KRISTINEHAMNS FOLKHÖGSKOLA, KPS
KLARÄLVDALENS FOLKHÖGSKOLA
Movements- ett
dansprojekt
Hösten 2014 och våren 2015
Slutrapport och utvärdering
Innehåll
Inledning
2
Syfte
3
Projektets aktiviteter och resultat
3
Ingående parter och samarbetsparter
7
Koppling till andra projekt
7
Målgrupp
7
Jämställdhet
7
Integration
8
Miljö
8
Övriga förväntade resultat av projektet
8
Uppföljning, utvärdering och spridning av projektresultat
8
Förväntad verksamhet efter projekttiden
9
1
Inledning
Det fanns ett ökande behov av att förebygga psykisk ohälsa hos ungdomar och i
synnerhet hos unga flickor. I Värmland låg den psykiska ohälsan hos ungdomar
i åk 1 på gymnasiet avseende; trötthet, oro, nedstämdhet, på 52/21/19 % hos
flickor(pojkar 44/9/7 %) (2012/13) 1. Psykosomatiska besvär, såsom huvudvärk,
ont i rygg, nacke/axlar m.m. där låg flickor på 32/30 % (pojkar 20/11 %).
Behovet i länet av tidiga interventioner var stort. Väntetiden till Barn och
Ungdomspsykiatrin(BUP) i Värmland låg, då projektet startade, på 2 år.
Undersökningar visade att ungas livsstil kan hejda psykisk ohälsa, det är viktigt
att tidigt påverka levnadsvanorna, kost, motion och sömn. Det behövdes både
individuellt anpassade insatser, men även preventiva åtgärder på gruppnivå,
eftersom ungdomar är känsligare än vuxna, för påverkan av trender, grupptryck
och andras synpunkter 2 Flickor i tonåren som upplevde stress och var inaktiva,
var den grupp som löpte störst risk att utveckla smärttillstånd.
Utlandsfödda flickor var mindre fysiskt aktiva än flickor födda i Sverige.
Faktorer som är särskilt oroande är att man under de senaste åren sett en ökning
självrapporterad psykisk ohälsa hos ungdomar. Användningen av antidepressiva
läkemedel har ökat i gruppen barn 0-19 år, och används i större volym av flickor
än pojkar 3.
Enligt de rekommendationer som har utarbetats och som grundar sig på tidigare
forskning, så bör barn och ungdomar vara fysiskt aktiva sammanlagt minst 60
minuter per dag, motsvarande måttlig till hård fysisk aktivitet för att erhålla
ovanstående hälsoeffekter. Aktiviteten kan delas upp under dagen, och
innehållet på aktiviteterna bör vara allsidiga, men dock ha en tonvikt på
uthållighets- och konditionskrävande aktiviteter4.
Socialstyrelsen 5 understryker vikten av att strategier vidtas för att förbättra den
psykiska hälsan hos unga. Forskning visar att fysisk aktivitet kan både
förebygga och behandla psykisk ohälsa hos unga och är därför en viktig
skyddsfaktor.
Dans i strukturerad form har i tidigare projekt och studier visat sig ge positiv
effekt i form av ökad fysisk aktivitet, ökad psykisk hälsa och ökat
välbefinnande.6
Som första steg skulle projektet genomföras i Sunne och Kristinehamns
kommun för att prova dansen som ett verktyg och för att möta unga flickor som
var i riskzonen för att utveckla psykisk ohälsa. Nästa steg var att hitta
samverkans lösningar för länets samtliga kommuner på sikt, så att man kan möta
1Statistik
från BUP I Värmland, se bilaga 1
Läkartidningen 2013:110: CDZD
3 Rapporten Barns liv och hälsa i Värmland 2014( Jernbro, Bornehag, Janson, Karlstads universitet.)
4 Janssen, I., & LeBlanc, A. G. (2010). Systematic review of the health benefits of physical activity and fitness in
school-aged children and youth. International Journal of Behavioural Nutrition and Physical Activity, 7, 1-16.
5 Socialstyrelsen, Öppna jämförelser och utvärdering 2010- Psykiatrisk vård
6 Örebro universitet, vårdvetenskapligt forskningscentrum, Dansprojektet-2011.
2
2
de behov som finns på grund/gymnasieskola och folkhögskolenivå även i
kommuner med mindre resurser.
Syfte
1. Syftet med dansprojektet Movements var att fånga upp unga flickor som
upplevde psykisk ohälsa och ge dem möjligheten att använda dansen som
ett redskap till bättre självförtroende och stärkt självkänsla. Att genom
denna aktivitet förebygga psykisk ohälsa. Att flickorna skulle öka sin
självkänsla och få en bättre kropps uppfattning via dansen.
2. Att dansen skulle påverka hälsan, såväl psykiskt som fysiskt positivt och
att dansprojektet skulle ses som förebyggande friskvård.
3. Dansen skulle generera en positiv inställning till fysisk aktivitet ur ett
livslångt perspektiv.
Projektets aktiviteter och resultat
Vi kan konstatera att den första terminen i dansprojektet fungerade mycket bra.
Att flickorna upplevde bättre hälsa under tiden de deltog i projektet visade den
skattningsskala som danshandledaren i projektet, genomfört tillsammans med
flickorna.
Skattningsskalor första träffen v.41 och sista danstillfället mars 2015
Skala 1-10 där 1 = lite och 10 = mycket
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Hur trivs du hemma?
Hur trivs du i skolan?
Hur ofta har du ont i magen/huvud/axlar?
Hur ofta har du svårt att sova?
Hur ofta känner du press och stress att prestera?
Hur ofta känner du dig glad?
Hur ofta tar du plats i sociala sammanhang?
Hur ofta känner du dig duktig och nöjd med dig själv?
3
I Sunne svarade 9 deltagare vecka 41 och efter avslut i mars -2015 svarade
endast 1 deltagare trots upprepad anmodan till övriga deltagare att svara.
I Kristinehamn svarade 7 deltagare vecka 41 och i mars 21015 svarade 3
deltagare. Under höstterminen kom ytterligare 4 deltagare till Sunne men av
olika skäl hoppade de av och ingår därför inte i statistiken. I Kristinehamn var
det 2 deltagare som kom men även de hoppade av. Danshandledaren upplevde
gruppen i Sunne som splittrad och det var svårt att få en balans i den.
Medan gruppen i Kristinehamn var mer öppen och deltagarna kände
samhörighet med varandra.
Redan under höstterminen var närvaron varierande. Handledaren påpekade att
frånvaro anmälan brast och en diskussion kring hur man kan förbättra det hölls
mellan handledaren och deltagare och även i projektgruppen. En Facebook
grupp startades för deltagarna, mail och sms var andra sätt att anmäla frånvaro.
Trots dessa möjligheter blev frånvaro anmälan inte bättre. Kanske skulle man
involverat elevhälsan/föräldrar i frånvaroanmälan? Det är svårt att avgöra då
känslan vi ville förmedla i projektet var att dansen skulle vara rolig, kravlös och
drivas av egen motivation.
I början av vårterminen var deltagarna få. Trots försäkran om att de skulle
komma nästa gång och gången därpå så uteblev flera av tjejerna. Till slut kom
ingen fastän de sagt att de skulle komma. Detta gällde såväl i Sunne som i
Kristinehamn. I mars togs beslut att avsluta dansaktiviteterna. I samråd med
samordningsförbunden(Samspelet och Finsam, Fryksdalen) och Region
Värmland beslutades att återstående tid i projektet skulle användas till att utreda
4
hur det kom sig att flickorna inte kände motivation/möjlighet att fortsätta/delta i
projektet. Vi ville undersöka hur målgruppen vill att projektet ska vara utformat
för att vara bäst fungerande. Orsakerna till varför deltagarna uteblivit, trots att
behovet enligt elevhälsan var stort, när omvärldsundersökning om projektets
relevans genomfördes.
Detta ansåg vi vara viktigt för att ta lärdom inför framtida satsningar. Det är
dessutom fortfarande ett stigande ohälsoantal när det gäller unga flickors
psykiska ohälsa.
Intervjuer med deltagarna och elevhälsan på båda orterna genomfördes.
Hur når man målgruppen?
• Deltagarna tror att det bästa och mest effektiva sättet är att gå ut och
informera i klasserna för de aktuella åldrarna. Då får de som är
intresserade chansen att ställa eventuella frågor och danshandledaren kan
tidigt få en första uppfattning om deltagarnas olika behov och önskemål.
• Använda Facebook
• Annonsera i den lokala tidningen
• Föräldramöten i samband med skolstart, där danshandledare och projekt
ansvarig deltar och ger information direkt till föräldrarna.
Varför blev frånvaron så hög mot slutet?
Tyvärr tappade vi några deltagare redan under höstterminen och anledningarna
var enligt deltagarna själva
• för dyrt och tidskrävande att pendla(många bodde utanför tätorten)
• svårt att få skjuts
• hinner inte med skolarbetet
• tar tid från att träffa vänner
• Flera deltagare gick sista året på gymnasiet och hade praktik på annan ort
och hann helt enkelt inte till dansundervisningen.
Här har vi som förslag/önskan att dansundervisningen skall hållas på skolan, i
anslutning till att eleverna slutar för dagen eller under skoltid. På så vis får de,
enligt önskan, mer tid till läxor efter dansträningen samt lättare att hinna med
tåg/buss/få skjuts hem från dansen.
5
Flera andra kommuner i Sverige som drivit likvärdiga projekt har haft samma
problem och en del har som följd av brist på närvaro minskat till 1 gång/vecka
för dansen, då motivation/närvaro verkar vara ett genomgående problem för
tjejerna.
Hur ofta och under hur lång tid önskar man dansundervisning?
• Några deltagare tyckte att två gånger/vecka blev för tidskrävande då
dansen tog tid från studierna och på så vis blev ett stressmoment i stället
för något att se fram emot.
• Dansen skulle vara kortare tid – max en timme.
Hur undviker man att deltagarna känner sig ”utpekade” som person med psykisk
ohälsa?
• Dansen utövas under skoltid
• Dialog om vad psykisk ohälsa är, visa på forskning och statistik kring
detta
• Prata öppet om psykisk ohälsa som begrepp och våra olika värderingar
• Öka medvetenheten om hälsan såväl psykisk som fysisk för alla
Elevhälsans roll
Ett tydligare samarbete med elevhälsan där fysiska träffar ingår med en – två
gånger/termin. En kontakt person som har avsatt tid för att hantera frågor från
deltagare, danshandledare och förälder.
Andra lärdomar av projektet vi dragit är att det skulle ha funnits en återkoppling
till den skriftliga arbetsbeskrivningen för danshandledaren och vad som
förväntades av handledaren.
I synnerhet avseende utvärderingen, då det varit svårt att få fram material från
danshandledaren till den.
Det visade sig att det är svårt att rekrytera danshandledare och att det är bättre
att ha en danshandledare på varje ort. Ett förlag till det är att varje kulturskola
skulle kunna erbjuda sina danshandledare den grundutbildning som finns i
danshandledning.
6
Det borde även ha funnits en skriftlig beskrivning om innehåll/omfattning för
utvärderingen.
Trots ovanstående konstateranden kan man ändå fastställa att behållningen av
dansen varit positiv, gett effekt på väl måendet och upplevd förbättrad
självkänsla för deltagarna. Man ska även tänka på att det handlar om en skör och
osäker grupp där motivation kan vara en bristvara i vardagen.
Ingående parter och samarbetsparter
Sunne och Kristinehamns kommun(skolhälsovård, bildningsnämnd) LiV,
Samordningsförbundet Samspelet och Finsam Fryksdalen, Region
Värmland/Dans i Värmland och Folkhögskolorna i Klarälvdalen och
Kristinehamn.
Koppling till andra projekt
Hela projekt idén byggde på en forskningsbaserad insats-Dansprojektet- som
genomförts i Örebro kommun av Örebro universitet. 7 Projektets huvudsyfte var
att utvärdera hälsoeffekten och socioekonomiska effekter i att integrera dansen i
skolhälsovården med dans för flickor i ålder 13-18 år som kände av oro och
ångest, stress och nedstämdhet. 171 flickor var inblandade i projektet. Resultatet
visade på hälsoekonomiska vinster och kostnadseffektivitet.
I Karlskoga och Degerfors kommun påbörjades ett ettårigt dansprojekt under
höstterminen 2013, som byggde på forskningsprojektets resultat 8.
Målgrupp
Flickor i åldern 16-19 år som befann sig i riskzonen för att utveckla psykisk
ohälsa och som pga. det, tagit kontakt med elevhälsa, kurator eller
ungdomsmottagning.
Horisontella mål:
Jämställdhet
Varför riktade sig projektet till unga flickor?
Enligt statens folkhälsoinstitut 9 visade undersökningar på att under de senaste
tjugo åren hade förekomsten av psykiska besvär ökat kraftigt, särskilt bland
unga, de hade tredubblats sedan slutet av 1980-talet. Antalet pojkar och flickor i
7
Örebro universitet, vårdvetenskapligt forskningscentrum, Dansprojektet-2011.
8
Karlskoga-Degerfors kommun-2013/2014
Varför drabbas kvinnor oftare av oro, ångest och depression? ISSN: 1651-8624
9
7
åldrarna 13-15 år och 16-18 år, hade stadigt ökat mellan 2005-2011 för
diagnoserna depression och ångest; samtliga fyra grupperna hade ungefär
dubblerats under den tiden.
Flickor hade ungefär dubbelt så höga frekvenser som pojkar(t.ex. 2011:
depression flickor 13-15 år 0,8 procent, 16-18 år 1,5 procent, pojkar 0,4 procent
respektive 0,7 procent; ångest flickor 13-15 år 1 procent, 16-18 år 1,7 procent,
pojkar 0,5 procent respektive 0,8 procent) 10 Forskning visade att oro, ångest och
depression är 1,5-3 gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Vad det berodde
på vet man inte säkert, men undersökningar visade på att kvinnor reagerade
starkare än män vid en och samma händelse. Flickor oroade sig mer än pojkar
för sitt utseende, sin kroppsvikt och sina relationer än vad de gjorde.
Integration
Begreppet integration i detta sammanhang används ofta som benämning för
integrering av personer med invandrarbakgrund och annan etnicitet.
Förhållningssättet i projektet var att inte utesluta någon pga. av detta och istället
bidra till gemenskap och till att bryta utanförskap. Dansen är i sig
kulturöverskridande i sin form.
Miljö
Hänsyn kom att tas till att främja människors hälsa, värna den biologiska
mångfalden och naturmiljön, att tillvarata kulturhistoriska värden, bevara
ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga samt trygga en god hushållning
med naturresurser. Detta kom att genomföras utifrån kunskaper och kompetens
som fanns kring miljöfrågor i projektorganisationen. Digital kommunikation
användes i första hand.
Övriga förväntade resultat av projektet
Kulturcentrum i Regionvärmland vill ta del av de erfarenheter projektet har gett,
då de tillsammans med landstinget i Värmland, ska göra en gemensam satsning i
projektform gällande ungdomar och dans/kreativitet.
Uppföljning, utvärdering och spridning av projektresultat
Då projektets uppsatta syften och mål inte uppnåddes blir implementeringen av
projektresultatet inte som planerat. Slutrapporten kommer i första hand att delas
ut till berörda parter och samarbetsparter i projektet.
10
Enheten för epidemiologi, Socialstyrelsen, Stockholm
8
Förväntad verksamhet efter projekttiden
Efter pilotprojektet var tanken att ett positivt resultat av projektet skulle
motivera till att liknade verksamhet kunde prövas i Värmlands samtliga
kommuner.
– att genom ett positivt resultat visa på att dansen i förlängningen skulle kunna
införlivas i ordinarie verksamhet inom skolan som ett komplement till den idag
befintliga skolidrotten och gymnastiken.
– skulle kunna bidra till ett större utbud av tidiga insatser, som på sikt skulle
kunna minska trycket på medicinsk psykiatrisk vård.
– skulle kunna vara ett sätt för kommunerna att samverka och erbjuda dans till
målgruppen. Folkhögskolorna skulle bistå med handledare och utbildning av
handledare.
Ovannämnda faktorer kvarstår och utifrån projektets resultat, som visade på litet
deltagande, låg närvaro och problem att nå målgruppen, så är en implementering
av dansen, i ordinarie verksamhet inom skolan att förorda.
9
