Arbetsgrupp 1
Utbildningens organisation och villkor, demokratins grunder
I utredningens beskrivning av detta innehållsområde framträder tre olika delområden:
Demokratisyn och demokratiarbete, skolformernas historiska framväxt och utveckling samt
skolformernas organisation och villkor. Mot bakgrund av att dessa områden kan analyseras på
flera olika nivåer – internationellt och nationellt, statligt och kommunalt – är det viktigt att
studenterna får arbeta med dessa frågor utifrån olika perspektiv. Det är också viktigt att
studenterna får tillfälle att bearbeta sin förförståelse, sina egna upplevelser och erfarenheter av
demokratiska praktiker, skolans roll i samhället och skolans styrning och organisering. Vi har
valt att särskilt betona demokratifrågorna, som vi menar måste genomsyra hela
lärarutbildningen. Därigenom ger vi förutsättningar för studenterna att utveckla de viktiga
handlingskompetenser som krävs för att de kunna fatta beslut och agera på olika nivåer och i
olika kontexter i dagens samhälle.
Det konkreta innehåll som studenten får möta under arbetet med detta innehållsområde
beskrivs i det följande under tre olika rubriker. Texten avslutas med förslag på lärandemål
knutna till respektive delområde.
I. Demokratins teori och praktik
Detta innehållsområde uppmärksammar demokrati både som teori och praktik. Studenten ska
identifiera den egna utbildningen som ett kunskapsfält där flera discipliners
kunskapsproduktion om demokrati möts, till exempel statsvetenskap, idéhistoria, politisk
sociologi, filosofi, ekonomi och juridik. Studenten skall också utveckla en förståelse om
skillnaderna mellan demokrati som ett politiskt-normativt projekt och demokrati ur ett
teoretiskt och analytiskt perspektiv.
Att erövra ett kritiskt tänkande innebär bland annat att centrala begrepp behöver analyseras
och dekonstrueras. Studenten kommer att delta i samtal och diskussioner om hur
demokratibegreppet framträder i läroplanen och andra styrdokument. Vad innebär till exempel
begrepp som västerlandet, solidaritet, etik, moral, värdegrund, humanism, tolerans, jämlikhet,
jämställdhet, demokrati och likvärdighet? Vilka konflikter inryms i dessa begrepp? Vad har
de för betydelse för sociala relationer? Vilken betydelse har de för samhällets organisering i
allmänhet och för skolans organisering, funktioner och samhällsroll i synnerhet? Hur omsätts
begreppen i olika praktiker i skola och samhälle?
Mot bakgrund av ett historiskt perspektiv ska studenterna få insikt om att demokrati inte är en
självklarhet som alltid existerat, utan att även demokratin består av idéer och praktiker med ett
förflutet och som tagit sig olika uttryck i olika kontexter. Det handlar till exempel om hur
dominerande föreställningar om stat, nation, representation, medborgarskap, makt, frihet och
rättvisa har konstruerats i olika historiska kontexter.
Ett annat centralt innehåll är frågor som berör relationen mellan aktör och struktur. Studenten
ska utveckla kunskap om demokratimodeller på olika nivåer i samhället, och dessa modellers
delvis olika uttryck, till exempel kommunal, nationell och internationell nivå. Studenten skall
också mot bakgrund av egna erfarenheter reflektera över demokrati ur ett elev- och
studentperspektiv. Vad innebär det att vara medborgare i en nation och hur det är att delta i
föreningar av olika slag? Här handlar det bland annat om att kunna resonera kring innebörden
i och konsekvenserna av inkludering, exkludering och representation i skola och samhälle.
Det är också av betydelse att studenterna utvecklar kunskap om demokrati inom ramen för sin
yrkesroll. Kunskapen och förståelsen om olika demokratiska praktiker ska problematiseras ur
tre olika perspektiv: 1) Studenterna skall själva kunna förstå, förklara och delta i praktikerna.
2) De ska kunna organisera undervisning som skapar förutsättningar för barn och ungdomar
att utöva demokrati i både fysiska och virtuella rum. 3) De ska kunna skapa demokratiska
mötesplatser både i och utanför skolan.
II. Skolformernas historia, framväxt och plats i samhället
Studenten får dels en översikt av de olika skolformernas historiska framväxt och utveckling,
dels en förståelse av skolans roll i samhällsutvecklingen. De viktiga skolpolitiska
stridsfrågorna under 1900-talet blir belysta och studenten ges tillfälle att reflektera över varför
vårt skolsystem ser ut som det gör och vilka krafter som har bidragit till att forma
skolformernas organisation och innehåll.
Genom det historiska perspektivet ska studenten utveckla en kunskap om skolsystemet som
en viktig samhällsinstitution och inte endast en kunskapsinstitution. Skolsystemets roll i
framväxten av den svenska välfärdsstaten fokuseras och dess betydelse för barns och
ungdomars förändrade livsvillkor diskuteras och problematiseras. Samhällsrelevanta frågor
om klassificering, sortering och normalisering i relation till skolsystemet ingår också som en
viktig del av detta innehållsområde.
III. Skolformernas organisation och villkor
Studenten ska utveckla kunskap om skolsystemets styrning mot bakgrund av lagstiftning,
ansvarsfördelningen stat – kommun/fristående skolor och relationen rektorer – lärare.
Styrdokumentens innehåll, status och relation till varandra studeras. Med utgångspunkt i
internationella konventioner, skolformsförordningar och läroplaner studeras och
problematiseras hur elevers rättigheter tillgodoses i förskola och skola samt vilket ansvar
skolans lärare och ledare har.
Frågor om skol- och lärarkultur blir belyst tillsammans med mer övergripande frågor som
väcks i alla politiskt styrda verksamheter, inklusive skolsystemet. Arbetslag och
lärarsamarbete studeras ur ett styrningsperspektiv kring syfte, praktik, vinster och svårigheter.
Mål- och resultatstyrning samt innebörden av kvalitetsarbete i förskola och skolan studeras
och problematiseras. Internationella jämförelser görs gällande statliga skolmyndigheters roll,
verksamhet och uppdrag.
Förslag på lärandemål:
Grundnivå
-
-
visa förståelse för demokratins grunder, själv utöva demokratiska praktiker samt
reflektera över konsekvenser av att arbeta med demokratifostran på en normativ nivå
kunna redogöra för och reflektera över betydelsen av demokratiska begrepp i läroplan
och styrdokument samt jämföra utbildningsvetenskapens kunskapsbildning kring
demokrati med andra kunskapsområden
känna till hur skolans värdegrund vuxit fram politiskt och idéhistoriskt och i
utbildningen studera den i olika styrdokument, särskilt skollag och läroplaner
Visa kunskap om skolformernas historiska framväxt och skolans roll i samhället under
olika faser av 1900-talet,
visa kunskap om utbildningens organisation och villkor samt kunna redogöra för
huvuddragen i förskolans, skolbarnsomsorgens och skolans regelverk
visa självkännedom och empatisk förmåga samt visa förmåga på att förmedla och
förankra samhällets och demokratins värdegrund
visa förmåga att förmedla, förankra och tillämpa gällande regelverk som syftar till att
förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och
elever
Avancerad nivå
- kunna analysera den utbildningsprocess hon/han deltagit i utifrån ett demokratiskt
perspektiv samt formulera välgrundande slutsatser om sin professionella utveckling
och sitt kommande läraruppdrag
- Kunna analysera skolans funktioner i samhället vid sidan av de rent
kunskapsrelaterade samt knyta denna analys till aktuella skolfrågor.
- kunna använda nationella styrdokument och internationella överenskommelser samt
relatera till egna och andras erfarenheter och värderingar för att diskutera
läraruppdraget
Mål som kan integreras i ett huvudämne/professionsämne
- kunna analysera och kommunicera ”huvudämnets” relevans och användbarhet i
förhållande till demokratiska praktiker
- kunna analysera och värdera sitt val av innehåll och arbetssätt i förhållande till skolans
styrinstrument
- visa kunskap om betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska
verksamheten och vid presentation av ämnesstoff
- visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna
