Lessons sparvpapegojor genetik och mutationer
Latinskt namn: Forpus coelestis coelestis
Engelskt namn: Lesson’s Parrotlet / Pacific Parrotlet / Celestial Parrotlet
Färger och mutationer:
Gröna fåglar
Naturfärg. Vilda sparvpapegojor är gröna med bruna ögon. Hanen har blå band bakom
ögonen och är blå på ovansidan av stjärten/ryggen och under vingarna. Honan saknar de blå
partierna på stjärt och vingar och har diffusare band bakom ögonen. Dominant gen.
Grön hane, fotograf Kalle Lindström
Gröna honor, fotograf Ina Nor
Blå fåglar
Mutationen varierar i den blå tonen. Hanarna känns igen på mörkare blå teckning på vingar
och rygg. Bruna ögon. Recessiv gen.
Blå ungfågel, fotograf Ina Nor
Gula fåglar
En recessiv mutation som finns i tre varianter:
§ Amerikansk gul (eng. Dilute)är en gul fågel med bruna ögon och en grönaktig ton. Ansiktet är
gult. Hanarna behåller de blå teckningarna.
Amerikansk gul hona och hane, fotograf Nanna Randløv Petersen
§ Europeisk gul eller pastellgul (eng. Green pastel or Green marbled) liknar den amerikanska gula
fast har något mer grönt i fjädrarna och de har en grå ”hålmönster-teckning” (eng. lacewing)
på ovansidan av vingarna.
Lacewing-mönster
§ Lutino är en klargul fågel med röda ögon. Hos hanarna har de blå markeringarna ersatts
med vitt och fåglarna kan vara svåra att könsbestämma.
Lutino och blå, fotograf Kalle Lindström
Vita fåglar
En recessiv mutation som finns i tre varianter:
§ Amerikansk vita (eng. Dilute-blue) fåglar är ljust himmelsblå, nästan vita med bruna ögon.
Hanarna behåller de blå markeringarna. En kombination av de blå och gula mutationerna.
Amerikansk vit hane och hona, till höger en hona, fotograf Susanne Lundell
§ Pastellblå (eng. Blue pastel or Blue marbled), som är väldigt lik de amerikanskt vita med
skillnaden att de har en grå ”hålmönster-teckning” (eng. lacewing) på ovansidan av vingarna.
Det diskuteras att amerikanskt vita och pastellblå fåglar är samma mutation och ska
benämnas på samma sätt.
Lacewing-mönster
§ Albino är en helt vit fågel med röda ögon. Egentligen är det en vit lutino. Går inte att
könsbestämma annat än genom DNA-test då hanarna saknar de blå markeringarna. En
kombination av mutationerna lutino och blå.
Albino, fotograf Kalle Lindström
Brokiga fåglar (eng. Pied)
Fågeln har mer eller mindre fläckar av gult (hos gröna fåglar) eller vitt (hos blå fåglar). Bruna
ögon. Det finns också brokiga fåglar hos andra färgmutationer. Brokig kan vara antingen en
dominant eller recessiv gen. Det är än så länge den enda kända mutationen hos
sparvpapegojor som kan vara dominant.
Grönbrokiga fåglar, hanen till vänster visar de blå könsmarkeringarna. Fotograf Kalle Lindström
Blåbrokiga hanar, fotografer Kalle Lindström och Ina Nor
Cinnamon/Kanel
Fåglarna har en brun ton över hela kroppen. En recessiv eller könsbunden mutation som
finns hos flera färger och mutationer. I Europa kallas de även ibland för Isabell.
Cinnamon (mörkgrön) hane, fotograf Ina Nor
Fallow
Är en fågel med röda ögon och ljus ansiktsmask. Kan kombineras med ett flertal färger och
mutationer; grön fallow, blå fallow, cinnamon fallow etc. Hanarna har kvar de blå
könsteckningarna. Recessiv gen.
Grå
En fågel med grå ton, speciellt över vingarna. Bruna ögon och hanarna behåller de blå
teckningarna. Hos gröna fåglar kallas denna mutation Grey green och hos blå fåglar för Grey.
Mörkgrön och Oliv
Gröna fåglar som har gener som påverkar fjädrarna på ett annat sätt och gör de mörkare än
normalt. Kallas ofta för mörk faktor. En mörkgrön är något mörkare än en grön och bär på en
mörk faktor {D}. En oliv är ännu mörkare och bär på två mörka faktorer {DD}.
Oliv hona till vänster, fotograf Ina Nor
Kobolt och Mauve
Blå fåglar med den mörka faktorn. Kobolt är mörkare blå {D} medan Mauve är nästan svarta
{DD}. Mauve kan vara svåra att könsbestämma då de är så mörka.
Mauve hona (fallow), fotograf Ina Nor
Kobolt, fotograf Nanna Randløv Petersen
Mauve (brokig) hane, fotograf Amanda Fässberg
En riktigt mörk mauve, fotograf Sonny Wiklund
Turkosa fåglar
En ofullständigt blå fågel, dvs en fågel med både blå och grön teckning vilket gör att den ser
turkos ut. Bruna ögon och hanarna behåller blå teckningarna. Än så länge en sällsynt
mutation i Europa, men finns i USA där de även tagit fram turkosbrokiga fåglar.
Benämningarna på de olika mutationerna varierar beroende på land och uppfödare så
färgerna kan också kallas för andra namn och det kan vara svårt att skilja en mutation från
en annan. Beskrivningarna ovan är min tolkning av den information som går att hitta på
internet.
Viktigt att ha i åtanke som uppfödare
När man föder upp fåglar bör man ha i åtanke att varje mutation är en genetisk avvikelse. En
del mutationer ger bäraren fördelar och andra nackdelar. I naturen sållas de negativa
mutationerna snabbt ut och försvinner då dessa fåglar inte klarar livet eller att föra sina
gener vidare. I fångenskap lever fåglarna förhållandevis skyddat och även negativa
egenskaper tillåts föras vidare genetiskt. Man bör därför alltid gå tillbaka och korsa med
naturfärgade gröna fåglar emellanåt så att kvalitén och hälsan hos fåglarna består. Hos
andra arter som undulater, nymfkakaduor och dvärgpapegojor har man avlat på mutationer i
hundratals generationer. Mutationer hos sparvpapegojor har inte funnits alls lika länge och
det är då extra viktigt att vi som uppfödare ser till att vi behåller de positiva egenskaperna
hos våra sparvar!
En första regel är att aldrig korsa två besläktade fåglar. Det kallas inavel eller linjeavel och
kan leda till allvarliga genetiska defekter.
Andra regeln är att aldrig korsa två rödögda fåglar. Defekter som uppstått av denna
kombination är blinda fåglar och fåglar som saknat ögon helt.
Undvik att korsa två fåglar med samma visuella mutation. De fåglarna har visat sig små i
storlek, ha nedsatt immunförsvar, låg fertilitet, hög dödlighet bland ungar, små kullar,
abnorma fjädrar etc. Mutationer på sparvpapegojor har inte avlats tillräckligt länge för att
dessa genetiska nackdelar ska ha hunnit tryckas tillbaka. Efter några generationer finns
risken att man sitter med fåglar som bär på flera genetiska defekter.
En kort genomgång av genetik hos sparvpapegojor
Mutation: En förändring av cellernas
genetiska material som ger upphov till
variationer som kan föras vidare till
avkomman. Mutationen kan visa sig tex
som en annan färg på fjädrarna eller
ögonen.
Zygositet: Inom genetiken beskriver man
likheten eller olikheten av DNA mellan
kromosomer vid en specifik gen. En
homozygot individ bär på två identiska
kopior av den gen som påverkar en viss
egenskap, tex färgen på fågeln. Den
naturfärgade gröna fågeln är homozygot
{AA}.
En heterozygot individ har två olika
varianter av en gen {Aa}. Genen kan vara
dominant {A} eller undertrycka den andra
genen som då sägs vara recessiv {a}. Hos
tamfågeluppfödare benämns en
heterozygot fågel ofta som ”split”. Det
betyder att fågeln visuellt har en bestämd
färg, men bär på en gen av en annan färg.
Denna gen kan ärvas vidare till fågelns
avkomma.
Ett exempel; En grön split blå fågel
(grön/blå) är visuellt grön men bär på en
blå gen. Om man korsar denna fågel med
en annan fågel som bär på en blå gen, kan
dessa få blå avkommor.
Enkla mutationer: Varje fågel bidrar med
två gener som förs vidare till avkomman.
Fågeln kan vara heterozygot och kallas då
för split.
En homozygot fågel har dubbel
uppsättning av en enda dominant gen och
benämns {AA}.
En heterozygot fågel bär på två olika gener
(split) och benämns {Aa}. Den dominanta
genen avgör fågelns färg.
En homozygot fågel som visuellt visar en
färgmutation bär på två likadana recessiva
gener och benämns {aa}.
Dubbla mutationer: För att förstå hur vissa
färgmutationer ärvs vidare får man se det
som att varje fågel bär på fyra gener som
förs vidare till avkomman {AAaa} då en del
färger är en kombination av två (eller ännu
fler) mutationer. Tex är en vit fågel en
kombination av blå och gula gener.
Fåglar med dubbla (eller fler) mutationer
är lutino, albino, vita fåglar etc. En fågel
som är split för två mutationer kallas för
en dubbelsplit.
Punnettkvadrat: Ett diagram inom
genetiken som förutsäger alla möjliga
utslag då man korsar två fåglar. Det är inte
alls säkert att det blir exakt de resultat
som diagrammet visar, det är bara en
modell som visar hur det statistiskt borde
bli.
Punettkvadraten för enkla mutationer:
A
a
A
AA
Aa
a
Aa
aa
Dominanta gener skrivs med stor bokstav {A}
Recessiva gener skrivs med liten bokstav {a}
Utfallet för denna kombination blir alltså:
25 % AA (en fågel med två dominanta gener)
50 % Aa (en splitfågel med en dominant gen som avgör färgen)
25 % aa (en fågel med två recessiva gener och som visuellt uppvisar en mutation)
Punettkvadraten för dubbla mutationer blir något mer omfattande:
RA
Ra
rA
ra
RA
RRAA
RRAa
RrAA
RrAa
Ra
RRAa
RRaa
RrAa
Rraa
rA
RrAA
RrAa
rrAA
rrAa
ra
RrAa
Rraa
rrAa
rraa
En fågel med genuppsättning {RrAa} kan då producera fyra olika genuppsättningar:
{RA}, {Ra}, {rA} och {ra}
Denna kombination skulle alltså ge:
6,25 % RRAA
12,5 % RRAa
6,25 % RRaa
12,5 % RrAA
25 % RrAa
12,5 % Rraa
12,5 % rrAa
6,25 % rrAA
6,25 % rraa
Några exempel på hur man kan beteckna fåglarna genetiskt och hur
de olika utfallen blir
Enkla mutationer kan benämnas:
§ Grön {GG}
§ Blå {bb}
§ Grön/blå {Gb}
§ Gul {yy}
§ Grön/gul {Gy}
Dessa kombinationer kan enkelt beräknas med en Punettkvadrat med 4 rutor och tillämpas
på alla fåglar som korsas med gröna fåglar. Blandar man däremot olika mutationer, tex blå
och gul, får man använda benämningarna nedan.
Dubbla mutationer: Dessa beteckningar fungerar också då man korsar enkla med dubbla
mutationer samt för alla dubbelsplitar. Här kan behövas en större Punettkvadrat med fler
rutor.
§ Grön {GGGG}. Denna fågel kan endast bidra med kombinationen {GG}
§ Grön/blå {GGGb}. Denna fågel kan bidra med kombinationerna {GG} och {Gb}
§ Grön/gul {GGGy}. Denna fågel kan bidra med kombinationerna {GG} och {Gy}
§ Blå {bbGG}. Denna fågel kan endast bidra med kombinationen {Gb}
§ Blå/gul {bbGy}. Denna fågel kan bidra med kombinationerna {Gb} och {by}
§ Gul {yyGG}. Denna fågel kan endast bidra med kombinationen {Gy}
§ Gul/blå {yyGb}. Denna fågel kan bidra med kombinationerna {Gy} och {by}
§ Grön/lutino {GGGl}. Denna fågel kan bidra med kombinationerna {GG} och {Gl}
§ Lutino/blå {llGb}. Denna fågel kan bidra med kombinationerna {Gl} och {bl}
§ Grön/(blå & gul) {GbGy}. En dubbelsplit kan bidra med kombinationerna {GG}, {Gb}, {Gy}
och {by}
§ Grön/(blå & lutino) {GbGl}. En dubbelsplit kan bidra med kombinationerna {GG}, {Gb}, {Gl}
och {bl}
§ Vit {bbyy}. Denna fågel kan endast bidra med kombinationen {by}
§ Albino {bbll}. Denna fågel kan endast bidra med kombinationen {bl}
Grön X Grön/blå
Blå X Grön/blå
G
b
G
GG
Gb
G
GG
Gb
G
b
b
Gb
bb
b
Gb
bb
Utfall:
50 % Grön
50 % Grön/blå
Utfall:
50 % Grön/blå
50 % Blå
Grön X Blå
Grön/gul X Grön/gul
b
b
G
Gb
Gb
G
Gb
Gb
Utfall:
100 % Grön/blå
G
y
G
GG
Gy
y
Gy
yy
Utfall:
25 % Grön
50 % Grön/gul
25 % Gul
Blå {bbGG} X Gul {yyGG}
Denna kombination kan bara ge upphov till {Gb} hos den blå fågeln och {Gy} hos den gula
fågeln. Eftersom det här handlar om enkla mutationer använder vi oss av en Punettkvadrat
med fyra rutor. Punettkvadraten kommer i detta fall se ut som nedan. Egentligen är det
onödigt att ha med andra raden och andra kolumnen men jag tar med dem ändå för att
förtydliga.
Gy
Gy
Gb GbGy GbGy
Gb GbGy GbGy
Utfall:
100 % Grön/(blå&gul) Så kallade dubbelsplitar
Blå/gul {bbGy} X Vit {bbyy}
Den här kombinationen kan ge upphov till {Gb} och {by} hos den blå fågeln samt {by} hos den
vita fågeln. Här blandar jag en splitfågel med en dubbel mutation. Punettkvadraten kommer
i detta fall se ut så här:
by
Gb bbGy
by bbyy
Utfall:
50 % Blå/gul
50 % Vit
Grön/(blå&gul) {GbGy} X Grön/(blå&gul) {GbGy}
Att korsa två dubbelsplitar kan ge upphov till {GG}, {Gy}, {Gb} och {by} hos båda fåglarna.
Även här får man vita fåglar, men statistiskt i färre antal. Här gäller det två dubbelsplitar och
jag använder mig därför av en Punettkvadrat med 16 rutor.
GG
Gy
Gb
by
GG GGGG GGGy GGGb GbGy
Gy GGGy yyGG GbGy
yGyb
Gb GGGb GbGy bbGG bGby
by GbGy
Utfall:
6,26 % Grön
12,5 % Grön/gul
12,5 % Grön/blå
6,26 % Gul
6,26 % Blå
25 % Grön/(blå&gul)
12,5 % Grön/gul
12,5 % Gul/blå
12,5 % Blå/gul
6,25 % Vit
yGyb
bGby
[1/16 fåglar]
[2/16 fåglar]
[2/16 fåglar]
[1/16 fåglar]
[1/16 fåglar]
[4/16 fåglar]
[2/16 fåglar]
[2/16 fåglar]
[2/16 fåglar]
[1/16 fåglar]
bbyy
Lutino/blå {llGb} X Grön/(lutino&blå) {GbGl}
Här är en till mer komplex kombination där man kan få albinoungar. Lutinofågeln bidrar med
{Gl} och {bl}. Den gröna dubbelspliten bidrar med {GG}, {Gl}, {Gb} och {bl}.
GG
Gl
Gb
bl
Gl GGGl
llGG
GbGl
llGb
bl
llGb
bbGl
bbll
GbGl
Utfall:
12,5 % Grön/lutino
12,5 % Lutino
25 % Lutino/blå
25 % Grön/(blå&lutino)
12,5 % Blå/lutino
12,5 % Albino
[1/8 fåglar]
[1/8 fåglar]
[2/8 fåglar]
[2/8 fåglar]
[1/8 fåglar]
[1/8 fåglar]
Genetik för brokigt och mörka faktorer
Den brokiga mutationen kan vara både dominant och recessiv. En dominantbrokig fågel för
vidare den brokiga genen till alla sina avkommor, oavsett vad den andra fågeln har för gener.
En recessiv brokig gen kan eventuellt föras vidare på samma sätt som för andra mutationer.
Man skulle kunna beteckna en brokig fågel på följande sätt om man vill räkna på det:
Normal (icke brokig) fågel {pp}
Recessivt brokig fågel {Pp}
Dominantbrokig fågel {PP}
Dessa beteckningar tar alltså inte hänsyn till fågelns färg eller mutation, bara till hur den
brokiga genen förs vidare. Det går alltså att tillämpa på alla färger.
En dominant grönbrokig fågel som är split blå och korsas med en blå skulle ge 25 % gröna,
25 % blå, 25 % grönbrokiga och 25 % blåbrokiga ungar. Samma resultat blir det för en
dominant blåbrokig fågel som korsas med en grön split blå.
De mörka faktorerna tror man är ofullständigt dominanta. Blir det en ”krock” i generna så
blir det en kompromiss. Man skulle kunna beteckna det så här:
Normal (inte mörk) fågel {dd}
Mörkare fågel än normalt {Dd}
Mycket mörkare fågel än normalt {DD}
Publicerad oktober 2014 av Susanne Lundell, Göteborgs Fågelförening GBF
Ett stort tack till fotograferna som låter mig använda deras bilder och till medlemmarna i
facebook-gruppen ”Sparvpapegojor” som bidragit med kommentarer och åsikter!
