Mångfalds- och jämställdhetsplan 2001
Inledning
Mångfald och jämställdhet bygger på grundsynen att varje människa är unik och har sina
egna personliga egenskaper och önskningar. Ett mångfaldsperspektiv har både likheter och
olikheter i fokus. Mångfald utgår från att alla människor har lika värde och att varje människa
skall ha möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar oavsett ålder, kön, etniskt/kulturellt
ursprung, religion, sexuell läggning och fysiska eller psykiska funktionshinder. Jämställdhet
syftar i första hand på förhållanden mellan kvinnor och män. Jämställdhet är en av de viktiga
mångfaldsfrågorna. I ett jämställt samhälle är mångfalden till gagn för både kvinnor och män.
De rättsliga grunderna för mångfaldsarbetet är jämställdhetslagen, lagen om åtgärder mot
etnisk diskriminering i arbetslivet, lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet av
personer med funktionshinder och lagen mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell
läggning. Dessa lagar gäller på arbetslivets område för arbetssökande och under pågående
anställning.
Ett mångfaldsperspektiv ger kvinnor och män i olika åldrar och med skilda tillhörigheter och
bakgrund möjlighet att bejaka både likheter och olikheter i arbetslivet. Kunskapen och
professionaliteten höjs på arbetsplatser där allas olikheter tas till vara. Det leder också till att
verksamhetens kvalitet och effektivitet ökar. Arbetet med att skapa en jämställd och
mångfaldig arbetsplats handlar om kunskaper och aktiva åtgärder men framförallt om
förändrade attityder och handlingssätt.
Enligt jämställdhetslagen skall arbetsgivaren årligen upprätta en plan för arbetet med
jämställdhet. Den ska innehålla kartläggning av arbetsförhållanden, löneöversyn och aktiva
åtgärder samt årligen utvärderas och revideras. Dessutom ålägger kommunstyrelsen
nämnderna att, som en modern och framgångsrik organisation, nyttja den potential som finns i
en mångfaldig personalstyrkas olikheter. Arbetet skall syfta till att ta tillvara de olikheter i
kompetens, erfarenhet och personliga förutsättningar som finns hos dagens och morgondagens
arbetskraft. Stadens mångfaldssträvanden bidrar till ett kvalitetsarbete i samklang med
brukarnas och medborgarnas önskemål och villkor.
Inom Älvsjö stadsdelsförvaltning möter vi en mångfald av människor i arbete. Om vi blir
medvetna om våra olikheter och blir goda förebilder för att utveckla mångfald och jämställda
arbetsförhållanden kommer vi genom vårt sätt att vara och agera att påverka utvecklingen på
våra arbetsplatser och bland de människor vi dagligen möter. Mångfaldsarbetet inklusive
arbetet med jämställdhet skall vara en integrerad del i allt personalpolitiskt arbete och
redovisas i den årliga verksamhetsplanen.
Övergripande mål för verksamheterna i Älvsjö
- Det skall råda goda arbetsförhållanden för både kvinnor och män på våra arbetsplatser.
Arbetsmiljön skall präglas av respekt för och tillit till individen samt vara säker,
stimulerande och utvecklande. Det skall råda en öppen dialog mellan ledningen och
medarbetarna.
- Alla medarbetare skall känna till att sexuella trakasserier och annat förödmjukande
beteende eller diskriminering inte accepteras. Det strider med den etik och moral som vår
verksamhet bygger på.
-
Kvinnor och män skall oavsett bakgrund ha lika möjligheter till anställning. En jämnare
spridning av mångfald och kön skall eftersträvas på alla nivåer och i alla verksamheter.
Kvinnor och män skall oavsett bakgrund ha möjligheter till kompetensutveckling inom
alla verksamheter och på alla nivåer.
Samma lönesättningsprinciper skall tillämpas för kvinnor och män.
Det skall råda en öppen attityd till att öka möjligheterna att förena förvärvsarbete med
föräldraskap och ett aktivt deltagande i samhällslivet.
Inriktningsmål och åtaganden för 2001
Inriktningsmål
- Mångfalds- och jämställdhetsmedvetandet ska höjas inom organisationen genom att
stimulera och involvera medarbetare i detta arbete
Åtagande
Vi åtar oss
- att distribuera tidningen ”Jämsides” från JämO (4 nr/år) till samtliga arbetsplatser
Ansvarig: personalchef
Inriktningsmål
Föräldraskap och arbete skall kunna förenas
Åtagande
Vi åtar oss
- att erbjuda föräldralediga deltagande i kompetenshöjande insatser och andra
arbetsplatsförlagda aktiviteter
- att skicka protokoll från arbetsplatsträffar hem till föräldralediga
Ansvariga: Verksamhetschefer och enhetschefer
Inriktningsmål
- Kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och diskriminering får inte förekomma
Åtagande
Vi åtar oss
- att aktualisera och i förebyggande syfte diskutera kränkande särbehandling i arbetslivet
utifrån dokument för internkontroll av arbetsmiljön på APT-mötena minst en gång per år
Ansvariga: Verksamhetschefer och enhetschefer
Inriktningsmål
- En jämnare spridning av mångfald och kön skall eftersträvas i alla verksamheter
Åtagande
Vi åtar oss
- att sträva efter att företräde till anställning ges utifrån ett jämställdhets- och
mångfaldsperspektiv
Ansvariga: Verksamhetschefer och enhetschefer
Inriktningsmål
- Lika lön för likvärdigt arbete
Åtagande
Vi åtar oss
- att beakta frågan vid lönesättning och lönerevision
Ansvarig: Verksamhetschefer och enhetschefer
Uppföljning
Uppföljning av planen skall ske senast oktober 2001. Den reviderade planen skall ligga till
grund för 2002 års plan och bifogas 2002 års verksamhetsplan.
Ansvarig: Personalchef
Kartläggning av nuläget
2000-08-31 var 1.356 månadsavlönade personer anställda i Älvsjö stadsdelsförvaltning, vilket
är oförändrat jämfört med 1999-10-31. Andelen tillfälligt anställd timavlönad personal1 har
däremot ökat med 12% till 1.254 st. Totalt har 2.610 personer arbetat inom
stadsdelsnämndens verksamheter, varav 1.987 kvinnor och 623 män.
Nämndens huvudsakliga verksamhet är inom vård, utbildning och omsorg, där arbetet av
tradition utförs av kvinnor. Andelen män är fortfarande låg och relativt sett har den totala
andelen män minskat med ca 1% jämfört med 1999. Den största förändringen har skett bland
timavlönade män där minskningen är ca 4%. Månadsavlönade män har däremot ökat sin
relativa andel med ca 1%.
När det gäller deltidsarbete är det fler månadsavlönade kvinnor (20%) än män (3%) som
arbetar deltid. Andelen månadsavlönade deltidsarbetare har minskat bland kvinnor (-6%) och
ökat bland män (+8%) sedan förra året.
Månadsavlönad personal
Tim avlönad personal
Månadsavlönade, deltid
män
16%
kvinnor
68%
män
32%
kvinnor
87%
kvinnor
84%
män
13%
Programvis fördelning kvinnor och män 2000
totalt månads- och timavlönade
600
500
400
300
Kvinnor
Män
200
100
0
När vi ser på den programvisa fördelningen visar det sig att männen återfinns i högre grad
inom utbildning, administration samt fritid och kultur, och i mindre grad inom verksamheter
1
Notera att intermittent anställda kan ha arbetat vid endast ett tillfälle under året.
direkt inriktade på fysisk omvårdnad. Värt att notera är ändock att männens procentuella
andel har ökat jämfört med 1999 inom Omsorg för funktionshindrade och inom
Barn/skolbarnsomsorg. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det inte råder jämn
könsfördelning mellan antalet män och kvinnor inom nämndens totala verksamhet. För jämn
könsfördelning krävs att minst 40% av någotdera kön är representerat.
Organisatorisk fördelning - månadsavlönade
kvinnor
2000 1999
1997
Förvaltningsledning
6
6
6
Mellanchefsnivå
35
36
29
Samtliga månadsavl.
kvinnor resp. män
1134 1147
1181
män
2000
2
9
1999
2
8
1997
3
13
222
209
198
Andel kvinnor resp män
av samtliga anställda
84%
85%
86%
16%
15%
14%
Andel kvinnl. resp manl.
chefer av samtl. chefer
79%
81%
69%
21%
19%
31%
Den organisatoriska fördelningen visar samma mönster som inom de flesta organisationer, att
förhållandevis fler män än kvinnor innehar arbetsledande positioner. Andelen manliga chefer
är i år 21% av totala andelen chefer medan samtliga månadsavlönade män endast utgör 16%
av totala antalet månadsavlönade medarbetare.
Åldersfördelning m ånadsavlön. 2000
- 20 år
Åldersfördelning tim avlönade 2000
21-35 år
- 20 år
66 år 66 år 21-35 år
51-65 år
51-65 år
36-50 år
36-50 år
Antalet månadsavlönade är störst i ålderskategorin 36-50 år medan flest timavlönade återfinns
i ålderskategorin 21-35 år. Medelåldern för månadsavlönade har ökat från 42 till 43 år. För
timavlönad personal är medelåldern oförändrat 36 år. Värt att notera är att gruppen 51-65 år
har ökat i antal sedan förra året medan ålderskategorin 21-35 år har minskat. Den programvisa
åldersfördelningen för månadsavlönade visar att en förhållandevis stor grupp anställda inom
utbildning är i ålderskategorin 51-65 år.
Programvis åldersfördelning
Månadsavlönade 2000
Administration
Individ och familjeomsorg
Infrastruktur
Barnomsorg/skolbarnsomsorg
Utbildning
Äldreomsorg
Omsorg för funktionshindrade
Fritid och kultur
Övrig verksamhet
- 20 år
0
0
0
4
1
1
1
0
0
21-35 år
7
3
0
98
134
78
31
7
0
36-50 år
24
20
0
190
150
157
52
9
5
51-65 år
18
17
1
98
136
85
16
4
8
66 år 0
0
0
0
1
0
0
0
0
Totalt månadsavlönade 2000
Totalt månadsavlönade 1999
7
13
358
380
607
605
383
356
1
2
Lönefördelning 2000
Genomsnittslönen för några större yrkeskategorier
Yrkeskategori
Barnskötare
Elevassistent
Fritidspedagog
Förskollärare
Lärare gr s ma/no
Lärare gr s sv/sh
Lärare gr s sv/sp
Lärare idrott
Lärare lågstadiet
Lärare mellanstadiet
Personlig assistent
Sekreterare
Sjuksköterska
Sjukvårdsbiträde
Socialsekreterare
Undersköterska
Vårdare
Vårdbiträde
Lön
kvinnor
15165
15197
16730
17464
21365
21309
21601
20502
20259
20673
14440
22494
21381
14364
19809
15814
14978
14772
antal
175
30
35
123
13
12
16
12
50
27
26
13
33
81
11
75
35
47
Lön
män
13906
15474
18475
16037
20380
21575
22053
18463
23500
20728
13983
23136
22000
13993
18250
15601
14703
14641
antal
20
10
2
3
13
4
3
6
1
6
10
3
1
9
2
10
22
8
När vi slutligen ser på lönefördelningen inom några yrkesområden finner vi att något har hänt
under det senaste året. Männen har tidigare (1997 och 1999) i de flesta befattningar haft en
lägre genomsnittslön än kvinnor, men så är inte fallet för år 2000. En tendens till utjämning
har skett avseende medellönerna till männens fördel. Djupare statistisk analys krävs för att
förklara denna utveckling.
