Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Portugal 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Portugal är medlem i EU sedan 1986 och en i västerländsk mening demokratisk rättsstat med därtill hörande respekt för mänskliga rättigheter (MR). I författningen garanteras medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. MR-organisationer kritiserar fall av polisbrutalitet och övervåld mot enskilda. Kritik har även framförts mot att internutredningar av polisövergrepp tar lång tid. Rättsväsendet är ineffektivt och reformer är nödvändiga. Tiden som personer sitter häktade i förebyggande syfte har ökat markant. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter Portugal har ratificerat samtliga centrala konventioner på området mänskliga rättigheter förutom det nyantagna protokollet om förebyggande av tortyr. 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Utomrättsliga avrättningar, försvinnanden eller systematisk tortyr förekommer inte. Övervåld från polisens sida har rapporterats. Oberoende granskningar av polisens metoder görs inte. Det har förekommit fall där polisen obefogat använt sig av skjutvapen och gummikulor. Häktade och dömda hålls ofta i samma förvar. Förhållandena i fängelserna är dock ofta bristfälliga, bland annat på grund av överbelastning. Våld förekommer mellan interner och mellan fängelsevakter och intagna. Omkring 14 procent (år 2003) av de internerade uppskattades vara HIV-smittade. Justitieombudsmannen har inte tillräckliga resurser att bevaka att gällande juridiska regelverk efterlevs. Åtgärder för att reformera fängelsesystemet har annonserats. De allmänna levnadsförhållandena ska förbättras, hälsoaspekter bättre beaktas, trängseln minskas med mera. 2 4. Dödsstraff Dödsstraffet avskaffades 1867. Den sista kända avrättningen ägde rum 1846. Under Salazar-diktaturen som varade fram till 1974 förekom dock utomrättsliga avrättningar, sanktionerade av staten. 5. Rättssäkerhet Domstolarna är självständiga i förhållande till den verkställande makten och advokatkåren helt oberoende. Rättsväsendet fungerar emellertid trögt och långsamt. Såväl häktnings- som handläggningstider är långa. Detta har bland annat lett till att Europadomstolen för mänskliga rättigheter anmodat justitieministeriet att betala böter till fyra målsägande som fått vänta i fyra, sju, elva respektive sjutton år utan att fallen prövats. För att korta ner handläggningstiden har regeringen vidtagit ett antal åtgärder. Ett speciellt magisterprogram har framtagits för att snabbt öka antalet domare. Hundra nya specialpoliser har anställts. Parlamentet har vidare antagit en lag angående privat notarieverksamhet. Domstolarnas långa semesterperioder har kortats ned. Portugisiska domstolar använder sig i hög grad av möjligheten att behålla misstänkta personer fängslade i förebyggande syfte. En fjärdedel av alla som fängslats avvaktar domslut. Den faktiska tiden som de frihetsberövade sitter häktade i förebyggande syfte har ökat över en tioårsperiod. År 2001 var väntetiden i snitt 8 månader. 6. Personlig frihet Godtyckliga frihetsberövanden förekommer i princip inte. 7. Straffrihet Straffrihet förekommer i princip inte i Portugal. Dock bidrar det långsamma rättsväsendet till att undergräva förtroendet för rättsvårdande myndigheter. 8. Yttrande- och mediafrihet Religions- och församlingsfrihet är inskrivet i konstitutionen. Den katolska kyrkan dominerar men andra religioner kan utövas fritt. Detsamma gäller yttrande- och mediafrihet. Det finns ett brett utbud av oberoende dagstidningar, två statliga och ett flertal privata tv-kanaler samt fyra statliga och många privata radiostationer. 9. De politiska institutionerna Det demokratiska politiska systemet är väl förankrat sedan ett trettiotal år då Salazarregimen föll efter en fredlig revolution. Portugal är en parlamentarisk republik. Parlament och lokala myndigheter väljs i direkta val vart fjärde år. Sex partier finns representerade i parlamentet. Även presidenten väljs i direkta val för en femårig mandatperiod. Presidenten kan omväljas en gång. 3 Presidenten utser premiärminister som är beroende av parlamentets stöd. Presidenten kan avskeda regeringen och upplösa parlamentet. Han är också överbefälhavare. Madeira och Azorerna är autonoma regioner med egna regionala parlament. Portugal är fortfarande ett starkt centraliserat land. Vid parlamentsvalet år 2005 röstade 65 procent av väljarna, vilket var något högre än valet 2002. I valet till Europaparlamentet år 2004 deltog 39 procent. Ingen skillnad råder mellan män och kvinnor vad gäller valdeltagande och inte heller beträffande valbarhet. 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Portugal har ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner om mänskliga rättigheter. Det finns två huvudsakliga fackföreningar: UGT (Arbetarnas allmänna union) och CGTP (Portugisiska arbetares allmänna federation). Dessa verkar fritt och är förhållandevis aktiva. Arbetsrätten ger anställda ett starkt skydd. Den lagstadgade minimilönen uppgår till cirka 370 euros per månad. Medellönen (i den privata sektorn) ligger dock högre på ungefär 680 euros. 14 månadslöner utbetalas. Det finns en illegal arbetsmarknad framförallt inom bygg- och servicesektorn. Många kvinnor har arbete som hemhjälp. En stor del av den illegala arbetskraften kommer från Vitryssland, Ukraina, Moldavien, Rumänien samt från de forna kolonierna Brasilien, Angola, Moçambique och Kap Verde. Arbetslösheten är växande och ligger för närvarande på 7,2 procent. Ungefär 2 procent är långtidsarbetslösa. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Alla portugiser har tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård. Ungefär 27 procent av statsbudgeten går till hälsosektorn (2005). I en europeisk jämförelse är sektorn fortsatt eftersatt. Många är försäkrade genom sin arbetsgivare eller har privata försäkringar. 12. Rätten till utbildning Den obligatoriska skolgången är nio år men i verkligheten är andelen elever som inte slutför grundskolan den största inom EU. Undervisningen är gratis men eleverna måste betala för skolmaterial, transporter, studiebesök och 4 skolluncher. Många elever går i privata skolor. Andelen portugiser som har mer än grundläggande obligatorisk skolutbildning är den lägsta i Västeuropa. Analfabetismen ligger enligt aktuell statistik på 6,3 procent för män och 11,5 procent för kvinnor. Ungefär 21 procent av statsbudgeten avsätts till utbildningssektorn (2005). 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard. Portugal ligger på 27:e plats i UNDP:s Human Development Index, vilket är sist av EU:s gamla medlemsstater. Genomsnittslivslängden är 77,2 år och BNP per capita 18 126. Den ekonomiska tillväxten har varit negativ under 2004 men förutspås vända 2005. OLIKA GRUPPERS SITUATION 14. Kvinnans ställning Diskriminering på grund av kön är förbjudet enligt konstitutionen. I praktiken är Portugal dock fortfarande ett samhälle med traditionella värderingar om manligt och kvinnligt. Utvecklingen i riktning mot ökad jämställdhet beträffande utbildning och förvärvsverksamhet går framåt. Äldre kvinnor utgör en majoritet av landets analfabeter. Universiteten har dock fler kvinnliga än manliga studenter. Den kvinnliga förvärvsverksamheten är hög. Allt fler kvinnor återfinns på framstående positioner inom de flesta samhällsområden. Den nuvarande regeringen har två kvinnliga ministrar av totalt 17 och fyra statssekreterare av totalt 36 och i parlamentet är 58 av de 230 ledamöterna kvinnor. Portugal har en mycket strikt abortlagstiftning. Aborter är tillåtna, men endast på vissa villkor. Ett regeringsförslag om liberalisering av abortlagstiftningen förkastades med mycket knapp majoritet i en folkomröstning 1998, i vilken dock knappt en tredjedel av väljarna deltog. 17 portugiser som åtalats för att ha genomgått eller utfört aborter frisläpptes år 2004 i brist på bevis. Frågan är åter aktuell då den nya regeringen planerar en ny folkomröstning under år 2005 eller 2006. Rätten till föräldraledighet utökades t ex år 2000 från 90 dagar till 120 dagar. Våld i hemmet faller under allmänt åtal. Lagstiftningen är ändamålsenlig. Åtgärder har vidtagits genom bättre skydd för brottsoffer, informationskampanjer och insatser inom poliskåren. Dock har genomförandet av många beslutade åtgärder inte ägt rum. Sexuella trakasserier på arbetet, som kan ge fängelsestraff om de begås av överordnade, anmäls sällan. 5 Prostitution är enligt lag tillåtet men koppleri är förbjudet. Prostitution förekommer särskilt i de större städerna, där den ofta är kopplad till organiserad brottslighet och narkotikamissbruk. Bland de prostituerade återfinns kvinnor från Brasilien och Afrika och allt fler från de forna öststaterna. Lagar har införts för att förhindra tvångsprostitution och trafficking. Portugal är ett mottagarland för människohandel från bland annat Ukraina, Moldavien, Ryssland, Rumänien, Litauen och Vitryssland, liksom från Brasilien, Angola och Kap Verde. Största delen av människohandeln sker med illegal arbetskraft, men handel med prostitution som syfte förekommer också. Portugal används som transitland på rutter till främst Spanien och Storbritannien. 15. Barnens rättigheter Barnens rättigheter prioriteras högt i Portugal. Fri skolgång och fri hälso- och sjukvård är exempel på detta. År 2002 inleddes en rättegång mot en omfattande pedofilhärva. Flera personer inom samhällseliten anklagas för att ha utnyttjat barn sexuellt på barnhemmet Casa Pia. Det är enligt lag förbjudet att producera och konsumera barnpornografi. Omfattningen av barnarbete minskar men förekommer fortfarande framförallt inom familjeföretag och familjejordbruk, men också inom byggnads- och hotellsektorerna. Myndigheterna försöker komma tillrätta med problemet. Yrkesinspektionen genomför regelbundet inspektioner. Företag som anställer barn kan dömas till dryga böter. Barn i särskilt utsatta familjer kan få bidrag för fortsatt skolgång. En tendens är att barnarbetare i allt större utsträckning exploateras inom prostitution, narkotikahandel eller tiggeri. Minimiåldern för förvärvsarbete är 16 år. 16. Olika befolkningsgruppers situation Det finns ingen statligt sanktionerad diskriminering av vissa befolkningsgrupper eller individer. Rasistiska organisationer är förbjudna enligt lag. De största minoritetsgrupperna utgörs av legalt eller illegalt invandrade personer från Portugals forna kolonier i Afrika samt Brasilien, romer och i stigande utsträckning invandrare från Central- och Östeuropa. De invandrade afrikanerna talar i allmänhet portugisiska och är dessutom ofta romerska katoliker, varför språk och religion inte utgör någon källa till motsättningar. 6 Även om invandrare inte systematiskt diskrimineras, kan konstateras att de ofta har tunga, dåligt betalda arbeten och i det stora saknar politiskt och ekonomiskt inflytande. Koncentrationen av invandrare är störst i storstädernas utkanter. Många lever i undermåliga bostadsområden, i vissa fall i områden som närmast kan beskrivas som slum. Program för att hitta ersättningsbostäder finns. Under 2004 ändrades invandringslagarna bland annat med syfte att ge illegala invandrare uppehålls- och arbetstillstånd. Mellan 50-100 000 människor uppskattas uppehålla sig olagligt i Portugal. De flesta uppehållstillstånden ges till invandrare från f.d. öststater (främst Ukraina och Moldavien). Många av dessa har god utbildning och är eftertraktad arbetskraft. Regler för familjeåterförening är mycket strikta. Öppen diskriminering drabbar främst romer. Dessa utgör en minoritet på omkring 50 000 individer. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning Konstitutionen förbjuder diskriminering på grund av sexuell läggning. I verkligheten är Portugal ett samhälle med traditionella värderingar även på detta område. 18. Flyktingars rättigheter Antalet politiska flyktingar med asyl i Portugal är litet. Det rör sig främst om personer från Central- och Östeuropa. Under 2004 sökte 113 personer asyl i landet, varav knappt tio beviljades. Portugal har inte åtagit sig någon flyktingkvot inom det frivilliga system som finns inom ramen för FN. UNHCR stängde sitt kontor i Lissabon 1998. Gränsmyndigheten Serviço das Fronteiras tar emot asylansökan och fattar beslut. Ett överklagande kan göras hos det Nationella Flyktingkommissariatet, och därefter i den administrativa högsta domstolen. Den enskilda organisationen Portugisiska Flyktingrådet ansvarar för att ta hand om de asylsökande. 19. Funktionshindrades situation Det förekommer inte någon medveten diskriminering av funktionshindrade. Resurserna är dock knappa och utvecklingen går långsamt. Handikappanpassning saknas ofta. ÖVRIGT 20. Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i Portugal. 7 21. Fältverksamhet eller rådgivning på området mänskliga rättigheter Inga internationella organisationer bedriver insatser i Portugal för att främja mänskliga rättigheter.