Likabehandlingsplan
NYBOHOVSSKOLAN
Läsåret 2015-2016
Värdegrund:
På Nybohovsskolan bemöter barn och vuxna
varandra med respekt och omtanke. Här uppskattas
du för den du är.
2
Innehållsförteckning
Sida
Inledning
3
Vision, mål och värdegrund
4
Diskriminering och de sju diskrimineringsgrunderna
5-6
Förebyggande arbete för trygghet och trivsel
6-8
Förväntningar
9
Åtgärder vid mobbning
10
Om skolans personal kränker elev
11
Om elev kränker skolans personal
11
Kompetensutveckling
12
Delaktighet och inflytande
12
Uppföljning och utvärdering
12
Skolans trygghets- och trivselteam
13
Skolans ledning
13
3
Inledning
Den 1 april 2006 fick vi en lag som gäller skolan, ”Lag (2006:67) om förbud
mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever”
Vid årsskiftet 2009 infördes en ny Diskrimineringslag (2008:567) och ett nytt
kapitel i skollagen. Diskrimineringslagen behandlar diskriminering och trakasserier
enligt diskrimineringsgrunderna. Kapitel 14 a i skollagen behandlar annan
kränkande behandling, som mobbning.
Den nya lagen ska motverka diskriminering på grund av
-
Kön
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionshinder
Sexuell läggning
Ålder
Diskriminering är förbjuden oberoende av diskriminerande avsikt och oberoende
av om det är fråga om direkt eller indirekt diskriminering. Lagen innebär också att
barn och elever har ett lagligt skydd mot diskriminering. Skadestånd kan utdömas
om inte skolan kan påvisa att den fullföljt sitt uppdrag.
Lagen gör klart att varje enskild verksamhet varje år ska upprätta en likabehandlingsplan
med omfattande åtgärder. Åtgärderna ska vara förebyggande och förhindrande.
”Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning
för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall
den som verkar i skolan bemöda sig om att hindra varje försök från elever att utsätta
andra för kränkande behandling”.
(Skollagen 1 Kap 2§)
Skolan har ”skyldighet att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande
behandling.”
( Skollagen kap 14a)
Skolan har ”skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan
kränkande behandling.”
( Skollagen kap 14a §7-8, §10, Diskrimineringslagen kap 3 §14-16 )
4
Vision

Varje barn ska känna trygghet och lita på att om det händer något av vikt
så tar vuxna hand om det. Nolltolerans mot trakasserier, kränkningar och
mobbning gäller.
Mål

Att omedelbart stoppa eventuellt uppkomna fall av mobbning eller trakasserier.

Att effektivisera organisationen så att riskområden kan förstärkas
personalmässigt utifrån en kartläggning.

Vid två tillfällen under läsåret ska all personal utvärdera arbetet med
likabehandlingsplanen och stämma av att vi är samsynta och agerar
likadant vid uppkomna situationer.

Kamratstödjarverksamheten ska utvecklas. Kamratstödjarna ska få två
halvdagars utbildning under läsåret.
Värdegrund
”På Nybohovsskolan bemöter barn och vuxna varandra med respekt och
omtanke. Här uppskattas du för den du är.”
Trygghet, trivsel och arbetsro är viktiga förutsättningar för inlärning.
Vår verksamhet ska präglas av öppenhet och respekt; en skola där alla
verksamma visar varandra hänsyn och medkänsla, är trygga och trivs.
Värden som hänsyn, kamratskap och respekt ska hållas levande genom ständig
diskussion och reflektion. Allas lika värde är en central utgångspunkt i allt arbete
på skolan. Genom att ingå i ett sammanhang där gemenskap, deltagande och
öppenhet är centrala element kan elevernas självkänsla stärkas.
Vår skolas hörnpelare är kunskap, samverkan och idrott. Samverkan gör att alla
elever och lärare får träffa varandra över klassgränser, årskurser och stadier.
Det skapar förutsättningar för trygga möten i andra sammanhang och tar tillvara
olikheter. Vi människor är olika och olikheter är att betrakta som en tillgång.
Genom att möta det som är annorlunda får eleverna möjlighet att utvecklas.
5
Diskriminering
Direkt diskriminering
att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas,
har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation,
om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Indirekt diskriminering
att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium
eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att
särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet
eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning,
visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen,
kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används
är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
Trakasserier
ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med
någon av de sju diskrimineringsgrunderna.
Kränkande behandling
Gemensamt för alla kränkande handlingar är att någon eller några kränker
principen om alla människors lika värde. Den som upplever sig ha blivit kränkt
ska alltid tas på allvar.
Kränkningar kan vara:
fysiska, t ex att bli utsatt för slag och knuffar
verbala, t ex att bli hotad eller kallad hora, bög
psykosociala, t ex att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning
text- och bildburna, t ex klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms
De sju diskrimineringsgrunderna enligt Diskrimineringslagen
Kön
att någon är kvinna eller man
Könsöverskridande identitet eller uttryck
att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel
eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön
Etnisk tillhörighet
nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande
Funktionshinder
varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons
funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln,
har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå
6
Religion eller annan trosuppfattning
Sexuell läggning
homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
Ålder
Uppnådd levnadslängd
Förebyggande arbete för trygghet och trivsel i skola,
skolbarnomsorg och förskoleklass
En lugn, trygg och säker miljö är en förutsättning för att barn, unga och vuxna skall må bra.
Den utgör grunden för barns och ungas utveckling och lärande.
All personal vid skolan är skyldig att uppmärksamma och ingripa mot kränkningar,
mobbning och våld.
Trygghets- och trivselteam
Vid misstänkt mobbning får trygghets- och trivselteamet i uppdrag att utreda,
dokumentera och att följa upp ärendet tills dess det kan avslutas. Teamet träffas
varannan vecka eller vid behov.
Kartläggning
Inför varje nytt läsår görs en kartläggning över riskområden i skolans lokaler och
på skolgården, samt genomgång av personalens ansvarsområden.
Trygghets- och trivselteamet är ansvarigt.
Förväntningar
Förväntningarna tydliggör vilket ansvar personal, elever och föräldrar har för att
likabehandlingsplanens vision och mål uppnås.
Integrerad verksamhet
Våra elever f-2 har skola och fritids i samma lokaler, Jorden. På grund av platsbrist är åk 3 i
en annan lokal tillsammans med åk 4. Där har de också fritids, Stjärnan.
På Jorden arbetar klasslärare, lärare i fritidshem, förskollärare och barnskötare. På Stjärnan
arbetar klasslärare, fritidspedagog, fritidsledare och barnskötare.
All personal har ett gemensamt ansvar för varje elevs utveckling och självkänsla.
Ansvaret sträcker sig över hela skoldagen och är oberoende av om eleven befinner
sig i skolan eller vistas i skolbarnomsorgen.
Skolbarnomsorgens personal finns under delar av skoldagen och stöttar eleverna i
deras skolarbete.
Personalen tar olika huvudansvar och delansvar utifrån sina kompetenser.
Skolbarnomsorg
Skolbarnomsorg erbjuds alla elever med olika fritidsaktiviteter på eftermiddagarna.
Uppföljning sker kontinuerligt på fritidsmöten, klassråd och elevråd.
Utvärdering görs via en enkät vid slutet av vårterminen.
Arbetslagsledaren är ansvarig.
7
Trivsel och trygghet
Höstterminen inleds med att hela skolan arbetar med värdegrundsfrågor och regler utifrån
begreppen trivsel och trygghet. All personal är ansvarig för att det genomförs.
Ledningsgruppen är ansvarig för utvärdering.
Presentation av trygghets- och trivselteamet
Vid höstterminens start sker en presentation av medlemmarna för samtliga elever på
skolan. Samtidigt berättar teamet om hur de arbetar och hur eleverna kan nå dem.
Trygghets- och trivselteamet är ansvarigt.
Kamratstödjarna
Kamratstödjare väljs i klasserna under augusti månad, två representanter per klass
årskurserna 3-6. Kamratstödjarna träffar kontinuerligt en representant från trygghetsoch trivselteamet.
Teamet är ansvarigt.
Kontinuerliga samtal i klasserna
I klasserna förs kontinuerliga samtal kring skolans gemensamma värdegrund. All
personal är ansvariga, uppföljning sker fortlöpande på lärarmöten och fritidsmöten.
Utvecklingssamtal
Klasslärare, elev och föräldrar medverkar. Vid behov deltar personal från
skolbarnomsorgen. Klasslärare ansvarar för att kalla berörda minst en gång
per termin. Individuell utvecklingsplan upprättas.
Klasslärare ansvarig.
Föräldramöten
I början av hösten har hela skolan föräldramöten samtidigt. Då presenteras och
diskuteras värdegrunden och trygghets- och trivselplanen. Under vårens föräldramöte
följs arbetet upp.
Klassråd
Klassråd ska hållas i årskurs 1-6.
En stående punkt på klassrådet är ”trivsel och trygghet” som handlar om skolans
sociala mål. Frågor som är gemensamma för skolan hänvisas till elevrådet.
Klassläraren är ansvarig för att klassråd hålls på regelbunden tid varje vecka och
att elevrådet får kännedom om vilka gemensamma frågor som tagits upp.
Elevråd
Elevrådet sammanträder en gång i månaden med elevrepresentanter från varje klass.
Ansvarig pedagog arbetar tillsammans med eleverna kring demokrati- och
inflytandefrågor. Eleverna utser ordförande och sekreterare.
Ansvarig pedagog kallar och ser till att varje klass får ett protokoll. Elevrådet
följs upp på klassråd.
Ordningsregler
Ledningsgruppen ansvarig.
8
Rastverksamhet
Ledningsgruppen ansvarar för att ett fungerande rastvaktsschema upprättas.
Personalen ansvarar för att det följs.
Elevhälsoteam
Elevhälsoteam med rektor, skolsköterska, speciallärare och sva-lärare träffas
en gång per vecka eller vid behov. Rektor leder elevhälsokonferenser. Elevhälsoteamet ger
vid behov konsultation i elevärenden till klasslärare och arbetslag.
Skolhälsan
Eleverna i årskurs 4 har ett hälsosamtal med skolsköterskan. Skolläkaren kommer
regelbundet till skolan efter avtalad tid som bokas genom skolsköterskan.
Enkät; Stadens brukarundersökning
Under våren genomförs en enkät för elever och föräldrar i åk 2 och 5. I förskoleklassen
besvarar endast föräldrarna enkäten.
Där frågas bl a om trygghet och trivsel, både i skola och på fritidshem.
Enkäten är webbaserad och anonym.
Skolan får svaren på gruppnivå.
Konfliktrapport
Konfliktrapport skrivs när en händelse bedöms som allvarlig.
Den lämnas till rektor och skolsköterska.
Vuxna på skolan
All personal måste vara konsekvent och alltid agera kraftfullt vid misstanke om,
eller när, en elev utsätts för trakasserier/kränkande behandling/mobbning.
Om händelsen bedöms som allvarlig, är all personal ansvarig för att en
konfliktrapport skrivs, och lämnas till rektor och skolsköterska.
Dokument vid mobbningsärende
Skolan har upprättat blanketter för anmälan och utredning av mobbningsärende
Identifierade riskområden
Vid utvärdering under våren framkom det att omklädningsrummen och toaletterna är
områden där en del elever i en del klasser känner sig otrygga (f-6). I de lägre årskurserna
fungerar inte låsen tillfredställande.
Åtgärder:
Idrottsläraren ska förbättra tillsynen i omklädningsrummen. Låsen i de lägre årskursernas
toalettutrymmen byts till haspar.
9
Förväntningar
Som förälder kan du förvänta dig av oss i skolan att vi








möter eleverna med hänsyn och respekt
arbetar för att eleverna ska tycka att det är lärorikt och roligt att gå till skolan
arbetar för en trivsam och lugn skolmiljö
hjälper eleverna att lösa konflikter
tar kontakt med dig om något särskilt har inträffat
uppmärksammar barn i svårigheter, upprättar åtgärdsprogram tillsammans med er
samt följer upp och utvärderar
varje termin bjuder in till utvecklingssamtal
varje termin bjuder in till föräldramöte
Vi förväntar oss av dig som elev att du










följer skolans ordningsregler
berättar för lärare (eller annan vuxen) om du eller någon annan är utsatt
tar ansvar för ditt skolarbete och gör ditt bästa
är hjälpsam, trevlig och visar respekt mot kamrater och vuxna
använder ett vårdat språk
lyssnar utan att avbryta när någon annan pratar
väntar på din tur (t ex när flera elever samtidigt behöver hjälp)
passar tider
tar ansvar för dina egna och skolans saker
berättar för lärare (eller annan vuxen) när något gått sönder eller förstörts
Vi förväntar oss av dig som förälder att du











hjälper ditt barn att ta ansvar för skolarbetet
ser till att ditt barn passar tider
ser till att ditt barn är utvilat och har ätit frukost
kommer till föräldramöten och samtal
ser till att tid avsätts för att hjälpa till med läxor
undviker ledighet utöver skolloven
månar om att ditt barn använder ett vårdat språk
håller kontakt med ditt barns lärare/fritidspersonal
månar om att barnet visar respekt för lärare, kamrater och andra vuxna
ser till att ditt barn har ”kläder efter väder”
sjukanmäler ditt barn före 08.00
10
Trygghets- och trivselteamets arbetsmetoder
Elev, personal, förälder söker upp någon ur teamet, alternativt lämnar en skriftlig anmälan i
TTT-teamets brevinkast. Någon i teamet utses att undersöka vad som hänt. Teamet
bestämmer sedan om man ska gå vidare och vem som då ska åta sig uppgiften. Arbetsgången
varierar därefter utifrån typ av konflikt och hur allvarlig händelsen/händelserna är.
1) samtal med de berörda tillsammans med en vuxen, uppföljningsmöte/n
2) samtal med de berörda och deras föräldrar, uppföljningsmöte/n
3) mobbning/trakasserier kan också leda till ytterligare åtgärder,
se rubriken ”Utreda och vidta åtgärder”.
Utreda och vidta åtgärder
Den personal på skolan som mottar en anmälan från en elev om kränkning
eller mobbing är skyldig att utfärda en redogörelse för händelsen. (blankett 1)
Föräldrarna till det kränkta/mobbade barnet meddelas och en anmälningsblankett
skickas hem med barnet i de fall föräldrarna vill göra en anmälan( blankett 2).
Anmälan görs till skolledningen. TTT-teamet kontaktar föräldrarna till de
kränkande/mobbande barnen.
Om föräldrarna gör en anmälan startas en utredning. (blankett 3)
Utredningen görs av trygghets- och trivselteamet.
Dokumentera alla möten, datera alla papper.
Uppföljning görs tills kränkningen/mobbningen har upphört.
När ärendet är avslutat meddelas alla berörda. (blankett 4)
Om en personal kränker/mobbar hotar eller brukar våld mot en elev
lämnas ärendet till rektor som gör en utredning, se sidan 11.
Om en elev kränker/mobbar /hotar eller brukar våld mot en personal
lämnas ärendet till skolans rektor som gör en utredning, se sidan 11.
Vid misstanke om att barn far illa eller på annat sätt behöver stöd,
hjälp och skydd, är skolan skyldig att anmäla till socialtjänsten.
Detta gäller var och en av skolans personal.
Anmälan görs av rektor.
11
Om skolans personal kränker, mobbar, hotar eller brukar våld mot
elev
1. Om elev upplever sig kränkt av skolans personal vänder sig han eller hon
till någon närstående personal, trygghets- och trivselteamet, rektor eller annan
vuxen i skolan.
2. Ärendet lämnas till rektor som ser till att utredning påbörjas.
3. Rektor och ev. fackligt ombud träffar den person som kränkt eleven
för att lyssna av vederbörandes upplevelse.
4. Föräldrar informeras.
5. Enskilda samtal förs med dem som varit inblandade.
6. Åtgärder vidtas beroende på vad som framkommit under utredningen.
7. Vid allvarliga fall med hot eller våld följer vi Stockholms Stads riktlinjer
för polisanmälningar.
8. Ärendet återkopplas till den utsatte.
9. Fortlöpande dokumentation genom hela ärendet.
10. Vid behov kontaktas elevhälsoteamet.
Om elev kränker, mobbar, hotar eller brukar våld mot skolans
personal
1. Ärendet lämnas till rektor.
2. Föräldrar informeras.
3. Åtgärder vidtas beroende på vad som framkommit under utredningen.
4. Vid allvarliga fall med hot eller våld följer vi Stockholms Stads riktlinjer
för polisanmälningar.
5. Fortlöpande dokumentation genom hela ärendet.
6. Vid behov kontaktas elevhälsoteamet
12
Kompetensutveckling
Kompetensutveckling för personalen består av information om och diskussioner
kring värdegrunden, trygghets- och trivselplanen, skolans övriga styrdokument/planer på
gemensamma forum samt handledning vid behov.
Ledningsgruppen ansvarig.
Delaktighet och inflytande
Likabehandlingsplanen ska göras känd och förankras i hela verksamheten
och hos föräldrarna.
Likabehandlingsplanen förankras och görs känd i personalgruppen på
studiedagar och personalmöten. Ledningsgruppen ansvarig.
Information ges och diskussion förs vid föräldramöte i september.
Klasslärarna ansvariga.
Arbetet med trygghets- och trivselplanen finns som en stående punkt på
arbetsplatsträffar, klassråd och elevråd.
Ansvariga pedagoger och trygghets – och trivselteamet ansvariga.
Likabehandlingsplanen följs upp vid vårens föräldramöte.
I april månad utvärderar elever, föräldrar och personal hur väl vi lyckats
uppnå trygghet och trivsel på skolan. Utvärderingen sker dels via elevenkät,
som görs en gång per termin och dels via brukarundersökningen. Dessa
ligger sedan till grund för en ny trygghets- och trivselplan.
Rektor ansvarig.
Uppföljning och utvärdering
Varje månad på arbetsplatsträff sker uppföljning av hot, våld, trakasserier och
kränkningar. Mobbningsfall dokumenteras och redovisas av trygghets- och trivselteamet.
Teamet och rektor ansvariga.
Utvärdering och kartläggning av trygghet och trivsel ska göras under vårterminen.
Den ligger sedan till grund för revidering och skrivelse av ny trygghets- och trivselplan.
Ledningsgruppen tillsammans med teamet är ansvariga för uppföljning och utvärdering.
13
Skolans trygghets- och trivselteam
Jennifer Carlsson (f-3)
tel. 508 222 95
Martin Hammar (3-6)
tel. 508 222 96
Pia Brockman (bitr rektor)
tel. 508 222 95
Skolans elevhälsoteam
Eva Lorentz (skolsköterska)
tel. 508 222 93
Birgitta Lång (speciallärare
tel. 508 222 95
Elisabeth Salin (speciallärare)
tel 508 222 91
Pia Brockman (bitr rektor)
tel 508 222 95
Rita Hemmälin (rektor)
tel. 508 222 90
Ni är också välkomna att vända er till skolans ledning
Pia Brockman (bitr rektor)
tel 508 222 95
Rita Hemmälin (rektor)
tel. 508 222 90
14