Arbete, psykisk ohälsa och
sjukskrivning
Eva Vingård professor em Arbetsoch miljömedicin Uppsala Universitet
[email protected]
Arbete, psykisk ohälsa och
sjukskrivning
•
•
•
•
•
•
•
•
Eva Vingård (ordf)
Lisa Ekselius
Magnus Helgesson
Christer Hogstedt
Bo Johansson
Bengt Järvholm
Tomas Karlsson
Per Lindberg
•
•
•
•
Kjell Toren
Gunnel Hensing
Laura Hartman
Maria Stanfors
Kunskapssammanställningen beställd av Socialdepartementet av forskningsrådet FORTE
Oklara begrepp
• Arbete?
• Psykisk ohälsa?
• Sjukskrivning?
Arbete
Arbete
• Krav, kontroll, spänt arbete, socialt stöd
• Ansträngning i förhållande till belöning
• Rättvis miljö, engagemang och
utvecklingsmöjligheter
• Rollkonflikter, mobbing och
katastrofupplevelser
• Rationaliseringar, anställningsformer
• Fysiskt krävande arbete
• Skiftesarbete och jour
Varför arbetar vi?
• Arbetet försörjer oss
•
•
•
•
Arbetet strukturerar tiden
Arbetet skapar mening
Arbetet ger status och identitet
Arbetet uppmuntrar till aktivitet och kreativitet
Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa
• Ett begrepp med otydlig innebörd
• ”Common Mental Disorder” (CMD),
innefattar depression, ångestsyndrom,
paniksyndrom, fobier, tvångssyndrom och
PTSD (>90% av antalet sjukfall)
• Upp till 30 procent har symtom som vid en
psykisk sjukdom enligt internationella studier
men enbart ett par procent har varit sjukskrivna
för en psykisk diagnos i Sverige
Sjukdom?
• Lungcancer?
• ICD, international
classification of diseases
(ICD10, WHO, SoS)
• Astma?
• Psykisk sjukdom?
• Psykisk ohälsa?
• DSM
Psykisk sjukdom i befolkningen
Representativt urval USA Representativt urval sex
europeiska länder
Livstidprevalens
46 %
25%
12-månadersprevalens
26 %
10%
En tredjedel av Danmarks befolkning får någon gång under livet
specialistvård inom psykiatrin.
I Sverige ges årligen 50 000 personer psykiatrisk slutenvård och 250
000 besök sker hos psykiater i öppen vård
Åsbring et al, 2014
SLS Aktuellt 4/2015
Sjukskrivning
En åtgärd där en person pga. sjukdom inte kan utföra sitt arbete.
De flesta med en sjukdom arbetar
Sjukskrivning
• Sjukskrivning kan mätas som ”pågående sjukfall”,
”nya sjukfall”, antalet sjukskrivningsdagar, i procent av
arbetstiden eller som långa sjukfall > 3 månader
• Sambanden med psykiska diagnoser varierar beroende
på måttet som används
• Kvinnor är mer sjukskrivna än män med en psykisk
diagnos och ökningen sedan 2009 har varit störst bland
kvinnor
• De flesta med en psykisk diagnos eller psykiska
symtom är inte sjukskrivna
– Vem som behöver vara sjukskriven för en viss sjukdom
beror mycket på arbetets krav och flexibilitet
Sjuk Frisk
Vetenskapligt stöd för samband på
gruppnivå
- arbetsperspektiv
Arbetsfaktor
Ökad risk för
Spänt arbete (höga krav och låg
kontroll)
Depression, sjukskrivning för depression
hos män
Höga krav
Utmattning, depression, sjukskrivning
för depression hos män, förtidspension
Låg kontroll
Utmattning, depression, sjukskrivning
för depression hos kvinnor och män
Bristande stöd
Utmattning, depression, självmord
Vetenskapligt stöd för samband på
gruppnivå
- arbetsperspektiv
Arbetsfaktor
Ökad risk för
Ansträngnings –belöningsobalans
Depression, sjukskrivning för CMD
Små utvecklingsmöjligheter
Depression
Rollkonflikter
Depression, sjukskrivning
Mobbing
Utmattning, depression
Katastrofupplevelser
PTSD, ångest, depression
Otrygg anställning
Utmattning, depression
Samband
• Sambanden mellan arbetsfaktorer och
psykisk ohälsa är starkare än sambanden
mellan arbete, psykisk ohälsa och
sjukskrivning pga att färre studier finns om
det mer komplicerade sambandet
Kontaktyrken
• Yrken som innebär mycket kontakt med andra människor
I rapporten omfattas:
• Personal i skola och barnomsorg
• Personal inom vård och omsorg
• Personal inom socialtjänst
Långa sjukfall med en psykisk diagnos fördelat
på kön
Kontaktyrken i kommuner och landsting
12000
856
10000
931
748
894
8000
726
600
6000
664
Män
580
Kvinnor
519
4000
439
2000
0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Antal sjukfall och risk i förhållande till storleken på yrkesgruppen
Kvinnor i kontaktyrken i kommuner och landsting 2013.
3500
Undersköt. m.fl.
3000
2500
2000
1500
Sjuksköt. m.fl.
1000
Förskollär. m.fl.
Lärare
Barnsköt. m.fl.
Socialt arbete
500
Läkare
0
5,0
7,0
9,0
11,0
13,0
15,0
17,0
19,0
21,0
23,0
Antal sjukfall och risk i förhållande till storleken på yrkesgruppen
Män i kontaktyrken i kommuner och landsting 2013.
300
250
Undersköt. m.fl.
200
150
Lärare
100
Läkare
Socialt arbete
Sjuksköt. m.fl.
50
Förskollär. m.fl.
Barnsköt. m.fl.
0
0,0
2,0
4,0
6,0
8,0
10,0
Återgång i arbete efter en
sjukskrivning för psykisk ohälsa
• Det vetenskapliga stödet för effekten av
interventioner och rehabilitering är svagt, få
studier finns och säkra resultat är svårt att
uppnå
De studier som har effekt har involverat
arbetsplatsen
Före rehabilitering
Rehabilitering
Efter rehabilitering
Faktorer som främjar psykisk hälsa
och välbefinnande
• Gott ledarskap (rättvist, stödjande,
inkluderande)
• Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans)
• Balans mellan arbetsinsats och belöning
• Tydliga mål
• Anställningstrygghet
• Balans mellan arbete och fritid.
Är allt detta ett svenskt fenomen?
Nej!
• FN
• WHO
• ILO
– Psykisk ohälsa är en av de tre främsta orsakerna till
funktionsnedsättning, sjukskrivning och förtidspension i EU
• OECD
– Kostnad 2-3 % av BNP
• EU
– Europaparlamentet tog 2009 en resolution om psykisk hälsa i 50
punkter där åtta rörde arbetslivet
Alla har beskrivit fenomenet och ser allvarligt på kopplingen
mellan arbete, psykisk ohälsa och nedsatt arbetsförmåga
Kunskapsluckor
•
•
•
•
•
•
•
•
Hur ser dynamiken ut mellan arbete och sjukskrivning hos personer med
psykisk ohälsa och vilka är sjukfrånvarons hälsokonsekvenser?
Vem kan arbeta med en psykiatrisk diagnos, var kan man arbeta, med vad kan
man arbeta, hur arbetar man och varför arbetar man trots besvär?
Varför har kvinnor i högre grad psykisk ohälsa?
Hur engagera hälso- och sjukvården på bästa sätt för återgång i arbete?
Hur ska chefer agera och vilka stödstrukturer behövs för att främja hälsa?
Vilken rehabilitering fungerar?
Hur ska samhällets resurser samordnas på bästa sätt?
Hur kommer morgondagens arbetslivsstruktur att påverka den psykiska
hälsan?
För att fylla många av kunskapsluckorna krävs flervetenskaplig kompetens i
forskargrupperna
Vad går att göra för att förbättra
arbetsmiljön?
Några budskap att ta med hem
Känsla av sammanhang
KASAM
• Meningsfullt
• Begriplighet
• Hanterbarhet
» Aaron Antonowsky
Krav
+
Anspänt
arbete
Kontroll
-
+
Karasek-Theorell-Johnson 1979-1990
Socialt stöd
Ansträngnings- belöningsmodellen
Nedlagd energi
i relation till
Erhållen belöning i form av lön,
uppskattning, ”att bli sedd”
Siegrist 1996
God arbetsmiljö - Friska
arbetsplatser
Per Lindberg, Uppsala universitet &
Högskolan i Gävle
Eva Vingård, Uppsala universitet
Rapport från Arbetsmiljöverket 2012
Från risk till frisk
– om friskfaktorer i kommuner och landsting
En skrift från AFA Försäkring
Healthy organizations are
not created by accident!
Grawitch et al, 2006
