Information från bolaget 2017-02-08
Mer information om RhoVac AB:s cancervaccin
Det är många intresserade aktieägare som hör av sig med frågor och kommentarer beträffande bolaget och
utvecklingsprojektet till RhoVac AB (”RhoVac”). Bolaget är tacksamt för det intresse som aktieägarna visar projektet
och avser att med bästa förmåga svara på alla frågor. I detta nyhetsbrev fokuserar RhoVacs VD Anders Ljungqvist på
några av de frågor som är återkommande.
Adjuvans: Vid i stort sett alla behandlingar med ett vaccin används en så kallad adjuvans. Syftet med en adjuvans är att förstärka
den immunologiska responsen. Det finns olika adjuvanser på marknaden utvecklat till olika ändamål. RhoVac använder en
adjuvans som är specifikt utvecklad för terapeutiska cancervacciner (och även vacciner för behandling av HIV). Adjuvansen
heter Montanide™ ISA 51 VG och produceras av det franska bolaget Seppic som är ett dotterbolag i Air Liquide-koncernen.
Montanide™ ISA 51 VG är troligen den mest använda adjuvansen i utvecklingen av terapeutiska cancervacciner och det finns
över 20 års erfarenhet med denna adjuvans. Över 20 000 patienter i Europa, Japan, USA och Sydamerika har blivit behandlade
med Montanide™ ISA 51 VG i olika kliniska cancerstudier (fas I, II och III). Cirka 100 av dessa studier är publicerade och en
sammanställning visar att denna adjuvans är väl tolererad. De vanligaste biverkningarna är lokal smärta, ömhet, rodnad och
svullnad vid injektionsstället. Mer sällan ses även influensaliknande symptom. Montanide™ ISA 51 VG får inte förväxlas med
andra Montanide-varianter, som är specifikt utvecklade för bl.a. veterinär användning – dessa används inte i terapeutiska
cancervacciner.
I november 2016 skrev jag i ett nyhetsbrev om proteinet RhoC baserat på professor Anne Ridleys information om vad vi idag
vet om detta protein, baserat på publicerade forskningsresultat. Forskningsresultaten stöder konceptet att använda RhoC i
behandling av metastaserande cancer och professor Ridley sammanfattar:
- ”RhoC har potential att vara ett mål för terapeutisk behandling av cancer och kan förväntas att ha få biverkningar, eftersom
det inte verkar påverka immuncellsfunktion eller påverka osteoklaster (celler som bryter ner vävnad) i ben. Dessutom är det
med anledning av att RhoC mycket sällan muterar i humana cancerformer osannolikt att de kloner som kan vara resistenta
mot RhoC-antigener kommer att finnas.”
Många aktieägare frågar specifik om det inte är ett problem att RhoC finns inne i cellen (intracellulärt protein). Jo, det kan vara
ett problem om man med en behandling försöker att ned-reglera proteinet, t.ex. med antikroppar. Dock är konceptet inte vid en
behandling med ett cancervaccin att reglera uttrycket (koncentrationen) av proteinet, men istället att eliminera de celler som
innehåller överuttryckt protein (RhoC). Med ett cancervaccin ska vi således inte in i cellen, vilket innebär att det faktum att
proteinet är intracellulärt således inte ett problem när behandlingskonceptet är ett terapeutiskt cancervaccin som RhoVacs
cancervaccin är.
Proteinet RhoC är ett kroppseget protein, även kallat ”self-antigen”, och det kan tyckas konstigt att immunsystemet kan reagera
mot RhoC i metatastaserande cancerceller, men inte mot RhoC i normala celler. Uttrycket (eller koncentrationen) av RhoC i
normala celler är lågt – man säger att utrycker är ”silenced” (tystas) och immunförsvaret uppfattar det som normala celler i
kroppen och angriper därför inte dessa celler, medan i celler med metastatisk potential är RhoC överuttryckt (hög koncentration)
och immunförsvaret betraktar dessa celler som "främmande" och kommer därför att angripa för att eliminera cellerna. Med
anledning av skillnaden i uttrycket av proteinet i normala celler och i metastaserande celler går det att – förutsatt att det finns
en bra antigen – etablera en relevant immunologisk respons även mot kroppsegna proteiner och det intressanta är att
immunförsvaret inte angriper normala celler där detta protein, som tidigare nämnts, är ”silenced”. Teoretiskt kan detta fenomen
vara svårt att förklara, men erfarenheten visar att det inte iakttagits allvarliga effekter vid behandling med terapeutiska
cancervacciner. Det finns många vetenskapliga publikationer om just detta ämne och t.ex. Rhama och medarbetare ⃰ skrev år
2014 en uppmärksammad artikel i ”Clinical Cancer Research” där de genomgick den toxikologiska profilen i 239 kliniska
studier med terapeutiska cancervacciner. Sammanfattningen av studien är att risken för allvarlig toxicitet vid behandling med
terapeutiska cancervacciner är extremt låg.
Som ovan nämnt kan immunsystemet etablera en relevant immunologisk respons mot ett överuttryckt kroppseget protein, men
det kan fortfarande finnas en risk för att så kallad immunologisk tolerans utvecklas. Detta betyder i korthet att immunsystemet
över tid kan vänja sig vid en antigen och därefter betrakta antigenen som ”normal”. Om detta sker kommer den del av
immunsystemet som kallas ”det adaptiva immunsystemet” inte längre att etablera en immunologisk respons och därmed uppstår
immunologisk tolerans. Detta är en potentiell risk vid alla terapeutiska cancervacciner, men specifikt med proteinet RhoC är
risken mindre, eftersom det relevanta överuttrycket inte ses i modertumören, utan först när cellerna metastaserar (sprids), vilket
är i en relativt sen utvecklingsfas av sjukdomen. Det adaptiva immunsystemet har således varit exponerat i relativt kort tid när
behandlingen startas, varför risken för immunologisk tolerans reduceras.
Jag hoppas att denna korta sammanfattning av några komplexa frågor om cancervaccin gav en bättre förståelse för det
utvecklingsprojekt vi arbetar med inom RhoVac.
Vänliga hälsningar,
Anders Ljungqvist – VD, RhoVac AB
Telefon: +45 4083 2365
E-post: [email protected]
⃰ Rahma OE, Gammoh E, Simon RM and Khleif SM. Is the 3+3 Dose-Escalation Phase I Clinical Trial Design Suitable for Therapeutic Cancer
Vaccine Development? A Recommendation for Alternative Design. Clin Cancer Res; 2014, 20(18) 4758 – 4767.
Om RhoVac AB
RhoVac AB bedriver forskning och utveckling av immunterapeutiska läkemedel. Bolagets huvudfokus är utveckling av ett
terapeutiskt cancervaccin med potential att förhindra eller begränsa metastasering vid cancer. RhoVacs första
läkemedelskandidat har avslutat preklinisk fas och klinisk fas I/II-studie inleds primo 2017. RhoVac har sitt huvudkontor på
Medicon Village i Lund. Forskningen bedrivs sedan 2007 primärt på Universitetssjukhuset i Herlev, Danmark, av ett
forskarteam i världsklass inom sin nisch. RhoVac är noterat på AktieTorget sedan mars 2016 och har cirka 1 700 aktieägare.
Aktien handlas under tickern RHOVAC. Läs mer på www.rhovac.com
