Corydalis gotlandica
Gotländsk nunneört
NE
NA
LC
Kärlväxter
DD
NT
VU
EN
CR
RE
Nära hotad (NT)
D2
Klass: Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning: Ranunculales (ranunkelordningen), Familj:
Papaveraceae (vallmoväxter), Släkte: Corydalis (nunneörter), Art: Corydalis gotlandica - gotländsk nunneört Lidén
Synonymer:
Kännetecken
Gotlandsnunneörten är en 10–20 cm hög jordröksväxt med upprepat parbladiga blad, som är kala och grågröna men
har en liten röd spets. Vid stjälkbasen sitter ett blekt fjäll. Stjälken bildar en underjordisk stamknöl, försedd med
birötter. Blomställningen är en tät, upprätt klase med rödvioletta blommor, vars övre kronblad har en grov,
uppåtriktad sporre. Blommornas stödblad är i allmänhet helbräddade men några av de nedersta kan vara grovflikiga.
De runda, platta fröna har ett rakt bihang. Stor nunneört C. solida är lika högrest, klasen är upprätt men blomskaften
är längre och tunnare. Blomfärgen har en dragning åt violett och stödbladen är oftast starkt flikiga. Fröet har likaledes
ett rakt bihang. Smånunneört C. intermedia är genomgående mera späd än gotlandsnunneörten, blomställningen är
nickande, stödbladen hela och fröet har ett spiralvridet bihang.
Utbredning och status
Gotlandsnunneörten är en endemisk gotländsk art, vars utbredning huvudsakligen inskränker sig till Stora Karlsö
samt ett område runt Paviken i Västergarns socken. Arten anses ha uppkommit i nyare tid på Stora Karlsö efter
korsning mellan stor nunneört och smånunneört vilka här växer jämsides. Korsningsprodukten har nästan dubbelt så
många kromosomer som föräldraarterna och har därigenom blivit fertil. Genom analys av DNA-sekvenser hos de tre
arterna har deras inbördes släktskap kunnat bekräftas. Populationen av gotlandsnunneört på Stora Karlsö är mycket
liten. Kring Paviken finns tusentals exemplar, och här finns tecken på expansion, två ytterligare lokaler har nyligen
upptäckts flera kilometer bort, i Sanda och Tofta socknar.
Ekologi
Arten är flerårig och kan spridas med stamknölar och med frön som myror släpar iväg. Den växer gärna på delvis
beskuggade platser längs murar och stengärden och under buskage i trädgårdar på näringsrik, sandig mark. Den är en
korsbefruktare som pollineras av humlor. Blomningstiden infaller i mars-april. Efter blomningen vissnar den snabbt.
Hot
Gotlandsnunneörten tycks inte vara begärlig för betande får eller kaniner. Möjligen kan alltför tidigt bete på
växtplatserna påverka den negativt. Eftersom Stora Karlsö är naturreservat är den där skyddad mot plockning. I
Västergarnsområdet är risken för mänskliga ingrepp större, eftersom endast en mindre del av beståndet vid Paviken
skyddas av naturreservatet.
Åtgärder
Arten verkar livskraftig och det bör tills vidare räcka med tillsyn från floraväktare och andra botanister.
Övrigt
Arten odlas i Göteborgs botaniska trädgård. Utländska namn – NO: Gotlandslerkespore, DK: Gotlands-Lærkesporre.
ArtDatabanken - artfaktablad
1
Naturvård
Konventioner: Habitatdirektivets bilaga 2, Habitatdirektivets bilaga 4, CITES bilaga B
Fridlysning: Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 4, 5, 7. Bestämmelsen gäller
hela landet
Rödlistning i andra länder
Global rödlistning: NT (2013)
Litteratur
Ingmansson, G. 1995. Stora Karlsös kärlväxtflora. Rindi 15: 55–150.
Lidén, M. 1991. Jakten på Gotlandsnunneörten. Rindi 11: 4–8.
Lidén, M. 1991. Notes on Corydalis sect. Corydalis in the Baltic area. Nord. J. Bot. 11: 129–133.
Lidén, M. 1991. De svenska nunneörterna. Svensk Bot. Tidskr. 85: 65–69.
Petersson, J. 1991. Nyheter i Gotlands flora 1990. Rindi 11: 16–27.
Petersson, J. 1993. Nyheter i Gotlands flora 1992. Rindi 13: 14–26.
Petersson, J. 1999. Hotade växter på Gotland. Del 2: Sårbara arter. Rindi 19: 59-118.
Qvillberg, E. & Sandqvist, Y. 1992. Ancestry of Corydalis gotlandica (Papaveraceae) based on random amplified
polymorphic DNA (RAPD). Stencil. Göteborgs Universitet.
Rosvall, S. 1976. Fagningros och jordsyren. Södertälje.
Författare
Elsa Bohus Jensen 1994.
ArtDatabanken - artfaktablad
2
