Allt om våra celler
Filmens mål är att
- förklara hur cellerna fungerar och vilken uppgift de har
- berätta om cellernas olika beståndsdelar
- förklara begrepp som homeostas, membran, diffusion, osmos, aktiv
transport, mitos och meios m.fl.
- förklara hur osmos fungerar med hjälp av ett praktiskt experiment
Speltid
14 + 4 min
Cellernas beståndsdelar
Cellen är den minsta levande enhet som bygger upp levande organismer.
Enligt den s.k. cellteorin som formulerades vid mitten av 1800-talet har
varje cell uppkommit ur en annan cell. Alla celler har sannolikt ett
gemensamt ursprung från en eller ett fåtal celler som uppstod på jorden
för ca 3,5 miljarder år sedan. Numera kan vi lätt studera cellerna för att se
hur människan fungerar. Återigen är hemligheten lagarbete. Precis som
kroppen är uppbyggd av olika celler som jobbar i lag, är cellerna
uppbyggda av olika delar som samarbetar. Oavsett vilken uppgift en cell
har innehåller den ungefär samma utrustning, som kallas organell.
Organeller flyter omkring i en geléliknande vätska som kallas cytoplasma.
Det är organellerna som utför de olika processer som håller cellerna (och
oss själva) vid liv.
Originaltitel
Human Body in Action: Cells
Årk: 5-8
Ämne
Biologi: Människan
Produktion
Schlessinger Media, USA
Svensk version
Cinebox Media, 2003
Ansvarig utgivare
Mats Högberg
Filmnr
1189
Enkelt förklarat…
Endoplasmanätet är uppbyggt av tunna rör och membran. Dessa rör sig
överallt i cytoplasman och gör så att olika ämnen kan nå alla delar av
cellen.
Ribosomerna producerar det livsviktiga proteinet som cellerna behöver
för att kunna tillverka nya celler.
Diktyosomerna packar in och lagrar proteiner och andra kemikalier tills
det är dags att skicka dem vidare till andra delar av kroppen.
Lysosomerna fungerar ungefär som små återvinningscentraler och bryter
ned avfallsprodukter som inte ska finnas kvar samt ersätter utslitna
celldelar.
CINEBOX MEDIA
Vretenvägen 12
171 54 Solna
Tel: 08-445 25 50
Fax: 08-445 25 60
Epost: [email protected]
2 –Allt om våra celler
STUDIEHANDLEDNING
Mitokondrierna levererar energi till cellerna så att de orkar göra sitt jobb. Med hjälp av syre förbränner mitokondrierna
bränslet som kommer från maten vi äter i en energiprocess som kallas cellandning.
Cellkärnan fungerar ungefär som en kommandocentral som styr över alla cellens aktiviteter. Den bestämmer inte bara
över allt som pågår inuti cellen utan innehåller även genetiskt material. Kromosomerna i cellkärnan innehåller en slags
ritning för tillverkningen av varenda cell i kroppen. Uppgifterna om t.ex. vår ögonfärg, hårfärg, längd etc. lagras i dessa
kromosomer, i molekyler som kallas DNA, och den informationen förs sedan vidare till varje ny cell.
Mitos kallas delningen av en cell och dess cellkärna i två genetiskt identiska dotterceller. Mitosen svarar för
cellförökning och cellförnyelse.
Meios, eller reduktionsdelning, är celldelning med halvering av kromosomtalet.
Diffusion, osmos och aktiv transport
Vid diffusion rör sig alltid ämnen från områden med hög koncentration till områden med låg koncentration. Det absolut
vanligaste ämnet som diffunderas genom cellmembranet är vatten. Denna typ av diffusion kallas för osmos.
Vattenmolekylerna rör sig in och ut ur cellen, från hög koncentrering till låg koncentrering, genom att passera genom
mikroskopiska porer i membranet. Förklaringen till diffusionen är att cellmembranet utgör en gräns som låter en del
molekyler passera, men inte andra. När en cell däremot måste använda energi för att utföra ett arbete kallas det aktiv
transport.
Diskussionsfrågor
1. Vad kallas de allra minsta beståndsdelarna i kroppen?
2. Vad har cellerna för uppgift?
3. Vad innebär homeostasen?
4. Förklara skillnaden mellan osmos och aktiv transport.
5. Vad innebär cellandning?
6. Vad är mitos och meios?
7. Hur gick det till när man upptäckte celler för första gången (och hur fick de sitt namn)?
8. Vad är cytoplasma för något?
9. Varför är mitokondrierna så viktiga?
10. Vad gör cellkärnan? Och vad har den att göra med DNA?
11. Varför saknar de röda blodkropparna cellkärna?
12. Förklara övergripande en cells uppbyggnad.
Här kan du hämta mer information
http://info.ki.se/index_se.html - Karolinska Institutet
http://www.skolutveckling.se/skolnet/lankar/index.html - Skoldatanätets användbara länkar
http://www.google.com - användbar sökmotor
http://www.svd.se - Svenska Dagbladet
http://www.dn.se - Dagens Nyheter
http://www.kunskapsbanken.su.se - Universitetets kunskapsbank
http://www.skolverket.se - Skolverkets hemsida
http://www.mamma.com - bra sökmotor 2
