2015-01-16
STUDIEHANDLEDNING
Funktionell histologi 9hp
Grundnivå
kursen ingår i läkarprogrammet termin 2
HT 2016
Kursbeskrivning
All information om kursen finns på GUL. På GUL finns även övrigt kursmaterial som
demonstrationskompendium, vissa power point presentationer, länkar till nätbaserad
histologi-undervisning mm.
Histologi (histos = vävnad) är läran om biologisk vävnad, studerad med hjälp av
ljusmikroskop eller elektronmikroskop. Kursen i funktionell histologi bygger på teoretiska
kunskaper om cellers funktion i kombination och i relation till utseendet i mikroskopet.
Kursen bygger på de kunskaper som inhämtats från kursen i molekylär cellbiologi och ger de
grundläggande kunskaper om cellers och vävnaders funktion som krävs för att du senare ska
få en helhetsbild över kroppens fysiologiska och metabola processer och hur dessa regleras.
Kursen är en förutsättning för att senare i läkarprogrammet kunna identifiera och förstå hur
patologisk vävnad avviker från vad som är normalt.
Kursens syfte är att förmedla kunskaper om hur kroppens alla organ, vävnader och celler är
uppbyggda, hur de identifieras med hjälp av ljusmikroskopi. Vidare skall kursen ge förståelse
för cellernas olika funktion och hur utseendet av celler/vävnader kan ge indikationer på
funktion. Dessutom ska du i muntlig framställning till dina kurskamrater kunna förmedla
(delar av) denna kunskap. I kursen ingår också att i vetenskaplig litteratur söka och presentera
ny kunskap om ett i förväg utdelat histologiskt område/avsnitt.
Uppläggning/innehåll
Kursen är indelad i tre block
1. Övergripande uppbyggnad och funktion av grundläggande vävnadstyper,
dvs epitel, bindväv, stödjevävnad, blod och muskelvävnad.
2. Styrsystemen, dvs nervsystemet, sinnesorganen och endokrina organ.
3. Slemhinnesystem, dvs respirationssystem, digestionsorganen och
urogenitalorganen.
Arbetsformer
Föreläsningar, GUL-baserade histologifilmer relaterade till de olika föreläsningarna,
demonstrationer av histologiska preparat i storgrupp, möjligheter till frågor varje vecka i
samband med mikroskoperingsövningar i grupp, 4 frågestunder i storgrupp, redovisningar av
studenter för studenter i respektive mikroskoperingsgrupp, demonstrationskompendium med
interaktiv inlärningsmodul, mikroskoperingsövningar i grupp, 2 obligatoriska muntliga
duggor och 2 GUL-baserade frivilliga duggor. Återkoppling av undervisningen där
studenternas åsikter om undervisningen tas upp sker efter varje kurs i en kursnämnd.
1
2015-01-16
Lärandemål
1. Kunskap och förståelse
Redogöra för den variation och specialisering kroppens celler uppvisar vad avser form och
funktion.
Beskriva kroppens vävnadstyper vad avser uppbyggnad, egenskaper och funktion.
Redogöra för hur celler i samverkan bygger upp vävnader och hur vävnaderna i samverkan
bygger upp kroppens organ.
2. Färdighet och förmåga
Identifiera och karaktärisera kroppens olika celler och vävnader med hjälp av ett
ljusmikroskop.
Tillämpa en korrekt medicinsk terminologi avseende cellers och vävnaders struktur.
3. Värderingsförmåga och förhållningssätt
Söka och kritiskt värdera vetenskaplig information avseende cellers och vävnaders struktur
och funktion i relation till sjukliga processer samt presentera detta muntligt i gruppövning.
Kritisera och värdera kurskamraternas presentationer avseende det vetenskapliga innehållet
och presentationstekniken.
Efter avslutad kurs ska du ha ingående histologisk kännedom om följande vävnader/organ
och kunna redogöra för deras grundläggande funktion. Du ska också tillänga dig
tillräcklig teoretisk och praktisk kunskap för att i ljusmikroskop kunna känna igen och
identifiera dessa celler, vävnader och organ.
Principen för och resultatet av rutinmässiga histologiska färgningsmetoder av olika
typer av vävnader/celler
De olika typerna av vävnad i kroppen, dvs epitel, muskelvävnad, nervvävnad, bindväv
och de specialiserade bindvävstyperna fettväv, ben, brosk och blod
struktur och funktion för olika typer av epitel
olika typer av muskelvävnad
struktur och funktion för olika typer av bindväv
olika typer av brosk och broskbildning
olika typer av ben och benbildning
de olika typerna av fettväv
de olika typerna av vita blodkroppar i perifert blod, samt känna till var och hur
blodceller bildas
Det kardiovaskulära systemet, dvs hjärtat och blodkärlens struktur och funktion
Struktur samt grundläggande funktion för de lymfoida organen, dvs thymus, lymfnoder,
mjälte, tonsiller
Perifera och centrala nervsystemet
de olika typerna av celler i centrala resp perifera nervsystemet
den cellulära uppbyggnaden av ryggmärgen, cortex i cerebrum och cerebellum
den principiella uppbyggnaden av synpaser
den cellulära uppbyggnaden och funktionella skillnader mellan det somatiska och
autonoma nervsystemet
De endokrina organen
den histologiska uppbyggnaden av hypofysen, epifysen, tyroidea, parathyroidea, och
binjuren
2
2015-01-16
vilka celler som tillverkar de olika hormonerna i de endokrina organen, samt deras
målorgan
Ögats struktur och funktion
ögats yttre begränsning
de olika lagren i cornea och retina
linsen, iris, och glaskroppen
Örats struktur och funktion
ytter-, mellan- och innerörat
ductus cochlearis med cortiska organet
balansorganet
Hud och adnexa
hudens struktur egenskaper och funktioner.
sensorisk innervering
adnexa, dvs hår, talg-och svettkörtlar, naglar och bröstkörtel
Slemhinnornas generella struktur, förekomst och funktioner.
Serösa hinnor, struktur och förekomst
Respirationsorganen, näshålan, epiglottis, trakea och bronkträdet, lungorna
Digestionssystemet, munhålans strukturer, den generella histologiska organisationen av
mag-tarmkanalen. Oesophagus, magsäckens, tunn- och tjocktarmens struktur och
funktion. Spottkörtlarnas, leverns, gallblåsans struktur och funktion. Struktur och
funktion för pancreas exokrina och endokrina del.
Njurar och urinvägar. Njurens indelning i bark och märg, struktur funktion för glomeruli
och nephronet. Uretärens och urinblåsans struktur och funktion
Kvinnliga genitalia. Struktur och funktion för ovariet, äggledaren, uterus, vagina, yttre
genitalia, placenta och navelsträng
Manliga genitalia. Struktur och funktion för testikeln, bitestikeln, sädesledaren,
accessoriska körtlar och penis.
Obligatoriska moment och hur de examineras
Dugga 1 och 2: Muntlig; mikroskoperingsinställning och redogörelse i grupp för utdelad
uppgift.
Preparattentamen: Muntlig. Korrekt bedömning av för studenten okända histologiska preparat.
Former för bedömning och kriterier för godkänt
Examinationsformerna är 2 muntliga duggor i grupp (12-14 studenter/grupp), enskild muntlig
preparattentamen (i storgrupp om ca 30 studenter) samt skriftlig salstentamen med frågor av
typen korta svar.
För godkänt resultat på hel kurs krävs godkända duggor, godkänd preparattentamen och
godkänd skriftlig tentamen.
För dem som ej deltagit i duggorna ges ett restduggatillfälle mot slutet av kursen.
Restduggans uppläggning: Mikroskopering som vid den ordinarie duggan. Skriftlig
redogörelse för den utdelade uppgiften.
Godkända duggor samt godkänd preparattentamen ger 3 hp. Godkänd skriftlig tentamen ger 6
hp.
3
2015-01-16
För godkänd dugga krävs:
1. Korrekt inställning av 5 namngivna celler/strukturer i mikroskopet. Cellerna/strukturerna
väljs ut från de strukturer som är understrukna i Demonstrationskompendiet.
2. Muntlig redogörelse inför gruppen av en i förväg utdelad uppgift där kommunikativ
förmåga och vetenskapligt förhållningssätt bedöms. Aktivt deltagande i diskussion av andras
presentationer krävs.
Preparattentamen
Godkända duggor krävs för att gå upp i preparattentamen. Vid preparattentamen delas 5 för
studenten okända preparat ut. God tid finns för att undersöka preparaten. Preparaten beskrivs
muntligt för en examinerande lärare.
För godkänt krävs: Krav för godkänt: Alla 5 preparat ska beskrivas. Minst 3 preparat helt rätt.
Kort motivering räcker om du är säker. För det eller de övriga preparat du inte är helt säker på
ska du ge en så god beskrivning av ingående strukturer, celltyper etc, så att det ger underlag
för att diskutera dig fram till rätt organ/vävnad. Således ska alla 5 preparat kunna beskrivas.
Skriftlig tentamen
För godkänd skriflig tentamen krävs 68% av full poäng.
Ett omtentamenstillfälle för den skriftliga tentamen och ett för preparattentamen ges under
samma termin efter avslutad kurs.
Kontaktinformation
Kursledare: Anne Uv [email protected] 786 3606
Ruth Palmer [email protected] 786 3906
Kursadministratör: Maria Hamberg [email protected] tel 786 3865
Info om GUL www.gul.gu.se
Kurslitteratur
Kurslitteratur: Ross & Pawlina. Histology, a text and atlas, sjunde upplagan
Övrigt
Att citera och referera: http://www.ub.gu.se/amnen/citering/
Länk till antiplagiatsguiden: http://www.ub.gu.se/ref/Refero/1intro.php
Länk till bibliotekets sida om akademisk hederlighet: http://www.ub.gu.se/amnen/plagiering/
Hållbar utveckling
Följande moment ingår i kursen: 1) Miljöpåverkan: minskat utdelat material i form av t.ex.
kompendier, 2) Information om relevanta och aktuella miljöproblem: miljöfarliga histologiska
färgningstekniker tas upp och i presentationen av lärarnas forskning beskrivs påverkan av
miljögifter på hjärnan (Mats Sandberg), 3) Delaktighetsbaserad inlärning: vad gäller
kopplingen mellan struktur och funktion sker de ljusmikroskopiska övningarna i grupprum
om 10-14 studenter. Studenten arbetar på egen hand eller i mindre grupper med identifiering
av celler och strukturer. Delaktighetsbaserad inlärning har utökats med att studenterna parvis
söker och kritiskt värderar vetenskaplig information inom ett visst organ avseende cellers och
vävnaders struktur och funktion i relation till sjukliga processer samt presenterar detta
muntligt i gruppövning. Häri ingår även att värdera kurskamraternas framställning av det
vetenskapliga innehållet och presentationstekniken.
4
