1 Gemensamma förutsättningar

Vägunderhåll 2000
Kapitel 1 Gemensamma förutsättningar
VV Publ 2000:67
*HPHQVDPPDI|UXWVlWWQLQJDU
.DSLWOHWVRPIDWWQLQJRFKXSSOlJJ
,QWURGXNWLRQ
1
Denna tekniska beskrivning skall utgöra ett verktyg för beställaren att
inventera ett vägobjekts tillstånd samt projektera nödvändig åtgärd.
Beskrivningen skall vidare på ett tekniskt riktigt och med beaktande av miljöoch trafiksäkerhetsaspekter styra valet av underhållsåtgärd och
bärighetshöjande åtgärd av befintlig väg. Den skall också ge beställaren
vägledning för att ställa krav på vägkonstruktionen och vägytan efter utförda
åtgärder.
Uppgifter avseende behov av eventuellt förändrad utformning av väg vid
förstärkningsåtgärd framgår av VU 94.
Vägunderhåll 2000 förutsätter att ett vägobjekt redan valts ut för åtgärd på
grund av sprickor, spår, ojämnheter eller dylikt i ett tidigare planeringsskede.
Eftersom vägen inte längre fyller avsedd funktion skall en åtgärd utföras.
Vägunderhåll 2000 skall endast användas på objektsnivå.
,QQHKnOO
*HPHQVDPPDI|UXWVlWWQLQJDU 1.1.1
1.1.2
.DSLWOHWVRPIDWWQLQJRFKXSSOlJJ
Introduktion
1
Innehåll
1
1.2.1
1.2.2
1.2.3
%HJUHSS Enheter
2
Beteckningar
2
Benämningar
3
1.3.1
1.3.2
1.3.3
0LOM|NUDY
Miljöbedömning av material
6
Hygien, hälsa och miljö
7
Vegetation
7
1.4.1
1.4.1.1
1.4.1.2
1.4.1.3
1.4.1.4
1.4.2
1.4.2.1
1.4.2.2
1.4.2.3
.UDYHIWHUnWJlUG
Bärförmåga och beständighet
7
Vägkonstruktion
7
Överbyggnad
7
Tjällyftning
7
Tillåten trafik
7
Säkerhet vid användning
8
Friktion vid barmarksförhållanden, belagd väg
8
Tillåten känslighet för frosthalka
9
Tillåten tjällyftning
9
'LPHQVLRQHULQJVI|UXWVlWWQLQJDU Vägunderhåll 2000
Kapitel 1 Gemensamma förutsättningar
VV Publ 2000:67
1.5.1
1.5.2
1.5.3
1.5.3.1
1.5.3.2
1.5.3.3
Dimensioneringsperiod
Klimat
Geologi
Jordarter
Bergarter
Indelning i jord- och bergmaterial
$UEHWVJnQJElULJKHWVI|UElWWULQJ .RQWUROO 1.8.1
1.8.2
1.8.2.1
1.8.2.2
1.8.2.3
1.8.3
9HULILHULQJRFKFHUWLILHULQJDYSURGXNWHU Certifiering av produkter
16
Verifiering av produkter
16
Tillverkning med certifierat kvalitetssystem
16
Provning vid ackrediterat organ
16
Tillverkarförsäkran
16
Provning och besiktning
16
1.9.1
1.9.2
'RNXPHQWDWLRQ Redovisning av utförda åtgärder
17
Relationshandling
17
%HJUHSS
(QKHWHU
I Vägunderhåll 2000 tillämpas enheter enligt svensk standard (SS):
längd
m
2
kraft
N
påkänning
Pa
tunghet
kN/m3
densitet
kg/m3
temperatur
°C eller K
%HWHFNQLQJDU
[
Aritmetiskt medelvärde i stickprov.
Q
Stickprovsstorlek.
V
Standardavvikelse i stickprov.
990%
Förkortning för Vägverkets metodbeskrivning.
10
10
11
11
12
12
Vägunderhåll 2000
Kapitel 1 Gemensamma förutsättningar
VV Publ 2000:67
c'7
Årsdygnstrafik. Mått på medeltrafikflödet
per dygn för ett visst år för ett vägavsnitt.
ÅDT anges i sorten fordon per dygn. ÅDT
kan bland annat redovisas avseende:
c'7
•
totala trafikflödet i vägens båda riktningar, ÅDTt
c'7N
•
trafikflödet i ett körfält, ÅDTk
c'7NWXQJ
•
trafikflödet av tunga fordon i ett körfält,
ÅDTk,tung.
W
3
%HQlPQLQJDU
Se även Transportforskningskommissionens rapport "Vägtrafikteknisk
nomenklatur", kapitel 3, samt Tekniska nomenklaturcentralens ordlista "Planoch byggtermer".
$FFHSWDQVLQWHUYDOO
Intervall inom vilket värdet av en kriterievariabel (t ex stickprovsmedelvärdet)
måste falla för att ett kontrollobjekt skall
accepteras.
%HODJGYlJ
Väg med cement- eller bitumenbundet
slitlager eller bärlager. Till bitumenbundna slitlager räknas dock inte
grusslitlager dammbundet med emulsion.
%HOlJJQLQJ
Slitlager eller bärlager som är cementeller bitumenbundet.
%LQGHPHGHO
Bitumen cement, med mera.
%LQGODJHU
Lager som används för att reducera
sprickbildning, förbättra stabiliteten och
ge ett jämnare underlag för nästa
beläggningslager.
%lULJKHW
Högsta last, enstaka eller ackumulerad,
som kan accepteras med hänsyn till
uppkomst av sprickor eller deformationer.
'LPHQVLRQHULQJV
SHULRG
Den tidsperiod innan nästa bärighetsförbättring för vilken konstruktionen och
utförd åtgärd med normalt underhåll skall
uppfylla ställda krav.
(NYLYDOHQWODVW
Trafiklast som ger lasteffekter motsvarande de som fås av reala fordon.
)LQMRUG
Sammanfattande namn på mineraljordsfraktionerna silt och ler.
Vägunderhåll 2000
Kapitel 1 Gemensamma förutsättningar
VV Publ 2000:67
)LQMRUGVKDOW
Halt av finjord (material mindre än
0,063 mm) i viktprocent totala mängden
jord. (0,063/tot)
)LQNRUQLJMRUG
Jord med finjordshalt > 40 viktprocent.
)OH[LEHO|YHUE\JJQDG
Överbyggnad med enbart obundna eller
obundna och bitumenbundna lager.
)XQNWLRQHOO
HJHQVNDS
Egenskap som beskriver en produkts
funktion och har betydelse för trafiksäkerhet, framkomlighet, bekvämlighet,
miljö, fordonskostnad eller livstidskostnad.
*UXQGYDWWHQQLYn
Det fria grundvattnets övre gränsyta. Vid
bundet grundvatten motsvaras grundvattennivån av stignivån i ett till grundvattenmagasinet nedfört rör eller dylikt.
+DOW[\
Procentuell viktandel material mindre än
x mm av den del av materialet som är
mindre än y mm (x<y).
,QQHUVOlQW
Slänt hos vägkroppen i skärning, se
figur 1.2-1.
Jämnhetsklass
Standardklass som beskriver krav på vägytans jämnhet, tillåten sättningsskillnad
mellan olika delar av vägytan och tillåten
tjällyftning hos vägytan.
.RQWUROOREMHNW
Objekt - till exempel lageryta, vägsträcka
- med väldefinierad geografisk
utsträckning för vilket kravuppfyllelse
skall avgöras, vanligtvis med statistisk
acceptanskontroll.
/HUKDOW
Halt av ler (material mindre än 0,002 mm)
i viktprocent av finjorden. (0,002/0,063)
0HGHOYLQWHU
Vinter med temperaturförhållanden beräknade som ett snittvärde över en viss tidsperiod, normalt 30 år.
0HGHOYlUGH
DULWPHWLVNW
Summan av ett antal värden dividerad
med antalet värden.
5HIHUHQVKDVWLJKHW
För vägen planerad hastighetsgräns.
5LNWYlUGH
Avsett värde för nivå, tvärfall etc som utförandet skall inriktas mot att åstadkomma.
657YlUGH
Ett värde på friktion mätt med en så kallad
friktionspendel (Skid Resistance Test).
4
Vägunderhåll 2000
Kapitel 1 Gemensamma förutsättningar
VV Publ 2000:67
6WDELOLVHULQJ
Förbättring av ett obundet materials egenskaper, exempelvis genom inblandning av
hydrauliska eller bituminösa bindemedel.
6WDQGDUGDYYLNHOVH
Mått på variabiliteten inom en serie
observationer (ett stickprov, till exempel
mätvärden avseende nivå) enligt formeln:
V=
Q
1
⋅ ∑ ( [L − [ )2
Q − 1 L =1
[L = mätvärde (i = 1,2,...n)
[ = aritmetiskt medelvärde
n = antalet observationer.
6WDQGDUGNODVV
Benämning för jämnhetsklass,
tvärfallsklass, bärighet etc.
6WLFNSURY
Den mängd mätvärden (observationer)
avseende ett kontrollobjekt på vilken
beräkning av kriterievariablernas värden
grundas.
6W\Y|YHUE\JJQDG
Överbyggnad med minst ett hydrauliskt
bundet lager.
7HUUDVV\WD
Den yta som bildas genom att planera de i
huvudsak naturliga jord- och
bergmassorna i väglinjen. Terrassytan
bildar gräns mellan över- och underbyggnaden eller mellan överbyggnad och
undergrund, se figur 1.2-1.
7XQJWIRUGRQ
Fordon med bruttovikt överstigande
3,5 ton.
8QGHUE\JJQDG
Del av vägkonstruktion mellan undergrund och terrassyta. I underbyggnad ingår i huvudsak tillförda jord- och bergmassor, se figur 1.2-1.
8QGHUJUXQG
Del av mark till vilken last överförs från
grundkonstruktionen för en byggnad, en
bro, en vägkropp eller dylikt.
8QGHUKnOO
Åtgärder för att återföra egenskaper hos
konstruktioner, anläggningar och
anordningar mot den nivå som avsetts vid
byggande eller förbättring.
9DWWHQYHUNVDPKHW
Definieras i kapitel 11 §2 i Miljöbalken
9lJNRQVWUXNWLRQ
I vägkonstruktionen ingår vägkropp med
undergrund, diken, avvattningsanordningar, slänter och andra väganordningar.
5
Vägunderhåll 2000
Kapitel 1 Gemensamma förutsättningar
VV Publ 2000:67
6
9lJNURSS
Vägunderbyggnad och vägöverbyggnad.
<WWHUVOlQW
Slänt utanför vägkropp, se figur 1.2-1.
gYHUE\JJQDG
Den del av vägkonstruktionen som ligger
ovanför terrassytan, se figur 1.2-1.
släntkrön
släntkrön
innerslänt
terrassyta
överbyggnad
ytterslänt /
skärningsslänt dikesbotten
bankslänt / fyllningsslänt
underbyggnad
bankfot
undergrund
)LJXU8QGHUJUXQGXQGHUE\JJQDGWHUUDVV\WD|YHUE\JJQDGRFK
VOlQWHU
0LOM|NUDY
All verksamhet skall ske med beaktande av miljöbalken.
1RUPDOWlUOlQVVW\UHOVHQWLOOV\QVP\QGLJKHW9HUNVDPKHWHQHOOHU
nWJlUGHQInUQRUPDOWSnE|UMDVWLGLJDVWVH[YHFNRUHIWHUDQPlODQ
Om underhållsåtgärden eller den bärighetshöjande åtgärden medför risk för
olägenhet eller skada för människors hälsa eller miljö skall skyddsåtgärder
vidtagas.
Anläggning som medför utsläpp eller andra olägenheter skall anmälas till
aktuell kommun. Krossverksamhet och tillverkning av beläggningsmassor
skall alltid anmälas.
Tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken, krävs om det inte är
uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas. För
markavvattning krävs alltid tillstånd.
”Vägverkets miljökrav vid upphandling av entreprenader” VV publ 1998:105
skall följas.
0LOM|EHG|PQLQJDYPDWHULDO
Vid val mellan olika materialtyper, konstruktionstyper eller
produktionsmetoder som har likvärdiga egenskaper skall jämförelser med
avseende på total miljöbelastning genomföras.
Vägunderhåll 2000
Kapitel 1 Gemensamma förutsättningar
VV Publ 2000:67
7
,VDPEDQGPHGDQDO\VHUQDVNDOO.HPLNDOLHLQVSHNWLRQHQV
UHNRPPHQGDWLRQHULVDPEDQGPHG´2%6OLVWD´RFK
´%HJUlQVQLQJVOLVWD´DQYlQGDVI|UDWWLGHQWLILHUDlPQHQVRPE|U
DYOlJVQDVXUYlJHQVNUHWVORSS
993XEOV
,PLOM|EDONHQILQQVHQVlUVNLOGSURGXNWYDOVUHJHOI|UNHPLVND
SURGXNWHURFKELRWHNQLVNDRUJDQLVPHU
+\JLHQKlOVDRFKPLOM|
Material får användas om de accepteras av beställaren och:
•
är acceptabla ur miljö- och hälsosynpunkt
•
inte ger problem vid återanvändning, deponering eller destruktion
9HJHWDWLRQ
Snabbväxande gräsfröblandning och konstgödsel får endast användas på
sidoområden där stor risk för erosion föreligger. I övrigt skall för platsen
naturlig vegetation återetableras.
.UDYHIWHUnWJlUG
%lUI|UPnJDRFKEHVWlQGLJKHW
9lJNRQVWUXNWLRQ
Underhållsarbeten och arbeten för att återställa eller höja bärigheten skall på
vägkonstruktion utformas och utföras så att den och dess närmaste omgivning
får tillfredsställande bärförmåga, beständighet och stabilitet under såväl
byggskedet som under hela dimensioneringsperioden. Användningen av
angränsande mark skall inte onödigtvis försvåras. Det samma gäller övrig
väganordning och sidoanläggning
gYHUE\JJQDG
Kraven på bärförmåga och beständighet anses uppfyllda om krav på
överbyggnad enligt kapitel 3 och 5 är uppfyllda.
7MlOO\IWQLQJ
Kraven på bärförmåga och beständighet anses uppfyllda om krav på
tjällyftning enligt tabell 1.4-3 uppfylls
7LOOnWHQWUDILN
Belagda vägar som tillhör BK1-vägnätet skall oberoende av årstid kunna
trafikeras av fordon med 11,5 tons axellast och 19 tons boggilast.
Vägunderhåll 2000
Kapitel 1 Gemensamma förutsättningar
VV Publ 2000:67
8
Övriga belagda vägar skall, efter särskild utredning, med undantag för
tjällossningsperioden kunna trafikeras av fordon med 11,5 tons axellast och
19 tons boggilast.
GC-vägar skall oberoende av årstid kunna trafikeras av enstaka fordon med
8 tons axellast.
*&YlJDUGlUXWU\FNQLQJVIRUGRQNDQI|UYlQWDVE|UREHURHQGHDY
nUVWLGNXQQDWUDILNHUDVDYHQVWDNDIRUGRQPHGWRQVD[HOODVW
RFKWRQVERJJLODVW
Enstaka fordon med axellast 15 ton och boggilast 28 ton eller trippelaxellast
39 ton skall, förutom under tjällossningsperioden, kunna trafikera belagda
vägar på BK1-vägnätet utan särskild utredning, enligt avsnitt 3.7, om vägens
bärighet.
Vägkonstruktionerna skall klara dessa trafiklaster under förutsättning att
fordonen framförs så att avståndet mellan släntkrön och yttre hjulkant är:
> 0,75 m för fordon med mer än 11,5 ton axellast och 19 ton boggilast
> 0,5 m för övriga tunga fordon.
Det förutsätts också att tunga fordon enligt ovan framförs så att avståndet från
yttre hjulkant till betongbeläggnings ytterkant eller till längsgående fog
mellan betong och asfalt är minst 0,5 m.
6lNHUKHWYLGDQYlQGQLQJ
En väg skall inte innebära oacceptabel risk för olyckor vid användning såsom
halkning, fall, kollision med mera.
En väg skall vara så jämn, längs och tvärs, samt ha en sådan friktion och
sådant tvärfall att tillåtna fordon kan trafikera vägen säkert.
Sprickor, stensläpp, krackeleringar, potthål, lagningar och nivåskillnader i
vägbana och stödremsa som medför trafiksäkerhetsrisk för fordon, får inte
förekomma.
Spår eller ojämnheter som medför att kraven på vinterväghållningen inte kan
uppfyllas får inte förekomma.
)ULNWLRQYLGEDUPDUNVI|UKnOODQGHQEHODJGYlJ
För en vägbana, gångbana eller cykelbana med bundet slitlager skall
medelvärdet av friktionstalet på någon 20 m sträcka inte understiga 0,5.
Friktionstalet skall bestämmas enligt VVMB 104.
För delytor, < 2,0 m2, av vägbanor, gångbanor eller cykelbanor med bundet
slitlager samt vägmarkering, skall friktionstalet inte understiga 0,45 bestämt
enligt VVMB 82, alternativ 2. Kravet avser medelvärde mätt på minst 1,0 m
längd.
6WRUYDULDWLRQ!DYIULNWLRQVWDOHWE|UXQGYLNDVLQRPHWW
N|UIlOW
Alternativt skall för sådana ytor SRT-värdet inte understiga 45 bestämt enligt
VVMB 82, alternativ 1.
Vägunderhåll 2000
Kapitel 1 Gemensamma förutsättningar
VV Publ 2000:67
9
Kravet på delytor avser även ytor där friktionen inte kan mätas enligt
VVMB 104.
7LOOnWHQNlQVOLJKHWI|UIURVWKDOND
Material i överbyggnad till belagd väg skall, för att minska känsligheten för
frosthalka, uppfylla krav enligt tabell 1.4-2. Kraven avser torrt material med
temperatur överstigande ± 0°C.
7DEHOO.UDYSnYlUPHOHGQLQJVWDORFKYlUPHNDSDFLWHWKRVODJHU
QlUDYlJ\WDQ
Avstånd till
vägytan, m
Värmeledningstal
W/(m·K)
Värmekapacitet
kWh/(m3·°C)
< 0,25
> 0,6
> 0,35
< 0,5
> 0,3
-
Termiska egenskaper kan bestämmas genom beräkning eller genom
bestämning i laboratorium. Bestämning skall göras vid relevant
packningsgrad. Bestämning av värmeledningstal skall utföras enligt ISO 8301
eller ISO 8302. Värmekapacitet kan bestämmas genom beräkning där hänsyn
tas till ingående materials andel av vikten.
7LOOnWHQWMlOO\IWQLQJ
Tjällyftning för belagd väg skall under medelvintern inte överstiga i
tabell 1.4 - 3 angivna värden för aktuell trafik och vägkategori.
För väg med betongöverbyggnad skall tjällyftningen inte överstiga 20 mm
under medelvintern. För övriga vägar med cementbundet bärlager skall
tjällyftningen inte överstiga 50 mm under medelvintern.
*UXVYlJDURFKYlJDUPHGVOLWODJHUDY<*E|UXQGHUPHGHOYLQWHUQ
LQWHKDHQWMlOO\IWQLQJHQ|YHUVWLJDQGHPP.
Kravet skall kontrolleras genom beräkning enligt VVMB 906.
7DEHOO6W|UVWDWLOOnWQDWMlOO\IWQLQJ
Vägkategori och aktuell trafik
Motorväg i klimatzon 1 och 2
Motorväg i klimatzon 3 till 6
Nationell väg eller ÅDTk > 4 000
Regional väg
Lokal väg
GC-väg
Tillåten tjällyftning (mm)
20
40
100
160
240
320
Vägunderhåll 2000
Kapitel 1 Gemensamma förutsättningar
VV Publ 2000:67
'LPHQVLRQHULQJVI|UXWVlWWQLQJDU
'LPHQVLRQHULQJVSHULRG
10
Dimensioneringsperiod skall väljas för varje åtgärd. Valet skall ligga till
grund för dimensionering av underhållsåtgärd eller bärighetsförbättring enligt
kapitel 3.
.OLPDW
Sverige indelas i klimatzoner enligt figur 1.5-4.
)LJXU.OLPDW]RQHUPHGHON|OGPlQJGLQHJG\JQVJUDGHUGR&
Vägunderhåll 2000
Kapitel 1 Gemensamma förutsättningar
*HRORJL
-RUGDUWHU
VV Publ 2000:67
11
Benämningar
Jordarter indelas, benämns och betecknas enligt Byggforskningsrådets
publikation "Jordarternas indelning och benämning" (SGF 81).
Tjälfarlighet
Jordarterna indelas för vägtekniskt bruk i fyra tjälfarlighetsklasser med
hänsyn till deras tjällyftande egenskaper enligt tabell 1.5-5.
7DEHOO7MlOIDUOLJKHWVNODVVHU
Tjälfar- Beskrivning
lighetsklass
b- Exempel
värde på jordarter
1
,FNHWMlOO\IWDQGHMRUGDUWHU
Dessa kännetecknas av att tjällyftningen
under tjälningsprocessen i regel är obetydlig. Klassen omfattar grovkorniga
jordarter samt organiska jordarter med
organisk halt > 20 %.
0,09 Gr, Sa,
sa Gr,
gr Sa, Gr
Mn,
Sa Mn, T
2
1nJRWWMlOO\IWDQGHMRUGDUWHU
Dessa kännetecknas av att tjällyftningen
under tjälningsprocessen är liten. Klassen
omfattar blandkorniga jordarter med
finjordshalt ≤ 30 viktprocent.
0,07 si Sa, si Gr,
si Sa Mn,
si Gr Mn
3
0nWWOLJWWMlOO\IWDQGHMRUGDUWHU
Dessa kännetecknas av att tjällyftningen
under tjälningsprocessen är måttlig. Klassen omfattar finkorniga jordarter med lerhalt > 40 viktprocent, blandkorniga jordarter med finjordshalt > 30 viktprocent.
0,05 Le, Le Mn,
si Mn, si J
4
0\FNHWWMlOO\IWDQGHMRUGDUWHU
Dessa kännetecknas av att tjällyftningen
under tjälningsprocessen är stor. Klassen
omfattar finkorniga jordarter med
lerhalt ≤ 40 viktprocent.
0,03 Si, le Si,
si Le,
Si Mn
Värden på jordmaterials tjälfarlighet uttryckt som tjälskjutningens tryckberoende för ett frysande lager, b, kan bestämmas enligt VVMB 609
"Bestämning av tjällyftningsparametrar". Då kännedom om aktuella
tjällyftningsparametrar saknas kan värden på b enligt tabell 1.5-5 användas.
Organisk mineraljord klassificeras efter mineraljordens sammansättning. För
klassificering av mineraliska organiska jordarter erfordras särskild utredning.
Vägunderhåll 2000
Kapitel 1 Gemensamma förutsättningar
VV Publ 2000:67
12
%HUJDUWHU
Bergmaterial för användning till vägändamål indelas i tre bergtyper med
hänsyn till beständighet och hållfasthet. Bergtyp skall bestämmas genom
petrografisk undersökning eller genom bestämning av kulkvarnsvärde.
Andra undersökningar kan krävas för bestämning av reaktivitet eller ingående
delmaterial, exempelvis lera, glimmer och andra material som kan inverka
menligt på exempelvis beständigheten hos de produkter materialet skall
användas till.
Kulkvarnsvärde skall bestämmas enligt FAS metodbeskrivning 259
"Stenmaterial. Bestämning av kulkvarnsvärde".
Bergtyp 1
Normalt hårda och hållfasta bergarter. Hit räknas glimmerfattiga graniter och
gnejser samt kvartsiter, diabas, porfyr och leptit. Dessa bergarter ger vid
bearbetning och krossning relativt små finmaterialmängder och motstår
normalt nedkrossning av byggnadstrafik. Kulkvarnsvärdet överstiger normalt
inte 18.
Bergtyp 2
Bergarter med måttlig hållfasthet och dålig slitstyrka. Hit räknas homogen
kalksten samt glimmerrika gnejser och graniter. Dessa bergarter krossas
relativt lätt ner av byggnadstrafik. Kulkvarnsvärdet överstiger normalt
inte 30.
Bergtyp 3
Lösa, vittrade eller lätt nedbrytbara bergarter. Här ingår bergarter med höga
glimmerhalter, lerskiffer, kritkalksten, leromvandlat berg samt icke
klassificerat bergmaterial. Dessa bergarter ger vid bearbetning och krossning
stora finmaterialmängder och mals ned av byggnadstrafik. Kulkvarnsvärdet
överstiger normalt 30.Indelning i jord- och bergmaterial
,QGHOQLQJLMRUGRFKEHUJPDWHULDO
Jord och berg i underbyggnad och undergrund indelas för dimensionering
av överbyggnad i materialtyper enligt tabell 1.5-6. Kornstorleksfördelning skall
bestämmas enligt VVMB 19 "Bestämning av kornstorleksfördelning genom
siktningsanalys", lerhalt skall bestämmas enligt SS 02 71 24 "Kornfördelning Sedimentering, hydrometermetoden", organisk halt
skall bestämmas enligt SS 02 71 07 "Organisk halt i jord – Kolorimetermätning".
Före byggande på materialtyp 6 skall utredning göras med avseende på bärighet,
stabilitet, sättningar och tjälfarlighet.
För klassificering av syntetiska material, restmaterial, slagger etc skall särskild
utredning för bestämning av stabilitet, hållfasthet, beständighet och eventuell
miljöpåverkan utföras, se 1.3.
Vägunderhåll 2000
Kapitel 1 Gemensamma förutsättningar
VV Publ 2000:67
13
Tabell 1.5-6 Indelning av berg och jord i materialtyp
Material- Jordartsgrupp
typ
enligt SGF 81
respektive
bergtyp
Tilläggsvillkor
Exempel på
jordarter
1
Bergtyp 1 och 2
2
Block- och sten- Organisk halt 3) ≤ 2
jordarter samt
viktprocent
grovkorniga jordarter
3
Bergtyp 3 samt
vissa
blandkorniga
jordarter
Finjordshalt 1) ≤ 30
viktprocent. Organisk
halt 3) ≤ 2 viktprocent
si Sa, si Gr,
si Sa Mn,
si Gr Mn
4
Blandkorniga
jord-arter med
hög fin-jordshalt
Finjordshalt 1) > 30
viktprocent. Organisk
halt 3) ≤ 2 viktprocent
si J, si Mn
Finkorniga jordar- Lerhalt 2) > 40
ter
viktprocent. Organisk
halt 3) ≤ 2 viktprocent.
Le, Le Mn,
5
Finkorniga jordar- Lerhalt 2) ≤ 40
ter, samtliga orga- viktprocent. Organisk
niska mineraljord- halt 3) ≤ 6 viktprocent
arter
Si, le Si, si Le,
Si Mn, gy Le,
dy Si
6
Övriga jordarterinklusive
organiska och
mineraliska
organiska jordarter
T, Dy, si Dy,
Gy, le Gy, Mu,
sa Mu
Bl, St, Gr, Sa,
sa Gr, gr Sa,
Gr Mn, Sa Mn,
Vägunderhåll 2000
Kapitel 1 Gemensamma förutsättningar
VV Publ 2000:67
$UEHWVJnQJElULJKHWVI|UElWWULQJ
1HGDQVWnHQGHILJXUXWJ|UHWWI|UVODJWLOODUEHWVJnQJYLG
ElULJKHWVI|UElWWULQJ
)LJXU5HNRPPHQGHUDWDUEHWVVFKHPDYLGElULJKHWVI|UElWWULQJ
14
Vägunderhåll 2000
Kapitel 1 Gemensamma förutsättningar
VV Publ 2000:67
15
.RQWUROO
Entreprenör skall verifiera att ställda krav är uppfyllda. Verifiering skall ske
genom beräkning, provning eller genom någon kombination härav.
Kontroll av att kraven uppfylls skall vanligtvis göras med metoder för statistisk acceptanskontroll. Härvid indelas konstruktionen (produkten) i
kontrollobjekt på sådant sätt att konstruktionen (produkten) i sin helhet
omfattas av kontrollobjekt. I vissa fall skall samtliga kontrollobjekt undersökas med för situationen angiven metod för statistisk acceptanskontroll. I
andra fall skall endast vissa kontrollobjekt undersökas, vilka då skall väljas ut
med förutbestämd urvalssannolikhet enligt anvisningarna för respektive
kontrollsituation. Är ett kontrollobjekt underkänt skall även intilliggande
kontrollobjekt undersökas, detta innebär att det slumpmässiga förfarandet sätts
ur spel tills godkända kontrollobjekt hittats.
Underkända kontrollobjekt skall åtgärdas varefter nya kontrollpunkter väljs
och fördelas slumpmässigt enligt VVMB 908. Samtliga åtgärdade
kontrollobjekt skall undersökas. Stickprovets kriterievariabler jämförs ånyo
med angivna acceptanskriterier.
Tillämpning av statistisk acceptanskontroll innebär givetvis inte, att entreprenören (tillverkaren) får leverera konstruktioner (produkter) som i någon
del är uppenbart felaktiga.
Beställare kan, i den omfattning denne önskar, låta föranstalta om ytterligare
kontroll. Kontroll utförs inte på tjälade ytor. Om tjälning skett måste otjälade
förhållanden inväntas.
Certifikat, intyg från provning eller besiktning, tillverkardeklarationer, beräkningsalgoritmer i datoriserade kontrollprogram samt resultat av kon
troll skall redovisas till beställaren.
Vid avrundning av resultat från provning skall avrundningsregel B enligt
SS 01 41 41 användas.
Vägunderhåll 2000
Kapitel 1 Gemensamma förutsättningar
VV Publ 2000:67
16
9HULILHULQJRFKFHUWLILHULQJDYSURGXNWHU
Om inget annat sägs förutsätts tillverkarförsäkran gälla. Med tillverkare
likställs entreprenör, importör respektive leverantör. Förteckning över
ackrediterade organ redovisas i Styrelsen för teknisk ackrediterings publikation "SWEDAC:s ackrediteringar".
&HUWLILHULQJDYSURGXNWHU
Certifiering skall utföras av organ som ackrediterats av Styrelsen för tek-nisk
ackreditering, SWEDAC, eller av SWEDAC:s avtalspart eller som godtagits
av Vägverket, Vägavdelningen. Certifiering skall utföras på basis av
provning/besiktning enligt krav som anges för respektive produkt.
Provningen/besiktningen skall utföras enligt1.8.3.
I förekommande fall anges för respektive produkt ytterligare krav på certifieringsorganet.
9HULILHULQJDYSURGXNWHU
7LOOYHUNQLQJPHGFHUWLILHUDWNYDOLWHWVV\VWHP
Verifiering, dvs tillverkardeklaration, skall ske på basis av krav som anges för
respektive produkt. Tillverkaren skall ha ett kvalitetssystem för sin
egenkontroll som är certifierat av ett organ som är ackrediterat av SWEDAC
eller av SWEDAC:s avtalspart eller som godtagits av Vägverket,
Vägavdelningen. Certifieringen skall ske på basis av krav som anges i
SS-EN 29 000-serien.
3URYQLQJYLGDFNUHGLWHUDWRUJDQ
Verifiering, dvs tillverkardeklaration, skall ske på basis av krav som anges för
respektive produkt. Provningen/besiktningen skall utföras enligt1.8.3.
7LOOYHUNDUI|UVlNUDQ
Verifiering, dvs tillverkardeklaration, skall ske på basis av krav som anges för
respektive produkt.
3URYQLQJRFKEHVLNWQLQJ
Provningen/besiktningen skall utföras av organ som ackrediterats av
SWEDAC eller av SWEDAC:s avtalspart eller som godtagits av Vägverket,
Vägavdelningen.
I förekommande fall anges för respektive produkt ytterligare krav på
provnings-/besiktningsorganet.
Vägunderhåll 2000
Kapitel 1 Gemensamma förutsättningar
VV Publ 2000:67
17
'RNXPHQWDWLRQ
Relationshandlingar och utförda åtgärder skall vägnätsanknytas
5HGRYLVQLQJDYXWI|UGDnWJlUGHU
Jord- och bergkonstruktioner skall dokumenteras med beräkningar, ritningar
och beskrivningar.
Förteckning över restriktioner skall upprättas.
([HPSHOYLVPD[LPDOWWLOOnWHQI\OOQLQJDYVFKDNWQLQJGUlQHULQJ
RFKLQILOWUDWLRQ5HVWULNWLRQVRPUnGHWlUQRUPDOWVW|UUHlQ
YlJRPUnGHW
5HODWLRQVKDQGOLQJ
Motiv till vald åtgärd skall klart framgå.
Åtgärden skall dokumenteras med avseende på läge, dimensioner, använda
material, uppmätta funktionella egenskaper, utförande, metodval etc.
Uppgifter om behov av kommande drift och underhållsåtgärder skall
dokumenteras.
Inmätning skall anslutas till det system som angivits av beställaren och med
angiven noggrannhet.
Resultat av kontroll och provning av material skall redovisas med avseende
på identifikation, utsträckning, antal observationer och erhållna värden på
respektive kontrollvariabel.
(QVNLOGDPlWSXQNWHUVPlWYlUGHQE|UUHGRYLVDV
Samtliga kontrollobjekt som omfattas av statistisk acceptanskontroll skall
redovisas med avseende på identifikation, utsträckning, antal observationer
och erhållna värden på respektive kontrollvariabel.
(QVNLOGDPlWSXQNWHUVPlWYlUGHQE|UUHGRYLVDV
Material som kan orsaka skada vid oriktig behandling skall dokumenteras
med avseende på läge, sammansättning, skyddsåtgärder och krav på
behandling.
Material som kan ha skadlig inverkan på miljön skall dokumenteras med
avseende på kemisk sammansättning och krav på hantering samt läge.