Salt - Ping Pong - Karolinska Institutet

Nyfiken på: Salt
Utan salt skulle vi inte kunna leva. Men för mycket salt kan orsaka
högt blodtryck. Exakt hur stark kopplingen mellan en hög saltkonsumtion och ett högt blodtryck är för den allmänna befolkningen
beror på vem man frågar – forskarvärlden är inte helt överens.
text Lisa Reimegård
Livsnödvändigt
och ibland livsfarligt
PRIVAT
Alejandro
Bertorello
STEFAN ZIMMERMAN
Jan Östergren
22
En mängd processer i kroppen är beroende av natrium, ett ämne som ingår i natriumklorid, det vi i
dagligt tal kallar salt. Men det krävs inte några större
mängder. Vi skulle klara oss på två gram salt per dygn
men en svensk får i genomsnitt i sig mellan åtta och
tolv gram dagligen. Och så höga nivåer kan bland annat resultera i högt blodtryck med hjärt-kärlsjukdomar
som följd, menar vissa forskare.
– Vi får i oss alarmerande stora mängder salt i dag
och ett flertal studier styrker att ett minskat saltintag
skulle medföra stora hälsovinster för samhället, säger
Alejandro Bertorello, universitetslektor vid institutionen för medicin på Karolinska Institutet.
Även Jan Östergren, också han universitetslektor vid
institutionen för medicin samt överläkare och specialist
i internmedicin och kardiologi på Karolinska Universitetssjukhuset, menar att antalet fall av hjärt-kärlsjukdom i landet förmodligen skulle sjunka om befolkningens saltintag minskade.
– Men det finns stora individuella variationer när det
gäller saltkänslighet och långt ifrån alla är i behov av
att dra ner på sitt saltintag. Det finns sätt att kliniskt ta
reda på hur en individ reagerar på salt men det är komplicerat och görs inte i praktiken. Patienter med högt
blodtryck informeras istället om olika livsstilsåtgärder
som kan sänka blodtrycket, där saltrestriktion är en,
säger han.
Natrium är det vanligaste ämnet i extracellulärvätskan, det vill säga blodplasman samt den vävnadsvätska som omger cellerna. De positivt laddade natriumjonerna transporteras via jonkanaler och jonpumpar
genom cellmembranen och behövs bland annat för att
M E D I C I N S K VETE N S K AP 2/10
upprätthålla kroppens vätskebalans. När natrium passerar ett membran följer i princip alltid vatten med. Natriumjonerna spelar även en viktig roll för uppkomsten
av de elektriska förändringar i cellerna som krävs för att
musklerna och nervsystemet ska fungera.
Salt- och vätskebalansen i kroppen regleras till största
delen av njurarna genom flera komplicerade och delvis
inte helt kartlagda mekanismer. Majoriteten av saltöverskottet utsöndras via urinen och en liten mängd via
avföring och svett. Om saltutsöndringen är för hög
minskar kroppsvätskornas volym och om utsöndringen
är för låg så ökar vätskevolymen.
Hur mycket natrium njurarna ska behålla styrs bland
annat av hormonet aldosteron, som produceras av binjurarna. Vid Addisons sjukdom bildas för lite aldosteron, vilket resulterar i att för mycket natrium utsöndras. Saltförlust kan också uppstå vid exempelvis diarré.
Muskelkramper, aptitlöshet, kräkningar och förvirring
är några symptom som förknippas med natriumbrist.
Ett saltöverskott, vilket vanligtvis uppstår till följd
av att njuren av någon anledning inte kan göra sig av
med tillräckligt mycket salt, kan resultera i ödem eftersom vävnadsvätskans volym i kroppen ökar. Det förhöjda blodtryck som sätts i samband med ett överskott
av salt uppkommer framför allt till följd av en ökad
blodvolym.
Alejandro Bertorello och hans medarbetare har nyligen upptäckt att proteinet SIK1 (salt-inducible kinase 1)
används för att reglera natriummängden i cellen och de
tror att proteinet kan spela en viktig roll för kroppens
saltbalans och blodtryck.
SCANPIX
Saltet avgör hur mycket
vätska vi har i kroppen.
Livsmedelsverket vill
halvera vårt saltintag
På Livsmedelsverket driver man sedan några
år tillbaka ett nationellt saltprogram där målet
är att halvera befolkningens saltintag, i syfte
att minska förekomsten av högt blodtryck och
hjärt-kärlsjukdomar i samhället.
Men arbetet har hittills gått långsamt framåt,
bland annat eftersom man är beroende av
livsmedels- och restaurangbranschens insatser på området. Majoriteten av allt salt vi intar
kommer nämligen från färdiga livsmedel, som
charkprodukter, bröd, matfett, ost och färdiglagade rätter. Och restaurangmat innehåller
också ofta mycket salt.
Annica Sohlström, chef för nutritionsavdelningen på Livsmedelsverket, påpekar att
dessa branscher till stor del styrs av konsumenternas efterfrågan och just nu ligger
till exempel fokus på tillsatser och inte alls i
samma utsträckning på salt.
– Salt har en konserverande effekt och om
livsmedelsföretagen drar ner på salthalten i
exempelvis charkprodukter måste de kanske
istället tillsätta mer konserveringsmedel – och
det ligger inte i konsumenternas intresse i
dag, säger hon.
Salt är också en viktig smakförstärkare
och Anders Alvestrand tror att Livsmedelsverkets mål, som ligger på fem till sex gram salt
per person och dag, kommer att bli svårt att
uppnå.
– Men saltintag är en vanesak. Om man
normalt äter tio gram salt daligen så smakar
mat som innehåller motsvarande fem gram
per dag ingenting. Men om man långsamt och
gradvis minskar mängden salt är det möjligt,
för den som vill, att komma ner till lägre nivåer
och fortfarande tycka att maten smakar som
den ska, säger han.
och sett att dessa korrelerar med variationer i blodtrycksnivåer. Dessa forskningsdata är ännu inte publicerade men presenterades nyligen på en amerikansk konferens om högt blodtryck.
Men Anders Alvestrand, professor emeritus i medicinska njursjukdomar vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska Institutet, är en av flera forskare som inte tror att variationer i
saltintaget har någon större betydelse för uppkomsten
av hjärt-kärlsjukdom i den allmänna befolkningen. p
STEFAN ZIMMERMAN
– Våra resultat tyder bland annat på att det är SIK1
som åstadkommer den förändring i natriumtransport
som ses hos individer med en viss genetisk variant av
proteinet adducin, som är förknippad med högt blodtryck. Nu hoppas vi att läkemedelsindustrin ska få upp
ögonen för våra fynd och utveckla en substans som kan
blockera SIK1 hos blodtryckspatienter med den aktuella genvarianten, säger han.
Forskargruppen har också studerat genetiska variationer i SIK1-genen hos svenska och japanska individer
Anders
Alvestrand
M E D I C I N S K VETE N S K AP 2/10
23
TOMMASO DI GIROLAMO/SCANPIX
I Sverige äter vi i genomsnitt 4–6
gånger mer salt än vi behöver.
24
M E D I C I N S K VETE N S K AP 2/10
’’
Många känner inte till sitt höga blodtryck
Högt blodtryck är en vanlig folksjukdom som ökar risken för att drabbas
av stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, försämrad blodcirkulation i benen och
skador på njurarna. Några tidiga symptom finns inte och många har högt
blodtryck utan att känna till det.
Högt blodtryck beror oftast på flera
faktorer som samverkar. Ålder, ärftliga
anlag, övervikt, stress, rökning, hög
alkoholkonsumtion och ohälsosam kost –
exempelvis för mycket salt – kan bidra till
blodtrycksförhöjning.
Livsstilsförändringar, som att börja
motionera mer och äta bättre, kan sänka
blodtrycket. Det finns även ett flertal blodtryckssänkande läkemedel att
tillgå. Ofta krävs livslång behandling.
ERICA LINDBLOM/SCANPIX
– Saltintagets betydelse för högt blodtryck har forskare tvistat om i flera decennier. Ett otal studier har
gjorts och vissa har visat en koppling, medan andra har
visat på motsatsen. Men det finns inga stora, långvariga studier som övertygande visar att ett lågt saltintag
minskar risken för stroke eller hjärtinfarkt annat än hos
överviktiga individer, säger han.
Och han ser en fara med att driva saltfrågan för hårt
i samhället när andra faktorer, som exempelvis fysisk
aktivitet och en sund kost med mycket frukt och grönsaker, enligt honom, har betydligt större effekt på blodtrycket än en minskad saltkonsumtion – även för överviktiga och personer med högt blodtryck.
– Det gäller att välja sina strider, säger han.
Trots varierande uppfattningar om saltets inverkan
på blodtrycket generellt är dock de flesta forskare och
läkare överens om att länken mellan ett högt saltintag
och ett förhöjt blodtryck inte kan ifrågasättas för vissa
riskgrupper. Hit hör förutom överviktiga och vissa saltkänsliga individer med högt blodtryck även personer
med nedsatt njurfunktion samt små barn. F
Det finns inga stora, långvariga
studier som övertygande visar
att ett lågt saltintag minskar
risken för stroke eller hjärtinfarkt annat än hos överviktiga
individer.
Källa: Vårdguiden Stockholms läns landsting