Psykiska diagnoser i kontaktyrken i
kommuner och landsting
Statistik och rapporter
https://www.afaforsakring.se/forebyggande/analys-och-statistik/
Sjukförsäkringen (AGS-KL)
Omfattar alla anställda inom landstingskommunal
sektor. Det innebär att ca 1,1 miljoner omfattas av
försäkringen.
Långvarig sjukfrånvaro
• Sjukskrivning mer än 90 dagar
• Månadsersättning (sjuk- eller
aktivitetsersättning)
Kontaktyrken
• Yrken som innebär mycket kontakt med andra människor
I rapporten omfattas:
• Personal i skola och barnomsorg
• Personal inom vård och omsorg
• Personal inom socialtjänst
Psykiska sjukdomar
• Förstämningssyndrom (t.ex.
depression)
• Anpassningsstörning och reaktion på
svår stress
• Ångestsyndrom
• Organiska, inklusive symtomatiska,
psykiska störningar
• Övriga sjukdomar inom diagnosgruppen
(F00-F99)
• Sorgreaktion
• Schizofreni, schizotypa störningar och
vanföreställningssyndrom
• Psykiska störningar och
beteendestörningar orsakade av
psykoaktiva substanser
Långa sjukfall med en psykisk diagnos efter kön
Kontaktyrken i kommuner och landsting
(preliminära siffror för 2015)
12 000
915
929
10 000
931
764
893
8 000
726
603
6 000
667
10 404
521
4 000
439
8 362 8 173
Män
10 438
582
6 354
8 349
5 656
6 318 6 268
4 673 4 212
2 000
0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Kvinnor
Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta att drabbas av en
långvarig sjukskrivning (alla diagnoser) fördelat på kön.
Sysselsatta i kontaktyrken i kommun och landstingssektorn
40
36,8
33,2
35
30
27,6
25,4
30,4
25
Total KL-sektorn
24,1
Kvinnor Kontakt
20
15
15,6
14,3
10
5
0
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Total kontakt
Män Kontakt
Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta att drabbas av en
långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på
kön.
Sysselsatta i kontaktyrken i kommun och landstingssektorn
18,0
15,6
16,0
14,0
14,1
12,0
10,0
Total
8,6
Män
8,0
Kvinnor
8,0
6,0
4,0
6,8
4,9
2,0
0,0
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en långvarig
sjukskrivning på grund av en psykisk diagnos fördelat på åldersgrupp.
Kvinnor, i kontaktyrken i kommuner och landsting 2007-2014
25,0
19,1
20,0
17,5
15,0
14,7
26-35
9,6
10,0
14,2
9,5
36-45
46-55
56-64
9,2
7,9
5,0
5,0
2,3
0,0
2007
16-25
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en långvarig
sjukskrivning på grund av en psykisk diagnos fördelat på åldersgrupp.
Män i kontaktyrken i kommuner och landsting 2007-2014
10,0
9,4
8,8
9,0
8,0
7,1
7,0
7,0
6,0
16-25
5,5
26-35
5,0
5,4
36-45
4,5
4,0
3,0
2,9
2,0
1,1
1,0
0,6
0,0
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
46-55
56-64
Diagnosandelar psykiska diagnoser och
diagnoser i muskler och skelett.
Kvinnor i kontaktyrken i kommuner och landsting
45%
42%
40%
35%
34%
30%
31%
27%
25%
Psykiska sjukdomar
Muskuloskeletala
20%
15%
10%
5%
0%
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Diagnosandelar psykiska diagnoser och
diagnoser i muskler och skelett.
Män i kontaktyrken i kommuner och landsting
50%
45%
43%
40%
38%
35%
30%
Psykiska sjukdomar
25%
20%
Muskuloskeletala
20%
20%
15%
10%
5%
0%
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Diagnosandelar psykiska diagnoser.
Kvinnor i kontaktyrken i kommuner och landsting
60%
50%
50%
43%
40%
41%
36%
30%
Reaktion på svår stress
Förstämningssyndrom (t.ex.
depression)
Ångestsyndrom
20%
10%
9%
10%
0%
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Diagnosandelar psykiska diagnoser.
Män i kontaktyrken i kommuner och landsting
60%
50%
45%
40%
43%
39%
39%
Förstämningssyndrom (t.ex.
depression)
30%
Reaktion på svår stress
Ångestsyndrom
20%
10%
12%
9%
0%
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Diagnosandelar psykiska diagnoser
Kvinnor i kontaktyrken i kommuner och landsting
2013 och 2014
1%
1% 0,004
Reaktion på svår stress
0,0001
3%
Förstämningssyndrom (t.ex. depression)
10%
Ångestsyndrom
Övriga sjukdomar inom diagnosgruppen (F00-F99)
47%
Schizofreni, schizotypa störningar och
vanföreställningssyndrom
38%
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
psykoaktiva substanser
Organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar
Sorgreaktion
Diagnosandelar psykiska diagnoser
Män i kontaktyrken i kommuner och landsting 2013
och 2014
1% 2%
1%
Reaktion på svår stress
3%
Förstämningssyndrom (t.ex. depression)
12%
38%
Ångestsyndrom
Övriga sjukdomar inom diagnosgruppen (F00-F99)
Schizofreni, schizotypa störningar och
vanföreställningssyndrom
43%
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
psykoaktiva substanser
Organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar
Risk, antal långa sjukfall med en psykisk diagnos per 1 000
sysselsatta, fördelat på yrkesgrupp.
Kvinnor, i kontaktyrken i kommuner och landsting 2007-2014
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Socialt arbete
11,2
9,7
10,4
13,1
13,7
14,8
19,9
23,3
Präster
14,1
14,7
11,8
8,1
21,4
15,3
15,6
23,3
Förskollärare och fritidspedagoger
8,8
6,3
6,2
8,1
9,6
9,5
12,8
17,8
Sjuksköterskor och barnmorskor
8,8
7,6
7,2
8,0
8,7
10,0
11,9
15,7
Total kvinnor i kontaktyrken
8,6
6,7
6,1
8,0
9,1
9,7
12,4
15,6
Undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter m.fl.
7,9
5,9
5,4
7,2
8,3
8,6
11,7
14,7
10,3
8,2
5,8
9,3
10,5
9,9
12,5
13,8
Barnskötare, fritidsledare m.fl.
6,9
5,1
5,0
6,7
7,9
8,6
10,6
13,8
Tandvårdsarbete
6,7
5,2
4,1
5,5
5,9
6,3
8,9
13,6
Lärare och skolledare
6,6
4,9
4,8
6,3
7,1
8,7
8,2
11,5
Läkare
6,6
5,8
4,4
7,2
6,4
7,3
9,0
10,1
Övrigt hälso-,sjukvårds-,vård- och omsorgsarbete
Risk, antal långa sjukfall med en psykisk diagnos per 1 000
sysselsatta, fördelat på yrkesgrupp
Män, kontaktyrken i kommuner och landsting 2007-2014.
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Socialt arbete
6,1
6,0
4,2
8,4
7,0
6,9
9,4
12,5
Förskollärare och fritidspedagoger
4,6
3,3
5,2
4,1
4,5
5,7
5,6
9,7
Präster
Undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter
m.fl.
5,3
3,6
5,1
5,7
6,2
4,0
8,2
8,6
5,7
3,3
3,4
4,1
4,7
5,2
5,4
7,1
Total män i kontaktyrken
4,9
3,7
3,2
4,2
4,3
4,8
5,5
6,8
Barnskötare, fritidsledare m.fl.
2,9
2,7
2,4
2,5
2,6
2,7
3,3
5,9
Sjuksköterskor och barnmorskor
3,3
4,0
3,1
4,0
3,8
4,9
5,8
5,1
Lärare och skolledare
3,9
3,1
2,2
3,5
3,7
4,6
3,2
4,9
Läkare
3,4
2,3
2,8
2,7
2,4
2,7
3,7
3,3
Antal sjukfall och risk i förhållande till storleken
på yrkesgruppen
Kvinnor i kontaktyrken i kommuner och landsting 2014.
4000
Undersköt. m.fl.
3500
3000
2500
2000
Sjuksköt. m.fl.
1500
Förskollär. m.fl.
1000
Socialt arbete
500
Lärare Barnsköt. m.fl.
Läkare
0
5
10
15
20
25
30
Antal sjukfall och risk i förhållande till storleken
på yrkesgruppen
Män i kontaktyrken i kommuner och landsting 2014.
350
300
Undersköt. m.fl.
250
200
Lärare
150
Barnsköt. m.fl.
100
Socialt arbete
Läkare
Förskollär. m.fl.
50
Sjuksköt. m.fl.
0
0
2
4
6
8
10
12
14
TFA-KL, trygghetsförsäkring vid
arbetsskada, kommuner och landsting
• TFA-KL
– omfattar alla anställda i kommuner och landsting/regioner, Svenska
kyrkan och kommunalt ägda företag
• Arbetsskador
–
Arbetsolycksfall
–
Arbetssjukdomar
–
Färdolycksfall
Arbetssjukdom
För att en arbetssjukdom ska godkännas av AFA Försäkring krävs att
besvären har kvarstått i 180 dagar, att den är godkänd av
Försäkringskassan eller finns med på ILO-listan över arbetssjukdomar.
Det ska också finnas övervägande skäl att sjukdomen beror på
arbetet.
Arbetsskadeförsäkringen regleras av socialförsäkringsbalken. För
psykiska och psykosomatiska diagnoser finns ett undantag:
Vissa psykiska eller psykosomatiska skador
5 § Som arbetsskada anses inte en skada av psykisk eller
psykosomatisk natur som är en följd av en
företagsnedläggelse, bristande uppskattning av den
försäkrades arbetsinsatser, vantrivsel med arbetsuppgifter
eller arbetskamrater eller därmed jämförliga förhållanden.
Anmälda arbetssjukdomar med en psykisk diagnos.
Kontaktyrken i kommuner och landsting
500
450
3
400
11
350
300
250
Godkända
16
Ej godkända
200
7
150
8
11
100
9
4
12
50
6
0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Diagnosandelar anmälda arbetssjukdomar 20052014
Kontaktyrken i kommuner och landsting
80%
71%
70%
64%
60%
50%
Reaktion på svår stress
40%
30%
Förstämningssyndrom (t.ex. depression)
Ångestsyndrom
27%
21%
20%
10%
7%
6%
0%
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Sammanfattning av rapporten
• Psykiska diagnoser är idag den vanligaste orsaken till långvarig
sjukskrivning i kommun-och landstingssektorn bland AFA
Försäkrings försäkrade.
• Antalet långa sjukfall med en psykisk diagnos bland sysselsatta i
kontaktyrken inom kommun- och landstingssektorn har mer än
fördubblats från 2009 till 2014. Även risken, beräknad som antalet
långa sjukfall per 1000 sysselsatta, har ökat årligen bland
sysselsatta i kontaktyrken i kommuner och landsting sedan 2009.
• Diagnosen anpassningsstörningar och reaktion på svår stress ökar
för både kvinnor och män i kontaktyrken, och det är den vanligaste
diagnosen bland kvinnor. Diagnoser på grund av depression är
däremot vanligare bland män.
• Kvinnor, som arbetar i kontaktyrken inom kommun- och
landstingssektorn, har en högre risk att drabbas av långvarig
sjukfrånvaro på grund av en psykisk diagnos jämfört med övriga
kvinnor i kommun- och landstingssektorn och jämfört med kvinnor
bland arbetare i privat sektor. Detta gäller samtliga åldersgrupper.
• Män, som arbetar i kontaktyrken inom kommun- och
landstingssektorn, har en högre risk att drabbas av långvarig
sjukfrånvaro på grund av en psykisk diagnos jämfört med övriga män
i kommun- och landstingssektorn och män bland arbetare i privat
sektor.
• Anställda inom yrkesgruppen socialt arbete, till exempel
socialsekreterare, kuratorer och psykologer, hade högst risk att
drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos 2014.
• Förskollärare och fritidspedagogers risk att drabbas av en långvarig
sjukskrivning med en psykisk diagnos ökade mest mellan 2013 och
2014.
• AFA Försäkring har ett ökat inflöde av anmälningar av
arbetssjukdomar med en psykisk diagnos bland sysselsatta inom
kontaktyrken inom kommuner och landsting. År 2014 var antalet
anmälningar nästan 8 gånger högre jämfört med 2009.
Förebyggande insatser
• Det behövs mer kunskaper om hur psykisk ohälsa kan förebyggas
och om hur kvinnor och män diagnosticeras av läkare.
• Mäns och kvinnors olika arbetsuppgifter och psykiska belastning,
inom samma yrke, och de effekter det ger på sjukfrånvaron bör
studeras mer inom forskningen. Detsamma gäller den totala
belastningen av privatliv och arbete.
• Det behövs kunskap om hur personer som varit frånvarande från
arbetet på grund av psykisk ohälsa ska kunna rehabiliteras tillbaka
till arbetslivet.
Tack för att ni lyssnade!
