Nyfiken på: Salt Utan salt skulle vi inte kunna leva. Men för mycket salt kan orsaka högt blodtryck. Exakt hur stark kopplingen mellan en hög saltkonsumtion och ett högt blodtryck är för den allmänna befolkningen beror på vem man frågar – forskarvärlden är inte helt överens. text Lisa Reimegård Livsnödvändigt och ibland livsfarligt PRIVAT Alejandro Bertorello STEFAN ZIMMERMAN Jan Östergren 22 En mängd processer i kroppen är beroende av natrium, ett ämne som ingår i natriumklorid, det vi i dagligt tal kallar salt. Men det krävs inte några större mängder. Vi skulle klara oss på två gram salt per dygn men en svensk får i genomsnitt i sig mellan åtta och tolv gram dagligen. Och så höga nivåer kan bland annat resultera i högt blodtryck med hjärt-kärlsjukdomar som följd, menar vissa forskare. – Vi får i oss alarmerande stora mängder salt i dag och ett flertal studier styrker att ett minskat saltintag skulle medföra stora hälsovinster för samhället, säger Alejandro Bertorello, universitetslektor vid institutionen för medicin på Karolinska Institutet. Även Jan Östergren, också han universitetslektor vid institutionen för medicin samt överläkare och specialist i internmedicin och kardiologi på Karolinska Universitetssjukhuset, menar att antalet fall av hjärt-kärlsjukdom i landet förmodligen skulle sjunka om befolkningens saltintag minskade. – Men det finns stora individuella variationer när det gäller saltkänslighet och långt ifrån alla är i behov av att dra ner på sitt saltintag. Det finns sätt att kliniskt ta reda på hur en individ reagerar på salt men det är komplicerat och görs inte i praktiken. Patienter med högt blodtryck informeras istället om olika livsstilsåtgärder som kan sänka blodtrycket, där saltrestriktion är en, säger han. Natrium är det vanligaste ämnet i extracellulärvätskan, det vill säga blodplasman samt den vävnadsvätska som omger cellerna. De positivt laddade natriumjonerna transporteras via jonkanaler och jonpumpar genom cellmembranen och behövs bland annat för att M E D I C I N S K VETE N S K AP 2/10 upprätthålla kroppens vätskebalans. När natrium passerar ett membran följer i princip alltid vatten med. Natriumjonerna spelar även en viktig roll för uppkomsten av de elektriska förändringar i cellerna som krävs för att musklerna och nervsystemet ska fungera. Salt- och vätskebalansen i kroppen regleras till största delen av njurarna genom flera komplicerade och delvis inte helt kartlagda mekanismer. Majoriteten av saltöverskottet utsöndras via urinen och en liten mängd via avföring och svett. Om saltutsöndringen är för hög minskar kroppsvätskornas volym och om utsöndringen är för låg så ökar vätskevolymen. Hur mycket natrium njurarna ska behålla styrs bland annat av hormonet aldosteron, som produceras av binjurarna. Vid Addisons sjukdom bildas för lite aldosteron, vilket resulterar i att för mycket natrium utsöndras. Saltförlust kan också uppstå vid exempelvis diarré. Muskelkramper, aptitlöshet, kräkningar och förvirring är några symptom som förknippas med natriumbrist. Ett saltöverskott, vilket vanligtvis uppstår till följd av att njuren av någon anledning inte kan göra sig av med tillräckligt mycket salt, kan resultera i ödem eftersom vävnadsvätskans volym i kroppen ökar. Det förhöjda blodtryck som sätts i samband med ett överskott av salt uppkommer framför allt till följd av en ökad blodvolym. Alejandro Bertorello och hans medarbetare har nyligen upptäckt att proteinet SIK1 (salt-inducible kinase 1) används för att reglera natriummängden i cellen och de tror att proteinet kan spela en viktig roll för kroppens saltbalans och blodtryck. SCANPIX Saltet avgör hur mycket vätska vi har i kroppen. Livsmedelsverket vill halvera vårt saltintag På Livsmedelsverket driver man sedan några år tillbaka ett nationellt saltprogram där målet är att halvera befolkningens saltintag, i syfte att minska förekomsten av högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar i samhället. Men arbetet har hittills gått långsamt framåt, bland annat eftersom man är beroende av livsmedels- och restaurangbranschens insatser på området. Majoriteten av allt salt vi intar kommer nämligen från färdiga livsmedel, som charkprodukter, bröd, matfett, ost och färdiglagade rätter. Och restaurangmat innehåller också ofta mycket salt. Annica Sohlström, chef för nutritionsavdelningen på Livsmedelsverket, påpekar att dessa branscher till stor del styrs av konsumenternas efterfrågan och just nu ligger till exempel fokus på tillsatser och inte alls i samma utsträckning på salt. – Salt har en konserverande effekt och om livsmedelsföretagen drar ner på salthalten i exempelvis charkprodukter måste de kanske istället tillsätta mer konserveringsmedel – och det ligger inte i konsumenternas intresse i dag, säger hon. Salt är också en viktig smakförstärkare och Anders Alvestrand tror att Livsmedelsverkets mål, som ligger på fem till sex gram salt per person och dag, kommer att bli svårt att uppnå. – Men saltintag är en vanesak. Om man normalt äter tio gram salt daligen så smakar mat som innehåller motsvarande fem gram per dag ingenting. Men om man långsamt och gradvis minskar mängden salt är det möjligt, för den som vill, att komma ner till lägre nivåer och fortfarande tycka att maten smakar som den ska, säger han. och sett att dessa korrelerar med variationer i blodtrycksnivåer. Dessa forskningsdata är ännu inte publicerade men presenterades nyligen på en amerikansk konferens om högt blodtryck. Men Anders Alvestrand, professor emeritus i medicinska njursjukdomar vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska Institutet, är en av flera forskare som inte tror att variationer i saltintaget har någon större betydelse för uppkomsten av hjärt-kärlsjukdom i den allmänna befolkningen. p STEFAN ZIMMERMAN – Våra resultat tyder bland annat på att det är SIK1 som åstadkommer den förändring i natriumtransport som ses hos individer med en viss genetisk variant av proteinet adducin, som är förknippad med högt blodtryck. Nu hoppas vi att läkemedelsindustrin ska få upp ögonen för våra fynd och utveckla en substans som kan blockera SIK1 hos blodtryckspatienter med den aktuella genvarianten, säger han. Forskargruppen har också studerat genetiska variationer i SIK1-genen hos svenska och japanska individer Anders Alvestrand M E D I C I N S K VETE N S K AP 2/10 23 TOMMASO DI GIROLAMO/SCANPIX I Sverige äter vi i genomsnitt 4–6 gånger mer salt än vi behöver. 24 M E D I C I N S K VETE N S K AP 2/10 ’’ Många känner inte till sitt höga blodtryck Högt blodtryck är en vanlig folksjukdom som ökar risken för att drabbas av stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, försämrad blodcirkulation i benen och skador på njurarna. Några tidiga symptom finns inte och många har högt blodtryck utan att känna till det. Högt blodtryck beror oftast på flera faktorer som samverkar. Ålder, ärftliga anlag, övervikt, stress, rökning, hög alkoholkonsumtion och ohälsosam kost – exempelvis för mycket salt – kan bidra till blodtrycksförhöjning. Livsstilsförändringar, som att börja motionera mer och äta bättre, kan sänka blodtrycket. Det finns även ett flertal blodtryckssänkande läkemedel att tillgå. Ofta krävs livslång behandling. ERICA LINDBLOM/SCANPIX – Saltintagets betydelse för högt blodtryck har forskare tvistat om i flera decennier. Ett otal studier har gjorts och vissa har visat en koppling, medan andra har visat på motsatsen. Men det finns inga stora, långvariga studier som övertygande visar att ett lågt saltintag minskar risken för stroke eller hjärtinfarkt annat än hos överviktiga individer, säger han. Och han ser en fara med att driva saltfrågan för hårt i samhället när andra faktorer, som exempelvis fysisk aktivitet och en sund kost med mycket frukt och grönsaker, enligt honom, har betydligt större effekt på blodtrycket än en minskad saltkonsumtion – även för överviktiga och personer med högt blodtryck. – Det gäller att välja sina strider, säger han. Trots varierande uppfattningar om saltets inverkan på blodtrycket generellt är dock de flesta forskare och läkare överens om att länken mellan ett högt saltintag och ett förhöjt blodtryck inte kan ifrågasättas för vissa riskgrupper. Hit hör förutom överviktiga och vissa saltkänsliga individer med högt blodtryck även personer med nedsatt njurfunktion samt små barn. F Det finns inga stora, långvariga studier som övertygande visar att ett lågt saltintag minskar risken för stroke eller hjärtinfarkt annat än hos överviktiga individer. Källa: Vårdguiden Stockholms läns landsting