Bättre vårdvidkroniskasjukdomar -enmodell för
interprofessionelltochpatientinkluderande
levnadsvanesamarbeteinom reumatisk vård-2016
Bakgrund
Reumatologsektionenhar inom ramen förSvenskaLäkaresällskapets(SLS)
levnadsvaneprojekt2012-2014sammanställtfaktaunderlagtillSveriges reumatologer
avseendelevnadsvanornasbetydelsespecifikt fördereumatiskasjukdomarna.
Under2015påbörjadesettnyttlevnadsvaneprojekt,dennagångaventvärprofessionell
gruppmeduppgiftattutformaenmodellförattunderlättaettstruktureratarbetemed
levnadsvanorinomreumatologiniSverige,seårsrapport2015.
ProjektetärfinansieratviaSLSochmedsökandeprofessionsorganisationer;Dietisternas
Riksförbund,Fysioterapeuterna,FörbundetSverigesArbetsterapeuterochSvensk
sjuksköterskeföreninginomramenförSocialstyrelsenssatsningpå”Bättrevårdvid
kroniskasjukdomar”.
Modellenärtänktattvarageneriskisåmottoattdenefterspecialitetsspecifik
modifikationskakunnagåattanvändainomflertaletandraspecialitetersåsom
diabetesvård,KOL-vårdetc.
Under2016hararbetetmedframtagandetavmodellenfortskriditochresulteratiett
konkretförslagmedettantalbärandedokument.
2016årsrapportisammanfattning:
Syfte
Utforma en praktiskt användbar modell för att underlätta och förbättra arbetet med
levnadsvanor inom reumatologi, skapa ett tydligare arbetsflöde för all vårdpersonal utgående
från patientens behov och önskemål samt bidra till en mer nationellt jämlik vård kring
ohälsosamma levnadsvanor.
När en ohälsosam levnadsvana väl uppmärksammats, av patienten själv eller av
medarbetare i vården utifrån rådande vårdsituation eller verksamhetens rutiner bör
uppmärksammandet åtföljas av råd och stöd. För detta behöver medarbetarna en adekvat
grundkunskap om levnadsvanor kompletterad med kunskap om levnadsvanornas betydelse
för uppkomst, förlopp och prognos specifikt för de reumatiska sjukdomarna. Modellen
inkluderar därför både struktur och innehåll för sådan kunskapsöverföring till medarbetarna.
Målgrupp
Samtliga medarbetare inom reumatologi i Sverige i samarbete med patientrepresentanter.
Aktiviteter
Projektgruppen för LiR (Levnadsvanearbete inom Reumatologi) bestående av aktuella
professionsrepresentanter med kompetens inom såväl reumatologi,
levnadsvanor/levnadsvanearbete som forskning utförde ett omfattande bakgrundsarbete
under 2015. Se tidigare rapport avseende webbenkät, omvärldsspaning och workshop. Med
hjälp av det som framkom under bakgrundsarbetet och utifrån gruppens egna kunskaper och
erfarenheter identifierades viktiga hörnstenar i en preliminär modell för levnadsvanearbete.
Under 2016 fokuserades arbetet på att konkretisera modellen och dess komponenter.
Arbetsgruppen utvidgades för att inkludera patientrepresentanter samt för att få en
geografisk representation från söder till norr (se förteckning nedan). Under fysiska
arbetsmöten och mellanliggande telefonmöten har arbetet med bärande dokument (se
nedan) genomförts. Produktion av undervisningsfilmer med fokus på levnadsvanornas
betydelse vid reumatisk sjukdom pågår och kommer att redigeras/färdigställas i början av
2017.
Förberedelser för arbetet med nationell spridning av modellen har gjorts för att underlätta det
praktiska implementeringsarbetet som planeras pågå under 2017. Under de Nationella
Reumadagarna i Umeå i september 2016 presenterades den framtagna modellen under
poster session. Dessutom har diskussioner inom professionsorganisationerna och med
patientrepresentanter förts. För att vinna legitimitet har modellen presenterats för och
godkänts av MoRR-gruppen (arbetsgruppen för Modern Reuma Rehabilitering inom SRF)
och kommer också att föredragas på möte för landets verksamhetsföreträdare inom
reumatologi 170126
Resultat
Modellen för implementering av interprofessionellt och patientinkluderande
levnadsvanesamarbete inom reumatologi har färdigställts. För schematisk överblick av
modellen, se Modellens flöde.pdf
LiR-modellen bygger på följande hörnstenar;
I. En kompetenskarta i A3 poster-format har utformats av LiR-gruppen, att sätta på väggen
på t.ex. vårdexpeditioner. På kartan finns evidensbaserad information om levnadsvanorna,
webbadresser och telefonnummer för ytterligare information och kontaktuppgifter för
nationellt stöd i förändringsarbetet. På den finns också en tom ruta vi kallar "lokala rutan".
I den är det tänkt att den lokalt levnadsvaneansvariga ska fylla i lokala adresser,
telefonnummer etc dit man lokalt kan lotsa patienter som behöver stöd i förändringsarbetet.
Kompetenskartan ska ses som ett hjälpmedel för att ge rådgivning eller för att hänvisa
patienter vidare till rätt instans i den lokala hälso- och sjukvården. Se Kompetenskarta.pdf.
II. En lokalt levnadsvaneansvarig på respektive enhet utsedd av den egna verksamheten
baserat på intresse och kompetens oberoende av professionstillhörighet. Se
Funktionsbeskrivning - lokalt levnadsvaneansvarig.pdf. LiR-gruppen kommer bistå
med back-up till verksamheternas lokalt levnadsvaneansvariga.
III. Ämnesspecifik utbildning om levnadsvanor för alla medarbetare i tillägg till den generella
som redan finns i flera regioner. När bakgrundsarbetet gjordes, identifierades ett flertal bra
utbildningsprogram som ger allmän kunskap kring levnadsvanor/levnadsvanearbete, dock
saknas en samlad utbildning om levnadsvanornas betydelse för insjuknande, prognos,
behandlingssvar och samsjuklighet vid reumatisk sjukdom. Därför har LiR-gruppen
producerat ett sådant utbildningsmaterial. Den generella och den reumaspecifika
levnadsvaneutbildningen är tillsammans tänkta att resultera i ett formaliserat
"Levnadsvanekörkort". Se Levnadsvanekörkort.pdf.
FörteckningöverLiR-projektgruppensmedlemmar;
Ann-MarieCalander
Projektledare,överläkarereumatologi,med.dr
LedamotKommitténförprevention,SvenskaLäkaresällskapet
SahlgrenskaUniversitetssjukhuset
Alexandra Roth
Leg. dietist med inriktning reumatologi
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Björn Sundström
Forskare, kostvetare, sjukgymnast, med. dr
Norrlands Universitetssjukhus
Caroline Liljegren
Patientrepresentant, ordförande Reumatikerföreningen Stockholm
Emma Swärdh,
Universitetsadjunkt, fysioterapeut, med. dr
Karolinska Institutet
Maria Nylander
Patientrepresentant, forskningspartner, sjuksköterska
FoU Spenshult
Mathilda Björk
Bitr. professor, verksamhetsutvecklare, arbetsterapeut, docent
Region Östergötland och Linköpings universitet
Nina Brodin
Universitetsadjunkt, fysioterapeut, med. dr
Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus
Susanne Pettersson
Universitetssjuksköterska, med. dr
Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet
