RFSL och hivpreventivt arbete
Budskapet ska vara realistiskt och gripbart. Därför betonar RFSL
att oskyddade anala samlag innebär den största risken. Därefter anger vi sperma i munnen som en risk, men en avsevärt mindre risk än
analsamlag. Använder man alltid kondom vid samlag och undviker
sperma i munnen har de största riskerna för hivöverföring avlägsnats. RFSL uppmanar alltså inte människor att avstå från anala
samlag eller oralsex. Istället ger vi råd som minimerar risken och
som är realistiska för de flesta män som har sex med män – alltså
råd som går att följa – även om de innebär en del förändringar av det
sexuella beteendet.
Budskapet måste utgå från de sexuella beteenden som människor
faktiskt har. Alla ägnar sig inte åt samma sexuella aktiviteter utan
variationen är stor. Därför kompletterar RFSL de generella säkrare
sex-råden med personliga och målgruppsanpassade råd, som ges utifrån de sexuella aktiviteter som personen eller personerna vill utöva.
Individen bestämmer själv vilken risknivå som är rimlig.
5. Var och en har det fulla ansvaret
för att hiv inte överförs
RFSL anser att en framgångsrik hivprevention måste bygga på att
alla har ett fullt ansvar för att hiv inte överförs. Ansvaret är inte
delat (50% – 50%) utan helt (100% – 100%). Jag skyddar alltså
mig och min partner.
Denna syn, att den hivpositive inte ensam är ansvarig för smittöverföring, står i motsats till majoritetssamhällets syn, vilken
kommer till uttryck i den svenska Smittskyddslagstiftningen. Den
lagen lägger hela ansvaret på den hivpositive. RFSL:s ståndpunkt
är däremot att alla – hivpositiva, hivnegativa och de som inte vet
– måste handla så att risken att hiv överförs minimeras. Detta innebär att alla alltid måste ta ansvar för säkrare sex.
Version 1.0
1.9
RFSL och hivpreventivt arbete
1.4 VAD BETALAR SAMHÄLLET
FÖR IDAG?
RFSL:s uppdrag utgår från våra medlemmar. Det är medlem-
marna som bestämmer vad vi gör. Det mesta av vår finansiering
kommer dock från statliga medel – våra skattepengar.
Vi får pengar från stat, kommun eller landsting därför att vi är
med och arbetar för samhällets bästa.
Samhällets insatser för att förebygga hiv/STI utgår från den
nationella folkhälsopolitiken. I folkhälsopolitiken betonas särskilt
vikten av att motarbeta ojämlikheter i hälsa som bottnar i kön,
klasstillhörighet, etnisk eller kulturell bakgrund, sexuell läggning,
funktionsnedsättning eller ålder.
Att RFSL:s arbete är viktigt och unikt råder ingen tvivel om. Vi
har upparbetade metoder och kanaler för att nå män som har sex
med män. Vi har en gedigen erfarenhet på området och förbundet
har tillsammans med våra avdelningar länge varit en av de stora
aktörerna inom hivarbetet i Sverige.
Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
har under 2006 arbetat fram nya rutiner för hur arbetet mot hiv
i Sverige ska systematiseras, mätas och ge bättre resultat. Kapitel
fyra i den här pärmen är framtaget i dialog med de stora finansiärerna av vår verksamhet.
I kapitel två och fyra finner du också
avstämningslistor och smarta formuleringsknep för hur du skriver en bidragsansökan.
Det handlar om att förklara med ord som
alla förstår vilken fantastisk verksamhet du
och din avdelning bedriver – eller önskar
bedriva.
Fakta: Folkhälsa
n Med folkhälsa menas det allmänna hälsotillståndet och hälsans utveckling och fördelning
för hela eller delar av befolkningen. Folkhälsan
i ett land beskriver vilka livsvillkor och möjligheter människorna där har, vilka skillnader som
finns och vilka förbättringar som kan göras.
n Den svenska nationella folkhälsopolitiken ska
förebygga spridning av hiv och andra STI.
n För att folkhälsoarbetet ska vara så bra som
möjligt krävs en helhetssyn och ett gränsöverskridande samarbete. Man kan säga att det
arbete vi i RFSL lägger ner på folkhälsofrågor
är en del av svensk folkhälsopolitik. Staten vill,
eller kan, inte genomföra det vi i avdelningarna
kan. Därför betalar de oss för att göra det.
Version 1.0
1.10
RFSL och hivpreventivt arbete
1.5 VAD RFSL GÖR PÅ
FÖRBUNDSNIVÅ
På nationell nivå har RFSL ett förbundskansli. Där finns
hiv- och hälsohandläggare. De arbetar under förbundsstyrelsen
och ingår därmed i förbundets sexualpolitiska verksamhet med
uppgiften att påverka myndigheter och bidragsgivare när det gäller
frågor som rör hiv och hbt-personers hälsa i övrigt.
Förbundets hiv- och hälsohandläggare är i första hand en resurs
för det hivförebyggande arbete som bedrivs i avdelningarna.
Förbundet anordnar utbildning av frivilliga i avdelningarna
(t. ex. uppsökare och skolinformatörer). Förbundets handläggare
producerar också broschyrer och annat informationsmaterial. De
gör även rikstäckande annonsproduktion och ser till att uppdatera
hivinformationen på förbundets hemsida. De är med och ser till
att frågan kommer i fokus på nationellt plan – det kan vara i samtal eller diskussioner med riksdagsledamöter genom utbildning
av statliga myndigheter eller synliggörande i rikstäckande media.
Handläggarna arbetar kontinuerligt med metodutveckling för
RFSL:s hiv- och hälsoarbete. En av kansliets roller i det hivpreventiva arbetet är att ge råd och att se till att avdelningarna fungerar
som arenor och plattformar för RFSL:s medlemmar i arbetet med
hivprevention.
Det mesta av informationsmaterialet framtaget på förbundsnivå
kan avdelningarna få gratis, en del kan köpas till självkostnadspris.
�
son
Mikael Jons
och hälsa/
hiv
Handläggare
d Health
Officer HIV an
01 629 09
8-5
(0)
6
Tel: +4
660 32 62
73
(0)
6
+4
:
Mobil
501 629 99
Fax: +46 (0)8- [email protected]
el.jonss
E-post: mika
vägen 59, 6 tr
Adress: Svea
lm, Sweden
1 26 Stockho
Box 350, S-10 w.rfsl.se
ww
ellas, bisexuellas
för homosexu
Riksförbundet
tigheter.
rät
rs
ne
rso
y,
och transpe
for Lesbian, Ga
ion
rat
de
Fe
The Swedish
gender Rights
ns
Tra
d
an
l
ua
Bisex
Version 1.0
�
Walter Heidk
ampf
Handläggare
hiv och hälsa/
Officer HIV an
d Health
Tel: +46 (0)8Mobil: +46 (0) 501 629 07
70-2
Fax: +46 (0)8- 36 06 35
501 629 99
E-post: walte
r.heidkampf@
rfsl.se
Adress: Svea
vä
ge
n 59, 6
Box 350, S-10
1 26 Stockholm tr
, Sweden
www.rfsl.se
Riksförbundet
för homosexu
ellas, bisexuellas
och transperso
ners rättigheter
The Swedish
.
Federation for
Lesbian
Bisexual and
Transgender Rig , Gay,
hts
Har du frågor, kontakta
någon av personerna vars
visitkort du ser här nedan.
�
k Blomqvist
Mikael Björ
/
re hiv och hälsa
Handlägga
d Health
Officer HIV an
01 629 08
8-5
(0)
6
Tel: +4
6-60 32 47
73
(0)
6
+4
:
Mobil
501 629 99
Fax: +46 (0)8e
[email protected]
E-post: mika
vägen 59, 6 tr
Adress: Svea
eden
Sw
,
lm
1 26 Stockho
Box 350, S-10 w.rfsl.se
ww
ellas, bisexuellas
för homosexu
Riksförbundet
tigheter.
rät
rs
ne
rso
y,
och transpe
for Lesbian, Ga
ion
rat
de
Fe
The Swedish
gender Rights
ns
Tra
d
an
l
ua
Bisex
1.11