Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål Enheten i Göteborg Kammaråklagare Maria Johansson Kammaråklagare Jörgen Lindberg Samverkan? • 14 § andra stycket tillsynsförordningen (1998:900) • Aktörerna är länsstyrelsen, övriga operativa tillsynsmyndigheter polisen och åklagarna •Effektivisering av miljöbrottsbekämpningen • Länsstyrelsen som har huvudansvaret för samverkan Samverkan? Kan ett nära samarbete mellan åklagare/polis och tillsynsmyndigheter innebära problem? Identifiera våra olika roller så att vi kan samverkan professionellt och med integritet! 2000-2011 Elva år av miljöbrottsbekämpning Tillkortakommanden - och tre viktiga reformer! 2006 Reform - om företagsböter vid brott i näringsverksamhet • 2007 Reform - Miljöbalkens sanktionssystem • 2009 Tillkomsten av Riksenheten för miljöoch arbetsmiljömål • År ? Polisens riksenhet för miljöbrott? • År 2000 Riksåklagaren utsåg 12 specialist-åklagare för miljöbrott Skälet: I en verksamhet som styrs av prioriteringar skulle miljöbrotten alltid hamna på undantag. Befintlig organisation klarade inte uppgiften. De första åren 2000-2002 Miljöåklagarna inordnades i den befintliga organisationen Antalet ärende blev tio gånger fler än beräknat Vidlyftig (slentrianmässig) kriminalisering! Stor andel ärenden med tvivelaktigt straffvärde Delegerad normgivning - tre nivåer LAG Riksdag Förordning Förordning Förordning Förordning Förordning Förordning Regering MyndighetsMyndighetsföreskrift MyndighetsCentral myndighet föreskrift Myndighetsföreskrift Myndighetsföreskrift Myndighetsföreskrift Myndighetsföreskrift Myndighetsföreskrift Myndighetsföreskrift Myndighetsföreskrift Myndighetsföreskrift föreskrift Omfattande reglering! Exempel – kemiska produkter RIKSDAG REGERING MYNDIGHET MB 14:24 2 Förordning om kemiska produkter Förordning om förbud m.m. KIFS om klassificering och märkning Straff MB 29:8 Förordning om bekämpningsmedel KIFS om kemiska produkter PCB Läkemedelsverket LVFS PART 4 Environmental crimes law enforcement BROTTSPYRAMIDEN Grova brott Allvarliga brott Mindre allvarliga brott 2007 Förseelser Avkriminalisering Miljösanktionsavgifter 2007 års lagreform – miljöbalkens sanktionssystem •Separering och MSA mellan sanktionerna straff •Förtydligande och skärpning av straffbestämmelserna Separering mellan straff och sanktionsavgift (2007) MSA MSA + STRAFF STRAFF MILJÖBROTT 29 KAP. 1 § MB 29:1 (före 2007) Den som förorenar mark, vatten eller luft på ett sätt som medför eller kan medföra sådana hälsorisker för människor eller skador på djur eller växter som inte är av ringa betydelse döms för miljöbrott. MB 29:1 (efter 2007) Den som orsakar att det i mark, vatten eller luft släpps ut ett ämne som typiskt sett eller i det enskilda fallet medför eller kan medföra en förorening som är skadlig för människors hälsa, djur eller växter i en omfattning som inte har ringa betydelse döms för miljöbrott. Miljöskada? Människors hälsa? Skador på djur? Skador på växter? Förarbetena: ”Det skall vara fråga om praktiskt beaktansvärd risk”. Göta HovR 2006-02-02, B 1930-05 Åtalet avsåg utsläpp av 10-15 m3 svartlut till sjön Väringen. Utsläppet orsakade omedelbar fiskdöd. Göta Hovrätt ”Av utredningen framgår vidare att omkring 60 döda fiskar återfunnits. Det kan emellertid hållas för visst att det totala antalet fiskar som drabbats av skador p.g.a. utsläppet är högre. Med beaktande av bl.a. O G:s uppgift om att sjön Väringen innehåller mellan tio och tjugo ton fisk finner dock hovrätten att den skada som utsläppet rent faktiskt medfört för djur är av ringa betydelse”. Miljöbrott Före 2007 Utsläpp Förorening Miljöskada Förorening Miljöskada Efter 2007 Utsläpp av miljöfarligt ämne Den nya företagsboten – rättspolitiska överväganden Personligt ansvar ./. Korporativt ansvar Rättviseskäl Effektivitetsskäl Företagsbot - bakgrund BOLAGET AB Driftschef ”Organisatorisk nivå” BOLAGET AB Primärt ansvar BrB 36:7 p 1 Utvidgat ansvar BrB 36:7 p 2 Styrelse VD Produktionschef Produktionschef Förman Förman Förman Riksenheten för miljö- och arbetsmiljöbrott (REMA) 2009 Kammarchef och kansli i Malmö Östersund 3 Åkl Stockholm 4 åkl Göteborg 5 åkl Malmö 4 åkl + Cå Jönköping/ Växjö 3 åkl Tidigare miljöbrotts-organisation RÅ REMA C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål Ansvarsområde – brottstyper Miljöbrott - Brott enligt miljöbalken (2/3) - Grova Jaktbrott - Utsläpp från fartyg Arbetsmiljöbrott - Vållande till annans död (1/3) - Vållande till kroppsskada - Brott mot Arbetsmiljölagen REMA – enheten i Göteborg •Huvudsakligt geografisk ansvarsområde; Västra Götaland, Halland och Värmland •Handlägger även ärenden från andra delar av Sverige 2009 Riksenheten för miljö- och arbetsmiljöbrott Organisatoriska förutsättningar att åstadkomma: • • • • • Gemensamma mål Ökad enhetlighet Drivkraft/utveckling Bättre arbetsmiljö Ökad lagföring Ökad enhetlighet Gemensamma nationella riktlinjer för rättsliga bedömningar Gemensamma nationella riktlinjer för storleken av straff/företagsbot Ökad lagföring Från 2009 fördubblades antalet lagförda brott REMA är enda enheten inom Riksåklagaren som tar in mer pengar till statskassan (företagsböter) än vad enheten kostar att driva. Sammanfattning 10 år - Tre reformer Företagsböter som huvudsaklig straffrättslig sanktionsform Tydligare och bättre avgränsad straffrätt En effektivare åklagarorganisation Samverkan? Kan ett nära samarbete mellan åklagare/polis och tillsynsmyndigheter innebära problem? Identifiera våra olika roller så att vi kan ….. …..samverkan professionellt och med integritet! Samverkan? TSM Vittne/sakkunnig Åtalsanmälan Förundersökning ÅKL POLIS Vittne Samhället, medborgarna, verksamhetsutövarna Samverkan – främsta syfte Öka förståelsen för varandras roller och uppgifter Tar bort onödigt gnissel…… Åtalsanmälningar Förhörs/vittnessituationen Nedlagda förundersökningar – varför? Lagtolkning Varför har TSM agerat på ett visst sätt Varför väcks inte åtal? Misstanke Förundersökning • Tydlig och klar straffbestämmelse • Bevisning om vem som är gärningsman • Bevisning om alla gärningsmoment i tid och rum • Bevisning om uppsåt eller oaktsamhet Åtal Brott mot områdesskydd strandskydd 15 § Inom ett strandskyddsområde får inte 2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt.. •Fastställa situationen ”före” och ”efter” •Vem? •När? (preskriptionsfrågan) •Fastighetsrättsliga aspekter – fastighet/tomt? •Åtgärdens karaktär - avhåller allmänheten? •Uppsåt eller oaktsamhet? Tillämpning och tolkning av lag Samma bestämmelser men …… Förvaltningsrättslig lagtolkning Straffrättslig lagtolkning TILLÄMPNING AV LAG ÅKL/POLIS TSM Straffrättslig lagtillämpning Förvaltningsrättslig lagtillämpning Reaktion Förfluten tid Aktion Framtid Straffrättslig lagtolkning Objektiv Textens ordalydelse utan vidare hänsyn till syfte eller ändamål Alltid till förmån för den som kan misstänkas Finns två eller flera icke orimliga tolkningsalternativ skall företräde ges åt den tolkning som är fördelaktigast för den misstänke/åtalade. Exempel på tolknings- och tillämpningssituationer •Miljöfarlig verksamhet – SNI-koder •Anmälan för samråd MB 12:6 •Anmälningsskyldighet vattenverksamheter •Strandskydd – väsentligen försämra livsbetingelserna för djur- eller växtarter •Avfallstransporter – vem är yrkesmässig Miljööverdomstolen 2002-05-13, M 768-01 Jakri AB hade ägnat sig åt behandling av avfall på en viss plats. Behandlingen bestod i att man under lång tid och vid upprepade tillfällen eldade upp avfall direkt på marken. MSA för C-verksamhet ”anläggning för behandling av avfall”. 90.004-3 C MöD: Anläggning = att någon åtgärd av teknisk natur vidtagits för att möjliggöra den avsedda verksamheten. Annat exempel - Tillämpning av lag 28 § Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Det är förbjudet att utan anmälan till tillsynsmyndigheten vidta en avhjälpandeåtgärd med anledning av en föroreningsskada i ett mark- eller vattenområde, grundvatten, en byggnad eller en anläggning enligt 10 kap. miljöbalken, om åtgärden kan medföra ökad risk för spridning eller exponering av föroreningarna och denna risk inte bedöms som ringa. OLIKA SYNSÄTT PÅ SAMMA BESTÄMMELSE TSM Åklagaren Anmälningsskyldigh et gäller i princip för alla grävningsarbeten i förorenad mark Anmälningsskyldigh et gäller endast för åtgärder som utan tvekan utgör efterbehandlingsåtgärder och som utförs på ett påtagligt felaktigt sätt När bör åtalsanmälan göras betydelsen av TSM:s agerande Ex: Enligt villkor i ett tillstånd åligger det Verksamhetsutövaren att senast den 1 april 2011 ha låtit installera en viss reningsutrustning.