Likabehandlingsplan NYBOHOVSSKOLAN Läsåret 2015-2016 Värdegrund: På Nybohovsskolan bemöter barn och vuxna varandra med respekt och omtanke. Här uppskattas du för den du är. 2 Innehållsförteckning Sida Inledning 3 Vision, mål och värdegrund 4 Diskriminering och de sju diskrimineringsgrunderna 5-6 Förebyggande arbete för trygghet och trivsel 6-8 Förväntningar 9 Åtgärder vid mobbning 10 Om skolans personal kränker elev 11 Om elev kränker skolans personal 11 Kompetensutveckling 12 Delaktighet och inflytande 12 Uppföljning och utvärdering 12 Skolans trygghets- och trivselteam 13 Skolans ledning 13 3 Inledning Den 1 april 2006 fick vi en lag som gäller skolan, ”Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever” Vid årsskiftet 2009 infördes en ny Diskrimineringslag (2008:567) och ett nytt kapitel i skollagen. Diskrimineringslagen behandlar diskriminering och trakasserier enligt diskrimineringsgrunderna. Kapitel 14 a i skollagen behandlar annan kränkande behandling, som mobbning. Den nya lagen ska motverka diskriminering på grund av - Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Diskriminering är förbjuden oberoende av diskriminerande avsikt och oberoende av om det är fråga om direkt eller indirekt diskriminering. Lagen innebär också att barn och elever har ett lagligt skydd mot diskriminering. Skadestånd kan utdömas om inte skolan kan påvisa att den fullföljt sitt uppdrag. Lagen gör klart att varje enskild verksamhet varje år ska upprätta en likabehandlingsplan med omfattande åtgärder. Åtgärderna ska vara förebyggande och förhindrande. ”Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar i skolan bemöda sig om att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling”. (Skollagen 1 Kap 2§) Skolan har ”skyldighet att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.” ( Skollagen kap 14a) Skolan har ”skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling.” ( Skollagen kap 14a §7-8, §10, Diskrimineringslagen kap 3 §14-16 ) 4 Vision Varje barn ska känna trygghet och lita på att om det händer något av vikt så tar vuxna hand om det. Nolltolerans mot trakasserier, kränkningar och mobbning gäller. Mål Att omedelbart stoppa eventuellt uppkomna fall av mobbning eller trakasserier. Att effektivisera organisationen så att riskområden kan förstärkas personalmässigt utifrån en kartläggning. Vid två tillfällen under läsåret ska all personal utvärdera arbetet med likabehandlingsplanen och stämma av att vi är samsynta och agerar likadant vid uppkomna situationer. Kamratstödjarverksamheten ska utvecklas. Kamratstödjarna ska få två halvdagars utbildning under läsåret. Värdegrund ”På Nybohovsskolan bemöter barn och vuxna varandra med respekt och omtanke. Här uppskattas du för den du är.” Trygghet, trivsel och arbetsro är viktiga förutsättningar för inlärning. Vår verksamhet ska präglas av öppenhet och respekt; en skola där alla verksamma visar varandra hänsyn och medkänsla, är trygga och trivs. Värden som hänsyn, kamratskap och respekt ska hållas levande genom ständig diskussion och reflektion. Allas lika värde är en central utgångspunkt i allt arbete på skolan. Genom att ingå i ett sammanhang där gemenskap, deltagande och öppenhet är centrala element kan elevernas självkänsla stärkas. Vår skolas hörnpelare är kunskap, samverkan och idrott. Samverkan gör att alla elever och lärare får träffa varandra över klassgränser, årskurser och stadier. Det skapar förutsättningar för trygga möten i andra sammanhang och tar tillvara olikheter. Vi människor är olika och olikheter är att betrakta som en tillgång. Genom att möta det som är annorlunda får eleverna möjlighet att utvecklas. 5 Diskriminering Direkt diskriminering att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Trakasserier ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Gemensamt för alla kränkande handlingar är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Den som upplever sig ha blivit kränkt ska alltid tas på allvar. Kränkningar kan vara: fysiska, t ex att bli utsatt för slag och knuffar verbala, t ex att bli hotad eller kallad hora, bög psykosociala, t ex att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning text- och bildburna, t ex klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms De sju diskrimineringsgrunderna enligt Diskrimineringslagen Kön att någon är kvinna eller man Könsöverskridande identitet eller uttryck att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Funktionshinder varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå 6 Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Ålder Uppnådd levnadslängd Förebyggande arbete för trygghet och trivsel i skola, skolbarnomsorg och förskoleklass En lugn, trygg och säker miljö är en förutsättning för att barn, unga och vuxna skall må bra. Den utgör grunden för barns och ungas utveckling och lärande. All personal vid skolan är skyldig att uppmärksamma och ingripa mot kränkningar, mobbning och våld. Trygghets- och trivselteam Vid misstänkt mobbning får trygghets- och trivselteamet i uppdrag att utreda, dokumentera och att följa upp ärendet tills dess det kan avslutas. Teamet träffas varannan vecka eller vid behov. Kartläggning Inför varje nytt läsår görs en kartläggning över riskområden i skolans lokaler och på skolgården, samt genomgång av personalens ansvarsområden. Trygghets- och trivselteamet är ansvarigt. Förväntningar Förväntningarna tydliggör vilket ansvar personal, elever och föräldrar har för att likabehandlingsplanens vision och mål uppnås. Integrerad verksamhet Våra elever f-2 har skola och fritids i samma lokaler, Jorden. På grund av platsbrist är åk 3 i en annan lokal tillsammans med åk 4. Där har de också fritids, Stjärnan. På Jorden arbetar klasslärare, lärare i fritidshem, förskollärare och barnskötare. På Stjärnan arbetar klasslärare, fritidspedagog, fritidsledare och barnskötare. All personal har ett gemensamt ansvar för varje elevs utveckling och självkänsla. Ansvaret sträcker sig över hela skoldagen och är oberoende av om eleven befinner sig i skolan eller vistas i skolbarnomsorgen. Skolbarnomsorgens personal finns under delar av skoldagen och stöttar eleverna i deras skolarbete. Personalen tar olika huvudansvar och delansvar utifrån sina kompetenser. Skolbarnomsorg Skolbarnomsorg erbjuds alla elever med olika fritidsaktiviteter på eftermiddagarna. Uppföljning sker kontinuerligt på fritidsmöten, klassråd och elevråd. Utvärdering görs via en enkät vid slutet av vårterminen. Arbetslagsledaren är ansvarig. 7 Trivsel och trygghet Höstterminen inleds med att hela skolan arbetar med värdegrundsfrågor och regler utifrån begreppen trivsel och trygghet. All personal är ansvarig för att det genomförs. Ledningsgruppen är ansvarig för utvärdering. Presentation av trygghets- och trivselteamet Vid höstterminens start sker en presentation av medlemmarna för samtliga elever på skolan. Samtidigt berättar teamet om hur de arbetar och hur eleverna kan nå dem. Trygghets- och trivselteamet är ansvarigt. Kamratstödjarna Kamratstödjare väljs i klasserna under augusti månad, två representanter per klass årskurserna 3-6. Kamratstödjarna träffar kontinuerligt en representant från trygghetsoch trivselteamet. Teamet är ansvarigt. Kontinuerliga samtal i klasserna I klasserna förs kontinuerliga samtal kring skolans gemensamma värdegrund. All personal är ansvariga, uppföljning sker fortlöpande på lärarmöten och fritidsmöten. Utvecklingssamtal Klasslärare, elev och föräldrar medverkar. Vid behov deltar personal från skolbarnomsorgen. Klasslärare ansvarar för att kalla berörda minst en gång per termin. Individuell utvecklingsplan upprättas. Klasslärare ansvarig. Föräldramöten I början av hösten har hela skolan föräldramöten samtidigt. Då presenteras och diskuteras värdegrunden och trygghets- och trivselplanen. Under vårens föräldramöte följs arbetet upp. Klassråd Klassråd ska hållas i årskurs 1-6. En stående punkt på klassrådet är ”trivsel och trygghet” som handlar om skolans sociala mål. Frågor som är gemensamma för skolan hänvisas till elevrådet. Klassläraren är ansvarig för att klassråd hålls på regelbunden tid varje vecka och att elevrådet får kännedom om vilka gemensamma frågor som tagits upp. Elevråd Elevrådet sammanträder en gång i månaden med elevrepresentanter från varje klass. Ansvarig pedagog arbetar tillsammans med eleverna kring demokrati- och inflytandefrågor. Eleverna utser ordförande och sekreterare. Ansvarig pedagog kallar och ser till att varje klass får ett protokoll. Elevrådet följs upp på klassråd. Ordningsregler Ledningsgruppen ansvarig. 8 Rastverksamhet Ledningsgruppen ansvarar för att ett fungerande rastvaktsschema upprättas. Personalen ansvarar för att det följs. Elevhälsoteam Elevhälsoteam med rektor, skolsköterska, speciallärare och sva-lärare träffas en gång per vecka eller vid behov. Rektor leder elevhälsokonferenser. Elevhälsoteamet ger vid behov konsultation i elevärenden till klasslärare och arbetslag. Skolhälsan Eleverna i årskurs 4 har ett hälsosamtal med skolsköterskan. Skolläkaren kommer regelbundet till skolan efter avtalad tid som bokas genom skolsköterskan. Enkät; Stadens brukarundersökning Under våren genomförs en enkät för elever och föräldrar i åk 2 och 5. I förskoleklassen besvarar endast föräldrarna enkäten. Där frågas bl a om trygghet och trivsel, både i skola och på fritidshem. Enkäten är webbaserad och anonym. Skolan får svaren på gruppnivå. Konfliktrapport Konfliktrapport skrivs när en händelse bedöms som allvarlig. Den lämnas till rektor och skolsköterska. Vuxna på skolan All personal måste vara konsekvent och alltid agera kraftfullt vid misstanke om, eller när, en elev utsätts för trakasserier/kränkande behandling/mobbning. Om händelsen bedöms som allvarlig, är all personal ansvarig för att en konfliktrapport skrivs, och lämnas till rektor och skolsköterska. Dokument vid mobbningsärende Skolan har upprättat blanketter för anmälan och utredning av mobbningsärende Identifierade riskområden Vid utvärdering under våren framkom det att omklädningsrummen och toaletterna är områden där en del elever i en del klasser känner sig otrygga (f-6). I de lägre årskurserna fungerar inte låsen tillfredställande. Åtgärder: Idrottsläraren ska förbättra tillsynen i omklädningsrummen. Låsen i de lägre årskursernas toalettutrymmen byts till haspar. 9 Förväntningar Som förälder kan du förvänta dig av oss i skolan att vi möter eleverna med hänsyn och respekt arbetar för att eleverna ska tycka att det är lärorikt och roligt att gå till skolan arbetar för en trivsam och lugn skolmiljö hjälper eleverna att lösa konflikter tar kontakt med dig om något särskilt har inträffat uppmärksammar barn i svårigheter, upprättar åtgärdsprogram tillsammans med er samt följer upp och utvärderar varje termin bjuder in till utvecklingssamtal varje termin bjuder in till föräldramöte Vi förväntar oss av dig som elev att du följer skolans ordningsregler berättar för lärare (eller annan vuxen) om du eller någon annan är utsatt tar ansvar för ditt skolarbete och gör ditt bästa är hjälpsam, trevlig och visar respekt mot kamrater och vuxna använder ett vårdat språk lyssnar utan att avbryta när någon annan pratar väntar på din tur (t ex när flera elever samtidigt behöver hjälp) passar tider tar ansvar för dina egna och skolans saker berättar för lärare (eller annan vuxen) när något gått sönder eller förstörts Vi förväntar oss av dig som förälder att du hjälper ditt barn att ta ansvar för skolarbetet ser till att ditt barn passar tider ser till att ditt barn är utvilat och har ätit frukost kommer till föräldramöten och samtal ser till att tid avsätts för att hjälpa till med läxor undviker ledighet utöver skolloven månar om att ditt barn använder ett vårdat språk håller kontakt med ditt barns lärare/fritidspersonal månar om att barnet visar respekt för lärare, kamrater och andra vuxna ser till att ditt barn har ”kläder efter väder” sjukanmäler ditt barn före 08.00 10 Trygghets- och trivselteamets arbetsmetoder Elev, personal, förälder söker upp någon ur teamet, alternativt lämnar en skriftlig anmälan i TTT-teamets brevinkast. Någon i teamet utses att undersöka vad som hänt. Teamet bestämmer sedan om man ska gå vidare och vem som då ska åta sig uppgiften. Arbetsgången varierar därefter utifrån typ av konflikt och hur allvarlig händelsen/händelserna är. 1) samtal med de berörda tillsammans med en vuxen, uppföljningsmöte/n 2) samtal med de berörda och deras föräldrar, uppföljningsmöte/n 3) mobbning/trakasserier kan också leda till ytterligare åtgärder, se rubriken ”Utreda och vidta åtgärder”. Utreda och vidta åtgärder Den personal på skolan som mottar en anmälan från en elev om kränkning eller mobbing är skyldig att utfärda en redogörelse för händelsen. (blankett 1) Föräldrarna till det kränkta/mobbade barnet meddelas och en anmälningsblankett skickas hem med barnet i de fall föräldrarna vill göra en anmälan( blankett 2). Anmälan görs till skolledningen. TTT-teamet kontaktar föräldrarna till de kränkande/mobbande barnen. Om föräldrarna gör en anmälan startas en utredning. (blankett 3) Utredningen görs av trygghets- och trivselteamet. Dokumentera alla möten, datera alla papper. Uppföljning görs tills kränkningen/mobbningen har upphört. När ärendet är avslutat meddelas alla berörda. (blankett 4) Om en personal kränker/mobbar hotar eller brukar våld mot en elev lämnas ärendet till rektor som gör en utredning, se sidan 11. Om en elev kränker/mobbar /hotar eller brukar våld mot en personal lämnas ärendet till skolans rektor som gör en utredning, se sidan 11. Vid misstanke om att barn far illa eller på annat sätt behöver stöd, hjälp och skydd, är skolan skyldig att anmäla till socialtjänsten. Detta gäller var och en av skolans personal. Anmälan görs av rektor. 11 Om skolans personal kränker, mobbar, hotar eller brukar våld mot elev 1. Om elev upplever sig kränkt av skolans personal vänder sig han eller hon till någon närstående personal, trygghets- och trivselteamet, rektor eller annan vuxen i skolan. 2. Ärendet lämnas till rektor som ser till att utredning påbörjas. 3. Rektor och ev. fackligt ombud träffar den person som kränkt eleven för att lyssna av vederbörandes upplevelse. 4. Föräldrar informeras. 5. Enskilda samtal förs med dem som varit inblandade. 6. Åtgärder vidtas beroende på vad som framkommit under utredningen. 7. Vid allvarliga fall med hot eller våld följer vi Stockholms Stads riktlinjer för polisanmälningar. 8. Ärendet återkopplas till den utsatte. 9. Fortlöpande dokumentation genom hela ärendet. 10. Vid behov kontaktas elevhälsoteamet. Om elev kränker, mobbar, hotar eller brukar våld mot skolans personal 1. Ärendet lämnas till rektor. 2. Föräldrar informeras. 3. Åtgärder vidtas beroende på vad som framkommit under utredningen. 4. Vid allvarliga fall med hot eller våld följer vi Stockholms Stads riktlinjer för polisanmälningar. 5. Fortlöpande dokumentation genom hela ärendet. 6. Vid behov kontaktas elevhälsoteamet 12 Kompetensutveckling Kompetensutveckling för personalen består av information om och diskussioner kring värdegrunden, trygghets- och trivselplanen, skolans övriga styrdokument/planer på gemensamma forum samt handledning vid behov. Ledningsgruppen ansvarig. Delaktighet och inflytande Likabehandlingsplanen ska göras känd och förankras i hela verksamheten och hos föräldrarna. Likabehandlingsplanen förankras och görs känd i personalgruppen på studiedagar och personalmöten. Ledningsgruppen ansvarig. Information ges och diskussion förs vid föräldramöte i september. Klasslärarna ansvariga. Arbetet med trygghets- och trivselplanen finns som en stående punkt på arbetsplatsträffar, klassråd och elevråd. Ansvariga pedagoger och trygghets – och trivselteamet ansvariga. Likabehandlingsplanen följs upp vid vårens föräldramöte. I april månad utvärderar elever, föräldrar och personal hur väl vi lyckats uppnå trygghet och trivsel på skolan. Utvärderingen sker dels via elevenkät, som görs en gång per termin och dels via brukarundersökningen. Dessa ligger sedan till grund för en ny trygghets- och trivselplan. Rektor ansvarig. Uppföljning och utvärdering Varje månad på arbetsplatsträff sker uppföljning av hot, våld, trakasserier och kränkningar. Mobbningsfall dokumenteras och redovisas av trygghets- och trivselteamet. Teamet och rektor ansvariga. Utvärdering och kartläggning av trygghet och trivsel ska göras under vårterminen. Den ligger sedan till grund för revidering och skrivelse av ny trygghets- och trivselplan. Ledningsgruppen tillsammans med teamet är ansvariga för uppföljning och utvärdering. 13 Skolans trygghets- och trivselteam Jennifer Carlsson (f-3) tel. 508 222 95 Martin Hammar (3-6) tel. 508 222 96 Pia Brockman (bitr rektor) tel. 508 222 95 Skolans elevhälsoteam Eva Lorentz (skolsköterska) tel. 508 222 93 Birgitta Lång (speciallärare tel. 508 222 95 Elisabeth Salin (speciallärare) tel 508 222 91 Pia Brockman (bitr rektor) tel 508 222 95 Rita Hemmälin (rektor) tel. 508 222 90 Ni är också välkomna att vända er till skolans ledning Pia Brockman (bitr rektor) tel 508 222 95 Rita Hemmälin (rektor) tel. 508 222 90 14