Innehållsförteckning
1. Inledning ......................................................................................................................... 2
1.1 Problemformulering .................................................................................................. 3
1.2 Syfte .......................................................................................................................... 5
1.3 Frågeställningar......................................................................................................... 5
1.4 Disposition ................................................................................................................ 5
1.5 Centrala begrepp ....................................................................................................... 6
2. Metod .............................................................................................................................. 8
2.1 Avgränsning ............................................................................................................ 10
3. Teori .............................................................................................................................. 11
4. Egen undersökning........................................................................................................ 14
4.1 Eskilstuna ................................................................................................................ 14
4.2 Gävle ....................................................................................................................... 17
4.3 Karlstad ................................................................................................................... 20
4.4 Södertälje ................................................................................................................ 23
5. Analys ........................................................................................................................... 27
5.1 Val 1998 .................................................................................................................. 27
5.2 Valet 2002 ............................................................................................................... 29
5.3 Val 2006 .................................................................................................................. 31
6. Slutsats .......................................................................................................................... 35
7. Egna reflektioner och fortsatt forskning ....................................................................... 39
8. Sammanfattning ............................................................................................................ 41
9. Källförteckning ............................................................................................................. 44
1
1. Inledning
I alla demokratiska samhällen anser man att politisk representation är en viktig
dimension. I avseendet förutsätts att representation dels ska legitimera det politiska
systemet, dels bereda vägen för ett medborgerligt engagemang1. När det gäller politiskt
deltagande relaterar forskare till fyra olika vägar för att påverka politikens utfall. I
resonemanget anges valdeltagande, deltagande i valkampanjer, engagemang inom
föreningslivet och vardagliga kontakter mellan väljare och valda som de väsentligaste
formerna beträffande politiskt engagemang.2 Dessa olika former av aktiviteter benämns
med medborgerliga input och förväntas leda till folkviljans förverkligande.3 I
sammanhanget betraktas de tre sistnämnda begreppen ha hög kommunikativ kapacitet,
det vill säga förmågan att överföra information om medborgarnas politiska uppfattningar
till de politiska företrädarna medan valdeltagande tillskrivs utöva en hög grad av kontroll
över beslutsfattarna.4
I Sverige har man av tradition betonat åsiktsrepresentation vilket kännetecknas av
att valda politiker skall vara representativa för sina väljare. 5 I kontexten saknade
utlandsfödda personer rösträtt fram till 1976 då man genom lagstiftning möjliggjorde för
dessa individer att vara delaktiga vid politiska val med förbehållet att vederbörande har
bott tre år i sträck i landet. Dock är rösträtten begränsad till kommunfullmäktige och
landstingsvalen för individer som inte har erhållit svenskt medborgarskap. Tanken med
reformen var att tilldela alla invånarna samma skyldigheter och rättigheter i största
möjliga utsträckning.6 Vidare skulle rösträtten tillhandahålla invandrarna möjligheten att
uttrycka sina preferenser som i sin tur uppmärksammar representanter om populationens
aktuella behov. Därmed hävdade initiativtagarna att privilegiet borde hjälpa till att
inlemma invandrarna i samhället i en snabbare takt.
Vad gäller invandrarnas politiska engagemang så visar undersökningar att
gruppen är underrepresenterad i flertalet av ovannämnda aktiviteter. Detta har lett till att
1
Dahlstedt, M, Den mångfaldiga representationen, s. 152, ff
Wohlgemuth, D, Den responsiva demokratin, s. 32
3
Ibid. s. 38
4
Wohlgemuth, D, Den responsiva demokratin, s. 53
5
Blomqvist, P, Närvarons politik och det mångetniska Sverige, s. 13
6
SOU, 2004:49, Engagemang, mångfald och integration, s. 151
2
2
gruppen
inte
företräds
proportionerligt
i
olika
politiska
beslutandeorgan. 7
I
sammanhanget belyser man politisk integration vilket relateras till hur etniska, kulturella
och språkliga minoriteter använder sig av tillgängliga möjligheter för att medverka i
politiska verksamheter. Forskarna hävdar att politisk integration är en process som är
tidskrävande. Vidare anges att processen bygger i sin tur på faktorer såsom ekonomiska,
sociala och rumsliga aspekter.8
1.1 Problemformulering
I dagens Sverige utgör invandrarna 11,8 % av den totala befolkningen9. Som jag har
nämnt tidigare är populationen inte proportionerligt representerad i politiska instanser. I
detta avseende förklarar man invandrarnas bristande representativitet med gruppens lägre
deltagande inom olika politiska engagemang. För att kunna undersöka problematiken
kring utlandsföddas delaktighet i politiken har man delat in företeelsen i en individnivå
och en systemnivå. Vad gäller begreppet individnivå framhävs att medborgarnas resurser,
motivation och rekryterande nätverk fyller en viktig funktion. Medborgarnas resurser
relateras till individernas språkkunskap samt deras kännedom om hur det politiska
systemet fungerar i det aktuella landet. En annan aspekt är invånarnas motivation som
sammankopplas med deras benägenhet att vara delaktiga i politiken. Det tredje
perspektivet behandlar tillgången till rekryterande nätverk där vissa miljöer tilldöms
kunna värva individer till politiska aktiviteter i större omfång.10
När det gäller invandrarnas politiska engagemang på systemnivå nämns struktur
och institutionell diskriminering bland faktorer som har lett till utlandsföddas bristande
representativitet. I det här fallet anser man att fenomenet på sikt kan urholka demokratier
då dessa medborgares livssituation inte uppdagas i lika stor utsträckning.11 Anledningen
till detta är att resursstarka personer deltar mer aktivt inom olika politiska påverkanssätt
och därmed har högre kommunikativ kapacitet för att föra upp sina preferenser på den
politiska dagordningen.12 Till följd av detta hävdas att mindre resursstarka gruppers
7
Blomqvist, P, Närvarons politik och det mångetniska Sverige, s. 40
SOU, 2004:48 Kategorisering och integration, s. 206
9
SOU, 2004:49, Engagemang, mångfald och integration, s. 50
10
Ibid, s. 13, ff
11
SOU, 2006:53, Partierna nominerar, s. 13, ff
12
Wohlgemuth, D, Den responsiva demokratin, Uppsala, s. 54
8
3
intressen försummas i den kommunalpolitiska beslutprocessen. Det kan leda till att
medlemmar i gruppen misströstar om möjligheten att få gehör för sina preferenser vilket
medför att tilliten minskar till förtroendevalda. För att kunna upprätthålla väljarnas
förtroende för politiken betonas en ökad grupprepresentation. Termen innebär att
representanternas andel utifrån aspekter som etnicitet och kön bör motsvara deras totala
andel av befolkningen.13 Med utgångspunkt i idén om grupprepresentation har det visat
sig att ledamöternas sociala bakgrund inverkar på innehållet i de politiska besluten14.
Dessutom framhålls det att dessa politiker fungerar som kontaktkanaler när invandrarna
vill uppmärksamma företrädarna om sina intressen15.
I sammanhanget har partierna en avgörande makt då man styr vilka personer som
skall rekryteras och nomineras i bl.a. valrörelser.16Forskarna hävdar att det finns tre olika
mekanismer som begränsar medlemmarnas utveckling vilket tillsammans benämns med
utestängningens ansikte. Inom första aspekten understryks att spelregler och konventioner
har en betydelsefull roll när efterträdare utses i olika positioner. Dessa spelregler och
konventioner kan till synes verka opartiska men i själva verket reglerar det som
accepteras vilket i sin tur hänger samman med processer (handlingsmönster och rutiner)
som avgör olika nomineringar i partier. Inom andra utestängningens ansikte poängteras
hur kontakter och nätverk möjliggör för representanter att kunna hävda sig i den rådande
konkurrensen och kan därmed underlätta deras nomineringar i organisationer. Inom tredje
perspektivet redogör man för att vissa samhällsfrågor associeras till specifika personer
som gör att dessa inskränks till ett politiskt reservat. I resonemanget förväntas exempelvis
att förtroendevalda med utländsk bakgrund skall bedriva frågor gällande invandrarskap
och integration.17
Till följd av detta finner jag det intressant att undersöka hur väl invandrarna
representeras inom politiska organisationer. I kontexten kommer jag att utgå främst ifrån
representation i fullmäktige då instansen är högsta beslutandeorgan i kommunerna.
Vidare kommer jag att inbegripa flera kommuner för att få fram uppgifter om eventuella
skillnader mellan dessa platser.
13
Blomqvist, P, Närvarons politik och det mångetniska Sverige, s. 15
Ibid, s. 14
15
Blomqvist, P, Närvarons politik och det mångetniska Sverige, s. 37
16
Ibid, s. 47
17
SOU, 2004:49, Partierna nominerar, s. 55
14
4
1.2 Syfte
Syftet med den här uppsatsen är att bidra med kunskap om invandrarnas sociala
representation inom olika politiska organ i kommunerna Karlstad, Gävle, Eskilstuna och
Södertälje. Dessutom avser jag att ta reda på ifall det har skett någon förändring vad
gäller utlandsföddas representation i dessa organ. Vidare kommer jag att undersöka
huruvida det finns skillnader mellan benämnda kommunerna
1.3 Frågeställningar
I denna uppsats ämnar jag att besvara följande frågor:
Hur ser invandrarnas sociala representation ut i kommunfullmäktige i kommunerna
Karlstad, Gävle, Eskilstuna och Södertälje?
-
Vilken kommun har mest korrekt social representation?
-
Har invandrarnas representation ökat eller minskat under senaste tioårsperioden?
-
Vilket parti har flest utlandsfödda ledamöter representerade i respektive kommun?
-
Hur stor del av de valbara kandidaterna utgör invandrarna i de nämnda kommunerna
och har dessa kandidater samma chans att bli invalda som svenska kandidater?
-
Leder högre invandrarandel av befolkningen i en kommun till mer korrekt social
representation?
1.4 Disposition
I den här delen av rapporten har jag beskrivit hur resten av uppsatsen är upplagd. I nästa
kapitel skildras inledningsvis problematiken kring uppsatsens kärnområde, d.v.s.
invandrarnas bristande representativitet. Därefter har jag redogjort för hur jag skall gå
tillväga för att ta reda på nödvändig information i syfte till att genomföra utredningen. I
avseendet har jag även nämnt svårigheter som har uppstått på grund av mitt metodsätt. En
annan aspekt i samma kapitel behandlar olika avgränsningar som har gjorts där bl.a.
undersökningens uppgifter begränsats till kommunfullmäktige i 4 utvalda kommuner. I
nästa kapitel presenteras teorin vilket anger ramar när man introducerar undersökningens
resultat. Dessutom har jag i samma kapitel inkluderat andra relevanta teorier som har
bearbetats fram. Även tidigare forskning i området har blivit placerad i samma kategori.
5
Vidare i empiriavsnittet redovisas befintliga förhållanden om ämnet. I det här avsnittet är
det viktigt att uppvisa resultat utan att väga in subjektiva kommentarer. I kapitel 5
analyserar jag uppgifter som har samlats in utifrån frågor som har blivit ställda i en
tidigare del av uppsatsen. I analysen gäller det att kunna hitta samband och mönster. I
kapitel 6 fastställs slutsatserna, d.v.s. man förtydligar resultatet som är kopplade till
frågeställningar och visar att uppsatsens syfte är uppfyllt. I sista kapitlet har jag nämnt
mina egna tankar och reflektioner. I kontexten har jag separerat mina tankar kring
invandrarnas sociala representation från övriga kapitel då man väger in subjektiva
värderingar. En annan anledning är att dessa bedömningar faller utanför uppsatsens syfte.
1.5 Centrala begrepp
Invandrare: I nationalencyklopedin definierar man invandrare med person som flyttar
från ett land till ett annat för att bosätta sig där för en längre tid. Det är opreciserat varför
det inte går att uttala sig om antalet invandrare utan att ange om man avser personer som
är utländska medborgare, utrikesfödda eller medlemmar av andra generationens
invandrare, d.v.s. personer som själva är födda i Sverige men med minst en utrikesfödd
förälder. I den här uppsatsen kommer jag dock att benämna invandrare enbart med
personer som är födda utanför Sverige. Vidare relateras termerna utrikesfödda,
utlandsfödda och immigranter i samma benämning som ovan.18
Politisk integration: Begreppet relateras till hur etniska, kulturella och språkliga
minoriteter använder sig av sina möjligheter bl.a. vid allmänna val för att påverka
politiska beslut. I sammanhanget har det visat sig att individer som har integrerats i
samhället tenderar att delta i högre utsträckning i politiska engagemang än övriga
invandrare. Enligt den amerikanska sociologen Gordon kan skillnaden förklaras i
ekonomiska, sociala och rumsliga aspekter. Gordon hävdar att personer som har
genomgått en ekonomisk integration, d.v.s. att vederbörande har med hjälp av
förvärvsarbete inlemmats i samhällets ekonomiska system, påvisar större benägenhet att
medverka i politiska sammanhang. Vidare poängterar han social integration vilket
kopplas till att människor får möjlighet att integreras i olika kretsar obehindrat av etniska,
18
Nationalencyklopedin, s. 529
6
kulturella och språkliga gränser. Ett annat perspektiv är boendeintegration då individer
tillhandahålls olika servicefunktioner beroende på personens boendeplats.19
Representation: Termen representation används flitigt i många olika kontexter. I dagens
läge betecknas länder vara representativa demokratier, d.v.s. att medlemmar i de främsta
politiska organ såsom parlament och regering, väljs genom omröstningar. När det gäller
representation
i
detta
arbete
sammankopplar
jag
benämningen
med
åsiktsrepresentativitet. Detta innebär att personer som har valts i exempelvis
kommunfullmäktige får till uppgift att representera väljarnas åsikter.20
Social representation: I avseendet kommer jag att utgå ifrån samma definition som har
beskrivits ovan med tillägget att social representation inbegriper att ledamöterna skall
företräda sociala faktorer som etnisk bakgrund. Anledningen till att social representation
från en betydelsefull innebörd i denna uppsats är att jag ämnar behandla utlandsföddas
representativitet.21
19
SOU, 2004:48, Kategorisering och integration, s. 206
Blomqvist, P, Närvarons politik och det mångetniska Sverige, s. 13
21
Ibid, s. 15
20
7
2. Metod
I den här uppsatsen avser jag att behandla invandrarnas representation i olika
beslutandeorgan. I sammanhanget visar gjorda undersökningar att befolkningsgruppen
inte företräds proportionerligt. Forskare hävdar att det kan medföra att livssituationen för
invandrarna inte uppdagas i lika stor utsträckning. Anledning till att detta betraktas
problematiskt är att det har visat sig att immigranterna kontaktar i högre grad ledamöter
som härstammar utanför Sverige när man vill uppmärksamma politikerna om sina
aktuella preferenser och behov. Dessutom är det naturligt att dessa representanter i
allmänhet är mer medvetna om samhällsgruppens tillstånd. Därmed anser jag att det är
intressant att ta reda på hur situationen ser ut.
I sammanhanget kommer arbetet att inbegripa uppgifter under en tioårsperiod för
att klargöra eventuella förändringar som har skett. Med utgångspunkt i ovannämnda
förhållanden, har jag valt Eskilstuna, Gävle, Karlstad och Södertälje då dessa kommuner
har i det närmaste lika stor befolkning. Ett annat skäl har varit kommunernas utländska
befolkningsandel. I aspekten utgör invandrarna i Karlstad och Gävle procentuellt sett lika
stor andel av invånarna och därmed bör dessa kommuner vara intressanta att jämföras.
Vad gäller Eskilstuna och Södertälje är det nämnvärt att betona deras stora andel av
individer som är födda utanför Sverige. Exempelvis består ca 30 % av Södertäljes
befolkning av utlandsfödda personer medan motsvarande siffra för Eskilstuna är ca 20
%.22 Därigenom är det intressant att utforska ifall invandrarnas högre proportion av
invånarna leder till mer korrekt representation eller till motsatsen.
I undersökningar brukar man nämna begreppet population vilket relateras till den
specifika gruppen som skall undersökas. I det här fallet knyts begreppet population till
utrikesfödda personer som är bosatta i Sverige. Som jag har nämnt ovan så ämnar jag
jämföra gruppens representation under en tioårsperiod. För att kunna bedöma
utvecklingen i företeelsen har jag innefattat uppgifter från de tre senaste valen. I
avseendet kontaktade jag inledningsvis samtliga kommuner och länsstyrelser i kommuner
som ingår i undersökningen för att ta reda på ifall dessa myndigheter förtecknar något
specifikt register över utrikesfödda personer som ställer upp i olika val. I resonemanget
22
http://www.kommundatabas.se/KDBS/Valsida.aspx, 20090510
8
har det visat sig att man inte bokför sådant register. I fallet har inte Statistiska
Centralbyrån heller kunnat hjälpa med motiveringen att deras framställda rapporter inte
är allmänna handlingar. Därefter skickade jag mail till olika politiska partiers lokala
kontor och begärde att man skulle utlämna berörda ledamöternas namn. I frågan avvisade
vissa partier min begäran med hänvisning till PUL (Personuppgiftslagen) medan andra
partier var samarbetsvilliga och biföll min begäran. Detta innebar att jag inte kunde
insamla komplett information för att genomföra uppsatsen varvid jag skickade mail till
invalda representanter som hade utländskklingande efternamn. Vidare bör jag påpeka att i
Statistiska Centralbyråns hemsida återfinns dokument vilket anger antal invandrare som
har utnämnts i respektive stads kommunfullmäktige. Dessutom har myndigheten
kategoriserat dessa företrädare så att man kan utläsa deras kön. Detta har underlättat mitt
sökande på det viset att jag har kunnat stryka bort en betydande del av representanterna
när jag fått reda på vem i listan rapporten har åsyftat. Därmed har jag inte behövt skicka
mail till samtliga representanter. Tilläggas bör att det är vanligt förekommande att
kommunfullmäktigepolitiker omväljs i kommande val. Att jag hade strukit bort en stor
del av representanterna gjorde gällande att flertalet i statistiken inte skulle inberäknas i
framtida val.
Slutligen är det viktigt att nämna att i vissa fall så har jag inte fått något svar från
respondenterna men har ändå kunnat besvara frågorna då personerna har varit verksamma
i samma parti. Däremot ledde samma bristfälliga information till att jag inte har kunnat
precisera 2 av representanternas partipolitiska tillhörighet i Eskilstuna i valet 2006.
När
det
gäller
datainsamlingen
har
jag
använt
officiella hemsidor hos Statistiska Centralbyrån, valmyndighetens hemsida och
kommundatabasen då sidorna betraktas besitta hög tillförlitlighet. Dock har det visat sig
att dessa myndigheters statistik gällande invandrarnas befolkningsandel skiljer sig från
varandra. I resonemanget har deras utgångspunkter varit olika vilket medfört
ovannämnda resultat. Exempelvis så har vissa myndigheter inbegripit uppgifter som
berör
huruvida
vederbörande
är
förstagenerations
invandrare
medan
andra
undersökningar inkluderat personer som har utländskt ursprung.
9
I min uppsats har jag utgått ifrån immigranternas totala andel av befolkningen i
respektive kommun då syftet har varit att skaffa en helhetsbild av populationens
representativitet. Dessutom har jag innefattat dels antal utlandsfödda kandidater, dels
utrikesfödda invalda företrädare som gör att undersökningen inbegripit korrekta variabler.
Vidare betonas reliabilitet vara en viktig hörnsten. Termen innebär att man ska komma
fram till samma slutsats ifall någon annan upprepar undersökningen vid ett annat tillfälle.
Även i den här frågan bedömer jag att arbetet har en hög reliabilitet då jag har använt ett
tydligt och stringent arbetssätt. I arbetet är de flesta frågorna formulerade på det viset att
de skall besvaras med siffror. Därmed anser jag att en kvantitativ metod är det
lämpligaste sättet. Vidare har jag konstruerat enkla och raka frågor så att de inte ska vara
ledande vilket ökar chansen för att få korrekt information om det undersökta ämnet.
2.1 Avgränsning
Ett annat perspektiv är avgränsningar som har gjorts i uppsatsen. I kontexten har jag
inkluderat invandrarnas representation enbart i Karlstad, Gävle, Eskilstuna och Södertälje
vilket får betecknas vara uppsatsens geografiska avgränsning. Dessutom gäller
framkomna uppgifter om populationens företrädande i kommunfullmäktige som kan göra
att det uppstår skeva slutsatser då uppgifter i landstingsvalen inte inräknats. En annan
avgränsning är att jag har tillgått resultat i de senaste tre valen.
10
3. Teori
När det gäller invandrarnas bristande representativitet anser vetenskapsmän att
demokratin i det aktuella landet försvagas beträffande tre olika aspekter. Inom första
perspektivet framhålls att invandrarnas underrepresentation inte är rättvist utifrån
demokratiska principer. I avseendet belyser man att populationen inte har företrätts i lika
stor utsträckning som sin totala mängd av befolkningen. Därmed kan avsaknaden
medföra att det blir svårare att förverkliga folkviljan i samhället. Inom den andra
aspekten betonas att invandrarna besitter specifika kunskaper och erfarenheter vilket kan
bidra med värdefulla komplement i olika beslutsprocesser. Till följd av detta betraktas
populationens insikter som en resurs. I kontexten understryks vikten av att tillvarata
invandrarnas resurser då det berikar innehållet i olika politiska beslut. Inom det tredje
området har det visat sig att immigranternas intressen skiljer sig ifrån infödda svenskar.23
I samband med detta hävdar forskare att en rättvis social representation leder till att
berörda myndigheter kan i högre omfattning uppmärksamma och tillmötesgå gruppens
preferenser och intressen.
I svensk invandringspolitik har man sedan 1975 fokuserat på begreppen
jämlikhet, valfrihet och samverkan som viktigaste hörnstenar. Jämlikhetsmålet innebär att
man eftersträvar att skapa förutsättningar så att samtliga invånare i Sverige skall åtnjuta
likvärdiga levnadsvillkor och regler. Valfrihetsmålet möjliggör för invandrare att själva
bestämma till vilken grad man vill bibehålla sin ursprungliga identitet eller assimileras i
den svenska kulturen. Samverkansmålet belyser att individer med utländsk bakgrund bör
engageras i svenska samhällsfrågor i större utsträckning. Dessutom betonas betydelsen av
ömsesidig tolerans och solidaritet mellan samhällsgrupperna24.
I sammanhanget har invandrarna tilldelats rösträtt sedan 1976. Dock krävs det att
vederbörande har svenskt medborgarskap för att delta i riksdagsvalet. I första valet
utnyttjade kring 60 % av populationen sina möjligheter att rösta. Därefter har det
registretats lägre deltagande hos utländska medborgare i varje val jämfört med
föregående sådant fram till 1994.25 Vid valet år 2002 röstade 35 % av de röstberättigade
23
Blomqvist, P, Närvarons politik och det mångetniska Sverige, s. 28, ff
Aytar, O, Mångfaldens organisering, s. 17
25
SOU 1996:55, Sverige, framtiden och mångfalden, s. 142
24
11
invandrarna vilket var på samma nivå som valet 1998. Däremot har det noterats en
ökning av valdeltagande inom populationen till 37 % vid senaste valet26. Vad gäller
samhällsgruppen svenskar med utländsk bakgrund delaktighet i valsammanhang, d.v.s.
personer som inte härstammar ifrån Sverige men har blivit svenska medborgare så hävdar
forskare att deras genomsnitt ligger 10 % lägre än infödda svenskar27. Det bör nämnas att
valdeltagande hos hela valmanskåren låg på 81,99 % i valet 2006 28. Vid en jämförelse av
invandrarnas valdeltagande med hela valmanskåren antyder siffrorna att gruppens
medverkande inte är ens hälften så vanlig som bland svenskar. Det som är intressant i
ämnet är att utlandsfödda som erhållit svenskt medborgarskap uppvisar betydligt högre
valdeltagande än övriga invandrare. Enligt den amerikanska sociologen Gordon kan
skillnaden förklaras med politisk integration. Begreppet är en samlingsbeteckning vilket
hänvisar till att individer som har vistats längre i det aktuella landet genomgår olika
processer såsom ekonomisk och social integration som i sin tur gör att dessa personer
deltar i högre utsträckning i politiska engagemang29. Vidare kan man nämna att den
tilltagande invandringen i Sverige har gjort att intresset för integrationsfrågorna har ökat.
I kontexten har det inrättats en ny myndighet sedan 1998 (integrationsverket) vars uppgift
är att bana vägen för dessa medborgare inom alla samhällsområden och nivåer30.
Nedan redogör jag för ytterligare relevant litteratur som har framställts utifrån
invandrarnas politiska aktiviteter i Sverige.
Magnus Dahlstedt har i sin bok marginaliseringens politiska konsekvenser tagit reda på
avsaknaden av förtroendeuppdrag hos personer med utländsk härkomst. Dessutom
skildrar forskaren att politiska partiers konventioner och lagar försvårar invandrarnas
etablering i dessa organisationer. En annan aspekt är att invandrarna upplever att deras
kompetens och insatser inte tas på allvar. Vidare har dessa informanter hävdat att
medlemmarna i partier förväntar sig att idéer och förslag skall bli presenterade på ett
speciellt sätt som är anpassat till ett svenskt sätt att argumentera.
26
http://www.val.se/, 20090511
SOU 1999:112, Medborgarnas erfarenheter, s. 67
28
http://www.val.se/, 20090511
27
29
30
SOU 2004:48, Kategorisering och integration, s. 206
Aytar, O, mångfaldens organisering, s. 18
12
En annan bok som beskriver invandrarnas politiska representation heter kommunpolitiker
i den stora nyordningens tid där författaren Henry Bäck har gjort en undersökning om
social representation i olika kommunfullmäktige. I boken har han gjort en jämförelse om
invandrarnas representation under en längre tidsperiod och kommit fram till att klyftan
mellan svenskfödda och utlandsfödda har ökat vad gäller politiskt deltagande. Vidare har
Henry Bäck även forskat kring invandrarnas organisationer där utredningen visar att
dessa föreningar besitter fyra funktioner, nämligen kulturella, politiska, anpassning och
hemlandsrelaterade funktioner. Kulturell verksamhet innebär att bevara sin säregna
kulturella identitet med förfogande medel. I den politiska uppgiften gäller det att utvinna
fördelar och förmåner genom att verka och samarbeta i det svenska samhället. Inom
tredje aspekten betonar Bäck betydelsen att hitta en balansgång mellan dessa uppgifter. I
kontexten hävdar han att den politiska uppgiften å ena sidan kan leda till att man
inlemmas helt i svenska samhället. Å andra sidan medför fokusering på bevarandet av
egna kulturen att gruppen hamnar i utanförskap. Därmed har organisationerna en
anpassningsfunktion. I det fjärde området är hemlandsrelaterade verksamheter där dess
mål vanligtvis är att påverka det politiska systemet i hemlandet.31
Vad gäller mekanismer som utestänger personer med utländsk härkomst från
politiska partier så har Sveriges kommuner och landsting i samarbete med
Justitiedepartementet 2004 gjort en studie. I undersökningen fokuserar man på hur
partiernas externa rekrytering (medlemsrekrytering) går till. En annan infallsvinkel i
rapporten
är
dessa
organisationers
interna
rekrytering
(rekrytering
till
förtroendeuppdrag). Sammanfattningsvis visar studien vilka problem och möjligheter
aktiva personer med utländsk bakgrund möter i partierna32.
31
32
Bäck, H, invandrarnas riksorganisationer, s. 5
Aytar, O, mångfaldens organisering, s. 33
13
4. Egen undersökning
I undersökningen har jag avsett att ta reda på hur invandrarnas sociala representation sett
ut i kommunfullmäktige i kommunerna Eskilstuna, Karlstad, Gävle och Södertälje under
en tioårsperiod. En annan aspekt som har utretts är ifall någon förändring har skett
beträffande utrikesföddas representation. Vidare har jag tagit fram uppgifter som belyser
dessa ledamöternas politiska tillhörighet. Vad gäller invandrarnas valbarhet så indikerar
begreppet graden av deras delaktighet i valkampanjen. I avseendet har jag jämfört
populationens valbarhet med infödda kandidater för att klarlägga samhällsgruppens
tillstånd i valrörelser. Detta kan i sin tur ange huruvida utlandsfödda kandidater har haft
samma chans att bli invalda. Även i det här perspektivet har jag utgått ifrån invandrarnas
nomineringar i de tre senaste valen.
Med utgångspunkt i ovannämnda frågor har det väckt mitt intresse att utforska
ifall immigranternas högre andel av befolkningen leder till mer korrekt representation. I
perspektivet är framför allt värdena i Södertälje och Eskilstuna mest relevanta med tanke
på att dessa kommuners befolkning utgörs i betydligt större utsträckning av personer som
är födda utanför Sverige. För att kunna insamla information har jag gått tillväga på det
viset som har beskrivits i metoddelen. Nedan redovisar jag resultaten av min
undersökning. Det bör tilläggas att redovisningen sker kommunvis:
4.1 Eskilstuna
I figur 1 klargörs hur befolkningsstrukturen har sett ut i ingångna val. I de inledande
valen utgjorde utlandsfödda 19,3% respektive 19,8% av befolkningen. Därefter har det
noterats en ökning av samhällsgruppens procentandel av befolkningen vilket uppgick till
20,8%. I figur 2 behandlas utlandsföddas valbarhet där antal utlandsfödda kandidater
minskades i valet 2002 i jämförelse med första valet. Dock låg deras valbarhet
procentuellt sett på samma nivå. I sista valet kan man observera en tilltagande av
populationens valbarhet.
I figur 3 framgår att alltfler av gruppens kandidater har valts in under
omröstningarnas lopp. I valet 1998 beräknades deras antal till 4 personer. Denna siffra
ökade till 11 personer i mellanvalet. Även i sista valet iakttas en uppgång bland
utrikesfödda ledamöter vilket har inneburit att sammanlagt 16 personer har utnämnts i
14
instansen. I de efterföljande figurerna (figur 4-6) åskådliggörs dessa invalda ombuds
politiska samhörighet i de ingångna valen. För övrigt saknas uppgifter om 2 individer i
valet 2006 beroende på att informanterna ej meddelat sina politiska tillhörigheter.
100
90
80
Andel
infödda
70
60
50
Andel
utlandsfödda
40
30
20
10
0
Val 1998
Val 2002
Val 2006
Figur 1. Andel av befolkningen födda i Sverige och utanför Sverige i Eskilstuna33
320
300
280
260
240
220
200
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
Total antal
kandidater
Antal infödda
kandidater
Antal
utlandsfödda
kandidater
Val 1998
Val 2002
Val 2006
Figur 2. Figuren visar förhållandet mellan antal infödda kandidater och antal utlandsfödda kandidater i
Eskilstuna34
33
34
http://www.kommundatabas.se/KDBS/Valsida.aspx, 20090510
http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SaveShow.asp, 20090510
15
60
55
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Antal
valbara
Antal
invalda
Val 1998
Val 2002
Val 2006
Figur 3. Figuren visar förhållandet mellan antal utlandsfödda kandidater och antal invalda kandidater35
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Val 1998
S
V
M
Figur 4. Figuren visar politisk tillhörighet av invalda ledamöter i valet 1998 i Eskilstuna 36
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Val 2002
S
V
M
Kd
Figur 5. Figuren visar politisk tillhörighet av invalda ledamöter i valet 2002 i Eskilstuna 37
35
http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SaveShow.asp, 20090510
Egen undersökning
37
Ibid
36
16
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Val 2006
S
M
Fp
Kd
Uppgift saknas
Figur 6. Figuren visar politisk samhörighet av invalda ledamöter i valet 2006 i Eskilstuna38
4.2 Gävle
Vidare har jag behandlat populationens tillstånd i Gävle.
I figur 7 skildras
befolkningssammansättningen där det tydliggörs att invandrarnas befolkningsandel har
stigit något under valåren. I kontexten utgjorde man 9 % respektive 10 % i de inledande
valen. Motsvarande siffra för valet 2006 pekar på 11,4 %. I nästa diagram (figur 8) berörs
frågan om utlandsföddas valbarhet. I avseendet har antal kandidater befunnit sig på
samma nivå i samtliga val. Däremot visar uppgifterna att procentuellt sett så har det skett
förändringar i företeelsen. Detta gör gällande att man kan skönja en liten uppgång i valet
2002 medan siffrorna indikerar en nedgång av gruppens valbarhet trots att man bibehållit
samma antal kandidater i senaste valet. Detta beror på att fler individer har ställt upp i
valrörelsen.
Figur 9 visar förhållandet mellan antal utrikesfödda kandidater och antal invalda
ledamöter. Även i frågan om antal representanter uppvisar man en jämnhet eftersom 6
personer utsågs i de två första valen. Vad gäller sista valet har gruppens företrädande ökat
med ytterligare 1 individ. Återstående figurerna (figur 10-12) beskriver i vilket parti
dessa invalda ledamöter har varit verksamma i.
38
Egen undersökning
17
100
90
80
70
Andel
infödda
60
50
Andel
utlandsfödda
40
30
20
10
0
Val 1998
Val 2002
Val 2006
Figur 7. Figuren visar förhållandet mellan andel av befolkningen födda i Sverige och utanför Sverige i
Gävle39
320
300
280
260
240
220
200
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
Total antal
kandidater
Antal infödda
kandidater
Antal
utlandsfödda
kandidater
Val 1998
Val 2002
Val 2006
Figur 8. Figuren visar förhållandet mellan antal infödda kandidater och utlandsfödda kandidater i Gävle 40
39
40
http://www.kommundatabas.se/KDBS/Valsida.aspx, 20090510
http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SaveShow.asp, 20090510
18
60
55
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Antal
valbara
Antal
invalda
Val 1998
Val 2002
Val 2006
Figur 9. Figuren visar förhållandet mellan antal utlandsfödda kandidater och antal invalda ledamöter i
Gävle41
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Val 1998
V
S
Mp
Figur 10. Figuren visar politisk samhörighet av utlandsfödda invalda ledamöter i valet 1998 i Gävle42
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Val 2002
S
V
Fp
Figur 11. Figuren visar politisk samhörighet av utlandsfödda invalda ledamöter i valet 2002 i Gävle 43
41
http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SaveShow.asp, 20090510
Egen undersökning
43
Ibid
42
19
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Val 2006
V
S
M
Fp
C
Figur 12. Figuren visar politisk samhörighet av utlandsfödda invalda ledamöter i valet 2006 i Gävle44
4.3 Karlstad
I figur 13 åskådliggörs fördelningen av invandrarnas och inföddas procentandel av
befolkningen. I avseendet uppgick populationens andel till 8 % respektive 9 % i de
inledande valen. Därefter har värdet stigit till 10,4 % i samband med sista valet. Nästa
diagram (figur 14) berör gruppens valbarhet. Enligt diagrammet har man procentuellt sett
haft högst antal kandidater i valet 2002. Trots detta tydliggör uppgifterna att det fordras
att ytterligare personer engagerar sig för att man ska inneha rättmätig andel av de
nominerade. I sista valet märks en tillbakagång gällande fenomenet då färre personer har
ställt upp i valet Det bör påpekas att antal nominerade har varit något i underkant i
samtliga val i jämförelse med sin procentandel.
I figur 15 konstateras att 4 personer hade blivit invalda i valen 1998 och 2006. I
valet 2002 noteras gruppens lägsta representation där endast 2 individer ingår i
statistiken. Återstående figurer, d.v.s. figur nummer 16,17 och18 relateras till dessa
ledamöters politiska tillhörighet.
44
Egen undersökning
20
100
90
80
70
Andel
infödda
60
50
Andel
utlandsfödda
40
30
20
10
0
Val 1998
Val 2002
Val 2006
Figur 13. Figuren visar andel av befolkningen födda i Sverige och utanför Sverige i Karlstad 45
300
280
260
240
220
200
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
Total antal
kandidater
Antal infödda
kandidater
Antal
utlandsfödda
kandidater
Val 1998
Val 2002
Val 2006
Figur 14. Figuren visar förhållandet mellan antal infödda kandidater och utlandsfödda kandidater i
Karlstad46
45
46
http://www.kommundatabas.se/KDBS/Valsida.aspx, 20090510
http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SaveShow.asp, 20090510
21
60
55
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Antal
valbara
Antal
invalda
Val 1998
Val 2002
Val 2006
Figur 15. Figuren visar förhållandet mellan antal utlandsfödda kandidater och antal invalda ledamöter i
Karlstad47
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Val 1998
V
S
M
Figur 16. Figuren visar politisk tillhörighet av utlandsfödda invalda ledamöter i valet 1998 i Karlstad 48
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Val 2002
S
M
Figur 17. Figuren visar politisk tillhörighet av utlandsfödda invalda ledamöter i valet 2002 i Karlstad
47
48
http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SaveShow.asp, 20090510
Egen undersökning
22
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Val 2006
S
V
Fp
Figur 18. Figuren visar politisk tillhörighet av utlandsfödda invalda ledamöter i valet 2006 i Karlstad49
4.4 Södertälje
Ett kännetecken för invandrarnas tillstånd i Södertälje är att populationen utgör en
betydligt högre andel av invånarna i likhetsgranskning med övriga kommuner. Figur 19
framhäver att gruppens andel uppgick till 30 % av befolkningen i valet 1998.
Motsvarande siffra för övriga valen tyder på 31 % respektive 34 %. Nästa diagram (figur
20) klargör i vilken utsträckning utrikesfödda har varit valbara.
I sammanhanget
konstaterar framkomna uppgifter att deras kandidatur inte har varit proportionerligt i
jämförelse med sin storlek av invånarna i någotdera av valen. Att fler invandrare ställde
upp i mellanvalet medför inte önskad effekt på grund av underskottets omfång i första
valet. I sista valet har vederbörande statistik minskat med 2 personer samtidigt som
inföddas statistik ökat med 9 individer.
Figur 21 uppvisar att gruppens företrädande har skiftat uppåt i samband med de
två senaste valen. I valet 1998 noterades invandrarnas sämsta representation där 6
personer hade blivit invalda. Denna siffra har sedermera utökats till 10 respektive 12
representanter i efterföljande valen. Vad gäller de övriga diagrammen (figur 22-24) knyts
dessa till vilket politiskt parti ombuden har varit verksamma i.
49
Egen undersökning
23
100
90
80
70
Andel
infödda
60
50
Andel
utlandsfödd
a
40
30
20
10
0
Val 1998
Val 2002
Val 2006
Figur 19. Figuren visar andel av befolkningen födda i Sverige och utanför Sverige i Södertälje 50
300
280
260
240
220
200
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
Total antal
kandidater
Antal infödda
kandidater
Antal
utlandsfödda
kandidater
Val 1998
Val 2002
Val 2006
Figur 20. Figuren visar förhållandet mellan antal infödda kandidater och antal utlandsfödda kandidater i
Södertälje51
50
51
http://www.kommundatabas.se/KDBS/Valsida.aspx, 20090510
http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SaveShow.asp, 20090510
24
60
55
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Antal
valbara
Antal
invalda
Val 1998
Val 2002
Val 2006
Figur 21. Figuren visar förhållandet mellan antal utlandsfödda kandidater och antal invalda ledamöter i
Södertälje52
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Val 1998
S
Fp
M
Figur 22. Figuren visar politisk tillhörighet av utlandsfödda invalda ledamöter i valet 1998 i Södertälje53
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Val 2002
S
V
Fp
Kd
Figur 23. Figuren visar politisk tillhörighet av utlandsfödda invalda ledamöter i valet 2002 i Södertälje54
52
http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SaveShow.asp, 20090510
Egen undersökning
54
Ibid
53
25
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Val 2006
S
V
Mp
Fp
Kd
M
Figur 24. Figuren visar politisk tillhörighet av utlandsfödda invalda ledamöter i valet 2006 i Södertälje55
55
Egen undersökning
26
5. Analys
I analysen har jag inledningsvis presenterat uppgifter beträffande första valet som har
inbegripits i denna uppsats. Därefter har jag jämfört teorin om social representation med
min datainsamling för att ta reda på hur tillståndet för utlandsfödda ser ut i kommunerna
som ingår i uppsatsen. I avseendet kommer jag att fokusera på individer som har valts in i
församlingen vars medverkan får stor betydelse under mandatens tidsperiod. Vidare har
jag utgått ifrån samma princip när jag har behandlat resterande val.
5.1 Val 1998
När det gäller invandrarnas representation i Eskilstuna så visar undersökningen att 4
personer som är födda utanför Sverige blev invalda i kommunfullmäktige där instanser
har 79 ledamöter. I samma val utgjorde utlandsfödda 19,3 % av Eskilstunas dåvarande
befolkning vilket uppgick till 88 027 personer56. Därmed borde populationens
proportionella antal av representanter vara cirka 15 individer. Detta bristfälliga faktum
innebär att gruppens företrädande inte är förenligt med teorin om social representation
vilket dels kan orsaka mindre beaktande av immigranternas intressen och preferenser,
dels att man går miste om invandrarnas kompletterande bidrag i beslutfattande. Dessutom
anses företeelsen försämra utsikterna för att förverkliga folkviljan. En annan aspekt är
invandrarnas valbarhet där framkomna uppgifter åskådliggör att 12,9 % av de
nominerade var utlandsfödda. Även i det här hänseendet framgår det att gruppen var
kraftigt underrepresenterad. Vidare poängteras att utländska kandidater hade mindre än
hälften så stor chans att tillsättas i jämförelse med övriga kandidater.
I Gävles kommunfullmäktige valdes 6 utlandsfödda individer där organet består
av 65 personer57. I kontexten påpekas att invandrarnas andel var 9 % av den totala
befolkningen58. Vad gäller nomineringar i valrörelsen indikerar siffrorna att antalet
kandidater låg på samma nivå som sin procentandel av invånarna. Till följd av detta kan
man konstatera att immigranternas företrädande och deras kandidatur får betraktas vara
korrekt och är överensstämmande med tesen om grupprepresentation. Dessutom
fastställer siffrorna att sannolikheten för att bli invald är lika stor.
56
http://www.kommundatabas.se/KDBS/Valsida.aspx, 20090511
http://www.gavle.se/, 20090511
58
http://www.kommundatabas.se/KDBS/Valsida.aspx, 20090511
57
27
I Karlstad kandiderade 14 utriksesfödda individer i valet 1998. Av dessa invaldes 4
personer till företrädare i kommunfullmäktige vilket har 61 ledamöter59under ordinarie
sessioner. Vid denna tidpunkt var 6 373 utlandsfödda personer bosatta i Karlstad som
motsvarar 8 % av invånarna60. Detta gör gällande att samhällsgruppen skulle i praktiskt
taget företrädas av 5 utlandsfödda personer. Ett annat perspektiv är antal kandidater som
är valbara där talen klargör att man utgjorde 6 % av de nominerade. Med hänsyn till
ovanstående uppgifter kan man antyda avsaknad av politiskt engagemang bland
invandrarna i Karlstad. Denna avvikelse kan vara förklaringen till gruppens undermåliga
representation. Dock anvisar värdena att kandidaterna får tilldömas lika stor möjlighet att
väljas som företrädare med någon övervikt för infödda svenskar.
I samband med detta val utnämndes 6 immigranter i Södertäljes högsta politiska
beslutandeorgan vilket har 65 personer61 som ledamöter. I avseendet signalerar resultaten
en kraftig underrepresentation då gruppens andel uppmättes till 29 % av befolkningen.62
Detta innebär att en korrekt uppdelning av mandaten torde vara cirka 20 platser. En
annan infallsvinkel är populationens delaktighet i valkampanjen som utpekar att 15 % av
de nominerade var utlandsfödda som i sin tur bekräftar än en gång invandrarnas bristande
representativitet. Dessutom understryker värdena att utländska kandidaters möjlighet att
väljas var betydligt lägre än övriga nominerade. Med utgångspunkt i ovannämnda siffror
poängteras att immigranternas politiska företrädande underskrider det demokratiska
idealet om en rättvis fördelning av mandaten.
I uppsatsen har jag även ämnat få reda på huruvida invandrarnas högre andel av
befolkningen påverkar valets utfall i form av mer korrekt företrädande. Denna fråga är
mest relevant i Södertälje och Eskilstunas fall med tanke på dessa kommuners
befolkningsstruktur. Som jag har nämnt tidigare så tyder statistiken i Karlstad på
underrepresentation samtidigt som motsvarande siffra för Eskilstuna och Södertälje
markerar att underrepresentationen har varit än större. I frågan anvisar enbart Gävle att
59
60
61
62
http://www.politik.karlstad.se/detail_namndstyrelse.asp?namnd=KF2006, 20090511
http://www.kommundatabas.se/KDBS/Valsida.aspx, 20090511
http://www.sodertalje.se/Kommun--demokrati/Politik-och-paverkan/Fullmaktige/Ledamöter/, 20090511
http://www.kommundatabas.se/KDBS/Valsida.aspx, 20090511
28
man har haft representativ fördelning av mandatplatserna. Till följd av detta blir
konklusionen att befolkningssammansättningen inte har haft den önskade effekten.
I valet1998 har det framkommit att sammanlagt 20 immigranter blivit invalda i
församlingen. I aspekten företrädde 6 ledamöter Vänsterpartiet, 9 personer det
Socialdemokratiska partiet samt 1 person Miljöpartiet. Resterande representanters
politiska tillhörighet knyts till Moderata samlingspartiet med 3 personer och Folkpartiet
med 1 ledamot. Enligt samma underlag åskådliggörs att Vänsterpartiet har haft flest
utlandsfödda ledamöter i kommunerna Gävle och Karlstad medan Socialdemokratiska
partiet har haft samma ställning i Eskilstuna och Södertälje.
5.2 Valet 2002
När det gäller valet 2002 bör man påpeka att det inte har skett någon förändring i
instansens numerära mandatplatser. Vidare har jag angett hur många av dessa platser
borde tillfalla invandrarna.
I Eskilstuna kan man notera att antal utlandsfödda ledamöter nästan har
tredubblats i jämförelse med föregående val. I resonemanget ökade populationens
företrädande från 4 individer till 11 företrädare63. Däremot kvarstår alltjämt ett avstånd
till den optimala representationen som får betecknas vara mellan 15-16 personer. Ett
annat perspektiv är antal utlandsfödda kandidater samt hur sannolikheten ser ut för dessa
individer att bli invalda i valrörelser. I sammanhanget har det visat sig att immigranterna
inte hade nominerats i lika stor omfattning. Det kan i sin tur vara förklaringen till
gruppens bristfälliga representativitet då uppgifterna markerar att kandidaterna hade
oavsett sin bakgrund lika stor chans att utses till ledamöter.
Vad beträffar invandrarnas politiska engagemang i Gävle så uppvisar framkomna
värden att 6 personer blev invalda i kommunfullmäktige vilket motsvarar gruppens
proportion av befolkningen. Denna siffra synliggör att populationens företrädande får
betraktas vara i korrekt omfång. Vidare framhåller immigranternas antal nominerade att
man hade något fler kandidater än sin procentandel av invånarna. Att man hade
proportionerligt representation tyder i det här fallet på att utlandsfödda kandidater hade
något svårare att väljas.
63
http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SaveShow.asp, 20090511
29
Vad gäller tillståndet för invandrarna i Karlstad, fastställer rapporten att deras
representation hade halverats jämfört med förra valet. Denna realitet intygar att
invandrarna hade kraftig underrepresentation i valet 2002. Enligt samma rapport
uppskattades att populationen hade nominerats proportionerligt i valkampanjen. Dock
påvisar underrepresentationen att utlandsfödda kandidater hade betydligt svårare att utses.
I avseendet framhävs att dessa kandidaters sannolikhet för att väljas var mindre än hälften
i en likhetsgranskning med infödda kandidater.
En annan kommun som har ingått i undersökningen är Södertälje. Vid denna
tidpunkt skildrar resultatet en uppgång av populationens företrädare med 4 personer och
uppgick till sammanlagt 10 individer. I kontexten belyses alltjämt problematiken kring
invandrarnas bristande representativitet då man utgör drygt 30 % av befolkningen. Detta
medför att en rättvis och korrekt fördelning av mandaten borde vara cirka 20 ledamöter.
Till följd av detta kan man fastslå att det krävs en avsevärd förbättring i hänseendet för att
principen om grupprepresentation skall tillskrivas i Södertäljes fall. Även antal
nominerade gör sig påmint av samhällsgruppens bristande politiska engagemang. I
aspekten fodras i det närmaste en fördubbling av utlandsföddas kandidatur i valrörelsen.
Däremot klarlägger siffrorna att de nominerades möjlighet att lyckas i sina respektive
valrörelser befann sig på nästintill samma nivåer.
I frågan gällande huruvida invandrarnas högre procentandel av invånarna medför
att gruppens representation blir mer representativt så utvisar resultaten att det återstår
fortfarande ett stort gap till idealet om rättmätig fördelning av mandatplatserna. Detta
faktum är påtagligt trots att invandrarnas sammanlagda företrädarskap har ökat avsevärt.
Exempelvis krävs det en fördubbling av ledamöter som är födda utanför Sverige i
Södertäljes kommunfullmäktige i syfte till att korrigera underskottet. Även i Eskilstunas
fall indikerar siffrorna att gruppens företrädande bör förbättras ytterligare. I Karlstads fall
har det observerats en förändring i negativ riktning då antal utlandsfödda ledamöter har
minskat med 2 individer. Enda undantag i ärendet är Gävle kommun. Sammantaget blir
att fenomenet generellt inte har inneburit den eftertraktade effekten om korrekt fördelning
av mandatplatserna.
En annan infallsvinkel i rapporten är vilket parti som har flest företrädare som är
födda utanför Sverige i respektive kommun. I sammanhanget kan man notera att
30
Socialdemokratiska partiet har haft flest invalda representanter i kommunerna Södertälje
och Eskilstuna. I resterande kommuner är tillståndet mer jämlikt mellan partierna, d.v.s.
att partierna har haft samma antal invalda ledamöter. I Karlstad har gruppens
representanter varit verksamma i Moderata samplingspartiet och Socialdemokraterna
medan i Gävle kommun har dessa företrädare samhörighet med Folkpartiet och
Vänsterpartiet och Socialdemokraterna.
För övrigt valdes sammanlagt 29 utlandsfödda individer i valet 2002 där 16
personer verksamma i Socialdemokratiska partiet och 5 i Vänsterpartiet. I högerblocket
företräddes 3 ledamöter vardera av Folkpartiet och Kristdemokraterna. Dessutom hade
Moderata samlingspartiet 2 representanter i instansen.
5.3 Val 2006
I samband med valet 2006 kan man nämna att kommunernas folkmängd och invandrarnas
andel av befolkningen har ökat något. Därmed kommer jag att redogöra för hur många
mandatplatser torde tillfalla populationen ifall principen om grupprepresentation skulle
efterlevas. Vad beträffar antal mandatplatser i respektive kommunfullmäktige bör det
påpekas att det förhåller sig i samma tal.
I senaste valet utnämndes 16 utlandsfödda kandidater till ledamöter i Eskilstuna.
Det innebär en ökning med 5 personer i likhetsgranskning med valet 2002. som jag har
beskrivit ovan så har både kommunens folkmängd och immigranternas procentandel av
invånarna stigit. I kontexten framhålls att den korrekta fördelningen borde vara cirka 18
personer. Dock får man betrakta kommunens nuvarande sociala representation vara på en
godtagbar nivå. Även invandrarnas valbarhet har tilltagit men befinner sig proportionellt
på lägre nivå än övriga kandidater. Vad som är intressant är att de utlandsfödda
nominerade hade större chans att bli invalda.
Vidare har jag behandlat situationen för utrikesfödda i Gävle där uppgifterna visar
att gruppens representativitet har vuxit med ytterligare en mandatplats till 7 personer.
Denna ökning har skett trots att utländska kandidaters antal inte har förändrats. Enligt
framkomna uppgifter påvisar värdena två intressanta perspektiv. Å ena sidan innebär
ökningen att det inte föreligger några oriktigheter utifrån uppsatsens teori, d.v.s. att
siffrorna är förenliga med grupprepresentationstesen.. Å andra sidan illustreras att
31
populationens valbarhet behöver tilltaga för att vara lika utbredd som svenskarnas. För
övrigt styrker siffrorna att sannolikheten för att utses i organet var något mindre för
infödda nominerade.
När det gäller invandrarnas politiska engagemang i Karlstad framhävs att
populationen bristande representativitet är fortfarande ett faktum. I aspekten valdes 4
kandidater i instansen där företrädandet borde i själva verket vara 6 ledamöter. Eftersom
antalet utlandsfödda representanter har fördubblats efter senaste valet så innebär det att
man närmar sig idealiska förhållanden. Däremot krävs det ytterligare utveckling och
framsteg i frågan för att samhällsgruppen skall betecknas inneha en rättmätig
representation. Ett annat perspektiv i uppsatsen behandlar invandrarnas valbarhet vilket
skulle indikera om graden av deras engagemang i valkampanjer. I undersökningen tyder
värdena på att gruppens valbarhet hade minskat i förhållande med förra valet. Vad
beträffar kandidaternas chanser för att väljas, konstaterar utredningen att man besitter i
praktiskt taget lika god möjlighet.
Med utgångspunkt i valet 2006 så har även utlandsföddas företrädande i
Södertälje stigit. I resonemanget består numera 12 av kommunfullmäktiges ledamöter av
personer som är födda utanför Sverige. Med tanke på att invandrarna utgör drygt 30 % av
kommunens befolkning får man bedöma populationens representativitet som otillräcklig.
Det gör gällande att representationen markant understiger samhällsgruppens andel av
invånarna då en rättvis allokering skulle hamna i 20-tal strecket. Förklaringen till denna
underrepresentation kan som jag har nämnt tidigare ligga i att utländska kandidater inte
har medverkat i lika stor utsträckning. I Södertäljes fall borde exempelvis dessa
nominerades antal fördubblas för att motsvara deras andel av medborgarna. Anledningen
till att jag betonar avsaknaden av utländska kandidater i valrörelser som den viktigaste
orsaken till invandrarnas bristande representativitet är att det har visat sig att kandidaterna
har i stora drag haft lika stor möjlighet att väljas i församling vilket även är fallet i
Södertälje.
En annan aspekt är om invandrarnas högre andel av befolkningen inverkar så att
deras representation utvecklas i rätt riktning. I valet 2006 kan man notera att det råder
motstridiga uppgifter kring företeelsen. Anledningen till detta är att gruppens
32
företrädande utvisar olika resultat i Eskilstuna och Södertäljes kommunfullmäktige. Å
ena sidan konstateras att populationens företrädande befinner sig inom en acceptabel nivå
i den förstnämnda kommunen. Å andra sidan skönjs en kraftig underrepresentation i
instansen i Södertälje. Även siffrorna i Karlstad illustrerar avsaknad av utlandsfödda
företrädare. Till följd av detta blir konklusionen att tesen skall avvisas med hänvisning till
den bristfälliga representationen.
Vidare har jag sammanställt i vilket parti dessa representanter har varit
verksamma i där rapporten konstaterar att 39 personer som är födda utanför Sverige blev
invalda. I frågan företräder 17 individer Socialdemokratiska partiet. Därefter följer
moderata Samlingspartiet med 6 individer, Folkpartiet med 5 ledamöter samt
Vänsterpartiet med 4 företrädare. Dessutom är tre personer Kristdemokrater medan
Miljöpartiet och Centerpartiet har vardera 1 ledamot. För övrigt har jag inte fått svar från
2 av representanterna vilket har gjort att jag inte kan nämna deras politiska tillhörighet.
Vad gäller frågan om ledamöternas politiska tillhörighet i respektive kommun så
har det visat sig att Socialdemokratiska partiet har haft flest företrädare i kommunerna
Karlstad, Eskilstuna och Södertälje. I Gävle kommuns fall framgår det av tabellerna att
både Moderata samlingspartiet och Vänsterpartiet har vardera 2 ledamöter.
Sammanfattningsvis kan man fastslå att populationens representation i Eskilstunas
kommunfullmäktige var lägst i samband med valet 1998. I nästa val tredubblades nästan
antal utlandsfödda ledamöter vilket innebär att man närmande sig idealet om att olika
samhällsgrupper bör representeras proportionellt i olika beslutande organ. Det som är
intressant i fallet är att förbättringen skedde trots att invandrarnas andel av nominerade
förhöll sig på samma nivå som i föregående val. I avseendet påvisar uppgifterna att
invandrarna kandiderade i mindre utsträckning än sin befolkningsandel. Vid senaste valet
framhåller värdena att man dels ökade sitt företrädande, dels sin andel av kandidater som
nominerades i valkampanjen. Detta gör gällande att gruppens representation i instansen är
förenligt med uppsatsens teori. Däremot krävs det att fler personer som är födda utanför
Sverige skall vara delaktiga i politiken för att man ska utgöra en korrekt andel av
kandidaterna. Vidare är det viktigt att påpeka att utlandsfödda kandidater hade större
chans att utnämnas i valet 2006.
33
När det gäller tillståndet för immigranter i Gävle så har det framkommit att samtliga
undersökta områden överensstämmer med Phillips tes i de tre senaste valen. Dock finns
det två undantag där infödda individer hade större chans att väljas i valet 2002 medan i
efterföljande omröstning rådde motsatta omständigheter.
Vad gäller situationen i Karlstad indikerar siffrorna att deras representativitet har
varit undermålig i samtliga val. I perspektivet var underrepresentationen störst i valet
2002 då det fordrades en tredubbling av mandatplatser i syfte till att reglera bristen. I
övriga fall är avsaknaden inte lika påtaglig eftersom liknande jämförelse utpekar en
ökning med 1-2 platser. En annan aspekt är att utrikesfödda i allmänhet behöver
medverka i högre grad i politiken för att motsvara sin befolkningsandel. Detta kan vara
än mer betydelsefullt eftersom undersökningen visar att kandidaterna besatt lika stor
chans i valrörelsen. Dock var sannolikheten lägre för utländska nominerade i valet 2002.
I Södertäljes fall kan man konstatera att det nödgas väsentliga förbättringar i stort
sett i alla områden för att befolkningen skall ha korrekt representation. I sammanhanget
anger siffrorna att gruppens företrädande inte har varit korrekt i någotdera av valen. I
resonemanget krävs det en fördubbling av både gruppens representation och delaktighet i
politiken för att rätta till sitt bristfälliga företrädande.
34
6. Slutsats
I samband med olika val som har hållits i Sverige har det uppmärksammats att
invandrarnas representation är lägre än övriga medborgare. Eftersom man anser att
processen är problematisk ur demokratisk synpunkt så tycker jag att det är en intressant
utgångspunkt att undersöka hur väl representerade invandrarna är. För att kunna få mer
korrekt bild av populationens tillstånd har jag studerat 4 kommuner. Dessutom har jag
insamlat uppgifter gällande de tre senaste valåren vilket möjliggör en granskning om
eventuella förändringar. Ett annat perspektiv är antal utlandsfödda kandidater i
valrörelser där framkomna uppgifter kan vara en bra värdemätare för samhällsgruppens
politiska engagemang i respektive kommun. I frågan har jag även jämfört sannolikheten
att bli invalda för dessa nominerade med infödda kandidater. Vidare har jag utrett
huruvida invandrarnas högre andel av invånarna leder till mer korrekt representation. I
avseendet har jag framför allt utgått ifrån kommunerna Södertälje och Eskilstuna med
tanke på deras befolkningssammansättning.
I undersökningen kan man konstatera att populationens representation har varit
korrekt i samtliga val i Gävle. I resonemanget har man innehaft korrekt numerärt antal
ledamöter i både inledande valen i undersökningen. Denna siffra har sedermera ökat i takt
med att gruppens andel av befolkningen har stigit och befinner sig på motsvarande nivå
av invånarandelen.
En annan stad som har ingått i arbetet är Eskilstuna vars statistik tyder på
underrepresentation i valen 1998 och 2002. I det förstnämnda valet utgör gruppen endast
5% av kommunfullmäktiges mandatplatser i förhållande till en 20 procentlig andel av
invånarna. Vad gäller 2002 valet fastslås att man hade bristfällig representativitet trots att
man nästan hade tredubblat antal representanter medan ökningen i det senaste valet har
inneburit en vändpunkt vilket betyder att gruppens representation är förenligt med
uppsatsens teori.
När det gäller Karlstads kommun synliggör resultaten att det liknar en berg och
dalbana. I sammanhanget är inledningsvis invandrarnas representation någon i underkant
i jämförelse med sin befolkningsandel. Att gruppens representation halverades i nästa val
gör gällande att avståndet till idealet blev ännu längre. Därefter uppvisar man en ökning
35
till samma antal invalda personer som i första valet där uppgifterna medgav avsaknad i
företeelsen. Denna siffra får en ökad betydelse med tanke på att populationens
invånarandel har ökat. Sammantaget blir att man inte har haft korrekt representation i
någotdera av valen.
Även i Södertäljes fall återfinns liknande symtom där skillnaden är att
underrepresentationen har varit betydligt större än i förra exemplet. I kontexten är det
noterbart att man har förbättrat sin statistik stegvis vilket har lett till en minskning av
fenomenets ojämlikheter. Dock visualiserar den successiva ökningen ett fortsatt gap till
optimala förhållanden varvid det fodras i praktiskt taget en fördubbling av mandatplatser
i syfte till att utjämna underskottet.
När det gäller invandrarnas kandidatur och deras möjligheter att bi utnämnda tar
det sig olika uttryck. I aspekten fastställer framkomna uppgifter att gruppens valbarhet i
Gävle har befunnit sig i stort sett i samma linje som sin befolkningsandel. Dock anger
siffrorna att gruppens deltagande i valrörelsen borde vara något högre i det sista valet.
Dessutom har man förhållandevis uppvisat en kontinuerlig jämnhet i frågan beträffande
deras möjligheter att väljas i valrörelser. Anledningen till att jag har benämnt ordet
förhållandevis i förra meningen är att dessa nominerade besatt någon mindre chans i valet
2002 medan det rådde motsatta förhållande i det sista valet.
Även i Karlstads kommun bekräftas en förhållandevis jämnhet gällande
utrikesföddas politiska engagemang. Nämnvärt är att deras medverkan har i samtliga val
varit något lägre i jämförelse med sin invånarandel. Det kan vara en bidragande orsak till
den undermåliga representationen i Karlstad. Vidare är det av vikt att framhäva
kandidaternas lika stora möjligheter i valen 1998 och 2006. Däremot anger gruppens låga
representation i mellanvalet en tillbakagång i eftersträvningar till att individer skall
oavsett sin bakgrund inneha samma chanser att bli invalda. Det bör i samma ärende
betonas att ovanstående utfall kan bero på andra orsaker.
Jag har i ett tidigare skede nämnt att uppsatsen också inbegriper kommunerna
Eskilstuna och Södertälje. I avseendet anser jag att dessa kommuners uppgifter är
intressanta utifrån två aspekter. I frågan har jag insamlat information innefattande en
tioårsperiod vilket möjliggör en komparativ studie. En annan utgångspunkt förknippas
36
med befolkningsstrukturen, d.v.s. ifall invandrarnas högre invånarandel påverkar det
politiska etablissemanget i form av rättvisare företrädande.
I Eskilstuna får man beteckna utlandsföddas valbarhet som otillräcklig eftersom
de nominerades antal understiger sin befolkningsandel i samtliga val. Det bör nämnas att
populationen utgjorde lika stor andel av kandidaterna i valen 1998 och 2002. Däremot
bestyrks en markant förändring gällande chanserna att väljas i valet 2002. Denna
förändring belyser att sannolikheten för att väljas ligger på samma nivå som infödda i
jämförelse med en betydligt lägre nivå i första valet. Vidare noteras en marginell ökning i
gruppens valbarhet i det senaste valet där det även har visat sig att man har haft högre
chans att väljas än övriga personer.
Det angivna tillståndet med inte tillfredsställande antal kandidater påminner sig
också i invandrarnas politiska aktiviteter i Södertälje. I resonemanget klarläggs att
gruppens valbarhet i genomsnitt har varit hälften så stor som sin invånarandel. Dock är en
marginell stegring skönjbar i valet 2002 medan antalet har fallit tillbaka i det senaste
valet. Att situationen ter sig på det viset får det av förklarliga skäl konsekvenser vilket bl.
a. har gestaltas i gruppens representation. Ett annat perspektiv vidrör frågan om deras
chanser i valprocesser där man har förbättrat sina möjligheter att väljas i varje val i
jämförelse med föregående sådant. I frågan härleds att man inledningsvis hade få
personer invalda vari tilldelades dessa kandidater i det närmaste besitta hälften så stor
chans som infödda kandidater. Med utgångspunkt i faktumet att gruppens valbarhet
endast har stigit marginellt så finns det belägg att invandrarna har varit mer
framgångsrika i de senaste valen. Detta har inneburit att man har tagit ett stort steg för att
minska gapet till infödda personers fördel gällande chansen att väljas. Vad som är
intressant är att dessa kandidater hade procentuellt sett någon större chans att väljas i
valet 2006.
Vad beträffar frågan om gruppens högre invånarandels betydelse framgår av
statistiken att det finns olika tendenser kring företeelsen. I sammanhanget manifesterar
framför allt Södertäljes resultat att fenomenet snarare har lett till kraftigare
underrepresentationer. Dessutom kan man skåda samma spår i de inledande valen i
Eskilstunas kommun även om gruppens bristfälliga företrädande inte är lika intensivt i
37
valet 2002. Därefter har det inträffat en signifikativ förändring i det senaste valet vilket
har gjort att representationen motsvarar sin befolkningsandel. I avseendet bör man
konstatera att problematiken är mångfacetterad och det krävs fler undersökningar för att
bedöma företeelsens verkliga substans. Till följd av framkomna uppgifter drar jag
slutsatsen att en ökad andel av en viss befolkningsgrupp inte nödvändigtvis leder till mer
korrekt representation.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att utlandsföddas representation befinner
sig i en uppåtgående fas i jämförelse med för 10 år sedan. I sammanhanget kännetecknas
valet 1998 av två perspektiv. Inom första aspekten påvisar värdena att gruppens
representation var lägst bland åren som har ingått i undersökningen. Inom andra aspekten
klarläggs att endast Gävle kommun uppfyllde kriterierna för uppsatsens teori om
rättmätig fördelning av mandatplatser i beslutandeorgan. För övrigt har det noterats att 19
individer hade blivit invalda i benämnda kommunernas kommunfullmäktige. Denna siffra
tilltar med ett 10-tal personer i mellanvalet mest beroende på utgången i Eskilstunas
kommun. I samma val är det anmärkningsvärt att populationens företrädande halverades i
Karlstad medan motsvarande material pekar på uppgångar i Eskilstuna och Södertälje.
Även i det här valet betraktas enbart Gävle tillhöra kommuner vars uppgifter har
tillgodosett kraven för rättvis fördelning av mandatplatser. Däremot föranleder ökningen i
Eskilstuna att underrepresentationens omfång har minskats markant. Vidare har jag
nämnt att man ser en liknande utveckling i Södertälje. I resonemanget har inte
förändringen medfört samma genomslag. Den främsta andledningen är att uppgången inte
har varit lika omfattande. Vad gäller valet 2006 indikerar uppgifterna en upprepning av
förra valets ökning av antal utlandsfödda representanter. I frågan har samtliga
kommuners sociala representation utvecklats i positiv riktning där ökningen i Eskilstuna
är mest iögonfallande. I samband med det här valet blir sammantaget att Eskilstuna och
Gävle tillhör samma kategori där man har korrekt allokering av mandatplatser i sina
kommunfullmäktige.
38
7. Egna reflektioner och fortsatt forskning
I den här delen av arbetet har jag skrivit några synpunkter som faller inom mitt valda
ämne men inte har behandlats på grund av att uppgifterna inte är relaterade till uppsatsens
syfte. I kontexten har jag tidigare nämnt att invandrarna i större utsträckning har blivit
invalda i de senaste valen. I frågan bör det påpekas att kandidaternas nummerordning i
valsedlar bestäms internt i politiska partier. Det kan i sin tur leda till att gynna vissa
kandidater på bekostnad av andra personer som har ställt upp i valet. Ett annat sätt för
kandidaterna är att bedriva personvalskampanj vilket innebär att de nominerade får
arrangera sin kandidatur i egen regi. Metoden har varit tillåten i Sverige sedan 1998 och
är ett komplement för kandidaterna som man kan bedriva parallellt med partiets
utnämning. Därmed tycker jag att det är intresseväckande att ta reda på dels i vilken
omfattning dessa invalda kandidater har använt sig av metoden, dels hur stor inverkan
förfaringssättet har haft gällande förökning av populationens representanter. Vidare kan
man jämföra samtliga partiers placering av 10 högstuppstående kandidaterna i valsedlar i
de senaste valen för att kontrollera eventuella förändringar i form av högre representation
av befolkningsgruppen.
En annan väsentlig utgångspunkt är att undersöka invandrarandelen av
kandidaterna i politiska partier i respektive kommun. Detta är i själva verket en
grundläggande förutsättning för korrekt representation. Dessutom kan man intervjua
ledningen i partierna i syfte till att få reda på vilka handlingar man har företagit för att
åtgärda eventuella missförhållanden. Även sammansättningen av invandrarna i olika
kommuner har en viss betydelse. Jag anser att när man diskuterar frågor som berör
samhällsgruppen så finns det tendenser till att populationen skall betraktas vara homogen
och enhetlig. I kontexten bör det exempelvis påvisas att en utlandsfödd individ med rötter
i nordiska länder har i betydligt högre grad gemensamma intressen och preferenser med
svenskar än med en person från Afrika. Detta kan innebära att det uppstår ett snävt
företrädande trots att populationens representation är i överensstämmande med Phillips
teori. I avseendet är det av vikt att få reda på i vilken mån dessa invalda ledamöter
betraktar sig som invandrarnas representanter. I det här fallet kan det vara lämpligt att
klargöra ifall det föreligger kontakter mellan olika invandrarföreningar och representanter
39
med utländsk bakgrund. Även frågan om företrädarna är aktiva i dessa miljöer är
relevant.
Slutligen återfinns andra variabler såsom invalda representanternas kön, ålder,
utbildning som är väsentliga och värt att undersökas. Dock har jag uteslutit dessa
variabler i den här rapporten på grund av tidsbrist.
40
8. Sammanfattning
I den här uppsatsen behandlar jag invandrarnas sociala representation i Eskilstuna, Gävle,
Karlstad och Södertälje kommun. I avseendet är utgångspunkten invandrarnas
representation i ovannämnda kommunernas kommunfullmäktige i de tre senaste valen.
Anledningen till att företeelsen betraktas vara betydelsefull är att det har visat sig att
utlandsfödda invalda representanter i allmänhet kontaktas i högre utsträckning av
invandrarna. I resonemanget uppmärksammas företrädarna om samhällsgruppens aktuella
behov och preferenser. Detta kan i sin tur leda till att förbättra invandrarnas livssituation i
frågor såsom utanförskap och segregering.
För att få inblick i ämnet har det undersökts hur många utlandsfödda ledamöter
som har blivit invalda i respektive kommun. Dessutom har det analyserats ifall
populationens företrädande varit förenligt med uppsatsens teori om att ledamöternas
sammansättning i olika beslutandeorgan bör motsvara deras andel av invånarna. Ett annat
perspektiv i uppsatsen vidrör invandrarnas valbarhet vilket i sin tur anger graden av
samhällsgruppens politiska engagemang. Vidare har jag granskat huruvida utrikesfödda
invalda representanter haft samma chans som infödda ledamöter att utnämnas i samband
med
olika
val.
En
annan
aspekt
relateras
till
ingångna
kommunernas
befolkningssammansättning. I frågan uppvisar siffror att Södertälje och Eskilstuna
kommun har en högre invånarandel som är födda utanför Sverige än genomsnittet i
Sverige. Detta har lett till hypotesen ifall företeelsen om högre proportion av
befolkningen medför mer korrekt representation.
När det gäller invandrarnas representation framgår det av resultaten att allt fler
utrikesfödda på senare tid har blivit invalda i berörda kommuners kommunfullmäktige.
Detta gör gällande att invandrarnas representation är i en uppåtgående fas. I kontexten
understryker uppgifterna att Gävle kommun har innehaft korrekt representation i samtliga
val. Situationen för Karlstad tyder på viss underrepresentation medan kommunerna
Södertälje
och
Eskilstuna
uppvisar
en
dystrare
stämning
med
kraftiga
underrepresentationer i valet 1998. I de efterföljande valen karaktäriseras utlandsföddas
företrädande av förändringar i positiv bemärkelse i Södertälje och Eskilstuna där
sistnämnda kommunen tillskrivs inneha rättmätigt ombud av sin invånarandel i sista
41
valet. Dock kvarstår problemet kring utrikesföddas företrädarskap i Södertälje och det
krävs en fördubbling av antal ledamöter för att man skall ha korrekt representation i
samband med sista valet. Vad gäller valet 2006 i Karlstads kommun så signalerar
uppgifterna att gruppens representation befinner sig på samma nivå som i första valet.
Noterbart är att motsvarande statistik synliggör en halvering av gruppens representation i
mellanvalet vilket går stick i stäv med övriga kommunernas utveckling.
Vad beträffar invandrarnas valbarhet i Gävle fastläggs i uppsatsen att det har i
stort sett legat i samma linje som sin befolkningsandel i de ingångna valen. Även
sannolikheten för att väljas var på samma nivå som infödda kandidater. Tillståndet
gällande utlandsföddas valbarhet i Karlstad ter sig i likadan riktning med differensen att
fenomenet har varit något i underkant i förhållande till invånarandelen i ovanstående
valen. Därigenom har invalda ledamöter förutom i mellanvalet besuttit samma chans för
att utnämnas. Det bör nämnas att gruppens representation hade halverats i valet 2002
därav har det uppmärksammats en markant nedgång i kandidaternas chanser. Därefter har
det behandlas hur tillståndet för de nominerade sett ut i Eskilstuna och Södertälje där det
klargörs att antal kandidater inte har varit proportionerlig i någotdera av valen. I
Eskilstunas fall har det inte skett någon förändring i valen 1998 och 2002 samtidigt som
ökningen i det senaste valet endast varit marginell. Enligt samma material återfinns
samma indikation i Södertälje med skillnaden att populationens politiska engagemang är i
betydligt lägre nivå än i Eskilstuna. Även i Södertälje har det endast inträffat marginella
ökningar och det fordras en fördubbling av antal utlandsfödda nominerade för att reglera
underskotten. I valet 1998 anger siffrorna att immigranterna hade betydligt svårare att bli
invalda i båda kommunerna. I nästa val tydliggörs en vändpunkt eftersom resultaten
utvisar att samtliga kandidater hade samma chans att lyckas i sina valkampanjer. Detta
faktum bekräftas också i Södertälje i det senaste valet. Dock belyser uppgifterna att
invandrarna hade större möjlighet att väljas i jämförelse med infödda nominerade i
Eskilstuna i valet 2006.
Slutligen har det utretts huruvida invandrarnas högre proportion av befolkningen
inverkar det politiska engagemanget i form av rättvisare representation. I sammanhanget
fastslår bristfälliga representationer i flertal av kommunerna att hypotesen skall avvisas.
42
Däremot är det av vikt att påpeka att det behövs andra undersökningar med fler
kommuner för att man ska dra en definitiv slutsats om ämnet.
43
9. Källförteckning
Offentliga tryck
SOU 1996:55 Sverige och framtiden, Arbetsmarknadsdepartement, Nordstedts tryckeri
AB, Stockholm
SOU 2004:49 Engagemang, mångfald och integration, Rapport från Integrationspolitiska
maktutredningen, Elanders Gotab AB, Stockholm
SOU 2004:48 Kategorisering och integration, Rapport från Integrationspolitiska
maktutredningen, Elanders Gotab AB, Stockholm
SOU 2006:53 Partierna nominerar, Rapport av utredningen om makt, integration och
strukturell diskriminering, Edita AB, Stockholm
Litteratur
Aytar, Osman, 2007, Mångfaldens organisering, Acta Universitatis Stockholmiensis,
Stockholm
Blomqvist, Paulo Rodrigo, 2005, Närvarons politik och det mångetniska Sverige,
Göteborgs universitet, Göteborg
Bäck Henry, 2000 Kommunpolitiker i den stora nyordningens tid, Liber AB, Malmö
Dahlstedt, Magnus, 1998, Politiskt medborgarskap, integration och mångkulturell
demokrati, Umeå universitet, Umeå
Hernes, Helga, 1987, Welfare state and women power: Essays in state feminism,
Norwegian University Press, Oslo
Phillips, Anne, 2000, Närvarons politik, Studentlitteratur, Lund
Nationalencyklopedin, 1998, Bra Böcker, Band nummer 9, Höganäs
Wohlgemuth, Daniel, 2006, Den responsiva demokratin, Acta Universitatis Upsaliensis,
Uppsala
Elektroniska källor:
http://www.gavle.se/, 20090510
http://www.kommundatabas.se/KDBS/Valsida.aspx, 20090510
http://www.politik.karlstad.se/detail_namndstyrelse.asp?namnd=KF2006, 20090510
http://www.sodertalje.se/Kommun--demokrati/Politik-ochpaverkan/Fullmaktige/Ledamöter/, 20090510
http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SaveShow.asp, 20090510
44
http://www.val.se/, 20090510
Övriga källor
Egen undersökning
45
