Linköpings universitet
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV)
Samhälls- och kulturanalys (SKA)
Uppsats/fältarbete 740G62
Starka kockar och pyssliga
kallskänkor
– Genusperspektiv på kockyrket
Linnea Ekman
Kristiné Kristedt
Handledare: Zoran Slavnić
Sammanfattning
I den här intervjustudien ligger fokus på manliga kockar och deras berättelser kring arbete,
identitet och könsroller. Ur ett homosocialt perspektiv och med Yvonne Hirdmans
genussystem som grund, så analyseras och tolkas informanternas utsagor och deras egna
tankar är centrala i studien. Identitet, maskulinitet och könssegregering ligger i fokus och
på vilket sätt som normer kring kön skapas inom branschen. Kockbranschen, liksom
svensk arbetsmarknad i hög grad, är könssegregerad och män och kvinnor arbetar med
skilda uppgifter i hög utsträckning. Exempelvis förefaller kvinnor i större utbredning
arbeta som kallskänkor och inom storkök, medan män syns mer i fina restaurangkök och i
tävlingssammanhang. Kockarna har använt sig av olika förklaringsmodeller till varför det
är på det sättet och utifrån valda perspektiv har tolkningar gjorts. En jargong i köken, som
ur ett homosocialt perspektiv utesluter bland annat kvinnor, har identifierats som rådande
i köken och kan framstå som en möjlig förklaring till könssegregeringen i branschen. En
annan aspekt är att kvinnor inte förväntas klara av den höga fysiska belastning som
informanterna menar förekommer i köken. Att framställa yrket som tungt och något som
inte kvinnor klarar av, bidrar även till att behålla en högre plats inom hierarkien och värna
om yrkets status.
Nyckelord
Maskulinitet, identitet, arbete, homosocialitet, könssegregering.
Förord
Ett stort tack till de kockar som har deltagit i intervjuer och generöst delat med sig av sina
erfarenheter från yrket. Vi vill också tacka vår handledare Zoran Slavnić som har kommit
med användbara tips under arbetets gång.
Innehåll
STARKA KOCKAR OCH PYSSLIGA KALLSKÄNKOR – GENUSPERSPEKTIV PÅ
KOCKYRKET ................................................................................................................................... 1
INLEDNING ........................................................................................................................................... 1
DISPOSITION.......................................................................................................................................... 1
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ............................................................................................................... 2
AVGRÄNSNING OCH URVAL................................................................................................................... 2
BAKGRUND ........................................................................................................................................... 3
TEORI ................................................................................................................................................... 3
GENUSSYSTEM ...................................................................................................................................... 3
GENUSMÄRKNING OCH ARBETSLIV ....................................................................................................... 4
MASKULINITETSFORSKNING ................................................................................................................. 5
HOMOSOCIALITET ................................................................................................................................. 5
TIDIGARE FORSKNING ........................................................................................................................... 6
NYCKELBEGREPP................................................................................................................................. 7
IDENTITET ............................................................................................................................................. 7
SEXUELLA TRAKASSERIER OCH SEXISM................................................................................................. 8
KÖN OCH GENUS ................................................................................................................................... 9
METOD ................................................................................................................................................. 9
KVALITATIVA INTERVJUER ................................................................................................................... 9
METODREFLEKTION ............................................................................................................................ 10
TRANSKRIBERING OCH TEMATISERING ................................................................................................ 11
ANALYSMETOD ................................................................................................................................... 12
ETIK ................................................................................................................................................... 12
ANALYS .............................................................................................................................................. 14
NORMALISERAD SÄRBEHANDLING ...................................................................................................... 14
Könssegregering i branschen ............................................................................................................. 16
Biologi, kropp och ett “jävligt tungt jobb” ........................................................................................ 19
HOMOSOCIALITET OCH BRANSCHJARGONG ......................................................................................... 21
Den arga kocken - aggressivitet och identitet .................................................................................... 24
DISKUSSION........................................................................................................................................ 25
Starka kockar och pyssliga kallskänkor –
Genusperspektiv på kockyrket
Inledning
Med rockstjärnestatus och egen TV-show, med sylvassa knivar, kött som han själv har
dräpt och styckat. Med ett livsfarligt temperament står myten om 2000-talets kock, en
supermanlighet som både beundras, eftersträvas och fruktas. Vi har alla sett TV-showerna
där en ursinnig kock kastar ut sin personal som inte sällan drivs till tårar, där det jagas,
fiskas och dricks öl i en manlig gemenskap. Vi känner igen tävlingen Årets kock som under
33 år endast vunnits av en enda kvinna och på finkrogarna möts vi nästan enbart av män i
köken. Vid sidan om myten om kocken som en supermaskulinitet, så blossar en diskussion
upp i media om kvinnliga kockar som inte tillåts komma fram i branschen, som känner sig
diskriminerade och sexistiskt bemötta, som talar om en speciell jargong och kultur som
utestänger kvinnor. Och heter det inte egentligen att kvinnan ska stå vid spisen? Vart tog
husmodern med rutigt förkläde vägen? Och varför är kocken så arg?
Denna studie kommer inte att kunna besvara alla frågor, men utifrån intervjuer med
manliga kockar ämnas det att diskutera hur informanterna talar om könsroller, identitet
och maskulinitet i kockbranschen. Med avstamp i homosocialitet, genussystem och
maskulinitetsforskning kommer uppsatsen även att diskutera myten om den arga kocken,
köksjargong och sexism utifrån de manliga kockarnas eget perspektiv. Fokus ligger på
kockarnas erfarenheter och utsagor som tolkas utifrån valda teoretiska perspektiv.
Disposition
I uppsatsen presenteras först och främst syfte och frågeställningar. Därefter framställs
metoden för insamling av empirin tillsammans med tidigare forskning, valda teoretiska
perspektiv och analysmetod. Analysen är uppdelad i olika teman för att skapa en tydlighet i
resonemangen. Resultaten presenteras i diskussionen där frågeställningarna besvaras
utifrån tolkningar som gjorts i analysen.
1
Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att studera hur maskulinitet och identitet konstrueras inom
kockyrket, samt hur föreställningar om manliga och kvinnliga värden medverkar till att
skapa könssegregering inom yrket.
-
Hur konstrueras maskulinitet utifrån informanternas berättelser och går det att
koppla till yrkesidentitet?
Hur skulle könsegregering inom yrket kunna förklaras utifrån informanternas
berättelser om branschen?
Hur kan homosocial teori kopplas till informanternas utsagor?
Avgränsning och urval
Studien är avgränsad till att enbart innefatta intervjuer med manliga kockar. Anledningen
är behovet att avgränsa materialet, så att det är möjligt att sammanställa studien inom
befintlig tidsram. Det är de manliga kockarnas egen syn på maskulinitet, könsseparatism
och identitet som har varit intressant att studera. I studien som utförts har det intervjuats
kockar som intervjuledarna personligen är bekanta med, vilka i sin tur förmedlat kontakter
med ytterligare kockar som har deltagit i studien. Med andra ord så har det handlat om ett
bekvämlighetsurval och en snöbollseffekt.1 Bekvämlighetsurvalen har bidragit till att vi,
under den korta period som fanns till förfogande, fått kontakt med kockar som arbetat
inom olika verksamheter som vi annars möjligen inte hade haft tillgång till. I studien har
det intervjuats åtta manliga kockar i åldern 21-50. Några har arbetat på privata
restauranger och varit tämligen unga i branschen, och några har arbetat på en rad olika
restauranger och storkök i många år.
Genusperspektiven som har valts i den här studien har gjorts med en medvetenhet att flera
andra viktiga och intressanta aspekter inte kommer att undersökas och således inte
kommer att finnas med i resultatet. Det betyder inte att andra perspektiv inte är lika
viktiga eller intressanta, utan att just den här studien kommer att fokusera utifrån ett
genusperspektiv för att ha möjlighet att specificera och få en djupgående analys. En studie
som fokuserat på klass, etnicitet eller intersektionalitet hade kunnat få andra värdefulla
resultat, som hade visat på andra perspektiv av branschen.
1 Alan Bryman,
Samhällsvetenskapliga metoder, Liber, (Malmö, 2011), s.194 f.
2
Bakgrund
För ett par år sedan så blossade en diskussion upp i media där kvinnliga kockar anklagade
branschen för att vara sexistisk. Kockarna menade att det förekom en jargong och ett
klimat som gjorde att kvinnor systematiskt uteslöts, vilket skulle vara en förklaring till att
så få kvinnor arbetar som kockar inom framförallt restaurangbranschen. Vi är även vana
att möta bilden av kocken som en man, en myt som delvis verkar stämma, då män
dominerar bland stjärnkockar och på finkrogarna.2
Sverige har idag en könssegregerad arbetsmarknad där kvinnor och män arbetar med olika
saker och inom olika områden. Vissa yrken blir kodade som kvinnliga och vissa som
manliga.3 Det intressanta med kockarna är dock att ett yrke, som ligger så nära traditionell
kvinnlig matlagning i hemmen, har kommit att förknippas med en stark maskulin norm.
Det är även intressant att se på vilket sätt könssegregeringen inom yrket råder och hur
reproduktionen av normer kring maskulinitet och kockar ter sig.
Teori
Genussystem
Yvonne Hirdmans teori kring genussystemet formades först i en artikel från 1988:
Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Hirdman föreslår att
begreppet genus kan användas som ett samlat begrepp där den komplexa förståelsen för
”manligt” och ”kvinnligt” kan samsas, samt förståelser och tolkningar kring
könskonstruktioner. Genus skulle på så vis inbegripa de föreställningar kring kvinnor och
män som hämtar liv ur biologiska olikheter och via sociala föreställningar och praktiska
tillämpningar, som även innefattar att biologin kan förändras. Genussystemet i sig är alla
de praktiker som utförs kontinuerligt för att reproducera en ordningsstruktur av kön,
vilket bärs upp av två grundläggande principer: Isärhållandets princip: Manligt och
kvinnligt är i grunden olika och bör hållas åtskilda. Hierarkin: Mannen är normen och
kvinnan undantaget. Kvinnan underställs mannen och betraktas som avvikaren, medan
mannen står för det som är rätt och sant.
Anna Norström, ”Sexism håller kvinnor borta från finköken: ”Pratas om sperma och bröst”, Allt om
stockholm, 2014-01-16 http://www.alltomstockholm.se/restaurangbar/article4089090.aos (Hämtad 201603-30).
2
3
Tina Forsberg Kankkunen “Sociala relationer och makt i genusmärkta verksamheter” i Sociala relationer i arbetslivet,
red. Annika Härenstam & Eva Bejerot (Malmö, 2010), s. 101.
3
Hirdman hävdar att den manliga normen legitimeras genom isärhållandets princip, som
på så sätt upprätthåller kvinnans underordning av mannen. Isärhållandet upprätthålls av
en exploatering av biologiska skillnader mellan könen, samt genom att förstärka kvinnor
och män som varandras motsatser där kvinnor alltid framställs som det negativa och män
som det positiva. Hirdmans teori utgår från att genus är en process där kön görs eller
konstrueras. 4 Hirdmans begrepp har kritiserats för att det inte anses neutralt, utan skapar
hierarkier mellan könen och inte lämnar öppet för att variationer i maktpositioner skulle
kunna förekomma. Inte heller förekommer det variationer i genussystemet utan det
beskrivs som statiskt, vilket inte alltid stämmer med praktiken. Britt-Marie Thurén talar
för ett omvandlande av genussystembegreppet där tillförandet av begrepp såsom styrka,
räckvidd och hierarki skulle möjliggöra en tydligare bild av olika variationer av
genussystem. Genussystemet verkar inte heller ensamt som maktstruktur, utan även andra
hierarkier såsom klass och etnicitet måste alltid finnas med och tas hänsyn till.5
Genusmärkning och arbetsliv
Tina Forsberg Kankkunen talar om att könssegregering mellan kvinnor och män, både
historiskt sett likväl som idag, är en rådande norm. Antingen handlar det om att kvinnor
och män har olika arbetsplatser eller skilda uppgifter på arbetsplatserna. Enligt Forsberg
Kankkunen bidrar åtskillnaden till att omöjliggöra för de olika parterna att jämföra sig
med varandra och förklara bort eventuella skillnader med andra aspekter än just kön. En
arbetsplats kan vara genusmärkt på så vis att det inte handlar om att det enbart är kvinnor
eller män som arbetar på platsen, utan att arbetsplatsen är strukturerad utifrån kön. På så
vis att den ses som naturlig för det ena könet, samt sammankopplas med föreställningar
om könets föreställda handlingsmönster. I mansdominerande branscher så verkar ett mer
dynamiskt agerande och möjligheter till att ställa högre krav, medan kvinnligt kodade
arbetsplatser förknippas med ansvarsfullhet, lugn och försiktighet. Genusmärkningen
präglas av att de som arbetar inom en genusmärkt miljö agerar därefter, det vill säga
handlar utifrån föreställningarna om ett specifikt könskodat handlingsmönster.
Genusidentiteterna är inte beständiga men det som förefaller oförändrat handlar om att
det manligt kodade har en högre status än det kvinnliga och således innehar mer makt och
högre lön.6 Ett exempel på hur genuskodningen förändras över tid är genom hur en
servitör på en finkrog varit manligt stämplat med hög status, till att bli ett kvinnligt kodat
yrke och inneha lägre status.7 Ett annat exempel som knyter an till vår studie handlar om
4
Yvonne Hirdman, Gösta och genusordningen (Stockholm, 2007), s. 210-218.
Lena Gemzöe, Feminism (Stockholm, 2012), s. 94.
6 Forsberg Kankkunen, s. 101 f.
7 Inger M Jonsson, Tobias Nygren & Marianne Pipping Ekström “Mentorskap, mat- och vinkunskap, arbetskläder,
yrkesbenämningar” i red. Marianne Pipping Ekström Genus på krogen (Linköping, 2006), s. 14.
5
4
hur storköksyrket traditionellt är kvinnligt kodat och har låg status, medan restaurangkök
är manligt kodat och innehar högre status. 8
Maskulinitetsforskning
R. W Connell beskriver hur genus är föränderligt i förhållande till socialt samspel och
konstrueras genom interaktion, vilket är ett framträdande tema inom genussociologin och
ligger till grund för senare tids maskulinitetsforskning. “Maskulinitet konstrueras i
vardagslivet”, skriver Connell. 9 Inom maskulinitetsforskningen studeras allmänna
uppfattningar kring maskulinitet, samt hur de omskapas inom sociala praktiker snarare än
att studeras som existerande normer. Connell jämför idrottsvärlden och dess strukturer att
skapa och forma maskulinitet med arbetslivet, och hävdar att samma sorts strukturer och
maskulinitetsformanden existerar på de båda fälten. Arbetarklassmaskulinitet och
medelklassmaskulinitet skiljer sig åt och formar olika typer av maskulinitet, men är enligt
Connell medvetna processer. Forskare har intresserat sig för klasskillnader inom
maskulinitetsforskning och tagit fasta på att det existerar olika typer av maskuliniteter som
utmärker sig i relationen till varandra genom förbund, hegemoni och underordning. 10
Connell menar att maskulinitet inte är ett enhetligt ämne som är passande för en
generaliserande vetenskap, utan snarare bör ses som en struktur. På det sättet är det ändå
möjligt att tillgodogöra sig en sammanhängande kunskap inom området. 11
Homosocialitet
I Rekrytering av företagsledare - en studie i homosocialitet skriver Charlotta Holgersson
om homosocialitet eller homosocial teori. Teorin myntades av Jean Lipman-Blumen 1976
och handlar om könssegregering inom organisationer. Blumen menar att maktpositioner
tillhör män inom samhället i stort och likaså inom organisationer, vilket bidrar till att män
interagerar med andra män. I och med att män har makten så får de sina behov
tillgodosedda tillsammans med andra män, vilket är det som gör män homosociala, menar
Lipman-Blumen. Kvinnor som inte besitter samma strukturella makt blir således inte en
homogen grupp, eftersom kvinnor i högre utsträckning är beroende av att söka sig till män
för att få tillgång till samma makt. Rosabeth Moss Kanter hävdar att män föredrar män,
vilket bidrar till att män innehar och dominerar maktpositioner inom organisationer och
vidare reproducerar sig själva.12
8
Jack Lainpelto & Karin Lainpelto, Den dolda kunskapen (Lund, 2012) s. 27 ff.
9
R.W. Connell, Maskuliniteter (Göteborg, 2008), s. 69.
Connell, s. 69 ff.
11
Connell, s. 109.
12
Charlotte Holgersson, Rekrytering av företagsledare: en studie i homosocialitet, (Stockholm, 2003) s. 45.
10
5
Enligt Gerd Lindgren så förekommer en jargong inom manliga grupper där män bekräftar
varandra inom en idealbild där män tvingas anpassa sin manlighet. Den manliga normen
kan ta skilda uttryck i olika manliga grupper, men präglas alltid av en maktstruktur där
kvinnor är underordnade. Lindgren hävdar att det inte är en medveten position som
männen använder sig av för att förtrycka kvinnor, utan snarare ett resultat av en inbördes
maktkamp. Resultatet blir att män utvärderar varandras manlighet och kvinnor utgör en
slags valuta för att förbättra den inbördes rangen. Lindgren beskriver det som en
hegemonisk maskulinitet som ligger till norm för samhällets ideala föreställning. I
helmanliga grupper kan sexistiska skämt och liknande verka sammanhållande och
förstärkande i gruppen, och män som inte reproducerar rådande normer riskerar att
hamna utanför. Paul Thompsom och David McHugh menar att män kontrollerar sociala
relationer och sin egen självbild genom ett identitetsarbete som söker skilja mannen från
avvikare såsom kvinnan, och identifiera honom med andra starka manliga identiteter.13
Det finns även en viss kritik mot att använda sig av begreppet homosocialitet för att
beskriva männens vänskapliga relationer till varandra, eller männens makt över
kvinnorna. Marcus Herz och Thomas Johansson poängterar att homosocialitet kan
problematiseras då den manliga homosociala miljön inte är tillgänglig för samtliga män.
De män som utestängs från homosociala sammanhang likt kvinnor, är exempelvis de män
som inte passar in under kategorin “den heterosexuella, vita mannen”. Genom att
analysera begreppet intersektionellt, med exempelvis klass eller etnicitet, uppstår det då en
problematik då alla män inkluderas i de homosociala miljöerna. 14
Tidigare forskning
I antologin Genus på krogen talar Helena Lindqvist om hur forskningen inom
restaurangbranschen varit begränsad utifrån ett genusperspektiv och hur arbetet varit
könssegregerat.15 Lindqvist beskriver bland annat könskonstruktion utifrån
serveringspersonalens perspektiv och behandlar hur serveringsyrket har gått från att varit
manligt kodat till att bli feminiserat. Kvinnor ansågs bättre lämpade att servera, smidigare
och mer behagliga inför gästerna. Förändringen skedde i och med att maten inte längre
färdigställdes av en hovmästare i matsalen, utan lades upp direkt på tallrikar och
serverades direkt från köket. I och med det ansågs “vem som helst” kunna servera och
behovet av tilltalande och behaglig serveringspersonal tilltog istället, något som ansågs
förbihållet kvinnor. Lindqvist nämner också att en maskulinisering av kockyrket skedde
13
Holgersson, s. 49 f.
Marcus Herz & Thomas Johansson, Maskuliniteter: kritik, tendenser, trender (Malmö, 2011), s.135.
15 Helena Lindqvist, “Lågstatusjobb på högstatuskrogar”, i Genus på krogen, red. Marianne Pipping Ekström (Örebro,
2006), s, 41.
14
6
under samma period, mellan 1970-1990. Kvinnor ansågs helt enkelt inte att passa i
finköken, bland annat på grund av att arbetet ansågs för fysiskt påfrestande. En paradox i
sig då kvinnor mycket väl kunde tänkas arbeta i kök som ansågs mindre “fina”. 16
Jack Lainpelto och Katrin Lainpelto skriver i avhandlingen Den dolda kunskapen hur
statusen på serviceyrken inom hotell- och restaurang har lyfts i och med att upplevelsen i
sig har fått ett mervärde. Att äta på restaurang eller övernatta på hotell har, förutom
aspekten att tillfredsställa våra mest grundläggande behov, blivit en upplevelse där
kvaliteten på hotellet och maten är centralt. Dock talar Lainpeltos om en annan aspekt av
restaurangbranschens status och hur yrken som innefattar arbetsmoment som lätt kan
kopplas till traditionellt obetalt, kvinnligt kodat hemarbete, traditionellt haft låg status och
låga löner. Lainpeltos beskriver en femininiseringsprocess som visar på samband mellan
låg status, okvalificerade arbetsuppgifter, låg lön och störst andel kvinnor inom yrket.
Feminiseringsprocessen anses än idag ligga till grund för att hushållsrelaterade arbeten
och arbeten inom omsorg har låg lön och låg status. Även inom restaurangbranschen är
olika yrkesgrupper hierarkiskt uppdelade där det som anses småskalighet och
hantverkarmässigt såsom restaurangkök, har högre status. Dessa tjänster innehas oftare av
män, medan storkök och liknande mer storskaliga yrken anses ha lägre status och kräva
mindre specifika kunskaper. Inom de arbetsområdena finns även de flesta kvinnliga
kockarna, även om Lainpeltos hävdar att oavsett kön på kocken så fungerar hierarkin
likadant. Alltså en kvinnlig restaurangkock innehar högre status än en manlig
storkökskock.17
Nyckelbegrepp
Identitet
Begreppet identitet är något som är genomgående i hela uppsatsen. När identitet berörs i
studien är det främst yrkesidentitet och könsidentitet som framhävs. Hans Robertsson
förklarar begreppet yrkesidentitet i sin avhandling Maskulinitetskonstruktion,
yrkesidentitet, könssegregering och jämställdhet. I avhandlingen beskrivs yrkesidentitet
som en konsekvens av ett samspel mellan människor. När ett samspel mellan människor
sker, uppstår därmed yrkesidentitet utifrån hur samspelet då blir besvarat och upplevt. De
förenade uppfattningar människor har om kön och yrke spelar också roll i huruvida vi
skapar samt återskapar innehållet i det vi anser är en yrkesidentitet, samt hur vi definierar
vad som är kvinnligt och manligt. Exempelvis associeras sjuksköterskor med kvinnor,
medan läkare sammankopplas med män. Då vi spenderar en stor del av vårt liv på
16
17
Lindqvist, 67 ff.
Jack Lainpelto & Karin Lainpelto, Den dolda kunskapen (Lund, 2012), s. 27-30.
7
arbetsplatsen, blir det en naturlig plats där identitet konstrueras. Vi människor har med
oss egna önskemål och föreställningar om både kön- och yrkesroller, på exempelvis
arbetsplatsen. På det sättet påverkar vi ständigt de processer som bildar kön- och
yrkesidentitet.18 I uppsatsen studeras identitet genom att se på hur informanterna
uttrycker sig gemensamt om vilka uppfattningar det finns om kön, samt om hur det talas
om informanternas arbete överlag.
Sexuella trakasserier och sexism
En amerikansk jämställdhetskommission vid namn Equal Employment opportunity
commission, definierar begreppet sexuella trakasserier såhär; begäran av sexuella tjänster,
ovälkomna sexuella närmanden, verbalt eller fysiskt beteende av sexuell natur, samt att
dessa beteenden blir villkor för anställningen. Studier har påvisat att män och kvinnor ser
olika på begreppet, dels hur det uttrycker sig samt vilka medföljande konsekvenser det
finns av det. 19 I analysen handlar dessa begrepp främst om huruvida en sexistisk jargong
kan förekomma i köket.
I analysarbetet möter vi begrepp som handlar om sexuella trakasserier och sexism. Anna
Wahl skriver i Könsstrukturer i organisationer att kvinnor som arbetar inom
mansdominerande yrken får i en högre omfattning en medvetenhet om sexuella
trakasserier på arbetsplatsen. Det förklaras genom att kvinnornas närvaro får männen att
känna sig hotade då, den manliga dominansen på arbetsplatsen blir utmanad. Genom att
då tydliggöra arbetskamratens underordnade “femininet”, säkrar den hotade mannen sin
position. Wahl belyser även hur sexuella trakasserier blev ett begrepp i forskning om
situationer i arbetslivet för kvinnor först på 70-talet. Genom att begreppet skapades där,
synliggjordes det även i offentligheten då sexuella trakasserier tidigare ansågs som något
dolt, eller privat. Ett sexuellt beteende på arbetsplatsen uppfattas oftare av kvinnor som en
sexuell trakassering. Att män betraktar att de är utsatta för sexuella trakasserier, är enligt
Wahls avhandling något ovanligt. 20 Charlotte Holgersson skriver i sin doktorsavhandling
Rekrytering av företagsledare - en studie i homosocialitet, hur sexistiska skämt uttrycker
en effekt av sammanhållning i grupper som består av män. Studier som har utförts om
mäns sexistiska förhållningssätt mot kvinnor visar att det är ovanligt att män ställer sig
emot dessa beteenden, då de riskerar sin status i gruppen.21
18
Hans Robertsson, Maskulinitetskonstruktion, yrkesidentitet, könssegregering och jämställdhet,(Stockholm, 2003),
s.19-21.
19 Wahl, s.108.
20 Anna Wahl, Könsstrukturer i organisationer: kvinnliga civilekonomers och civilingenjörers karriärutveckling,
(Stockholm, 2003), s.107-109.
21 Holgersson, s.49.
8
Kön och genus
Begreppet genus används ofta för att markera en motsättning mellan det som ofta kallas
biologiskt kön och de inverkningar som sociala och kulturella värden har på våra
tolkningar av kön. Föreställningar kring manlighet och kvinnlighet grundar sig i
samhällets kultur och värderingar kring vad som betraktas som könsspecifikt och är inget
som enbart berör kroppar. Exempelvis är sysslor och arbeten ofta starkt genuspräglade.
Enligt Yvonne Hirdman är genus ingenting som vi är utan en pågående process och något
som ständigt skapas och görs.22 I studien kommer begreppen män och kvinnor användas,
och då syfta till de kulturella föreställningar som ofta benämns som genus. Vi kommer
även att tala om biologi och kropp och då hänvisa till män eller kvinnor och de biologiska
och kulturella skillnaderna som vanligtvis förknippas med “man” eller “kvinna”. Genus och
kön är komplext och i praktiken är det inte alltid möjligt att dela upp människor i endast
två könsidentiteter. Dock, för att kunna studera strukturella skillnader, så har vi bedömt
att ett visst mått av generalisering är nödvändigt.
Ordlista - branschbegrepp
Kallskänka/kallskänken - En kallskänka bereder och tillagar kalla rätter ofta desserter och
förrätter och kallskänken är platsen där kallskänkan arbetar.
Restaurangkök - Köket i en restaurang.
Storkök - Ett större kök som vanligtvis tillagar mycket stora volymer mat, ofta till
kommunala verksamheter såsom skolor och äldreomsorg.
Varmkök - Den delen av ett restaurangkök där de varma rätterna tillagas.
Metod
Kvalitativa intervjuer
För att genomföra den kvalitativa studien, valdes intervjuer som insamlingsmetod.
Observationer finns också som ett alternativ för kvalitativa studier, särskilt om
frågeställningen riktar sig mot olika beteenden eller sociala samspel. Då avsikten var att få
svar på tankar som kommer direkt från varje enskild informant, ansågs det att intervjuer
blev mest relevant för studien.23 Intervju som metodform ger forskaren möjlighet att förstå
intervjupersonens livsuppfattning, samt att ta del av människors erfarenheter.
22 Ylva
Ulfsdotter Eriksson, Yrke, status & genus (2006, Göteborg) s. 30 f.
“Intervjuer”, i Etnologiskt fältarbete, red. Lars, Kaijser & Magnus, Öhlander
(Lund, 2011), s.85 f.
23 Eva,Fägerborg,
9
Forskningsintervjun är ett professionellt samtal som grundar sig i vardagslivet och syftet är
att producera kunskap, vilka är aspekter som har motiverat oss till valet av denna metod.24
Inför planeringen av fältarbetet funderades det främst på om det skulle genomföras
fokusgruppsintervjuer eller enskilda intervjuer. I fokusgruppsintervjuer kan det skapas
nya infallsvinklar i samtalet, då informanterna får möjlighet att stödja varandra i
berättelserna. Det finns dock en risk för att alla inte kommer till uttryck i gruppsamtal och
att berättelserna då inte kommer fram hos samtliga. 25
Därför beslutades det att utföra enskilda intervjuer, där det skapades en möjlighet att öva
på erfarenheten av att tillsammans med informanterna producera öppenhjärtiga
intervjuer. För att det ska bli ett intressant och uttömmande samtal mellan informanten
och intervjupersonen, där forskaren har frihet att ställa uppföljande frågor, så valdes
semistrukturerade intervjuer till frågeguiden. Med semistrukturerade intervjuer menas att
intervjuledaren utgår från ett frågeschema och med allmänt formulerade frågor, där
möjlighet finns att förändra i ordningsföljden på frågorna, samt att komma med
uppföljande frågor.26 Vid varje intervjutillfälle användes det ljudinspelning som verktyg att
samla informanternas berättelser med.
Metodreflektion
Något som möjligen kan ha format de enskilda intervjuerna som metodform, är att
intervjuledarna för denna studie är kvinnor som har intervjuat män i en mansdominerad
yrkesgrupp. Ett flertal frågor ledde till samtal om bristen på kvinnliga kockar i köket och
funderingar finns om huruvida kockarnas svar skulle skilja sig åt om det istället hade varit
män som intervjuat dem. Oscar Pripp skriver i Etnologiskt fältarbete att det inte enbart är
forskaren som identifierar dem som deltar i studien, utan att även forskarens egen
identitet existerar hos den andre parten. Intervjuaren kan bli tvungen att lägga ned mycket
energi på att säkra sin position som en självständig undersökare, trots att situationen kan
vara obekväm.27 I denna studie kan det syfta till att informanterna kan uppfatta det som
obekvämt att beröra vissa känsliga ämnen med kvinnliga intervjuledare, vilket kan få
konsekvenser att vissa ämnen undviks i intervjuerna.
En annan aspekt i hur metoden har använts, samt vilka intervjufrågor som har
producerats, kan vara att frågorna har utvecklats utifrån vår egen bakgrund i restaurangoch storköksbranschen, där vi båda har arbetat i flera år. En ganska bred förförståelse för
24
Steinar Kvale & Svend Brinkmann, Den kvalitativa forskningsintervjun, (Lund, 2009), s.17 f.
s.91.
25Fägerborg,
26
Bryman, s.206.
Oscar, Pripp “Reflektion och etik”, i Etnologiskt fältarbete, red. Lars Kaijser & Magnus Öhlander (Lund, 2011),
s.71.
27
10
branschen som har studerats har därmed funnits, men det har samtidigt varit något det
har reflekterats över under studiens gång, samt dragits nytta av för att utveckla uppsatsen
med hjälp av tankar från egna erfarenheter. Bakgrunden i branschen har även underlättat
arbetet med insamlingen av informanter. En fältarbetares ambition ska alltid ligga i att
samla in och skapa material som uppvisar så många vinklar som möjligt. Därför är det av
största vikt att en förståelse för forskarens eget inflytande över studien alltid tas i
beaktning.28
Transkribering och tematisering
Efter att varje enskild intervju var slutförd, påbörjades transkribering av materialet. Vid
transkriberingen avidentifierades informanterna omedelbart genom att deras namn,
platser och annat som kunde vara identifieringsbart, fingerades. Vidare skrevs alla
inspelade berättelser ut ordagrant, samt gjordes markering för vem som sade vad i
enhetlighet med grundreglerna för transkribering, i Lars Kaijser och Magnus Öhlanders
bok Etnologiskt fältarbete.29 Vid de tillfällen det ansågs relevant skrevs det ut exempelvis
pauser, suckar eller skratt. I själva analysen har vi beskurit citaten på så sätt att onödiga
ljud tagits bort som inte påverkat informanternas utsagor, för att resultatet ska bli lättläst
och tydligt. När samtliga intervjuer var avslutade samt transkriberade, påbörjades en
tematisering av det insamlade materialet. Själva tematiseringen var viktig för uppsatsen,
då det var på det sättet materialets rikliga innehåll blev mer tydligt samtidigt som flera
idéer växte fram. I och med tematiseringen, vilket också kallas kodning, kan materialet
fördelas under olika teman som förses med en kort beskrivande text för vad de olika
temana innehåller. Genom att tematisera materialet underlättar det för inlärning av vad
som bör analyseras. Vid en tematisering kan det även på ett enklare sätt exempelvis
urskiljas för vilka informanter som delar åsikter i en fråga, vilket förenklar analysen. 30 För
uppsatsen var det särskilt betydelsefullt att tematisera materialet, då det var två personer
som utförde intervjuer och hade behov av att lära känna varandras insamlade empiri och
för att enklare kunna analysera vad som hade sagts. Tematiseringen gjorde det också
tydligt hur informanternas utsagor kunde kategoriseras och synliggjorde vilka teman som
de talade om på liknande sätt, samt var de skiljde sig åt. Då vi har inspirerats av
diskurspsykologi, så var vi under processens gång även öppna för att nya teman kan uppstå
under vårt arbete vid analysen av det transkriberade materialet.31
28
Pripp, s.73.
Fägerborg, s.107 f.
30 Magnus, Öhlander “Analys” i Etnologiskt fältarbete, red. Lars Kaijser & Magnus Öhlander (Lund, 2011), s.275 f.
31 Marianne Winther Jörgensen, Louise Philips, Diskursanalys som teori och metod (Lund, 2000), s.122.
29
11
Analysmetod
I analysen av vårt transkriberade material ifrån intervjuerna som utförts, har vi varit
inspirerade av diskurspsykologi. I likhet med diskursanalys så är diskurspsykologin
koncentrerad till användningen av språket i social interaktion mellan människor. Dess
främsta uppgift är att undersöka hur diskurserna, på ett strategiskt sätt, försöker
framställa individers utsagor i samtal och social interaktion. Relationer inom grupper och
mellan individer kopplats till strukturella, samhällsrelaterade mönster och individers
dynamiska språkbruk, studeras inom diskurspsykologin.32 Diskurspsykologins fokus ligger
på människors vardagliga tillämpningar, men strukturer finns alltid med på ett vidare
plan, som byggs på och omformas i skapandet av diskursiva användningar. 33 Där kognitiv
psykologi och psykoanalys menar att psykiska skeenden är en form av ”inre processer”, är
det enligt diskurspsykologi så att dessa processer är skapade i en social interaktion och
aktivitet. Med andra ord så letar man inte heller efter underliggande och sanningsenligare
meningar bakom orden.34
Enligt diskursteori så skapar diskurserna en sann och riktig värld. Verkligheten
konstitueras genom språket och diskursen skapar mening i fenomenen. Inom
diskurspsykologin ses jaget som en social, självständig agent som skapas och formas inom
sociala praktiker och identiteten ses inte som fast, utan något som uppstår i talet och
språket och är instabila och i ständig förändring. Föreställningar om gemensamma
identiteter som exempelvis kvinna eller kristen förekommer men är även de flyktiga och
tillfälliga. Identiteten kan alltid omformas och gemenskaper kan upphöra och nya grupper
och föreställda gemenskaper bildas.35 Vi har inspirerats av diskurspsykologi i
analysarbetet, då vi har studerat vad informanterna talar om inom de olika diskurserna,
och vad som på så sätt har skapats i det specifika sociala sammanhanget. Genom att tolka
det som kockarna själva väljer att lyfta och koppla samman det med rådande strukturer i
samhället, har det genom diskurspsykologi givits en bild av vad som konstrueras i
informanternas tal, samt hur det kan förstås. Det har även varit relevant att studera vilka
identiteter, samt vilka föreställda gemenskaper som skapas under intervjuerna.
Etik
Under studiens gång har vi haft de fyra etiska grundprinciperna som utgångspunkt vilket
innebär:
32 Winther
Jörgensen, Philips, s. 13 f.
Winther Jörgensen, Philips, s. 27.
34 Winther Jörgensen, Philips, s. 97.
35 Winther Jörgensen, Philips, s. 104 ff.
33
12
Informationskravet som syftar till att berörda individer ska ha tillräcklig information
kring studiens syfte för att veta vad som innefattas samt att de involverade alltid har
möjlighet att välja att avsluta sin medverkan.
Samtyckeskravet vilket innebär att alla deltagare måste lämna samtycke till att medverka i
studien.
Konfidentialitetskravet som har till uppgift att skydda medverkandes anonymitet samt att
ta vara på personuppgifter på ett sätt som gör att de förvaras utan åtkomst för obehöriga.
Nyttjandekravet vilket syftar till att insamlade uppgifter endast får användas i studiens
syfte. 36
Inför studien så fick informanterna tillgång till ett informationsbrev där vi förklarade
studiens syfte, hur intervjuerna skulle gå till samt att deras deltagande är frivilligt och när
som helst kan avbrytas. Vi har även inhämtat muntligt samtycke av samtliga medverkande
innan intervjuerna startat, samt i så tidigt skede som möjligt anonymiserat deltagarna
genom att fingera namnen och platser, samt andra personliga uppgifter som kan leda till
igenkänning av de medverkande. Personliga uppgifter har behandlas med största
försiktighet.
Förutom forskningsprinciperna så har det varit av vikt under arbetets gång att vi också
ställt oss kritiska till hur vi själva reproducerar stereotyper av manligt och kvinnligt, vilket
Alvesson och Due Billing även talar om i Kön och organisation. Av den anledningen är det
också av vikt när genusstudier utförs att försiktighet och självkritik alltid eftersträvas.
Föreställningarna kring maskulinitet och femininitet är alltid objektiv, och överhängande
risk finns att det är forskarens egna föreställningar som reproduceras. 37 Alltså har vi under
intervjuerna, samt när vi analyserat våra data, hela tiden reflektera över vår egen roll som
forskare samt hur vår egen förförståelse om kön och identitet medverkar till hur studien
kommer att falla ut.
I och med att vi i vissa fall var bekanta, eller nära bekanta, med informanterna så finns det
även en etisk aspekt i på vilket sätt det kan komma att ha betydelse för studiens utfall. I
kvalitativa studier uppkommer dilemmat huruvida på vilket sätt forskarens själv ligger till
grund för eventuella effekter i intervjuerna eller annan forskningsmetod. Reaktiva effekter,
det vill säga att studiens deltagare befinner sig i en, för dem, onaturlig situation vilket kan
inverka på hur intervjun faller ut, är oundvikliga i många fall. 38 Att intervjuledarna var
36
Bryman, s. 131 f.
Alvesson & Yvonne Due Billing, Kön och organisation, (Lund, 2011), s. 139.
38 Bryman, s. 275, 443.
37 Mats
13
bekanta med vissa av informanterna kan också ha haft effekt på intervjun. Exempelvis så
förekom en del antaganden och samförstånd mellan intervjuperson och intervjuare, då
gemensamma kunskaper och erfarenheter om vissa områden förekom.
Analys
Normaliserad särbehandling
I intervjuerna som har utfört så har det på olika sätt talats med kockarna om kvinnor och
män i branschen. Ur ett diskurspsykologiskt perspektiv blir det också möjligt att urskilja
en föreställning om en gemensam identitet som ”man” eller ”manlig kock” i kockarnas
utsagor.39 Det har skiljt sig i erfarenheter mellan kockarna på dessa punkter i och med att
vissa inte arbetat med kvinnor i köket, andra har i undantagsfall arbetat med kvinnor och
några arbetar idag i kök där könsfördelningen har varit jämn mellan kvinnor och män. Det
som har varit gemensamt är att de kockar som arbetar i kommunala storkök har
erfarenheter av en jämnare könsfördelning än de som arbetar, eller har arbetat, i privata
restaurangkök.
Många av kockarna talade om behovet av att fler kvinnor kom fram i branschen, och att
kvinnor och män på olika sätt hade kompletterande egenskaper och förmågor. Många av
kockarna talar hyllande om kvinnor som lyckats ta sig fram och håller sig kvar i
restaurangköken.
Göran: […] de tjejer som jobbar i de här miljöerna är de absolut bästa. Jag tror
däremot inte det finns några spärrar kvar, det vill säga några låsta dörrar utan jag
tror att även finkrogarna söker efter tjejer som vill men det är svårt att få tag i.
Det Göran talar om är kvinnor som “trots allt” arbetar och stannar kvar inom den, enligt
honom, tuffa och mansdominerade restaurangbranschen. Hirdman ger exempel på när
kvinnor bryter genusarbetsdelningen och att det då ofta kan ske med eloge; ”Man kan
sannerligen inte se om det är en kvinna eller en karl, så skicklig som hon är.” 40 Detta
beröm som en kvinna, enligt Hirdman, kan få när hon utför maskulint kodade
arbetsuppgifter, uttryckte även informanterna under intervjuerna.
39
40
Winther Jörgensen, Philips, s.107.
Yvonne, Hirdman, Genus: om det stabilas föränderliga former (Malmö, 2001), s.66.
14
Daniel: De tjejer som har varit här på praktik har varit väldigt duktiga och
målmedvetna och vet vad de vill, och kan oftast bättre än de killar som har varit
där.
Daniel: [...] sen har inte jag jobbat med så mycket tjejer i själva köket och oftast
de som jag har jobbat med, de har varit ganska tuffa. Ja... väldigt hårda och roliga
liksom, precis som vanligt.
Peter: Ja… ja jag skulle kanske kunna tro det, men jag vet inte riktigt.. Kanske för
att komma till den positionen de har varit i, för det har varit på bra krogar ändå.
De har kanske haft det svårare att ta sig uppåt i branschen, sen kan jag inte svara
på det… eftersom jag bara har jobbat med dom några månader. Men… så kan det
väl vara. Dom känner nog att dom måste tuffa till sig för att palla vara kvar.
Alexander: […] Jag har jobbat med kvinnliga kockar, dom är ju jättebra och roliga
att ha och göra med, dom är ju på samma våglängd som en annan va... så… eh…
om man ska… om man har lätt för att bli stött så ska man kanske inte jobba.
Informanternas svar påvisar hur de kvinnliga kockarna beröms som “duktiga”, och som en
kock svarade: “på samma våglängd som en annan”. En annan kock svarade även att “det
har varit på bra krogar ändå”, vilket kan tolkas som ett särskiljande att den kvinnliga
kocken fick vara på en fin krog “trots allt”. När det talas om att kvinnor får vara på en
särskild plats i arbetslivet kan det kallas för en framgångsdiskurs, som pekar på att
kvinnorna får vara där.41 Hirdman skriver även att när en kvinna går in på ett område som
klassificeras som manligt, så krävs det att hon omskapas. När män ska utföra kvinnligt
kodade yrken är det betydelsefullt att de inte upplever någon förnedring, eller på något sätt
bestraffas. Det underlättar om arbetsområdet då förändras för att anpassas till männen,
istället för att de personligen ska förändras som kvinnorna behöver göra i det motsatta
sammanhanget, så ska områden istället anpassas till männen. I informanternas svar
framgår det att de kvinnliga kockarna hyllas när de anpassar sig, eller likställer sig till, hur
de manliga kockarna beter sig och arbetar.
Anna Wahl skriver om hur kvinnor kan sätta sig in i en defensiv roll när de arbetar i
mansdominerande miljöer. Detta menar Wahl är en orsak till att kvinnor själva
normaliserar särbehandlingen av dem, då det inte anses legitimt att påstå att det finns
betydelser av kön på arbetsplatsen. “Att reagera på könsdiskriminering kräver att man
41
Hirdman (2001), s.114.
15
agerar som kvinna, det vill säga som tillhörande kategorin kvinnor.” 42 Med hjälp av en viss
strategi kan kvinnor då ta utrymme, genom att ta avstånd från andra kvinnor, samt
anpassa sig till de manliga kollegorna för att passa in i den mansdominerande miljön. Om
kvinnor grupperar sig med andra kvinnor uppfattas de som avvikande genom krav som är
könsspecifika, och genom att ta avstånd från kvinnor anpassas de då bättre till männen. 43
Dessa påståenden kan möjligtvis sättas i relation till att informanterna ser på kvinnorna
som innehavare av egenskaper de tycker påminner om sig själva, exempelvis: “[...]dom är
ju jättebra och roliga att ha och göra med, dom är ju på samma våglängd som en annan
[...]”, eller egenskaper som “hårda” och “roliga”. Möjligen kan det då bero på att
kvinnorna anpassar sig till de manliga kockarna, genom att de efterliknar dem för att ta
plats i köket.
Könssegregering i branschen
Intervjuledarna ställde frågan till samtliga kockar vad de själva hade för tankar kring
varför så få kvinnor söker sig till och blir kvar inom restaurangköken. Samtliga kockar
hade också uppfattningen att det låg till på det viset: Kvinnor förekom inte i
restaurangkök, och framförallt inte i varmkök, i samma utsträckning som män. De kvinnor
som ändå förekom i branschen arbetade oftare i kallskänken, enligt kockarna, och många
kvinnor tenderade att söka sig bort från restaurangbranschen efter en kortare period.
Kockarna hade olika teorier kring varför det var på det sättet: Till exempel så talades det
om att kvinnor skrämdes bort av den tuffa jargongen och av det höga tempot, eller att det
fanns fördomar om manliga kockar vilket gjorde att kvinnor inte ville arbeta tillsammans
med dem. Gemensamt för kockarnas uttalande var dock att det rådde en slags konsensus
kring att kvinnor och män var olika. Mats säger:
Mats: Jag kan nog uppleva att jargonen är ganska hård speciellt om man jobbar
med mycket män vilket jag tror är ganska vanligt, det är ganska rakt och ärligt.
Jobbar man med bara kvinnor så blir det lite mer att man får gå lite mer runt
gröten. Den perfekta konstellationen är väl om det är uppblandat, det upplever
jag man får lite av båda världar. Just det där direkta tycker jag om och jag tror att
många inom kockyrket är ganska bra på det direkta. Just direkt feedback och är
någonting dåligt så är det fler där och man har kommit fram till slutsatsen att det
kanske inte är så jättebra.
Vidare talar Mats om att kvinnor och män får eller tar på sig olika roller i köket:
Ja, ja det kan jag nog uppleva. Att man får ta en del tyngre saker och… Att
kvinnor blir mer omhändertagande, varför vet jag inte riktigt, det skulle vara
42
43
Wahl, s.326.
Wahl, s.325-326.
16
intressant att läsa någon forskning om, det kanske är så vi är uppbyggda, inte vet
jag.
Mats hänvisar till skilda förmågor och sätt att arbeta till föreställningar om kön och hävdar
att en blandning av dessa ”två världar” är det bästa för arbetet. Det verkar alltså som en
föreställning kring kvinnor och mäns skilda egenskaper och förmågor vilket gör dem
lämpliga för olika arbeten är djupt rotade.
Att skilja män från kvinnor är givetvis inget nytt och har återkommit genom historien på
alla nivåer i samhället. Yvonne Hirdman talar om isärhållandets logik som genussystemets
första bjälke som separerar män från kvinnor. Deras sysslor och arbeten hålls åtskilda och
motsvarar våra förväntningar och fördomar kring ”kvinnligt” och ”manligt”. På så sätt
reproduceras normer kring vad som uppfattas som specifikt och normaliserande för
könen. 44 Till exempel talar flera av informanterna om att de kvinnliga kockarna är mer
omhändertagande och pyssliga, samt tar gärna på sig uppgifter såsom att vattna blommor
och göra sallader. Den andra bjälken som Hirdman talar om är den manliga logiken, vilket
betyder att det som män gör och det som presenteras som manligt, värderas högre än det
som föreställs som kvinnligt. Den manliga logiken bidrar till en ojämlikhet mellan könen
så självklar att den inte behöver förklaras, enligt Hirdman. Löneskillnader mellan kvinnor
och män skulle vara ett exempel på det. Att det manliga uppfattas som norm och det rätta
och sanna är också en del av den manliga logiken och gör att kvinnor uppfattas som
avvikare.45 Ett exempel som visar sig i vår studie är att manliga kockar benämns som
”kockar”, medan kvinnliga kockar benämns just som ”kvinnliga kockar”. Ett annat är att
två av kockarna vi talade med ifrågasatte den feminina formen av ordet ”kallskänka” och
funderade på om titeln på yrket i sig kunde förklara varför män arbetade inom varmkök
och kvinnor oftare i kallskänken:
Göran: Ja traditionellt sett så är det ju så. Det finns en anledning till att det heter
kallskänka också. Vad är det manliga epitelet för kallskänka? […]Jag har
reflekterat över det, varför det heter just kallskänka. Och att det är lite sådär
pyssligt och finskiva kiwi och lägga tillrätta och…
Mats: Det kanske är därför det heter kallskänka också, inte vet jag. Kallskänk. Nej
jag vet inte.
44
45
Ulfsdotter Eriksson, s. 45.
Ulfsdotter Eriksson, s. 46 f.
17
Den feminina formen av ordet kallskänka gjorde att informanterna tänkte att det var ett
kvinnligt kodat yrke. De båda kockarna som förde det på tal sökte också en manligt kodad
yrkestitel, och i deras utsagor föreföll den könskodade yrkestiteln som en självklar
markering för vem som arbetet var avsett för. Utifrån värderingar kring manligt och
kvinnligt arbete går det att föreställa sig att män inte skulle vilja tillskriva sig ett kvinnligt
epitet, eftersom det kunde innebära att deras status skulle sjunka. Huruvida ”kock” är en
manligt kodad yrkestitel ifrågasattes inte, trots den existerande feminina varianten ”kocka”
eller ”kokerska”, vilket går hand i hand med den manliga logiken som norm. Enligt
genussystemet som värderar manligt kodade yrken högre än kvinnliga, borde inte heller en
kvinna ha problem med att ta till sig en manligt kodat titel, då den höjer hennes status och
trovärdighet.
En annan del i genuskontraktet handlar om vilka egenskaper vi uppfattar som kvinnliga
och manliga, och som vi sedan applicerar på vilka arbeten som är lämpliga för kvinnor
respektive män att inneha. När de manliga kockarna talar om vilka egenskaper kvinnor
respektive män har och vilka som är lämpliga eller inte i ett restaurangkök, så visar det
också på vilka egenskaper som är högt värderade. ”Rak”, ”hård, direkt kommunikation”,
”fysisk styrka” och ”uthållighet” är egenskaper som flera av dem förknippar med manliga
kockar. Kvinnor generellt anses sakna dessa egenskaper och istället inneha egenskaper
såsom ”omhändertagande”, ”pysslig”, ”finmotorisk” och ”konflikträdd”. Manligt värderas
högt och kvinnligt värderas lågt, i enighet med Hirdmans genuskontrakt. 46 Exempelvis i
citatet ovan där en av kockarna talar om kallskänkans arbete som ”pyssligt” och tillägger
att det handlar om att: ”finskiva kiwi och lägga tillrätta”.
Enligt Jack och Katrin Lainpelto så är restaurangyrket som, i och med sina kunskaper som
ligger nära sammankopplade med det obetalda hemarbete som kvinnor traditionellt utfört,
drabbat av en feminiseringsprocess som tar ned yrkets status och gör att lönerna generellt
sett är låga. Dock finns det en tydlig kulturell uppdelning av arbetsområden mellan könen
inom restaurangbranschen där olika arbetsmoment erhåller olika värden och status.
Lainpeltos menar att ”stjärnkocken” är en figur som kännetecknar hög status inom
branschen och som nästan alltid är en man med tydliga maskulina attribut.47 Det kockarna
beskriver om att kvinnor och män söker sig till olika arbetsmoment, samt att kvinnor och
män beskrivs i termer av olika egenskaper, bidrar till att värdera mäns arbete högre än de
arbetsmomenten som kvinnor traditionellt utför.
46
47
Ulfsdotter Eriksson, s. 45 ff.
Lainpelto & Lainpelto, s. 30.
18
Biologi, kropp och ett “jävligt tungt jobb”
Flera av kockarna återkom till att den höga fysiska belastningen i köken gjorde att kvinnor
inte kunde eller orkade stanna kvar i branschen. Den höga fysiska belastningen ansågs
framförallt förekomma i varmköken, och var även en förklaring som några kockar hade till
att kvinnor framförallt återfinns som kallskänkor. Att kvinnor var underlägsna män i fysisk
styrka föreföll som en självklarhet, och flera av kockarna trodde att kvinnor inte blev kvar i
branschen på grund av att de helt enkelt inte orkade.
Göran: Du ska ju inte glömma att det är jävligt tungt att jobba i varmkök. Du har
en högre fysisk belastning än de har i gruvorna i Kiruna. […] Jag har aldrig hört
talas om en tjej som börjar i varmkök och pensionerar sig som kock utan går
vidare i andra jobb för att det är för tungt helt enkelt och det är ju en rent fysiskt
förutsättning.
Sven: Ett ställe jag jobbade var det tre killar och en yngre tjej. Hon hade mycket
av den här finmotoriken. Vi hade kanske lite mer fysiska förutsättningar och det
funkade jättebra, för hon var ju jätteduktig på många saker men kanske inte, hon
kanske inte hade den fysiken så man stöttade varandra.
Feminiseringsprocessen i branschen, och de traditionellt kvinnliga sysslorna såsom
matlagning, kan bidra med att det blir ännu viktigare för männen i branschen att särskilja
sig från det traditionellt kvinnliga för att behålla en högre yrkesstatus.48 På så sätt blir det
betydelsefullt för kockarna att påpeka att yrket där männen arbetar är fysiskt krävande,
svettigt, tungt och stressigt, samt att urskilja sig från det som kan uppfattas som
traditionellt kvinnligt.
Frank Barett har studerat hegemonisk maskulinitet och hur det konstrueras i den
amerikanska flottan. Fysisk styrka och uthållighet visade sig vara ledande egenskaper i
officerarnas maskulinitetskonstruktion vid sidan av aggressivitet. En del i upprätthållandet
av manlighet bland officerarna, var att gemensamt berätta historier om mäns styrkor och
möjligheter att klara upp situationer, och därtill framhäva kvinnors tillkortakommanden i
liknande situationer.49 För att uppnå hegemonisk maskulinitet kan man då föreställa sig
att det blir viktigt för kockarna att framhäva yrkets fysiska tyngd, samt att hänvisa till
kvinnors bristande fysik, för att konstruera maskulinitet inom yrket. Paradoxalt nog så
arbetar flera av kockarna vi intervjuade i kvinnodominerade storkök, där den fysiska
48
49
Lainpelto, Lainpelto s. 30.
Holgersson, s. 49.
19
belastningen också är mycket hög. Ingen av kockarna nämnde dock storkök som en
arbetsplats där kvinnor inte skulle räcka till rent fysiskt.
R. W Connell skriver om hur äkta maskulinitet på olika sätt ständigt verkar utgå ifrån
mäns kroppar. Mäns kroppar är drivande och handlande, är “naturligt aggressiv”,
“okontrollerbar” och “stark”. Diskussionen har delats i två uppfattningar, den ena om
kroppen som en naturlig bärare av genusskillnader och den andra som härleder kroppen
till en neutral yta som formas genom sociala avtryck. Connell hävdar dock att båda
synsätten är felaktiga då de inte motsvarar varandra. Det biologiska synsättet kommer
alltid att uppfattas som mer sant och äkta än det sociala, och även där ses det reproduktiva
syftet som grundläggande för könsskillnader. Connell menar att kroppen är nödvändig i
skapandet av maskuliniteten, men för den delen inte för alltid givet. Kroppen är ett objekt
och en del av historien, men för den del inte möjlig att forma som en neutral yta då alla
kroppar bär på olika benägenhet till motstånd mot sociala normer.50 Connell beskriver hur
tungt kroppsarbete kräver fysisk styrka och uthållighet samt solidaritet i gruppen.
Industriarbetare har använt sin maskulinitet för att överleva i en klasshierarki där de
riskerar att sjunka i status. Att hävda sin maskulinitet blir ett sätt att bevara sin dominans
gentemot kvinnor. Den kroppsliga styrkan är deras ekonomiska tillgång.51
Att framhäva ett fysiskt krävande arbete blir på så en möjlighet ett sätt för kockarna att
upprätta hegemonisk maskulinitet, där kvinnor helt enkelt inte klarar av varmköket utan
en ”riktig karl” behövs inför de stora fysiska påfrestningarna. En av kockarna hänvisade till
ett traditionellt kvinnligt arbete där det ofta talas om stor påfrestning på kroppen:
Göran: Vi hör ju hur undersyrror gnäller att de får lyfta saker som väger 10-15 kg,
pröva att lyfta av en beställning som kommer här, när vi får hem ett och ett halvt
ton varor på ett bräde och det är en person som ska göra det. Så det finns en
fysisk aspekt på det.
Att kocken talar om att “undersyrror gnäller” och talar i, något som kan uppfattas som,
ganska förminskande ordalag kring undersköterskors arbetssituation, går att likna vid det
som Barett talar om i fråga om officerarnas vana att återberätta historier om mäns fysiska
överlägsenhet gentemot kvinnor. I enighet med det som Connell skriver, så blir det även
ett sätt att bevara och förstärka maskuliniteten och dominansen gentemot kvinnor. Än en
50
51
Connell, s. 83-92.
Connell, s. 96.
20
gång blir det paradoxalt att Göran inte nämner den fysiskt tungt belastade verksamhet som
han för tillfället arbetar i, vilket är ett storkök med kvinnor i majoritet.
Homosocialitet och branschjargong
En sak som samtliga av kockarna var överens om var att de alla kunde kännas vid att det
fanns en speciell jargong inom yrket. Det skilde sig lite mellan kockarna, men de flesta
talade om en kockjargong som innefattade direkt “tuff” kommunikation och som de själva
benämnde som sexuella skämt och sexism. Vissa talade om den som omogen och att det
kunde skapa en exkluderande stämning, medan andra tyckte att det ingick i branschen och
inte i sig var problematiskt eftersom inget var illa menat. Dock menade många av kockarna
att stämningen i köket skulle bli bättre om det var mer ”blandning mellan könen” och att
det skulle bidra till ett mindre hårt klimat. En kock beskrev det som att en blandning av
könen bidrog till en större respekt mellan varandra:
Göran: Det blir annorlunda för det finns någon slags underliggande respekt för
det andra könet. Gärna det här att man inte går över gränsen. Sätter du fem killar
eller fem tjejer så urartar det gärna det blir för mycket, man behöver blanda upp
det lite.
Alexander: Det vet jag inte varför. Det har ju pratats väldigt mycket om det där…
Både arbetsmässigt att det skulle vara ett tungt jobb kanske, jobba i kök… Men
det liksom, börjar ju försvinna mer och mer. Jag ser mer och mer kvinnliga
kockar och dom tillför väl ett harmoniskt lugn också, men dom kan ju också…
Dom som jag har jobbat med lite, dom säger ifrån […] Det krävs, det krävs nog
lite jävla anamma om man inte ska bli överkörd.
Kvinnliga kockar förväntades med andra ord tillföra en bättre stämning till gruppen, men
det fanns också en ovilja att skylla den hårda jargongen på killar. Å ena sidan var det ett
problem, enligt flera kockar, att majoriteten män i köket var med och skapade en hård
jargong. Å andra sidan så handlade jargongen inte om män utan snarare så beskrev flera
kockar det som en köksjargong där kvinnor inte var bättre än män, utan använde sig även
de av en hård jargong. Några kockar talar om att köken behöver “bli mer blandade” för att
skapa en bättre stämning, men uppfattningen finns även på flera håll att jargongen inte
har något med mansdominans att göra. Göran beskriver jargongen som en
“branschjargong” och Johan menar att unga och gamla, män och kvinnor, i restaurang och
storkök, oavsett är det “lika illa överallt”.
21
Det finns dock en dubbelhet i att kvinnor ses som både de som kan skapa en bättre
stämning i gruppen samt att de själva är en del i, och bidrar, till jargongen. Det uppstår på
så sätt en förväntning på kvinnor att de ska ta ansvar för god stämning och harmoni i
arbetsgruppen, en förväntning som inte verkar finnas på männen. Alvesson och Due
Billing skriver hur kvinnliga värden ofta förknippas med omvårdnad, medlidande,
känslighet och empati, något som då skulle kunna förklara varför kvinnor ses som mer
lämpade att måna om gruppens sammanhållning. Enligt Alvesson och Due Billing
betraktar män inom manliga organisationer de övriga medlemmarna som medel för sina
egna ambitioner och målsättningar.52 Männen kanske också är en del av problemet, men i
deras förväntningar ligger inte att de ska ta hand om gruppen på samma sätt som kvinnor.
Männen agerar även homosocialt, det vill säga mot varandra och förväntas inte anpassa sig
till kvinnorna i gruppen. Kvinnorna, som inte innehar samma makt som män, blir tvungna
att agera mot männen för att tillförskaffa sig makt och kan således inte ställa sig utanför
jargongen hur som helst. 53
Det bör dock tilläggas att kockarna även talade om att kvinnor kunde tillföra harmoni till
köket, bättre stämning, mer resultatinriktning samt en informant som talar om kvinnors
överlägsna “finmotorik”. Men förutom att kvinnor föreställdes vara “finmotoriska”, enligt
en kock, så var dock de övriga positiva uttrycken resultat av en ”blandad arbetsgrupp”,
snarare än kvinnornas egna specifika egenskaper. Kvinnor skulle, enligt kockarna, alltså
snarare tillföra något till gruppen mer än att prestera på egen hand, göra karriär eller nå
stjärnkocksstatus.
När det talades med kockarna om varför det inte är så många kvinnor som arbetar i
restaurangköken, kom samtalen också in på att det ofta finns en sexistisk jargong i
branschen. En informant var särskilt öppen med att det är många sexuella skämt i
restaurangbranschen.
Peter: Sen är det ju mycket, mycket sexuella skämt […] och den typen av sexuella
skämt det är ju lite olika mellan två män och en man och en kvinna, eftersom
att… det är ju, det är ju jävligt grova skämt tänker jag […] ja, dom jag känner som
har slutat som kockar, dom har ju känt sig trakasserade, alltså dom kvinnor…
Intervjuledaren: Jaha. Så dom har slutat på grund av det? Peter: Njae, inte helt,
vet inte om det är enbart det men dom har ju känt sig trakasserade och så… som två
jag gick i samma klass som, dom eh… hade ju ett helvete på praktiken, för då blev
dom verkligen trakasserade
52
53
Alvesson, Due Billing s. 112.
Holgersson, s. 45.
22
När Peter säger att de sexuella skämten är olika mellan två män, respektive en man och en
kvinna, kan det dras paralleller med Holgerssons avhandling, där hon skriver att sexistiska
skämt förstärker sammanhållningen i grupper med män.54 Peter menar att det är “jävligt
grova” skämt mellan männen och möjligtvis menar han då att det är något som en kvinna
inte vill höra, medan de sexuella skämten som riktas öppet mot kvinnorna är något som
han eventuellt tror att de accepterar.
Peter berättade även att han känner kvinnliga kockar som har slutat på grund av att de har
blivit sexuellt trakasserade. Alla kockar är dock inte överens om hur jargongen uppfattas i
köket. Daniel och Åke menar att det handlar om skämt och att ryktena om sexism är
överdrivna.
Intervjuledare: För det har ju varit en del skriverier i media kring sexism och att
kvinnor drar sig från yrket för att de blir trakasserade i köket…
Åke: Jaa… Det där låter ju värre än vad det är. Det är ju så, det är ju en viss
jargong och sen, är man känslig och tar åt sig… Man tänker ju inte på vad man
säger. Man säger ju bara… det betyder ju egentligen ingenting, men som sagt är
man känslig…
Wahl beskriver också att män inte uppfattar sexuella trakasserier i samma utsträckning
som kvinnor då de inte själva befinner sig i en utsatt position. 55
Sven håller med om att det kan anspelas på sex i köket, men att det för hans del har
försvunnit med åldern och att han nu tänker till en extra gång innan han säger något. Men
han nämner också att han anpassar skämten utifrån vem det är han talar med.
Sven: [...] Vissa kan man ju ha väldigt hög nivå med och vissa kanske man måste
linda in allting med och vara väldigt mjuk. Så det är skillnad. Att det ska finnas
plats för alla det är ju viktigt.
Holgersson beskriver hur homosocialitet kan ses som en del av ett identitetsarbete och
vara ett sätt för män att bemästra en osäkerhet och hävda sin plats i hierarkin. När då män
tillsammans använder sig av en heterosexistisk jargong och skämt, så handlar det om att
54
Holgersson, s. 49.
s. 107-109.
55 Wahl,
23
kontrollera sociala relationer och en bild av sig själv. Under ytan på en extremt manlig och
auktoritär jargong kan det finnas en osäkerhet och ett behov av hävdelse och bekräftelse i
sin manlighet och ett behov av att särskilja sig från kvinnor, och på samma sätt identifiera
sig med de starka och auktoritära männen i gruppen. Behovet av att säkra sin identitet sker
inom vardagliga praktiker och tar sig ofta i uttryck på så sätt att män väljer män i
exempelvis rekryteringssituationer, men dyker även upp som heterosexistiska skämt.56 När
kockarna beskriver hur män skämtar med varandra och har en sexistisk jargong, blir det
med andra ord ett sätt för gruppen att identifiera varandra och kanske även ett sätt att
exkludera dem som inte verkar platsa i gruppen. Exempelvis kvinnor eller män som inte
framstår heterosexuellt eller är beredda att vara en del av rådande jargong.
Den arga kocken - aggressivitet och identitet
När informanterna fick frågan om vilka egenskaper de anser är viktiga för en kock, så
svarade flera att “stresstålig” samt “flexibel” är viktiga kvaliteter för att utföra ett bra arbete
i köket. Att köket är en stressfull miljö är välkänt, så att kockarna svarade att det krävs att
kocken är stresstålig blev då ett förväntat svar. En intervjufråga handlade även om vilken
uppfattning informanterna tror att människor utanför yrket har om dem som kockar.
Frågan resulterade i att de tänker att människor tror att kockar är arga till personligheten.
Peter: Jaaa… Det är ju stereotyper om kockar att vi har två växlar. Antingen så är
dom arg, eller så är dom argare. […] sen finns det ju en hel del jävla kockar, och
alla stereotyper är ju lite sanning också.
Flera av kockarna stämmer in i att det finns en myt om att kockar alltid är arga och liksom
Peter anser flera att det inte enbart rör sig om en stereotyp utan att det faktiskt ligger en
del sanning i att en aggressiv attityd kan vara en del av arbetet.
Alexander: Ja, alltså det är ju… det kan vara allt från skämt till stridens hetta,
brukar jag säga… Man kan bli förbannad på folk… och så vidare... men efter ett
pass då, så pratar man om det och efter fem minuter är det löst och man får gå
vidare, man får inte vara långsint heller va...
Åke: Ja, du… Det är ju ganska rått, man får inte vara känslig för att folk säger fula
ord, svär och skäller på varann. Det är ju väldigt mycket så att folk som inte klarar
56
Holgersson, s. 50.
24
av det, slutar ju… När det blir fel och det är mycket att göra, då blir man ju
förbannad och gapar och skriker och det är ett jävla liv emellanåt.
Flera kockar menar också att aggressiviteten hör ihop med yrket och kommer sig av det
stressiga arbetstempot. Utifrån R. W Connell, Marcus Herz och Thomas Johanssons
teorier går det också att tolka aggressivitet som något som sammankopplas med
maskulinitet och man bör vara. Övermakt, våldsamhet och en tävlingsinriktad
personlighet, är också egenskaper som är starkt knutna till maskulinitet.57 R.W. Connell
skriver att förväntningarna om den “sanna maskuliniteten” finns inneboende och uttrycker
något om en mans kropp. Exempelvis menar Connell att kroppen pådriver ett slags
handlande eller gör motsvarande, - sätter stopp för ett visst handlande. Aggressivitet är
något som kopplas till maskulinitet, och kvinnor anses även mindre aggressiva än män.58
Ett par av kockarna berättar att man inte får vara känslig eller långsint och att personer
som inte klarar av en aggressiv miljö slutar på arbetsplatsen. Herz och Johansson skriver
att det finns en baksida av dessa föreställningar om hur en man ska vara, att män som inte
kan anknyta till dessa egenskaper möjligen tar skada. Manligheten klyvs då
maskulinitetskonstruktioner håller inne männen i destruktiva positioner, samtidigt som de
används för att ge männen makt, samt andra fördelar.59 Den hegemoniska maskuliniteten
konstrueras i relation till kvinnor, men även till maskuliniteter som är underordnade.
Exempel på män som kan vara underordnade, är som tidigare nämnt, de män vars
egenskaper inte stämmer in på teorin om homosocialitet, “den vita heterosexuella
mannen”. Möjligtvis är det männen som omnämns som de “känsliga” och “långsinta”
kockarna, vilka är de underordnade i denna kontext, de som inte trivs eller vill stanna kvar
i miljöer vars jargong kan uppfattas som aggressiv.
Diskussion
Utifrån kockarnas utsagor och våra tolkningar av dem så framstår det som att vissa delar
har blivit viktigare än andra i kockarnas berättelser. Två pelare förefaller vara grunden i
maskulinitetskonstruktioner inom yrket. Den ena handlar om särskiljandet från kvinnor i
form av att kvinnor och män separeras i branschen och några viktiga förklaringsmodeller
till varför det är så. Mäns fysiska överlägsenhet förefaller som en av de mest relevanta.
Utifrån Hirdmans teori om särskiljandet mellan könen så framstår det som tydligt varför
det är av vikt för kockarna att skilja sig från det traditionellt kvinnliga, då det skulle bidra
till att de själva tappade i status. Det går att se det som att för att bibehålla sin status och
maskulinitet, så är de manliga egenskaperna högt värderade och viktiga för kockarna.
57 Herz
& Johansson, s.116.
Raewyn, Connell, Maskuliniteter, (Göteborg, 2008), s.83.
59 Herz & Johansson, s.116-117.
58
25
Köket förefaller ganska macho i kockarnas framställning, en plats med en hård jargong,
med fysisk belastning och sexuella skämt. I och med att uppgifterna som utförs i köket är
nära sammankopplade med obetalt, kvinnligt kodat hemarbete med låg status, så är det av
ännu större vikt att lyfta manliga attribut för att särskilja sig och inte tappa i status genom
att riskera att yrket feminiseras. Att framställa yrket som ett arbete där bara de hårdaste
männen blir kvar blir ett sätt att värna om platsen i hierarkin och undvika att jämföra yrket
med lågstatusstämplad, kvinnlig matlagning i hemmet. Kocken framställs som en
maskulin karlakarl som inte är rädd för att ta i och som tål en tuff jargong och ett hårt
klimat. Med den kritik som riktats mot genussystemet kan man också fråga sig om dessa
normer alltid är bestående. Kockarna talar trots allt om kvinnor som tillför harmoni i köket
och innehar en finmotorik som kan verka avundsvärt i branschen.
Den andra pelaren är homosocialitet som tar sig i uttryck bland annat i en jargong som
identifierar männen med varandra och binder dem samman som grupp. En del av
kockarna talar om det som omogna skämt och en speciell branschjargong där sexistiska
skämt lätt “halkar med”. Dock förefaller det vara skämt, som ur ett homosocialt
perspektiv, inte inkluderar alla utan snarare verkar sammanhållande för vissa och
exkluderande för andra. I likhet med den kritik som har riktats mot homosocial teori så är
det inte bara kvinnor som blir exkluderade, utan även de män och icke binära som inte
uppvisar den manlighet som premieras inom jargongen. Det går med andra ord inte att
förutsätta att alla män blir inkluderade endast utifrån deras könstillhörighet. Även om det
inte är en medveten avsikt från kockarnas sida så kan resultatet bli en homogen grupp där
inte alla känner sig inkluderade.
Kockens identitet verkar nära sammankopplat med maskuliniteten där viktiga förmågor
vid sidan om kunskaper och passion för matlagning är stresstålighet och uthållighet. Även
en förmåga att tåla ett aggressivt klimat lyfts fram, samt att kunna hantera aggressivitet
som en del i kommunikationen kockarna emellan. Aggressiviteten talar flera kockar om
som en nödvändighet för att klara av arbetet i ett stressigt tempo, men som även kopplas
samman med hegemonisk maskulinitet och hierarki.
I kockarnas tal om varför kvinnor och män ofta arbetar med olika uppgifter inom köken,
har dess viktigaste förklaringar handlat om att kvinnor fysiskt inte räcker till inom de
traditionellt manliga områdena. Paradoxalt nog har ingen av de kockar som arbetar i
storkök reflekterat över att den branschen ofta är både väldigt fysiskt krävande och
kvinnodominerad. Utifrån det, samt utifrån Connells beskrivning av fysisk styrka som ett
maskulint kapital, så visar det mer på vikten av att behålla den maskulina statusen inom
restaurangkök vilket inte framstår som lika viktigt i det lågstatusstämplade, samt kvinnligt
26
kodade storköket. Detta även i likhet med den tidigare forskningen där kvinnor inte ansågs
passa i finköken på grund av för hög fysisk belastning, men mycket väl dög till att arbeta i
kök som ansågs mindre fina.
Avslutningsvis verkar normer kring manligt och kvinnligt starkt rådande i kockarnas
berättelser, vilket tar sig i uttryck inte bara i könssegregerade arbetsrum utan även i
värderingar kring vad som anses ha hög och låg status. Tillsvidare verkar den kvinnliga
husmodern få pyssla i det dolda medan den manliga stjärnkocken tar plats i finrummen.
27
Referenser
Alvesson, Mats & Billing Due, Yvonne, Kön och organisation (Lund, 2011).
Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, (Malmö, 2011).
Connell, Raewyn, Maskuliniteter (Göteborg, 2008).
Forsberg Kankkunen, Tina, “Sociala relationer och makt i genusmärkta verksamheter” i
Sociala relationer i arbetslivet, red. Annika Härenstam & Eva Bejerot (Malmö, 2010) s.
101-114.
Fägerborg, Eva, “Intervjuer” i Etnologiskt fältarbete, red. Lars Kaijser & Magnus
Öhlander, (Lund, 2011) s.85-110.
Gemzöe, Lena, Feminism (Stockholm, 2012).
Herz, Marcus & Johansson, Thomas, Maskuliniteter: kritik, tendenser, trender (Malmö,
2011).
Holgersson, Charlotte, Rekrytering av företagsledare: en studie i homosocialitet
(Stockholm, 2003) http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hhs:diva-557
Hirdman, Yvonne, Genus: om det stabilas föränderliga former, (Malmö, 2001).
Hirdman, Yvonne, Gösta och genusordningen: feministiska betraktelser (Stockholm,
2007).
Jonsson, Inger M, Nygren, Tobias, Pipping Ekström, Marianne “Mentorskap, mat- och
vinkunskap, arbetskläder, yrkesbenämningar” i Genus på krogen, red. Marianne
28
Norström, Anna, ”Sexism håller kvinnor borta från finköken: ”Pratas om sperma och
bröst”” Allt om Stockholm (2014)
http://www.alltomstockholm.se/restaurangbar/article4089090.aos (2016-03-30).
Pipping Ekström, (Örebro, 2006) s. 7-34.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend, Den kvalitativa forskningsintervjun, (Lund, 2009).
Lainpelto, Jack & Lainpelto, Katrin, Den dolda kunskapen: en bok om serviceyrket inom
hotell och restaurang, (Lund, 2012).
Lindqvist, Helena “Lågstatusjobb på högstatuskrogar” i Genus på krogen, red. Marianne
Pipping Ekström, (Örebro, 2006) s. 35-82.
Pripp, Oscar “Reflektion och etik” i Etnologiskt fältarbete, red. Lars Kaijser & Magnus
(Lund, 2011). s.65-84.
Robertsson, Hans, Maskulinitetskonstruktion, yrkesidentitet, könssegregering och
jämställdhet (Stockholm, 2003). http://jamda.ub.gu.se/bitstream/1/368/1/robertsson.pdf
Ulfsdotter Eriksson, Ylva, Yrke, status & genus: en sociologisk studie om yrken på en
segregerad arbetsmarknad (Göteborg, 2006).
Wahl, Anna, Könsstrukturer i organisationer: kvinnliga civilekonomers och
civilingenjörers karriärutveckling (Stockholm, 2003).
Winter Jörgensen, Marianne & Philips Louise, Diskursanalys som teori och metod (Lund,
2000).
Öhlander, Magnus “Analys”, i Etnologiskt fältarbete, red. Lars Kaijser & Magnus Öhlander
(Lund, 2011) s.265-295.
29
30
