Sammanfattning av föreläsningar från Miljö- och Kemidagarna
Nedan följer korta sammanfattningar från föreläsarna på Miljö- och Kemidagarna. Önskar du mer kunskap om
kemikalielagstiftning och kemikaliehantering i er verksamhet kan du gå in och kika på vår hemsida
https://ecoonline.se/utbildning/ samt http://kemidagarna.se/
BLOCK 1 - Nyckeltal och ekonomi en väg mot lyckade kemikalieframsteg
Det kan vara svårt att visa på om miljö- och kemikaliearbete är lyckat och lönsamt i verksamheter. Under
första dagen fördjupar vi oss inom hur du kan använda nyckeltal, ekonomi och substitution för att mäta
framsteg inom kemikalie- och miljöarbete.
10 minuter om REACH 10 år, Gudrun Bremle, WSP
Kemikaliefrågan har vaknat och breddats:
Inte bara kemiska produkter utan också varor och material
Inte bara industriutsläpp utan diffusa utsläpp från många olika källor
Inte bara en arbetsmiljöfråga utan också en miljö- och hälsofråga
Nytt paradigm i synen på toxicitet
En del av hållbarhetsutmaningen: Våra planetära gränser - Novel entities
Reachförordningen har lett till bättre styrning av kemikalielagar och till ett kunskaps- och säkerhetslyft men
fortfarande återstår en del för att lagstiftningen ska ge önskat resultat och följas fullt ut.
Företags ansvar för att Reachlagstiftningens genomförande ska fungera som tänkt:
Förstå vad det innebär för ens verksamhet
Ändra och anpassa i system och rutiner
Få verksamheten att efterleva
Hela leverantörskedjan
Gudrun avslutade med denna tanke:
Men vad krävs för en giftfri miljö?
Ett medvetet, kunskapsbaserat, förebyggande helhetstänk?
Då behövs mer än lagefterlevnad….
Ekonomiska argument och arbetsmiljö, Anders Johrén, Nyckeltalsinstitutet
Definitionen av arbetsmiljö:
WHO:s definition: ”Biologiska, medicinska, fysiologiska, psykologiska, sociala och tekniska faktorer som i
arbetssituationen eller i arbetsplatsens omgivning påverkar individen.”
Ungefär: ”Allt som påverkar den anställde i jobbet”
Arbetsmiljölagen: Ändamålet är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en
god arbetsmiljö.
Exempel på schabloner som Anders tog upp och som kan stärka den ekonomiska argumentationen:
• Kostnad för en korttidssjukdag: minst 10% av månadslönen
• Kostnad för personalomsättning: varierar stort men beror till stor del på hur lång tid det tar att lära sig
arbetet.
Anders avslutade med lite tips där det slutliga var att göra någonting för att förbättra arbetsmiljön. Var inte
passiv för det kommer kosta mycket mer i längden än om man sätter in åtgärder tidigare.
WE CAN CHANGE THE FUTURE. NOW! Theresa Kjell, ChemSec
Theresa berättade om vad ChemSec gör, sin politiska arena, ChemSecs Business Group samt om deras
ekonomiska argument för substitution av kemikalier.
ChemSec har olika verktyg och lösningar för att förenkla substitutionsarbetet.
För att sammanfatta problematiken och möjligheterna med substitution delade Theresa med sig av ett citat
från Paxymer:
“If halogen-free alternatives had the volume that halogenated substances have today, the cost would be
reduced by a third. At that point they would be cheaper than halogenated solutions.” Paxymer
Hur kan man använda ekonomi för att fasa ut farliga kemiska ämnen?
Thomas Sterner, Göteborgs Universitet
Thomas började med att presentera en modell för ”policy instruments” som innehåller bl.a. skatter, avgifter,
rabatter. Han gick vidare genom att berätta om implementation av ”policy instruments” för att jämföra design
standarder, förbud, skatter för att fasa ut ett farligt ämne. Han pratade också om att vissa utfasningar och
minskningar av ämnen ibland beror på ekonomiska förändringar som ökad skatt men att andra kan bero på
förändringar i samhället där kunskapen kring ämnet ökas och attityden mot ämnet förändrats.
150
Sweden
100
Norway
50
Germany
0
1986
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
2012
Index (base year
1986)
Ett exempel Thomas berättade kring är minskningen av TCE (trikloretylen) i Europa, se bild nedan:
Rest of Europe
Thomas gav olika
matematiska exempel samt
kostnader som rör kemikalier
och påpekar att det är inte
bara inköpskostnaden man
ska ta hänsyn till utan även
om produkten är cirkulär,
giftfri, avfallsfri, fossilfri etc.
Skadliga kemikalier skapar problem för avfallsledet, David Palm, Ramböll
David föreläste om skadliga kemikalier med plastprodukter som exempel. Hur mycket återvinns, hur mycket
ska återvinnas och svårigheterna i att återvinna plast. Många kanske återvinner PET-flaskor och
plastförpackningar men hur är det med barnens plastleksaker de inte längre leker med? David tog upp både
problematik och statistik kring plaståtervinning och kunskap från undersökningar och forskning. En av
slusatserna är att producenterna måste ta större ansvar då problemen ligger redan i produktionen av nya
produkter när dessa krav inte kan ställas av de som tar hand om avfallet.
För att minska klimatpåverkan behöver vi även ta hänsyn till avfallssektorn. David berättade om Professor
Göran Finnveden lite provocerande skrev i NyTeknik i februari. ”Blir avfallet sist ut att klimatanpassas?” Han
hänvisade till att 5% av Sveriges utsläpp kommer från Avfallssektorn och där spelar plasten en stor roll.
Tar er verksamhet hänsyn till avfallsledet när ni köper in kemikalier och varor?
Digitalisering för cirkulär ekonomi i inredningsbranschen,
Ivana Kildsgaard, 100Gruppen
100Gruppen är en en branschorganisation och ett långsiktigt samarbete för ständig utveckling av hållbara
interiörer mellan producenter, leverantörer, inköpare, inredningsarkitekter, arkitekter, återförsäljare,
renoveringsföretag, hållbarhetskonsulter och organisationer som certifierar och ställer olika hållbarhetskrav.
Ivana tog upp utmaningen i möbler när en möbel består av olika material som tex ett bord som innehåller:
spånskiva, melaminfolie, ABS plast och folie. Hon jämför innehållsförteckningen i livsmedel där du kan se
exakt vad produkten innehåller. I möbler får du er generell information av vad stolen tex. är sammansatt av.
Hur kan man då skapa hållbara interiörer?
Ivana berättade om cirkulär ekonomi och vad detta innebär i praktiken. Hon gav exempel på olika projekt där
reparation är en del och möjligheten att ta isär delarna av tex. stolen. Det producenten då ska arbeta med är
att sätta samman en stol utan lim för att det ska vara enkelt att ta isär den vid återtillverkningen.
100Gruppens arbete med digitalisering för cirkulär ekonomi innebär bland annat ett arbete med BIM-verktyg
(byggnadinformationsmodell) och produktidentifiering. En förutsättning för spårbarhet är att all information
överförs kvalitetssäkrat från källan till samtliga övriga parter.
Är du intresserad av att bli medlem i 100Gruppen eller önskar mer inspiration för att skapa en liknande
branschorganisation för din bransch kan du läsa mer här: www.100gruppen.se
