Didaktisk textkompetens för
lärare i religionskunskap
Att välja och nyttja det valda
Syftet med seminariet
Lärare i religionskunskap behöver färdigheter när det
gäller att granska, välja och använda texter. Syftet med
seminariet är att ni ska få reflektera kring er
textkompetens och principer för granskning och val av
texter och textanvändning i undervisning.
Didaktisk textkompetens
”Förmågan att reflektera kring, tolka, värdera,
analysera och hantera texter på ett konstruktivt sätt
inom undervisning och lärande i relation till skolornas
uppdrag och mål, elevernas förutsättningar och behov,
vetenskapliga ideal och hänsynstagande till människor”
(Wickström 2011)
• Yrkeskompetens
• Människoburen kunskapsform som kan
tränas men ej en gång för alla fastlås och
definieras
• Fronesis = praktisk klokhet el.
handlingsförnuft (Aristoteles)
• Reflektion i handling och reflektion efter
handling (Schön 1987)
Färdigheterna att kunna
• Dokumentera sin textsyn och textpraxis –
skriv, tänk och berätta!
• Uttrycka och deklarera en textsyn –
kollegor och elever!
• Tolka, analysera och didaktiskt värdera
texter
• Välja och hantera texter i undervisning och
läraktiviteter
• Hantera reaktioner på texter
Hur kan man arbeta för att främja
didaktisk textkompetens hos RElärare?
Kortdiskussion
Smågruppsdiskussioner av
förberedelseuppgifterna
Utse rapportör!
Återsamling och kort redovisning
av vilka principer som bör vägleda vid
val av texter
Argumentation för vidgat
textbegrepp
Innehåll
• Inlägg i pågående diskussion om val och
användning av lärobokstexter i
religionskunskap
• Argumenterar för didaktisk textkompetens
som central lärarfärdighet som bör tränas
(färdighet)
• Inför praktisk läroboksgranskning
Hur ser den ideala
lärobokstexten ut?
Teoretiskt och praktiskt intressant
fråga
Dagsläget?
• Sedan år 1991 har lärare frihet att välja
vilka texter som ska användas och hur
• Läroboksforskning visar att läroböcker är
starkt styrande för undervisningens
innehåll ”där läroplanen tar verklig form”
(ex. Selander 1991)
• Slentrianmässiga val av texter? Vilka som
finns på skolan.
• Val av texter en outnyttjad resurs?
Innehållsliga granskningar
• Den statliga läroboksgranskningen 2006:
ojämställdhet, negativ representation
andra religioner, problematiska
framställningar av sexualitet (Skolverket
2006)
• Akademisk forskning: ideologiska uttryck i
etniskt, socialt, klassmässigt och religiöst
hänseende (ex: Wickström 2008, Mattlar
2008)
Reaktioner på granskningar
•
Två linjer:
a) Statsgranskningslinjen
”Kvalitetsmärk böckerna så att de följer
läroplanen!”
Krav på förstatligad expertgranskning
b) Didaktiska kompetenslinjen
”Utveckla lärarkompetensen!”
Är det möjligt att producera och
använda ”goda texter” som inte
diskriminerar och kränker?
Vad blir det i så fall för texter?
Vad kan de användas till?
• Historiskt sett har statlig granskning inte främjat
minoritetsgrupper, åtminstone inte i etniskt och
religiöst hänseende (se ex Wickström 2008)
• En statlig ”kvalitetsstämpel” kan tas som garant
för att texterna är oproblematiska, neutrala,
objektiva, sakliga. Auktoriserade versioner av
det som texterna representerar är farligare än
”farliga” texter, kanske?
Istället …
• Lärares förmåga till kritisk textanalys,
synliggörande av värderingar, finna alternativa
texter, möjlighet att i undervisningen diskutera
och ifrågasätta texternas inehåll (Mattlar 2008).
• Fortfarande problematiskt med lärobokstexter
som innehåller ett uttrycker ideologi:
socialdemokratisk (Mattlar 2008),
vänstervridning ( Andersson mfl 2006),
nationalism (Tingsten 1969, Wickström 2008)
• Naturligtvis möjlighet att byta ut texter!
Texter som didaktisk möjlighet!
• Utveckla lärarkompetensen snarare än
försöka producera ”korrekta” texter
• Att texter väcker reaktioner: didaktiskt
problem – och möjlighet!
• Texter som verktyg för existentiella,
etiska och ideologiska/politiska frågor i
skolan – jfr kursplanerna
• Om problematisering – också använda
problematiska texter
Religionsdidaktiska perspektiv på
textval
• Härenstam (2000): Alla religioner utgör ett
världsarv – välj texter som väcker
nyfikenhet! Skönlitteratur
• Roos 2006: Åter till källorna! Använd
primärmaterial i högre utsträckning!
Några problematiseringar:
1) Styrdokumenten ger inte handfast orientering
om selektion och användning av texter
2) Vilket material som är i enlighet med
styrdokumenten (värdegrund ex.) och vilka
texter som bör användas för att nå dessa mål
bör principiellt särskiljas. (ex. Mein Kampf)
3) Risk för ”Bullerbyversion” av världens religioner!
Är det samhällsorienterande?
I lägre åldrar dock…
• Texter som skapar förståelse för andra
människor och för det egna
• Texter som väcker nyfikenhet
• Texter som vidgar elevernas
världsuppfattningar
Ett breddat textbegrepp för RE
• Risk för essentialistiska
religionsuppfattningar
• Religion ej isoleras från sina historiska,
sociala, politiska och ideologiska
sammanhang (jfr kursplanen!)
• Elevernas förmåga att kritiskt förhålla sig
till det samhälle de lever i, existentiella
frågor inkluderade (läro- och
kursplanernas lydelser)
Forts.
• Filologisk textkompetens (hos tex religionshistoriker) bra,
men ej tillräcklig kompetens inom ramen för skolan
• Strategier för att träna elevernas förhållningssätt till
texter
• Förmåga att sätta texter som uppfattas som ”heliga” i
sociopolitiska sammanhang och kritisera dem utifrån
historisk-kritiska, hermeneutiska och källkritiska aspekter
borde tränas inom skolväsendet. Eller?
Vidga perspektivet på vilka texter
som kan och bör användas inom
RE!
• Heliga texter, starkt normativa texter, lärobokstexter ….
oavsett om yttersta referensen görs till Gud, Marknaden,
Dharma, Värdegrunden, Klasskampen, Patriarkatet,
Traditionen
• Texter viktiga att studera och diskutera i skolan just för
att de är besvärliga, problematiska = viktiga ideologiska
texter! Inte bara ”kulturarv”!
• Hur förhåller sig detta till viljan att skapa förståelse för
andra?
Texter är alltid problematiska för
någon/några
• Idén att det är möjligt att producera ”goda texter”
– Luthersk idé? Marxistisk idé? Positivistiska
textsyner!Sändar-mottagarmodell
• Överge en positivistisk textsyn! Texter alltid
problematiska för någon/några, Tolkningar alltid
möjliga och oundvikliga, nödvändiga och
pedagogiskt viktiga.
• Förändrad textsyn!
”Ny textsyn”
Argument för
Textteoretiska argument
• Alla texter bygger på tidigare urval och bortval av andra
texter, perspektiv och berättelser
• Lärobokstexter är kompromissprodukter (ex. Holmén
2006) men alla har inte haft samma inflytande över
slutprodukten (Wickström 2008). ”Någons kunskap”
(Härenstam 2000)
• Språket i sig ideologiskt – att representera omvärlden
• Strävan efter att rensa ut det misshagliga också en
transformation av förtryck (Motturi 2007)
• Texter ”skapar” också världen utanför texten
(socialkonstruktivism)
Religionshistoriska argument
• Akademiska problematiseringar av
religionsbegreppet borde få didaktiska
konsekvenser
• Religionsfenomenologin problematisk, men
kanske pedagogiskt nödvändig?
• Religion som essentiellt, universellt sui generisfenomen?
• Hur? Tematiska jämförelser (riter, gudar,
högtider osv) eurocentriska?
• Vems religion gäller?
Samtliga texter som används i
undervisning är problematiska för
någon/några!
Didaktisk textkompetens en
central färdighet för religionslärare
Praktisk läroboksgranskning
Vad är viktigt att granska i de
böcker man använder?
Diskussionsuppgift med
erfarenhetsutbyte och summering
i form av frågor till texterna
Förslag på tillvägagångssätt
•
Välj en ”religion” eller ett tema i boken
•
Religionssyn? Vad är ”religion” enligt texten? Fokus på gudar, berättelser, högtider, traditioner, läror el. vad?
•
Källkritiska och faktamässiga aspekter: Är texten faktaspäckad? Felaktigheter?
•
Hur förhåller sig texten till ämnets kursplan(er)? Knyter texten uttryckligen till kursplanen?
•
Människorna som ”avbildas”/”representeras” – hur? Könsfördelning? Unga – gamla? Hur förhåller de sig till ”sin”
religion?
•
På vilket övergripande sätt introduceras ”religionen” el. temat?
•
Användning av bilder? Faktarutor? Frågor? Layout ”anpassad” till barnens/ungdomarnas ålder?
•
Vad kan texten användas till rent didaktiskt/pedagogiskt? Vilka möjligheter har texten?
•
Vilka problem kan du får om du använder texten i undervisningen? Kan man arbeta för att överbrygga dessa eller
använda dem didaktiskt?
•
Vilka råd skulle du ge en kollega som ska använda texten i sin religionsundervisning?
Didaktisk textkompetens
”Förmågan att reflektera kring, tolka, värdera,
analysera och hantera texter på ett konstruktivt sätt
inom undervisning och lärande i relation till skolornas
uppdrag och mål, elevernas förutsättningar och behov,
vetenskapliga ideal och hänsynstagande till människor”
(Wickström 2010, under arb)
• Yrkeskompetens
• Människoburen kunskapsform som kan
tränas men ej en gång för alla fastlås och
definieras
• Fronesis = praktisk klokhet el.
handlingsförnuft (Aristoteles)
• Reflektion i handling och reflektion efetr
handling
Färdigheterna att kunna
• Dokumentera sin textsyn och textpraxis
• Uttrycka och deklarera en textsyn
• Tolka, analysera och didaktiskt värdera
texter
• Välja och hantera texter i undervisning och
läraktiviteter
• Hantera reaktioner på texter
Hur kan man arbeta för att främja
didaktisk textkompetens hos RElärare?
Diskussion
Praktiskt arbete med
läroböckerna
Ca X min parvis/triosar
Återsamling och summering
