Promemoria
2013-09-20
Singapore
Singapore: Fortsatt god ekonomi men utmaningar väntar
Singapore: ekonomiska basfakta
Valuta:
Singaporedollar (SGD), 1 SGD ca 5,2 SEK
BNP:
SGD 345,6,8 mrd (2012)
BNP/capita:
SGD 65 048 (PPP) (2012)
BNP-tillväxt:
1,5 % (2013)
Inflation:
4,6 % (2012)
Arbetslöshet:
2,1 % (2013)
Valutareserv:
SGD 316,7 (2012)
Export:
SGD 510,3 mrd (2012)
Import:
SGD 474,6 mrd (2012)
Singapore är högt industrialiserat med en framgångsrik
marknadsekonomi.
Största
ekonomiska
sektorn
är
tillverkningsindustrin följt av handelssektorn samt den finansiella
tjänstesektorn. Landet har en av världens största hamnar. Jordbruk
saknas nästan helt. Viktigaste tillverkningsindustrin är elektronik, följt
av den petrokemiska industrin. Utländska multinationella storföretag
dominerar tillverkningsindustrin. Ett fåtal inhemska storföretag finns,
flertalet statsägda. Beroendet av omvärlden är mycket högt, omfattning
på export och import är stor. Andelen reexport är hög. Största
handelspartners är Malaysia, EU, Kina, Indonesien, USA och Hong
Kong.
Bakgrund
Singapore är ett välmående land med en BNP per capita (PPP) som är
bland de fem högsta i världen. Landet har en av världens mest öppna
ekonomier med transparanta och affärsvänliga regelverk och man rankas
mycket högt i listan över de mest konkurrenskraftiga länderna i världen.
Korruptionen är också mycket låg, Singapore konkurrerar med de
nordiska länderna om förstaplatsen i världsrankingen. Landet har den
tredje största valutamarknaden i världen, efter London och New York.
Vidare kommer Singapore på andraplats ”World Economic Forum’s”
ranking över världens mest konkurrenskraftiga ekonomier. Singapore
toppar fortsatt Världsbankens lista över var det är enklast att göra
affärer, ”ease of doing business ranking”.
2(8)
Promemoria
Sveriges Ambassad
Singapore
2013-09-20
Många internationella företag har valt att etablera sig i landet. Kontoren
i Singapore har ofta ett stort regionalt ansvar som ofta inkluderar hela
Sydostasien och ibland även Oceanien samt andra delar av Asien.
Singapore har en strategisk geografisk position, omkring hälften av all
handel till havs passerar sundet utanför landet vilket har gjort det till en
viktig knutpunkt och logistikcentrum för hela regionen. Singapore har
världens näst största hamn för containertrafik och en av världens största
raffinaderikapaciteter. Flygplatsen är av världsklass med utmärkta
förbindelser. Allt detta genererar viktiga inkomster.
Landet saknar nästan helt naturtillgångar vilket gör Singapore
ekonomiskt beroende av omvärlden för import och export. Det stora
omvärldsberoendet gör landet sårbart och utvecklingen styrs i hög grad
av vad som händer i världsekonomin. De ekonomiska problemen i
Europa och USA har Singapore i viss mån kunnat kompensera genom
ökad handel i närområdet, särskilt med Kina. När Kinas tillväxt nu
avmattats får det genomslag även i Singapore.
BNP & Tillväxt
År
2010
2011
2012
2013*
2014-
2020-2030**
2020**
BNP per Capita
59,813
64,451
65,048
N/A
N/A
N/A
Tillväxt
14,5
5,2 %
1,3 %
1-3 %
3-4 % /år
2-3 % /år
1,3 %
-2,6 %
N/A
2-3 % /år
1-2 % /år
%
Produktivitetsökning
10,7%
*prognos, **målsättning
Det senaste decenniet har tillväxten i genomsnitt legat på 5-6 % årligen.
Den biomedicinska sektorn (BMS) och tillverkningsindustrins
framgång har varit en starkt bidragande faktor till detta. En ökad
efterfrågan på bl.a. läkemedel har möts av en expansion av BMSklustret.
Nya
kemiska
industrianläggningar
har
gynnat
tillverkningsindustrin. Även byggnadssektorn, finanssektorn och
turistindustrin har gått bra. Singapores goda ekonomiska tillväxt de
senaste åren har också till stor del åstadkommits genom
befolkningsökning. Tillväxttakten accelererade under de år då Singapore
tog emot stora mängder utländsk arbetskraft.
Sveriges Ambassad
Singapore
Promemoria
2013-09-20
Under 2012 bromsade tillväxten in. Detta ses till stor del som ett
resultat av en ekonomiskt orolig omvärld vilken i sin tur lett till negativa
resultat
inom
framförallt
elektronik-,
tillverkningoch
transportsektorn.
Trots detta fokuserar 2013 års budget inte på kortsiktiga åtgärder för att
få fart på tillväxten. Istället prioriteras strukturreformer som på längre
sikt skall ge Singapore en mer kvalitativ tillväxt där
produktivitetsökningar i större utsträckning skall driva tillväxten,
istället för import av billig utländsk arbetskraft. Åtgärder som stöd till
låginkomsttagare, skattelättnader och subventionerade lönehöjningar
kommer sannolikt ha en positiv inverkan på tillväxten. Dock kommer
den minskade arbetskraftsinvandringen agera dämpande på tillväxten
den närmsta tiden, innan de eftersträvade produktivitetsökningarna får
genomslag.
Tillväxtprognosen för 2013 ligger på 1-3 %. Tillverkningsindustrin,
finans- och försäkringsbranschen och byggsektorn förväntas agera
drivkraft medan detaljhandeln spås sämre tillväxt. Prognosen bygger på
modesta nedskärningar i den amerikanska ekonomin och en någorlunda
stabil utveckling i eurozonen, där framförallt det senare är ett stort
orosmoln för den singaporianska ekonomin.
I
samband
med
omställningen
till
en
mer
kvalitativ,
produktivitetsdriven tillväxt räknar Singapore med att denna i framtiden
kommer vara lägre än det senaste decenniet. Målsättningen är att ha en
tillväxt på mellan 3-4 % under åren fram till 2020 och därefter mellan 12 % fram till 2030. Förhoppningen är att denna bara till hälften ska
drivas av ökad arbetskraft och att produktivitetsökningar ska stå för
resten.
En förutsättning för att uppnå detta är dock att man lyckas bibehålla
och utveckla redan gjorda landvinningar inom en rad sektorer (t.ex. den
biomedicinska), samtidigt som man är öppen för förändringar och
nyskapande. Därför läggs stor energi på att stimulera nytänkande och
attrahera utländska aktörer till "nya" näringssektorer och affärsidéer.
Kreativa yrken, kultur och livsstil, miljö/”clean tech”, transport och
utbildning är områden där man ser stor framtidspotential. Målet är att
fortsätta utveckla landet till en stark kunskapsbaserad ekonomi.
3(8)
4(8)
Promemoria
Sveriges Ambassad
Singapore
2013-09-20
Regeringen önskar också bibehålla Singapores attraktionskraft som bas
för multinationella företags regionala aktiviteter. Samtidigt varslas det
om att statens kostnader för att behålla dessa företag i landet kan stiga
med tiden och att den ekonomiska strukturen på sikt måste ge större
plats
åt
inhemska
småoch
medelstora
företag
med
lönsamhetspotential. Därför satsas mer på entreprenörskap och stöd till
småföretagare.
Arbetsmarknad
År
2010
2011
2012*
2013
2014-
2020-
2020**
2030**
Befolkning (milj)
5,077
5,184
5,312
N/A
5,8 – 6
6,5 – 6,9
Arbetskraft (milj)
3,136
3,237
3,362
N/A
+1-2% /år
+1% /år
Arbetslöshet (%)
2,2
2,1
2,0
2,1
N/A
N/A
Utl. arbetstillstånd
871,200
908,600
952,100
N/A
+1% /år
+1 % /år
*preliminära siffror, **prognos
En åldrande befolkning tillsammans med mycket låga nativitetstal ställer
den singaporianska ekonomin inför stora utmaningar framöver. Man
talar om en ”silver tsunami” och beräkningar visar att om nuvarande
trend håller i sig kommer endast 2,1 medborgare i arbetskraften försörja
en pensionär år 2030. Förutom olika åtgärder för att öka barnafödandet
är Singapore därför fortsatt beroende av den arbetskraftinvandring som
hittills drivit en stor del av den ekonomiska utvecklingen.
Att regeringen nu söker reformera den singaporianska ekonomin till
mer kvalitativ, produktivitetsdriven tillväxt beror till stor del på ökat
missnöje från den singaporianska befolkningen över den stora
arbetskraftsinvandringen.
Man upplever dels att billig utländsk
arbetskraft håller nere lönenivån och att högutbildad utländsk
arbetskraft ”stjäl” arbeten från Singaporianer. Dessutom upplevs en
överbelastning i landets infrastruktur, ökad trängsel och stigande
bostadspriser. Regeringen har svarat med att strama åt beviljandet av
arbetstillstånd och man har även stramat åt de kvoter som finns för
antal utländska anställda på företagen.
Den stramare policyn, kombinerat med Singapores redan låga
arbetslöshet, har dock lett till att vissa företag upplever brist på
5(8)
Promemoria
Sveriges Ambassad
Singapore
2013-09-20
arbetskraft och ökade kostnader. Situationen är något av ett dilemma
för Singapore då attraktionskraften för utländska företag är en viktig del
av ekonomin.
Löner, inflation & växelkurs
År
2010
2011
2012
2013*
2014-2020*
BNI per capita
57,603
63,921
64,310
N/A
N/A
Inflation
2,8 %
5,2 %
4,6 %
3-4,5 %
3-4,5 %
Växelkurs mot Euro
1,71(dec)
1,68(dec)
1,62(dec)
1,61(apr)
N/A
*prognos
Den strypta arbetskraftsinvandringen kommer sannolikt pressa lönerna
uppåt, speciellt i tillverkningsindustrin. Prognosen pekar dock på att en
allt större del av arbetskraften i framtiden kommer arbeta i högutbildade
sektorer, s.k. PMET-arbeten (Professional, Managerial, Executive och
Technical jobs). Prognoserna för löneutvecklingen i dessa sektorer är
mer osäkra och beror delvis på i vilken utsträckning de eftersträvade
produktivitetsökningarna infrias. I budgeten för 2013 lanserade
regeringen en ”Wage Credit Scheme”. Genom att subventionera 40 %
av löneökningarna inom de närmsta tre åren vill regeringen hjälpa
företagen att ställa om till den nya kvalitativa tillväxten.
De senaste åren har Singapore känt av en hög inflation jämfört med de
senaste decennierna, en nivå som sannolikt också kommer bestå under
de närmsta åren framöver. Den strypta arbetskrafttillgången med
löneökningar som följd är en viktig orsak till detta, ökade bostadspriser
en annan.
Singapore bedriver en ovanlig form av penningpolitik där växelkursen,
inte räntorna, är centralbankens huvudsakliga styrmedel. Denna policy
är ett resultat av landets stora handelsberoende där nästan alla
konsumtionsvaror och livsmedel importeras. Penningpolitiken fungerar
effektivt mot importerad inflation men sämre mot inhemskt som löner
och bostadspriser.
Inflationsläget gör att den singaporianska centralbanken (Monetary
Authority of Singapore) troligtvis fortsätter låta den redan starka
Singapore dollarn uppvärderas (appreciera) under 2013.
6(8)
Promemoria
Sveriges Ambassad
Singapore
2013-09-20
Handel
År
2010
2011
2012
2013
Import
18,8
8,6
3,2
N/A
Export
20,7
7,5
-0,9
N/A
Import från Sverige
27
5,5
2,7
N/A
Export till Sverige
19
7,2
-42
N/A
Förändring mot föregående år i %
Singapores ekonomi är alltså starkt exportberoende. De ekonomiska
problemen i Europa och USA avspeglas tydligt i exportsiffrorna, som
har en nedåtgående trend. Speciellt är det elektroniksektorn som går
trögt och den starka Singapore dollarn gör att trenden ser ut att bestå.
Grannlandet Malaysia är Singapores viktigaste handelspartner, tätt följt
av EU och Kina. Singapore och EU lyckades i december 2012 nå enighet
om ett frihandelsavtal, till vilket kopplas ett partnerskaps- och
samarbetsavtal. EU-kommissionen och Singapore enades om de sista
detaljerna i frihandelsavtalet i september 2013 varmed avtalet
paraferades av chefsförhandlarna från Europeiska kommissionen och
Singapores regering. EU hoppas att avtalet ska bana väg för fler
frihandelsavtal med länder i Sydostasien. Avtalet ska nu godkännas av
Singapores parlament, EU-parlamentet och EU:s medlemsländer.
Sedan 2010 finns även ett frihandelsavtal mellan ASEAN och Kina. Det
finns en politisk vilja att ytterligare stärka handelssamarbetet i regionen.
Singapore och Kina har sedan 2008 genom undertecknade av
frihandelsavtal stärkt samarbetet ytterligare för att liberalisera handeln
mellan länderna. Större bilaterala projekt mellan Singapore och Kina
inkluderar ”China-Singapore Suzhou Industrial Park, Sino-Singapore
Tianjin Eco-City and Sino-Singapore Quangzhou Knowledge City”.
I november 2012 lanserades avsikten att uppnå en ”Regional
Comprehensive Economic Partnership”, på sikt ett frihandelsområde som
skulle omfatta ASEAN+6 (Kina, Korea, Japan, Australien, Indien och
Nya Zeeland). Singapore tillhör också kretsen stater som förhandlar ett
frihandelsavtal inom ramen för det USA-drivna frihandelsprojektet TPP
(”Trans Pacific Partnership”).
7(8)
Promemoria
Sveriges Ambassad
Singapore
2013-09-20
Den 1 september 2013 trädde ett frihandelsavtal mellan Singapore och
GCC (Gulf Cooperation Council) i kraft. GCC består av sex länder i
Mellanöstern (Bahrain, Kuwait, Oman, Qatar, Saudiarabien och
Förenade Arabemiraten.) Singapore är det första landet som inte är
beläget i Mellanöstern som GCC ingått ett frihandelsavtal med. Detta
avtal knyter an till de redan existerande bilaterala och ekonomiska
banden mellan Singapore och GCC- länderna.
Singapore är Sveriges största exportmarknad i Sydostasien och sjätte
största i Asien. Under 2012 ökade Sveriges export till Singapore
marginellt. Totalt omfattade Sveriges export till Singapore 8,618
miljoner SEK under 2012, dvs. 0,7 % av Sveriges totala export.
Den svenska företagsnärvaron i Singapore är betydande. Omkring 250
svenskrelaterade företag finns i landet, vilka har över 7,000 personer
anställda. Försäljning och service är inriktningen för de flesta företagen
men några har även tillverkning (ABB, Tetra Pak, Perstorp och Berg
Propulsion). Andra företag har regionala centrallager i landet (SKF,
Sandvik och Seko Tools). De svenska bankerna SEB, Handelsbanken
och Nordea har större regionkontor i Singapore och Svensk
Exportkredit har sitt kontor i Singapore.
Singapore som finansiellt centrum
År
2010
2011
2012
2013
Fixed Asset Investments, SGD (mdr)
12,9
13,7
16
N/A
Singapore rankas högst på Världsbankens lista över var det är enklast att
göra affärer och landet är ett viktigt regionalt finanscenter med ca 700
lokala och utländska finansiella institutioner. Singapores börs, som leds
av svensken Magnus Böcker, har ca 800 listade företag och växer stadigt.
Börsen har en hög representation av internationella företag och har på
senare tid bl.a. sett en kraftigt växande obligationsmarknad.
I januari 2013 fick ”Industrial & Commercial Bank of China”
klartecken till att börja bedriva valutahandel med kinesiska Renminbin
(RMB) i Singapore, något som tidigare endast Hong Kong och Taipei
haft tillstånd att göra utanför kinesiska fastlandet. Möjligheten stärker
ytterligare Singapores status som ett av de främsta finansiella naven, inte
Sveriges Ambassad
Singapore
Promemoria
2013-09-20
minst vad gäller valutahandel. Vidare etablerades nyligen ett Yuan
Clearing institut i Singapore för att ytterligare effektivisera hanteringen
RMB valutahandeln. Singapores redan starka position som ett center för
handel med järnmalm (iron ore trading) förväntas stärkas ytterligare
med hänsyn till RMB valutahandelskapaciteterna i Singapore.
Investeringarna ökar också kraftigt i landet och förra året noterades
nytt rekord av ”Fixed Asset Investments”. Utländska företag erbjuds
konkurrenskraftiga villkor, skatten för företag är 17 % och skatten för
varor och tjänster (GST) är 7 %.
Singapore är en framgångsrik marknadsekonomi men har också starka
inslag av statliga ekonomiska intressen i flera sektorer. De två stora
statliga investmentbolagen Temasek Holdings och Government
Investment Corporation (GIC) hör till de största statliga
investmentbolagen i världen.
8(8)