Vägvisaren
Information om socialförsäkringen och stöd och
rättigheter för dig med psoriasis och psoriasisartrit.
Vägvisaren – för dig med psoriasis
Vägvisaren ger en övergripande introduktion till hur reglerna om socialförsäkringen fungerar och
hur utformningen av olika former för stöd och rättigheter ser ut. I varje avsnitt finns länkar till
var man kan läsa mer, länkar som i sin tur utgör källor till materialet i foldern. Vägvisaren ger
enbart en övergripande introduktion till det generella regelverket och kan aldrig ersätta en
personlig kontakt med relevanta myndigheter.
Denna version av Vägvisaren är senast uppdaterad 2015-01-05.
Innehåll
Patienträttigheter............................................................................................................................. 3
Ny patientlag .......................................................................................................................................................... 3
Fritt vårdval ............................................................................................................................................................ 3
Vårdgarantin ........................................................................................................................................................... 4
Patientnämnden ..................................................................................................................................................... 4
Försäkringar .................................................................................................................................... 5
Läkemedelsförsäkringen ....................................................................................................................................... 5
Patientförsäkringen ............................................................................................................................................... 5
Sjukskrivning och sjukpenning ....................................................................................................... 6
När tiden med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning tar slut ........................................................ 8
Rehabilitering ......................................................................................................................................................... 8
Högriskskydd ....................................................................................................................................................... 10
Aktivitetsersättning ............................................................................................................................................. 10
Sjukersättning ....................................................................................................................................................... 11
Ideellt arbete ......................................................................................................................................................... 11
Kostnader, stöd och bidrag ........................................................................................................... 12
Högkostnadsskydd för läkemedel ..................................................................................................................... 12
Högkostnadsskydd för besök i öppen vård ..................................................................................................... 13
Ersättning vid sjukresor ...................................................................................................................................... 13
Hjälpmedel ........................................................................................................................................................... 13
Ekonomiskt stöd och bidrag ............................................................................................................................. 14
Handikappersättning ........................................................................................................................................... 14
Fonder ................................................................................................................................................................... 15
Att överklaga ........................................................................................................................................................ 15
Vill du veta mer? .................................................................................................................................................. 16
PSORIASISFÖRBUNDET - VÄGVISAREN
Patienträttigheter
Ny patientlag
Från och med 1 januari 2015 gäller en ny patientlag. Syftet med den nya lagen är att stärka och
tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och
delaktighet.
Lagen innebär till exempel:
Möjlighet att välja utförare i andra landsting
En av förändringarna i och med den nya lagen är att patienten ges möjlighet att välja
offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Landstingens
skyldighet att erbjuda öppen vård utvidgas således till att även gälla patienter som omfattas av
ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård. Antingen remitteras patienten av sin
läkare till ett annat landsting eller så söker patienten själv till en vårdgivare utanför
hemlandstinget. Hemlandstinget ska bekosta vård som en patient får i ett annat landsting,
under förutsättning att det landstingets remissregler följs.
Förtydligad informationsplikt
En annan förändring är att hälso- och sjukvårdens nuvarande informationsplikt utvidgas och
förtydligas. Många patienter upplever brister i kommunikationen med hälso- och
sjukvårdspersonal. Det krävs ofta att patienten är väldigt aktiv för att kunna få tillräckligt med
information. Det ska till exempel bli lättare att få skriftlig information.
Ny medicinsk bedömning utvidgas
Möjligheten för patienten att få en ny medicinsk bedömning utvidgas. Villkoret är dock
fortfarande att personen har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada.
Läs mer på www.regeringen.se och sök på: Prop. 2013/14:106 Patientlag
Fritt vårdval
Grundprincipen för det fria valet är att alla ska kunna söka öppenvård i ett annat landsting på
samma villkor som i hemlandstinget. Det här gäller också för dem som redan fått sitt vårdbehov
fastställt i hemlandstinget och oavsett väntetidens längd. Frågan gäller alltså inte om patienten ska
behandlas utan var patienten önskar få behandlingen utförd. Regionsjukvård omfattas inte av
principerna för fritt vårdval, men väl av vårdgarantin.
Det egna landstinget står för vårdkostnaden men behöver inte ersätta andra merkostnader,
exempelvis för resor. Normalt är det också patienten själv som måste hitta en annan vårdgivare.
Landstingen är skyldiga att införa vårdvalssystem som ger allmänheten rätt att välja mellan olika
vårdgivare i primärvården (vårdcentraler). Alla vårdgivare som uppfyller kraven som respektive
landsting beslutat om i vårdvalssystemet har rätt att etablera sig i primärvården med offentlig
ersättning. Landstingen tillämpar lagen om valfrihetssystem (LOV).
Läs mer på: www.regeringen.se sök på: LOV att välja
3
Vårdgarantin
Vårdgarantin blev en lag från 1 juli 2010, som en del av hälso- och sjukvårdslagen. Det innebär
inte att man har rätt till en viss vård, däremot att man har rätt att få vård inom en viss tid. När
behörig vårdpersonal beslutat om besök eller behandling i samråd med dig som patient så anger
vårdgarantin hur länge du som patient längst ska behöva vänta. Det är alltid gällande medicinska
prioriteringar och indikationer för vård och behandling som ska utgöra grund för beslut och
därmed utlösa vårdgarantin.
Vårdgarantin reglerar inte om vård ska ges eller vilken vård som kan komma i fråga. Garantin
reglerar endast inom vilka tidsgränser du som patient ska erbjudas vård. Det kan innebära att du
erbjuds besök eller behandling hos annan vårdgivare om du inte kan erbjudas vård inom
tidsgräns-er där du sökt vård. Om kontakt med läkare behövs ska väntetiden vara högst 7 dagar.
Efter beslut om remiss ska ett besök inom den specialiserade vården kunna erbjudas inom högst
90 dagar efter beslutsdatum. Efter beslut om behandling/åtgärd ska denna erbjudas inom högst
90 dagar.
Vårdgarantin gäller vid kontakt med och vid läkarbesök i primärvården samt vid första besök och
behandling i all planerad specialiserad vård på ett sjukhus/mottagning oavsett om det är en
läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, specialistsjuksköterska, logoped och psykolog. Vårdgarantin
gäller för alla patienter.
Läs mer på: www.regeringen.se sök på: Lag om vårdgarantin
Patientnämnden
En patientnämnd finns i varje landsting/region och är din oberoende instans för utredning av
problem i vården. Den som upplever problem eller har synpunkter på omhändertagandet i
vården ska i första hand vända sig till den personal som finns inom vården. Är inte den vägen
framkomlig eller om man vill diskutera frågan direkt med en oberoende instans ska du vända dig
till patientnämnden. Nämnden, vars verksamhet regleras i en särskild lag, är en fristående,
opartisk instans dit du helt kostnadsfritt kan vända dig.
För att komma i kontakt med Patientnämnden se information på ditt landstings webb eller ring
1177 och fråga efter Patientnämnden.
Den nya patientlagen gäller från 1 januari 2015.
PSORIASISFÖRBUNDET - VÄGVISAREN
Försäkringar
Läkemedelsförsäkringen
Läkemedelsförsäkringen, LFF, är till för dig som anser att du blivit skadad av ett läkemedel.
Försäkringen tillkom den 1 juli 1978 sedan en frivillig överenskommelse träffats mellan
läkemedelsföretagen i Sverige. Själva skaderegleringen sköts av försäkringsbolaget Zürich.
Den som anser sig ha blivit skadad av ett läkemedel har rätt att vända sig till LFF för att få sin sak
prövad. Om försäkringsgivarens utredning konstaterar godkänd läkemedelsskada kan anmälaren
få ersättning. Läkemedlet ska vara utskrivet i Sverige eller köpt på ett apotek.
Av de cirka tusen personer som varje år lämnar in skadeanmälningar får ungefär en tredjedel rätt
till ersättning. Skadan ska vara allvarligare än den sjukdom som du lider av. Ersättning från
läkemedelsförsäkringen utbetalas enligt skadeståndsrättsliga regler d.v.s. att den som drabbats av
en skada ska, så långt det är möjligt, försättas i samma ekonomiska situation som den om skadan
aldrig inträffat. Det måste vara övervägande sannolikt att läkemedlet orsakat skadan för att kunna
få ersättning enligt läkemedelsförsäkringen.
Läs mer på: www.lakemedelsforsakringen.se
Patientförsäkringen
Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag försäkrar landstingens och regionernas ansvarighet
gentemot patienter som skadas i samband med hälso- och sjukvård. Bolaget står under
Finansinspektionens tillsyn. Om du drabbas av en skada när du vårdas inom offentlig sjuk- eller
tandvård kan du ha rätt till ekonomisk ersättning enligt patientskadelagen. Man har dock inte rätt
till ersättning om behandlingen inte leder till önskat resultat eller att det uppstått en komplikation.
Cirka 45 % av anmälda fall får ersättning. Om man inte får ersättning kan det bero på att man
anser att skadan inte hade kunnat undvikas.
Läs mer på: http://www.patientforsakring.se/
5
Sjukskrivning och sjukpenning
Den 1 januari 2011 samlades de flesta lagar som rör socialförsäkringen i en enda
socialförsäkringsbalk. I samband med byttes en del begrepp ut. Det är ytterst få lagändringar i
sak. Avsikten med de nya begreppen för sjukpenning är att på ett bättre sätt spegla hur
försäkringen är uppbyggd och vilka utbetalningsnivåer som finns.
Se nya begrepp nedan:
•
•
•
•
•
Sjukpenning under första året – sjukpenning på normalnivå
Förlängd sjukpenning – sjukpenning på fortsättningsnivå
Fortsatt sjukpenning – fler dagar med sjukpenning på normalnivå
Förlängd sjukpenning på grund av arbetsskada – flera dagar med sjukpenning på
fortsättningsnivå
Havandeskapspenning – graviditetspenning
Sjukpenning på normalnivå motsvarar cirka 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten
och sjukpenning på fortsättningsnivå cirka 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.
Läs mer på: www.forsakringskassan.se sök på: kan inte arbeta
Att vara sjuk
Att vara sjuk är inte alltid detsamma som att inte kunna arbeta. Det är uteslutande din förmåga
att arbeta som avgör om du har rätt att få sjuklön eller sjukpenning, inte sjukdomen eller
symptomen i sig. Hur mycket du kan arbeta, trots din sjukdom, beror ofta på vilka
arbetsuppgifter du har.
Det kan också bero på om arbetsgivaren tillfälligt kan erbjuda dig andra arbetsuppgifter som du
kan klara under din sjukdomstid. Din arbetsförmåga prövas slutligen mot alla normala
förekommande arbeten på arbetsmarknaden. Istället för sjukpenning kan du i vissa fall få
ersättning för resor till och från arbetet. Om du skulle insjukna igen inom 5 kalenderdagar efter
en sjukperiod slipper du karensdagen. Hur man bedömer arbetsförmåga kan du läsa mer om
under rehabiliteringskedjan.
Om sjukskrivning
Om du är sjuk och borta från ditt arbete mer än en vecka måste du ha ett läkarintyg. Läkarintyget
är till för att din arbetsgivare och Försäkringskassan ska kunna bedöma din rätt till sjukpenning.
Intyget är en rekommendation och det ger dig inte automatiskt rätt till sjuklön eller sjukpenning.
Numera har alla arbetsgivare möjlighet att kräva läkarintyg från första sjukfrånvarodagen.
Sjukpenninggrundande inkomst (SGI)
Den sjukpenninggrundande inkomsten används för att räkna ut din sjukpenning och fastställs av
Försäkringskassan utifrån din beräknade årliga arbetsinkomst. Inkomster över 333 750 kronor
(7,5 prisbasbelopp) ingår inte i beräkningen av ersättning. Det finns också en nedre gräns på 24
procent av prisbasbeloppet. Den högsta sjukpenningen per dag för arbetslösa är 486 kronor.
Den sjukpenninggrundande inkomsten multipliceras med faktorn 0,97 vid beräkning av
dagersättning.
PSORIASISFÖRBUNDET - VÄGVISAREN
Det är i allmänhet din aktuella inkomst som ligger till grund för din sjukpenninggrundande
inkomst. Den kan också beräknas på en tidigare arbetsinkomst. Som regel tar Försäkringskassan
bara ta hänsyn till arbetsinkomster som beräknas pågå under minst sex månader eller är årligen
återkommande.
För dig som studerar, är arbetslös eller har sjuk- eller aktivitetsersättning gäller särskilda regler.
Om du hade en sjukpenninggrundande inkomst innan du fick tidsbegränsad sjukersättning ska du
kunna få tillbaka den tidigare sjukpenninggrundande ersättningen när den tidsbegränsade
sjukersättningen upphör. Detta gäller även personer med aktivitetsersättning och stadigvarande
sjukersättning.
Sjukpenning
Sjukpenningen begränsas till 364 dagar under en ramtid av 450 dagar. Ramtiden har tillkommit
för att förhindra att man får sjukpenning för längre tid än 364 dagar genom att tillfälligt
friskskriva sig, Ersättningen är 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Om
arbetsoförmågan kvarstår efter denna period kan förlängd sjukpenning komma ifråga. Du kan få
en fjärdedels, halv, tre fjärdedels eller hel sjukpenning, beroende på hur mycket du måste avstå
från arbete.
Du kan få förlängd sjukpenning i högst 550 dagar (cirka ett och ett halvt år). Om du får förlängd
sjukpenning på grund av en godkänd arbetsskada finns inte någon tidsgräns. Du måste ansöka
om förlängd sjukpenning. Ersättningen är något lägre än 75 procent av den
sjukpenninggrundande inkomsten.
Om förebyggande sjukpenning
Du kan få förebyggande sjukpenning om du genomgår medicinsk behandling eller medicinsk
rehabilitering för att förebygga sjukdom eller för att förkorta sjukdomstiden. Behandlingen eller
rehabiliteringen ska vara ordinerad av läkare och ingå i en
plan som godkänns av Försäkringskassan. För att ha rätt till
förebyggande sjukpenning krävs att en läkare har
konstaterat en förhöjd sjukdomsrisk. Sjukdomen som du
har en ökad risk att få, ska vara sådan att den förväntas
sätta ned arbetsförmågan.
Medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering kan
vara vanlig sjukvård, behandlingsformer som
sjukgymnastik, syn- och hörselrehabilitering, arbetsterapi,
utprovning av handikapphjälpmedel samt rådgivning och
stödåtgärder. Vid förebyggande sjukpenning har du ingen
karensdag, utan Försäkringskassan betalar ut sjukpenning
från och med första behandlingsdagen.
Förebyggande sjukpenning betalas ut i samma omfattning
som du är förhindrad att utföra arbete på grund av
behandlingen. Men det måste vara fråga om hel, halv, 3/4
eller 1/4 sjukpenning. Det kan till exempel vara aktuellt vid
klimatvård, ljusbehandling eller dylikt. Kontakta din
försäkringskassa innan det är aktuellt att genomföra den
aktuella behandlingen.
7
När tiden med sjukpenning
eller tidsbegränsad sjukersättning tar slut
De personer som har haft förlängd sjukpenning i 550 dagar eller tidsbegränsad sjukersättning
under maximalt antal månader får normalt inte någon ersättning från sjukförsäkringen.
Arbetslivsintroduktion
Du som inte längre kan få sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning från sjukförsäkringen
ska erbjudas att delta i en arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen.
Arbetslivsintroduktionen innebär en koncentrerad utredning och kartläggning av dina
förutsättningar och behov av stöd. Introduktionen pågår som längst i tre månader. Efter avslutad
introduktion kommer du att kunna hänvisas till Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet.
Under arbetslivsintroduktionen får du aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Aktivitetsstödet
motsvarar normalt ersättningen från a-kassan, högst 680 kronor per dag. Den som inte uppfyller
villkoren för att få ersättning från a-kassan får 223 kronor per dag.
Förlängd sjukpenning i vissa fall
Du kan få denna ersättning om du:
• vårdas intagen på sjukhus,
• behöver omfattande vård utanför sjukhus,
• fått en sådan avgörande förlust av verklighetsuppfattning och förmågan att orientera dig så
att du inte kan tillgodogöra dig information
• riskerar att allvarligt försämras i din sjukdom om du deltar i arbetslivsintroduktion
• har en sjukdom som gör det oskäligt att inte betala sjukpenning
Läs mer på: www.forsakringskassan.se sök på: när dagarna med sjukpenning tar slut eller sjuk längre en
14 dagar samt www.regeringen.se sök på: Förändringar i sjukförsäkringen 2012.
Rehabilitering
Som sjukskriven behöver du ibland stöd för att kunna börja arbeta igen. Rehabilitering är ett
samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetslivsinriktad art som
ska hjälpa sjuka och skadade att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga och förutsättningar för
ett normalt liv.
Försäkringskassan ska i samråd med dig se till att ditt behov av rehabilitering snarast klarläggs
och de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Arbetsgivaren ska efter samråd
med dig lämna de upplysningar till Försäkringskassan som krävs för att klarlägga behovet av
rehabilitering och även i övrigt samverka till rehabiliteringen. Arbetsgivaren har ansvar för att det
vidtas effektiva rehabiliteringsåtgärder som behövs för att du ska kunna återgå i arbete. Du själv
har också ett ansvar. Till exempel ansvarar du för att delta i planeringen av din rehabilitering och
att aktivt delta i själva rehabiliteringen.
Försäkringskassan är ansvarig för att en rehabiliteringsutredning blir gjord. Försäkringskassan kan
också kalla till ett avstämningsmöte med dig, din arbetsgivare och läkare för att diskutera vad som
behöver göras för att du ska kunna komma tillbaka till arbetet.
PSORIASISFÖRBUNDET - VÄGVISAREN
Om du är arbetslös ansvarar arbetsförmedlingen för att du får de arbetslivsinriktade åtgärder som
behövs för att du ska kunna arbeta igen och Försäkringskassan för rehabiliteringsutredningen.
Arbetsgivaren svarar också för det sker en anpassning av arbetsförhållandena som behövs samt
att vidta andra lämpliga åtgärder med hänsyn till dina särskilda förutsättningar för arbetet.
När du deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan du ha rätt till rehabiliteringsersättning. En
förutsättning är att rehabiliteringen ingår i en plan för återgång i arbete/rehabiliteringsplan. Du
kan till exempel få ersättning om du arbetstränar under en period, om du deltar i ett
arbetslivsinriktat rehabiliteringsprogram eller om du deltar i en utbildning under högst ett år. Du
ansöker om rehabiliteringsersättning hos Försäkringskassan.
Rehabiliteringsersättningen består av två delar:
• Rehabiliteringspenning, som du får när du deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering.
• Särskilt bidrag som ger ersättning för merkostnader som uppstår i samband med den
arbetslivsinriktade rehabiliteringen.
Rehabiliteringskedjan
Rehabiliteringskedjan är sättet att bedöma arbetsförmåga och rätt till sjukpenning. Den innebär
att det för en anställd prövas först, under de första 90 dagarna, om en återgång i de vanliga
arbetsuppgifterna kan ske. Även tillfälliga arbetsuppgifter eller anpassade arbetsuppgifter hos
arbetsgivaren ska prövas.
Efter 90 dagar ska även möjligheterna till omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren prövas.
Rätt till sjukpenning föreligger endast om man inte kan utföra något arbete alls hos arbetsgivaren.
Efter 6 månader prövas om den försäkrade kan försörja sig genom arbete på den reguljära
arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen ska ge den försäkrade det stöd som denne kan behöva.
Detta gäller inte om Försäkringskassan bedömer att den försäkrade med stor sannolikhet
kommer att kunna gå tillbaka till ett arbete hos arbetsgivaren före dag 365. Om den försäkrade är
arbetslös prövas arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden. Bland de grupper som undantas från
sexmånadersregeln är sjukskrivna som redan deltidsarbetar, de som väntar på en operation eller
behandling, de som är under rehabilitering, samt de vars läkare bedömer att sjukskrivningen
måste vara längre än vad Socialstyrelsens riktlinjer säger.
Rehabiliteringsgaranti
Socialdepartementet och SKL har tecknat en överenskommelse för 2015 om en
rehabiliteringsgaranti för evidensbaserade och medicinska rehabiliteringsinsatser. Syftet är att
stödja personer med ångest, depression, stress eller en långvarig smärta i axlar nacke och rygg att
återgå i arbete eller att förebygga en sjukskrivning.
Patienter har möjlighet att efter att vården har gjort en medicinsk bedömning få tillgångar till
kognitiv beteendeterapi (KBT) eller Multimodal rehabilitering (MMR, sammansatta åtgärder
genomförda av flera professioner).
Läs mer på: www.forsakringskassan.se sök på: rehabilitering 4107
9
Högriskskydd
Högriskskyddet regleras i 13 § i sjuklönelagen. Syftet med det särskilda högriskskyddet är att
underlätta situationen på arbetsmarknaden för människor med en omfattande sjukfrånvaro. Även
den som är arbetslös kan ansöka om särskilt högriskskydd.
Det allmänna högriskskyddet innebär att du bara kan ha 10 karensdagar under en tolvmånaders
period. Är du sjuk mer än 10 gånger kan du alltså få ersättning redan från första dagen. Det gäller
för sjuklöneperioder från varje arbetsgivare för sig. Är du egen företagare och har valt 14, 30 60
eller 90 dagars karens omfattas du inte av det allmänna högriskskyddet.
Du kan ansöka om särskilt högriskskydd om du har en medicinskt väl dokumenterad sjukdom
som gör att du troligen måste vara borta från arbetet minst tio gånger om året. Med särskilt
högriskskydd kan du få sjuklön redan från första dagen. Dessutom får din arbetsgivare ersättning
för hela sjuklönekostnaden från Försäkringskassan.
Du kan också få särskilt högriskskydd om det finns en risk för att du måste vara borta från
arbetet vid en eller flera längre sjukperioder (minst 28 dagar i följd) under ett år, men i det fallet
har du fortfarande en karensdag. Du måste ansöka skriftligt om särskilt högriskskydd hos
Försäkringskassan. Försäkringskassan prövar om du har rätt till särskilt högriskskydd och kan
begära att du styrker din sjukdom med ett läkarutlåtande
Läs mer på: www.forsakringskassan.se sök på: sj 4091
Aktivitetsersättning
Aktivitetsersättning för dig som är ung och troligen inte kommer att kunna arbeta heltid på minst
ett år på grund av en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.
Vem kan få aktivitetsersättning?
Du kan få aktivitetsersättning från och med juli det år som du fyller 19 till och med månaden
innan du fyller 30. Som längst kan du beviljas aktivitetsersättning tre år i taget. Din arbetsförmåga
ska vara nedsatt med minst en fjärdedel i alla arbeten på hela arbetsmarknaden. Där ingår även
arbeten som anordnas för personer med funktionsnedsättning, till exempel anställningar med
lönebidrag. Du kan själv ansöka om aktivitetsersättning, eller så kan försäkringskassan besluta att
byta ut din sjukpenning mot aktivitetsersättning. Finns det fortfarande möjlighet till rehabilitering
kan du ha fortsatt rätt till sjukpenning.
Hur mycket får jag i ersättning?
Beroende på hur mycket din arbetsförmåga är nedsatt kan du få hel, tre fjärdedels, halv eller en
fjärdedels aktivitetsersättning. Aktivitetsersättning kan vara inkomstrelaterad eller i form av
garantiersättning. Garantiersättning får du om du har haft låga inkomster eller inga inkomster alls.
Hur mycket du kan få i garantiersättning beror på din ålder och hur länge du har bott i Sverige.
Hel inkomstrelaterad ersättning ger dig 64 procent av den inkomst som vi beräknar att du
troligen skulle ha haft om du hade arbetat. Den kallas för antagandeinkomst.
Kan jag få aktivitetsersättning när jag går i skolan?
Om du måste förlänga din skolgång på grund av en funktionsnedsättning kan du få
aktivitetsersättning under den tid som skolgången varar. Det gäller studier på grund- och
gymnasieskolenivå. Det kan i vissa fall behövas ett intyg från skolan eller ett läkarutlåtande som
PSORIASISFÖRBUNDET - VÄGVISAREN
visar att din förlängda skolgång beror på funktionsnedsättningen.
Du kan delta i aktiviteter
Under tiden du har aktivitetsersättning kan du också delta i olika aktiviteter. Aktiviteterna ska
stödja dig i din utveckling och påverka din sjukdom eller din funktionsnedsättning på ett positivt
sätt. De ska också bidra till att förbättra din arbetsförmåga. Att delta i aktiviteter är frivilligt. Du
behåller din ersättning även om du väljer att inte delta i några aktiviteter. Under tiden du har
aktivitetsersättning kan du arbeta eller studera och ändå ha kvar din rätt till ersättning. Det kallas
för vilande ersättning.
Läs mer på: www.forsakringskassan.se sök på: aktivitetsersättning
Sjukersättning
Den som är 30-64 år och har en arbetsförmåga som är nedsatt på grund av sjukdom eller annan
nedsättning av den fysiska eller psykiska arbetsförmågan kan få sjukersättning (tidigare
förtidspension) tills vidare. En förutsättning är att arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt för all
överskådlig framtid med minst en fjärdedel. Arbetsförmågan ska vara nedsatt i alla arbeten på
hela arbetsmarknaden. Någon hänsyn till särskilda skäl såsom ålder, boende, utbildning eller
tidigare verksamhet ska inte tas. Vart tredje år gör Försäkringskassan en ny utredning om
arbetsförmågan.
Du kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning, beroende på hur nedsatt
arbetsförmågan är. Sjukersättning utbetalas som inkomstrelaterad ersättning eller i form av
garantiersättning. Under tid som du har sjukersättning på heltid är du inte sjukpenningplacerad.
Har du sjukersättning på deltid ska du normalt vara sjukpenningplacerad. Särskilda regler gäller
för att få tillbaka din sjukpenningplacering som du hade innan du blev sjuk.
Ideellt arbete
Om du arbetar ideellt och samtidigt har rätt till sjukersättning tills vidare som beviljats före den i
juli 2008, så kan du arbeta ideellt utan att förlora din sjukersättning. För övriga försäkrade som
beviljats en icke tidsbegränsad
sjukersättning från och med i juli 2008
eller har en tidsbegränsad sjukersättning
gäller följande: ideellt arbete inom ramen
för den så kallade åttondelen, det vill säga
högst en timme per dag vid hel
sjukersättning är möjlig. Om
sjukersättningen beviljats på deltid finns
inga möjligheter att arbeta ideellt. Under
tid du är sjukskriven med sjukpenning får
du inte arbeta ideellt.
Läs mer på: www.forsakringskassan.se
sök på: sa 4083 eller sa 4133.
I vissa fall kan man arbeta ideellt utan att
förlora sjukersättningen.
11
Kostnader, stöd och bidrag
Högkostnadsskydd för läkemedel
När du köper medicin på recept kan du få ett apotekskort för registrering av dina
läkemedelsinköp. Vissa receptfria läkemedel kan också ingå i skyddet om de behövs för
behandling av kroniska sjukdomar. Apoteket registrerar då dina inköp för att du ska få rätt rabatt
varje gång du handlar på recept. Vill du inte ha ett apotekskort får du själv spara dina
högkostnadsbevis. För att apoteket ska kunna veta vilken rabattnivå du befinner dig på, måste du
alltid ha med dig högkostnadsbevisen och visa dem när du köper medicin på recept.
Högkostnadsskyddet gäller på samtliga apotek.
Det nya högkostnadsskyddet för läkemedel omfattar 12 månader. Din kostnad, egenavgift, för
läkemedel minskar stegvis. Upp till 1 100 kronor betalar du fullt pris för dina läkemedel. Därefter
träder rabattsystemet in:
• Mellan 1 101 kronor och 2 100 kronor betalar du 50 procent av läkemedelskostnaden.
• Mellan 2 101 kronor och 3 900 kronor betalar du 25 procent av läkemedelskostnaden.
• Mellan 3 901 kronor och 5 400 kronor betalar du 10 procent av läkemedelskostnaden.
När du har köpt läkemedel på recept för 2 200 kronor inom en 12-månadersperiod betalar man
inte mer för sina läkemedel under resterande delen av perioden. För att få rabatt får du bara ta ut
läkemedel för tre månaders förbrukning i taget. Om du har svårt att betala hela kostnaden på en
gång kan du begära att hos apoteket få en avbetalningsplan.
Utbyte av läkemedel
Apoteket har rätt att byta ut ett läkemedel på recept mot ett annat om det finns ett likvärdigt som
är billigare. Likvärdigt betyder att den verksamma delen av läkemedlet ska vara exakt samma.
Formen på tabletter, färgen eller förpackningen kan dock vara annorlunda. Apotekspersonalen
informerar alltid om det och om du inte vill att det läkemedel du fått recept på ska bytas ut
betalar du bara prisskillnaden mellan den dyrare medicinen och den billigare. Prisskillnaden ingår
inte i högkostnadsskyddet.
Om du av medicinska skäl måste använda läkemedel som tillverkas av ett särskilt företag kan din
läkare signera att läkemedlet inte får bytas ut. Då behöver du inte betala någon mellanskillnad om
det märke du behöver skulle vara dyrare. Eftersom det billigaste läkemedlet på marknaden kan
variera från period till period kan du vid varje tillfälle få läkemedel som ser olika ut men som
innehåller samma verksamma läkemedelssubstans. Det är därför viktigt att vara observant, så att
du t ex inte tar dubbla doser av samma läkemedelssubstans.
Obs: Särskilt anpassade läkemedelsförpackningar ”reumatikerförpackningar”(lättöppnade) och
”kalenderförpackningar”( märkta med veckodagar) ska normalt inte bytas ut utan ditt samtycke.
Läs mer på: www.tlv.se sök på: så fungerar högkostnadsskyddet eller www.apoteket.se sök på: utbytbara
läkemedel eller www.lakemedelsverket.se sök på: läkemedelsupplysningen
PSORIASISFÖRBUNDET - VÄGVISAREN
Högkostnadsskydd för besök i öppen vård
När du betalar patientavgift ska du se till att du får beloppet noterat i ett högkostnadskort som du
begär att få av vårdgivaren. Ta sedan alltid med högkostnadskortet när du går till läkare,
distriktssköterska, sjukgymnast, kurator, psykolog eller annan vårdgivare. Även privata vårdgivare
som har avtal med landstinget och annat landsting omfattas av högkostnadsskyddet. Om du inom
en 12-månaders period har kommit upp till högkostnadsgränsen för sjukvård är du berättigad till
frikort.
Högkostnadsskyddet gäller i alla landsting och innebär att en patient under ett år som mest
betalar 1 100 kr för öppen vård. Dock kan det förekomma lokala variationer, eftersom inte alla
regioner och landsting har höjt taket inom högkostnadsskyddet men har vald att stå på kvar på
den tidigare nivån som var 900 kronor under ett år.
Läs mer på: www.skl.se sök på: Patientavgifter i hälso- och sjukvården
Ersättning vid sjukresor
Om du behöver söka vård kan du bli beviljad att åka sjukresa med egen bil, taxi eller
specialfordon, om det finns medicinska skäl. Detta gäller om du söker vård hos till exempel
läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, tandläkare, kurator med flera. Det är det medicinska behovet
som styr.
• Alla sjukresor grundar sig på en medicinsk bedömning
• Sjukresor med taxi eller specialfordon beviljas om du som patient har betydande svårigheter
att färdas med allmän kollektivtrafik eller egen bil.
• Färdtjänstresenärer har automatiskt rätt till sjukresa eftersom de redan uppfyller villkoren.
Du får själv betala en viss del, egenavgiften. För att få ersättning måste du ha tillstånd för sjukresa
från vårdgivaren. Tillståndet kan i vissa fall även ges efter besök hos vårdgivaren och ersättningen
betalas då ut i efterhand.
Om du av hälsoskäl måste resa med taxi eller flyg, så bör du ha intyg på detta från den som
vårdar dig. Dåliga allmänna kommunikationer kan också vara ett skäl för att resa med taxi eller
flyg. I en del landsting finns ett högkostnadsskydd för sjukresor. Det är landstinget som beslutar
om ersättningens storlek och som betalar ut beloppet. Samtidig kan det vara specifika regler kring
sjukresor som gör sig gällande i ditt landsting så kolla alltid på ditt landstings hemsida eller
kontakta landstinget för att få veta vad som gäller där du bor.
Läs mer på: www.riksdagen.se sök på: SFS resekostnadsersättning vid sjukresor
Hjälpmedel
Det är oftast landstinget och i vissa fall kommunen eller försäkringskassan som kan erbjuda dig
hjälpmedel. Om du får svårigheter att klara vardagssysslor och har ett funktionshinder eller en
långvarig sjukdom kan du behöva hjälpmedel. Sjukvårdshuvudmännen ansvarar för
hjälpmedelsverksamheten, men mellan olika landsting finns variationer beträffande utbud av och
kostnader för hjälpmedel.
Hjälpmedlen tillhandahålls via hjälpmedelscentraler och ordineras av arbetsterapeuter,
sjukgymnaster och läkare. Arbetsterapeuterna ansvarar för de hjälpmedel som underlättar
13
vardagssysslorna. Det kan vara hjälpmedel som kompenserar förlorade funktioner eller som
skonar leder och behåller funktioner.
Du kan även få råd och tips angående skonsamma arbetssätt och produkter som underlättar
aktiviteter, men ej klassas som hjälpmedel. Sjukgymnasterna ansvarar för hjälpmedel för
behandling/träning och förflyttning. Även här kan du få råd och tips om träning och smärthantering. Ett hjälpmedel kan också vara en del av din rehabilitering. Vänd dig till din vårdcentral
eller specialistklinik för att få veta hur du kan få tillgång till hjälpmedel.
Bidrag till arbetshjälpmedel
Försäkringskassan kan ge bidrag till personliga arbetshjälpmedel till anställda och företagare.
Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ansvar för att arbetsmiljön är anpassad till de anställdas
förutsättningar och behov. Om ett arbetshjälpmedel eller en anpassning av arbetsplatsen inte kan
anses ligga inom arbetsgivarens ansvar för att erbjuda en god arbetsmiljö kan Försäkringskassan
ge bidrag till arbetshjälpmedlet eller arbetsanpassningen. Bidraget kan ges till dig och din
arbetsgivare. Det kan finnas ett högkostnadsskydd inom landstinget. Du kan handikappanpassa
din bil. Bidraget söker du hos försäkringskassans.
Läs mer på: www.hi.se
Ekonomiskt stöd och bidrag
Prisbasbelopp
Prisbasbelopp är ett belopp som fastställs av regeringen ett år i taget och utgör grund för många
ersättningar och bidrag. Prisbasbeloppet år 2015 är 44 500 kronor.
Handikappersättning
Kan beviljas från och med den 1 juli det år man fyller 19 år om man har ett funktionshinder som
uppstått före 65 års ålder. För att beviljas handikappersättning ska den fysiska eller psykiska
funktionsförmågan för avsevärd tid, minst ett år vara nedsatt i sådan omfattning att man behöver
personlig hjälp i det dagliga livet och/eller har betydande merkostnader. Handikappersättning kan
ges som självständig förmån eller som tilläggsförmån till folkpension. Vid bedömningen av
ersättningen ska hjälpbehovet vägas samman med de merutgifter som följer av handikappet.
Blinda, döva och gravt hörselskadade har alltid rätt till ersättning.
Som psoriasissjuk kan merkostnader för behandling, behandlingsresor, behandlingsutrustning
som t ex UVB-lampor, slitage på kläder, sänglinne, tvättmaskin och dammsugare etc. ligga till
grund för handikappersättning. Även kostnader för arbetsresor med egen bil ska ingå i
handikappersättningen.
Psoriasisförbundet har, exklusivt för sina medlemmar, tagit fram en lathund med exempel på
merkostnader vid psoriasis som hjälp vid ansökan om handikappersättning. Lathunden finns på
våra medlemssidor under fliken Tips och råd om patienträttigheter.
Ersättning ges med tre olika procentsnivåer beräknat på prisbasbeloppet. Handikappersättningen
är skattefri. Ansökan om handikappersättning görs hos Försäkringskassan på särskild blankett.
Försäkringskassan kan hjälpa till med att fylla i ansökningsblanketten.
Läs mer på: www.forsakringskassan.se
PSORIASISFÖRBUNDET - VÄGVISAREN
Vårdbidrag
Kan beviljas om du som förälder vårdar ett sjukt barn/barn med funktionshinder i hemmet och
barnet behöver särskild tillsyn och vård i minst sex månader. Vårdbidrag kan betalas ut till och
med den 30 juni det år man fyller 19 år. Vid bedömning för vårdbidrag ska även de merkostnader
som uppkommer på grund av barnets sjukdom ska tas med.
Om du t.ex. inte kan arbeta därför att du måste sköta barnets behandling, kan det vara grund för
att söka vårdbidrag, liksom om du har merkostnader för behandling, behandlingsresor,
behandlingsutrustning, slitage på tvättmaskin och kläder etc. Vårdbidraget kan beviljas i olika
nivåer beroende på vårdbehov och merkostnader. Vårdbidraget är skattepliktigt och
pensionsgrundande utom den del som avser ersättning för merkostnader, som är skattefri.
Vårdbidrag söks hos Försäkringskassan.
Läs mer på: www.forsakringskassan.se
Fonder
Att söka fondmedel kan vara en idé när man behöver pengar till något som inte bekostas av
samhället. Det kan till exempel handla om en rekreationsresa, om ett speciellt kostsamt
hjälpmedel eller en hushållsapparat som du behöver för att underlätta vardagen.
I anslutning till handikappupplysningen finns uppgifter om ett stort antal fonder som vänder sig
till både barn och vuxna. Du kan också söka i Länsstyrelsernas gemensamma stiftelsedatabas.
Läs mer på: www.handikappupplysningen.se sök på: fonder
Att överklaga
Den som sökt en förmån och fått avslag kan begära omprövning av beslutet hos den instans som
fattat beslutet. Man kan i regel även överklaga beslutet. Den myndighet som lämnat beslutet är
skyldig att informera om möjligheterna till överklagan och hur man går till väga. I vissa fall kan
man få hjälp att överklaga av den myndighet som lämnat beslutet. Är du inte nöjd med ett beslut
kan du överklaga hos nästa högre instans. Vid beslut av Försäkringskassan innebär det;
förvaltningsrätt, kammarrätt och regeringsrätt.
15
Välkommen till Psoriasisförbundet
Psoriasisförbundet är en intresseorganisation för människor med psoriasis och psoriasisartrit
samt personer som stödjer våra syften. Vår vision är ett bra liv för alla med psoriasis och
psoriasisartrit. Vi arbetar för att öka kännedomen om psoriasis, påverkar och bevakar
psoriasissjukas rättigheter och stimulerar psoriasisforskningen.
Arbetet bedrivs band annat genom opinionsbildning, politiskt
påverkansarbete samt informations- och utbildningsinsatser. Att
känna samhörighet med andra i samma situation och arbeta för
gemensamma mål är en förutsättning för Psoriasisförbundets
verksamhet. Oavsett var i landet man bor och oavsett ekonomiska
förutsättningarna ska personer med psoriasis och psoriasisartrit ha
rätt till en bra vård.
Psoriasisförbundet finns representerat över hela landet via länsoch lokalavdelningar. Som medlem blir du inbjuden till
utbildningar/ föreläsningar och vi erbjuder erfarenhetsutbyte med
andra som lever med sjukdomen. Vi erbjuder även stöd och råd i
vardagen och inspiration för ökad hälsa och livskvalitet. Via
”Vägvisaren för dig med psoriasis” får du information om dina
sociala rättigheter som sjukförsäkring, handikappersättning mm.
Medicinsk rådgivning kan däremot endast ges av din läkare.
Vill du veta mer?
På www.psoriasisforbundet.se finns mer information om sjukdomen och vår verksamhet. Du kan
även följa oss på Facebook, www.facebook.com/psoriasisforbundet. På vår blogg Psoriasisprat
kan du läsa om livet med psoriasis i stort och smått, http://psoriasisprat.wordpress.com/
Länktips
www.psoriasisforbundet.se
www.handikappforbunden.se
www.forsakringskassan.se
www.riksdagen.se
Här kan du kontakta oss:
Psoriasisförbundet
Bellmansgatan 30, 1 tr
118 47 Stockholm.
Tel: 08-600 36 36,
E-post: [email protected]
Webb: www.psoriasisforbundet.se
PSORIASISFÖRBUNDET - VÄGVISAREN
www.1177.se
www.handikappupplysningen.se
www.ivo.se
Ung med psoriasis
Bellmansgatan 30, 1 tr
118 47 Stockholm.
Tel: 08-600 36 36
E-post: [email protected]
Webb: www.ungmedpsoriasis.se
