Länsstyrelsen Södermanlands län
611 86 Nyköping
[email protected]
Ert diariernr: 511-7506-2016
Naturskyddsföreningens synpunkter på Länsstyrelsen Södermanlands förslag till
åtgärdsprogram för bevarande av mal Siluris glanis 2017-2021
Sammanfattning
Naturskyddsföreningen anser att förslaget om nytt åtgärdsprogram för malen är ett viktigt steg
i bevarandet av arten. Malen är hårt tillbakaträngd och behöver aktiv hjälp för att nå
livskraftiga populationsnivåer och kunna återetablera sig i sitt forna utbredningsområde.
Föreningen välkomnar visionen och de långsiktiga målen i programmet förutsatt att de, som
föreningen önskar, omfattar alla vilt levande malar i det forna utbredningsområdet. Detta är
inte tydligt i texten och måste klargöras. Föreningen önskar vidare se att programmet innehöll
både mål och åtgärder som syftade till att återetablera mal i flera av de avrinningsområden
som den utrotats från.
Föreningen anser att förslagen på att minska den skada fysiska förändringar av vattendrag
åsamkat malen överlag är bra. Ett specifikt mål för hur länsstyrelsen kan prioritera tillsyn och
prövning av vattenverksamheter i dessa områden saknas. För sportfiskets påverkan på malen
vill föreningen se bättre tillsyn och hårdare straff för att minska det illegala fisket och
utsättningarna samt fler informationsinsatser. Rapporteringen från sportfiskets bifångster av
malar borde också förbättras.
Introduktion
Länsstyrelsen Södermanlands föreslår i remissen på åtgärder för att bevarandet av fisken mal Siluris
glanis. Malen är Europas största sötvattenslevande fisk och dess utbredning har minskat sedan 1800-talets
mitt. Beståndet i Sverige lider i stor grad av historisk miljöpåverkan och idag finns malen endast kvar i fyra
ursprungliga områden. Fragmentering och isolerade bestånd är ett stort hot. På den svenska rödlistan från
2015 klassas malen som Sårbar (VU).
Generella synpunkter
Föreningen välkomnar åtgärdsprogrammet. Malen är en inhemsk art som tagit stor skada av människans
påverkan på våra sjöar och vattendrag. Idag finns malen endast kvar i fyra ursprungliga områden:
Båvenområdet, Emån, övre delen av Helge å och nedre delen av Helge å och de olika populationerna har
låg genetisk variation. Att arbeta fokuserat med att få tillbaka arten till livskraftiga nivåer är därför ett
uppenbart nationellt ansvar. Arbetet kommer också gynna många andra arter som skadats av samma
påverkan.
Vision och långsiktiga mål
Visionen i åtgärdsplanen är att malen ska ha gynnsam bevarandestatus så att det inte längre finns skäl att ha
den på rödlistan. Populationsutvecklingen ska alltså vara positiv, artens utbredningsområde ska inte minska
och livsmiljön ska bibehållas så att artens framtid kan anses vara säkrad.
Naturskyddsföreningen vill att visionen tydliggörs. Det är nu oklart om det bara är nuvarande naturligt
förekommande och legalt utplanterade återstående populationer/bestånd som ska stärkas eller om det även
innefattar illegalt inplanterade bestånd, eller om målet är att arten ska få en större utbredning än den idag
har. Utan sådant förtydligande blir också åtgärderna omöjliga att prioritera och dess effekter mycket svåra
att bedöma. Det måste vara kristallklart huruvida myndigheterna anser att alla malar är skyddsvärda.
Vad gäller detta sista är föreningen av uppfattningen att alla vilt levande malar inom det historiska
utbredningsområdet är skyddsvärda, även om de är illegalt utplanterade. Föreningen skulle gärna se att
arten, inom ramen för ett statligt finansierat och framtaget återetableringsprogram, fick möjlighet att
återetablera sig i hela sitt historiska utbredningsområde eller åtminstone i de avrinningsområden där det
finns dokumentation på att den har förekomit de senaste 200 åren. Det skulle berika den naturliga faunan
och göra arten mindre känslig för störningar. Ett lämpligt långsiktigt mål för programmet kan vara att det
2030 finns återetablerade malpopulationer i t.ex. Mälarens och Hjälmarens avrinningsområden. Ett lämpligt
kortsiktigt mål för att nå dit kan vara att det 2021 ska finnas en statlig plan för återetablering av mal. Det
vaga föreslagna målet ” Malen har getts ökad möjlighet att sprida sig inom sitt forna utbredningsområde”
behöver i alla hänseenden konkretiseras.
Föreningen stöder helhjärtat det långsiktiga målet om att ”Vandringshinder och reglering av sjöar och
vattendrag har anpassats så att de inte påverkar malen negativt”. Det kan konkretiseras genom att skriva i ”i
de områden där malen finns kvar”. Samma gäller för nästa mål ”Möjligheten för lek begränsas inte av
tillgången på lekplatser” och detta mål bör kompletteras med ”tillgång på uppväxtmiljöer”.
Det långsiktiga målet om att vuxna individer i samtliga populationer ska ha ökat, gäller det också illegalt
inplanterade populationer? Förtydligande behövs.
Kortsiktiga mål
Bland de korsiktiga målen anser föreningen att några är särskilt viktiga. Ett handlar om att stävja illegalt
fiske. Med de små populationer som finns i svenska vatten idag är varje könsmogen mal viktig. Föreningen
anser därför att ökad tillsyn bör prioriteras samt att tjuvfiske ska beivras. Det bör förtydligas att detta gäller
oavsett om inplanteringen är illegal, dvs förutsatt att myndigheterna anser att även illegalt etablerade
populationer är skyddsvärda (se ovan). Givetvis är det också viktigt att sportfiskare informeras om de
negativa effekterna av både tjuvfiske och illegala förflyttningar av mal.
Ett annat viktigt kortsiktigt mål som nu saknas är ett konkret mål kopplat till prövning av dammar och
vattenkraft. Detta skulle kunna vara att ”Länsstyrelserna i sin tillsyn och omprövning av kraftverk och
dammar särskilt har prioriterat de områden med kända förekomster av mal”.
Åtgärder och rekommendationer
Information och utbildning
Föreningen anser att information om malens prekära situation och vad man kan göra åt den är viktig men
måste styras mot de personer som kan göra något åt situationen – nämligen markägare och sportfiskare. Att
lägga stora resurser på att informera allmänheten kommer sannolikt inte hjälpa malen och torde därför inte
vara högprioriterat.
På sidan 36 finns en mening som säger att illegal utsättning av mal är ett stort problem. Men föreningen
saknar i rapporten information om varför detta är ett stort problem. Detta behöver beskrivas och förklaras,
inte minst för sportfiskare som sannolikt ser det som att de gör malen en tjänst.
Återetablering
Det korta stycket om återetablering på sidan 40 är högst otydligt. Det behöver klargöras om länsstyrelsen
förespåkar återetablering eller inte. Som tidigare nämnts anser föreningen att ett återetableringsprogram ska
tas fram nationellt och implementeras regionalt. Nuvarande system, där sportfiskare tar sig rätt att
slumpmässigt förflytta fiskar är givetvis helt oacceptabelt. Dels för att det potentiellt skadar de populationer
som skattas, dels för att utsättningarna sannolikt inte görs med genetisk kunskap, på rätt ställe och
tillräckligt omfattande för att maximera utsikterna till långsiktig framgång.
Akvarie- och dammhandeln
Föreningen välkomnar att akvarie- och dammhandeln tas upp i programmet men utan att först ha förklarat
varför dessa näringar orsakar problem för malen blir åtgärden inte tydlig. Sannolikt är inte all malhantering
inom akvarie- och dammhandeln viktig att reglera. Det är heller inte realistiskt att tro att den helt ska
upphöra.
Återskapande av livsmiljöer
Naturskyddsföreningen stöder förslagen på skötsel, restaurering och nyskapande av livsmiljöer för mal.
Föreningen anser att utrivning av dammar för att från dampartier återskapa strömsträckor med viss lutning
är god naturvård. Åtgärden skulle inte bara gynna malen utan även andra fiskarter och musslor.
Återskapande av rinnande vatten med omväxlingar mellan fors och hölja gynnar hela det naturliga
ekosystemet med dess flora och fauna, inte minst den viktiga bottenfaunan som bryter ner löv och andra
växtdelar och därmed uppför en viktig ekosystemfunktion. Likaså är återskapande av naturliga och
lämpliga skuggade strandsträckor och ståndplatser för malen god naturvård som också gynnar många andra
arter.
Enligt ovan anser föreningen att det behövs tydliga mål kopplade till fysisk påverkan på vattendrag. För att
nå dessa mål behövs också konkreta åtgärder. En sådan skulle kunna vara att länsstyrelserna i sin tillsyn
och omprövning av kraftverk och dammar särskilt prioriterar de områden med kända förekomster av mal.
Där mal finns och kraftverket är väldigt litet eller dammen inte har en viktig funktion ska helt fria
vandringsvägar, d.v.s. utrivning av dammkroppen, vara ett förstahandsval för myndigheterna.
Markavvattning genom kanalisering och invallning genomfördes i Emån mellan Högsby och Finsjö under
perioden 1956−1960 och på Högsbyplatån under 80-talets slut. Dessa invallningar har haft stor negativ
effekt på förekomsten av mal i systemet. För att malens ska uppnå en gynnsam bevarandestatus måste dessa
områden restaureras och framtida liknande ingrepp förhindras.
Rapportering
På sidan 34 i beskrivningen av sportfisket nämns att de inte alltid rapporterar malfyndigheter eftersom det
är olagligt att fiska mal. Men bland åtgärderna föreslås inget system för att underlätta och förbättra
rapporteringen vilket föreningen anser är en svaghet med förslaget.
För Naturskyddsföreningen 3 feb 2017
Johanna Sandahl
Ordförande Riksföreningen
Jan Herrmann
Naturskyddsföreningen i Kalmar län
Ellen Bruno
Sakkunnnig akvatiska ekosystem
