FÖDD I DITT HJÄRTA
Idag är det tredje söndagen i advent, och vi står inför julen som är här nästa
vecka. Vi står inför julen, då vi firar det oerhörda i Kyrkans urgamla budskap:
att Guds Son har kommit till oss och blivit en av oss, för att vi ska kunna komma
till Gud och bli hans söner och döttrar.
En av de äldsta sammanfattningarna av detta evangeliets budskap, den finns i
Trosbekännelsen. Och predikan idag kommer att utgå från Trosbekännelsen,
som ni hittar på sista uppslaget i psalmboken. Så inför predikan står vi upp och
bekänner tillsammans vår kristna tro:
Vi tror på Gud Fader Allsmäktig,
himmelens och jordens Skapare.
Vi tror ock på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre,
vilken är avlad av den helige Ande,
född av jungfru Maria,
pinad under Pontius Pilatus,
korsfäst, död och begraven,
nederstigen till dödsriket,
på tredje dagen uppstånden igen från de döda,
uppstigen till himmelen,
sittande på Allsmäktig Gud Faders högra sida,
därifrån igenkommande för att döma levande och döda.
Vi tror ock på den helige Ande,
en helig allmännelig kyrka,
de heligas samfund,
syndernas förlåtelse,
de dödas uppståndelse
och ett evigt liv.
DET HANDLAR OM DITT LIV
Vi tror på Gud Fader Allsmäktig. Vi tror på Jesus Kristus, och vi tror på den
helige Ande. Vi tror på den Treenige Guden, och det är mer än bara ett
teologiskt begrepp. Det handlar om ditt liv. Du är genom din kristna tro inympad
i Treenigheten – förenad med Kristus, älskad av Fadern, genomströmmad av den
helige Ande.
1
Och jag tänkte att vi idag skulle prata mer specifikt, utifrån Trosbekännelsen,
om vad det innebär att vi är förenade med Kristus. Han sade i
Johannesevangeliet några ord som rymmer ett nästan omätligt djup: ”ni är i
mig, och jag är i er” (Joh 14:20). ”Ni är i mig, och jag är i er.”
Först: du är i Kristus. Kristus är mycket mer än den mänskliga kropp han bar när
han var här på jorden – han är STOR, hans närvaro uppfyller hela världen. Han
omsluter dig på alla sidor och han håller dig i sin hand (Ps 139:5). Ty i honom är
det vi lever och rör oss och är till (Apg 17:28). Det är som att röra sig under
vattnet – luften är tjock av hans närvaro, hela jorden är full av hans härlighet
(Jes 6:3), även om våra fem sinnen inte kan ta in den våglängden. Men vi har ett
sjätte sinne, trons öga eller Andens öga, och om vi övar upp det så kan vi lära
oss se och förnimma hans närvaro i allt som finns runt omkring oss. Du är i
Kristus, i Ordet, Logos, den Evige och Allsmäktige.
Men – så kommer då det som man kan finna stötande och provocerande i julens
evangelium. Denne himmelske Kristus, den allsmäktige Guden vars styrka och
allmakt vi älskar att beundra, han kommer ner och låter sig födas hos oss i
hjälplöshet och svaghet. ”Så blir han ett barn, som Maria bär.” Och han låter sig
inte bara födas i historien, år 0 av jungfru Maria i Betlehem – han låter sig födas
i ditt liv, när du tar emot honom i ditt hjärta. Så tänds Kristuslivet i ditt bröst
genom tron, och så uppfylls de ord som han uttalade: ”Ni är i mig, och jag i
er.”
HUR VÅGAR HAN?
Och det är som att jag tappar hakan över hans djärvhet och mod. Det är som att
han saknar självbevarelsedrift. Hur vågar han låta sig födas hos oss människor,
vi med vår kärlek till styrka och makt och vårt syndiga förakt för hjälplöshet och
svaghet? Hur vågar han lägga sitt liv i våra syndiga händer?
Och svaret måste väl vara: han satsar. Han satsar och litar på att
barmhärtighetsimpulsen i oss ska vara starkare än vårt förakt för svaghet. Han
litade på att Maria skulle ta hand om det liv som blev henne anförtrott – och han
litar på du tar hand om det liv som har blivit dig anförtrott.
Det är det sångerna handlar om. ”Ett barn skall hjälpa oss att tro, här mitt ibland
oss skall det bo.” Och Ylva Eggehorn sjunger i sin Millenniepsalm: ”Du är ett
barn som ligger på ett jordgolv, du fryser om vi inte griper in.” Kristus bor i all
svaghet, och han har valt den innersta, svagaste och känsligaste delen av dig till
sin boning.
2
Och därför skriver Jakob, i Jakobsbrevet 1:21 (här är vartenda ord viktigt, så
lyssna ordentligt): Lägg därför bort all orenhet och all ondska och ta
ödmjukt emot Ordet, som är inplanterat i er och som har makt att frälsa
era själar.
TA FÖRÄLDRASKAPETS ANSVAR
Ordet, det är Kristus. Härlighetens Konung kommer och låter sig födas och bli
inplanterad i ditt hjärta, så att han är fullständigt utlämnad åt dig och den
omvårdnad du ger åt det Kristusliv som är tänt inom dig. Och han satsar på att
du blir en Maria, att du lägger bort orenhet och ondska och tar föräldraskapets
ansvar, så att du ger näring åt Kristuslivet så att det kan växa i dig. Och jag tror
att vi alla gör väl i att försöka finna ut: vilken sorts näring trivs just ditt
Kristusliv med? Det kan vara gudstjänst, bön, lovsång, stillhet, reflektion,
retreat, naturen, nattvarden, läsning, förkunnelse, Bibeln, gemenskap, möten
med människor… Vad det än är, så bör vi finna det som kan bli den ”rena,
andliga mjölken” (1 Pet 2:2) som får vårt Kristusliv att trivas och växa.
För Jakob säger: det inplanterade Kristuslivet är något som har makt att frälsa
din själ. När Maria hade vårdat Kristus, så växte han upp och blev till frälsning
för henne och för oss alla. Och på samma sätt: Om vi vårdar Kristuslivet inom
oss, så kommer det att växa och fylla våra själar med kärlek och frid och evigt
liv.
HAN ÄR DITT SANNA LIV
För det här är något viktigt: det inplanterade Kristuslivet är inte en främmande
parasit i oss. Någon kanske tänker att det låter betungande att ”ta föräldraskapets
ansvar”, har vi inte nog med bördor och ansvarsuppgifter redan? Men Bibeln
säger att Kristuslivet, det är ditt sanna liv. Kristuslivet är sammanväxt med din
själ. Paulus säger i Kolosserbrevet: ert liv är dolt med Kristus i Gud. När
Kristus träder fram, han som är vårt liv, då skall också ni träda fram i
härlighet med honom (Kol 3:3-4).
När han träder fram med det eviga livet, då ska också vi träda fram. Det han gör,
det gör också vi – eller snarare, det han gjorde i sin mänskliga kropp för 2000 år
sedan, det vill han göra idag i våra kroppar, genom Kristuslivet inom oss. Den
vandring som han gjorde en gång, som beskrivs i Trosbekännelsen, som går från
födsel genom mognad och lidande och död till evigt liv och härlighet – den
vandringen vill han göra igen, med dig i ditt liv.
3
Han är ”avlad av den helige Ande”, och ”född” i ditt hjärta. Han är ”pinad
under Pontius Pilatus” – finns det människor, sammanhang eller vanor som
pinar och förtrycker Kristuslivet i dig? Kan det hända att du själv, med din
medvetna vilja, är en Pontius Pilatus som förtrycker Kristuslivet i dig? Bibeln
manar: Släck inte Anden, bedröva inte den helige Ande, som är sigillet som
utlovar frihetens dag åt er (1 Tess 5:19, Ef 4:30). Om du gör det, då är det ditt
eget sanna liv du förtrycker.
WHAT WILL JESUS DO?
För om vi ska leva riktigt sant, då måste vi leva utifrån Kristuslivet inom oss.
Det fanns ju sådana där armband som var populära för några år sedan, WWJD,
”What Would Jesus Do?”. Men frågan är inte ”What Would Jesus Do”, utan
”What Will Jesus Do” – nu idag, genom dig!
Jesus sade: ”Jag är den gode Herden. Och fåren följer mig, därför att de
känner igen min röst. Men en främling följer de inte, de flyr från honom,
därför att de inte känner igen främlingars röst” (jfr Joh 10:11, 4-5). En av de
viktigaste färdigheterna du kan tillägna dig i det här livet, det är förmågan att
skilja mellan Herdens röst och främlingars röst, mellan det djupa Kristuslivets
stilla stämma och de ytliga begärens pockande infall. Och en bra grund för det
här, det är läsa Bibeln, lära känna Kristus och hur han levde sitt liv i
evangelierna, och sedan ta mycket tid för sig själv i stillhet och bön.
Och vi idag får varje dag och varje stund fråga honom: vad vill du göra genom
mig idag? Ibland vill han förbarma sig över dem som farit illa och hamnat
utanför. Ibland vill han dra sig undan och söka stillheten med Gud. Ibland vill
han med profetens vrede ropa mot orättvisorna. Ibland vill han som i Getsemane
följa Guds vilja och släppa taget om något som känslorna håller fast vid, även
om han vet att det står i vägen för att du ska bli den du är menad att bli. När man
lever sitt liv med Kristus, då är livet mångskiftande och spännande. Det kan vara
svårt, men det är äkta och sant och djupt meningsfullt.
SVARET PÅ DÖDENS GÅTA
Men Kristuslivet är mer än ett sant och meningsfullt liv här på jorden. Det ger
ett svar på den dödens gåta som varje människa måste lösa. För om någonting
här i livet är säkert, så är det att du en dag kommer att vara död. Din kropp
kommer att kallna och sänkas ner i gravens mörker, medan människor gråter
runt omkring dig. Men vad händer sen? Vad händer med dig när du har slutit
ögonen för sista gången?
4
Om du bär Kristuslivet inom dig, så kommer han att fortsätta din vandring med
dig när din egen kraft är slut. För han har gått den mörka vägen förut. Han är
”korsfäst, död och begraven, nederstigen till dödsriket, på tredje dagen
uppstånden igen ifrån de döda, uppstigen till himmelen, sittande på Allsmäktig
Gud Faders högra sida”. Han kommer att gå med dig ner i mörkret, och sedan,
så sant han lever, föra dig upp i ljuset hos Gud. Som vi sjöng i psalmen, så kom
han för att ”strida, lida dödens smärta, att vårt hjärta frid må vinna, och en
öppnad himmel finna”.
Vi har evigt liv. Det är så stort att man har svårt att ta in det. Småsaker spelar
liksom ingen roll längre. Men evangeliets budskap är att det finns ännu mer.
Trosbekännelsen är inte slut än. Det finns en rad kvar. ”Därifrån igenkommande
för att döma levande och döda.”
IGENKOMMANDE FÖR ATT DÖMA LEVANDE OCH DÖDA
Du kommer en dag att stå inför Kristi domstol. Och när han ser Kristuslivet i
dig, så kommer han att frikänna dig. Men det är inte det enda han vill med ditt
liv. Kristus har så mycket större planer för dig. Du är under träning att bli hans
medregent. Han säger i Uppenbarelseboken: Den som segrar skall få sitta hos
mig på min tron, liksom jag själv har segrat och sitter hos min Fader på
hans tron. Den som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna!
(Upp 3:21-22)
När Paulus såg att korintierna käbblade om jordiska ting och hade en alldeles för
låg bild av sig själva, då skakade han på huvudet och skrev: Vet ni inte att de
heliga skall döma världen? Vet ni inte att vi skall döma änglar? (1 Kor 6:23) Har du någon aning om vad det är som Gud håller på att förbereda dig för
under det här livet?
Vad inget öga sett och inget öra hört och ingen människas hjärta kunnat
ana, det har Gud berett åt dem som älskar honom (jfr 1 Kor 2:9). Sådan är
vår Gud. Låt oss följa hans ledning i allt. Amen.
5
