Förebyggande arbete och smarta samarbeten
Dokumentation av workshop 18 okt 2016
Utmaningar
1. Kunskapsbrist om
psykisk ohälsa
2. Helhetsperspektiv
3. Okunskap om
patientens behov
4. Kontinuitet, tex
brist på läkare
Lösningar
1. Bättre och
snabbare
bedömningar
2. Kulturskifte –
tidiga insatser,
förändrade arbetssätt
3. Evidensbaserade
insatser
Utmaningar
1. Tidsåtgång vid nya
arbetssätt
2. Ekonomisk styrning
motverkar
3. Många aktörer kring
patienten
4. Nå ut till arbetsgivare
Integrerade &
kompensatoriska
Ledarskap
Utmaningar
1. Stöd från ledningen i
respektive organisation
2. Bristande uppföljning av
effekter av arbetssätt
3. Samsyn mellan
organisationer
Lösningar
1. Ekonomisk styrning som
underlättar
2. Nära samarbete med
arbetsgivare
3. Snabba kontaktvägar och
tillgång till
rehabkoordinatörer
Lösningar
1. Tydliga mål
2. Hälsoekonomiska
utvärderingar som grund för
beslut
© Fixsen & Blase, 2008
Sammanfattning av kommentarerna från grupparbetena
Förebyggande arbete och smarta samarbeten för att förebygga sjukskrivning
Kritiska komponenter
Ideal
implementering
Acceptabel
variation
Oacceptabel
variation
Förväntad effekt
Varför är dessa
komponenter viktiga?
Hur jobbar vi på
konkret nivå, om den
viktigaste
metodkomponenten
utförs på bästa sätt?
Vad skulle vara en
acceptabel
variation?
När är vårt arbete inte
acceptabelt
Om den specifika
komponenten utförs
på bästa sätt. Vad kan
vi vänta oss för
resultat?
•
•
•
•
•
•
•
•
Tydligt: varför, vad
och hur
Uttalad önskan om
att göra arbetet
tillsammans
Styrgrupp med
mandat
Arbetsgrupp med rätt
att ta fram hur
Individfokus
Alla aktörer måste
arbeta med sina egna
rutiner/ egen
utveckling
Fokus på
arbetsförmåga
Sjukskrivning är en
del av vård och
behandling.
Arbetsgivare:
deltagande, ansvar
•
•
•
•
•
Samverkan med
individens bästa för
ögonen
Snabba och lätta
kontaktvägar mellan
patient/
myndighet/vård/
arbetsgivare samt
flöden inom varje
organisation.
Alla sjukskrivna
patienter har en
plan.
Rehabkoordinator
som har mandat och
tid
Arbetsgivare som
gör sitt yttersta för
att hjälpa sina
anställda både före,
under och efter en
sjukskrivning.
•
Samma svar som
i rutan innan
•
•
•
•
När sjukskrivning
eller medicinering
blir en kortsiktig
lösning som inte är
för patientens
bästa på lång sikt
och som ges utan
planering
När vi skyller på
andra aktörer.
När vi inte
samverkar
När vi inte ställer
frågan eller lyssnar
på vad som behövs
för att få människor
på banan igen.
2011 National Implementation resarch network (NIRN) Karen Blase and Michelle A
Duda
•
•
•
•
•
•
•
Nöjdare patienter
Lägre
sjukskrivningssiffror
Mindre utskrivning
av lugnande medel
Fokus på varje
människas förmåga
istället för oförmåga
Bättre användning
av samhällets
resurser.
Aktivare
sjukskrivning och
rätt insats i rätt tid,
rätt vårdnivå.
Viss avlastning för
första linjens chef
hos arbetsgivaren.
Kritiska komponenter
(forts)
Ideal
implementering
Acceptabel
variation
Oacceptabel
variation
Förväntad effekt
Varför är dessa komponenter
viktiga?
Hur jobbar vi på
konkret nivå, om den
viktigaste
metodkomponenten
utförs på bästa sätt?
Vad skulle vara en
acceptabel variation?
När är vårt arbete
inte acceptabelt
Om den specifika
komponenten utförs på
bästa sätt. Vad kan vi
vänta oss för resultat?
•
•
•
•
•
•
HR-funktion avlastar chef i
vissa frågor utan att överta
rehabansvar.
Rehabkoordinator avlastar
andra vårdpersonal.
Modell som bygger på
funktioner hos aktörer utan
att det hänger på person.
Bryta traditionella mönster.
Andra vårdfunktioner kan
underlätta läkarens
uppgifter.
Triageringen kritisk för att
fånga viktiga signaler,
utesluta vissa.
Rehabkoordinatorns
kompetens viktig, behöver
stöd av annan kompetens.
Nära samarbete med läkare.
