Berörda stödmottagare och föreslagna åtgärder

EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 29.11.2016
COM(2016) 742 final
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för
Nederländernas ansökan – EGF/2016/005 NL/Drenthe Overijssel Retail
SV
SV
MOTIVERING
BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
1.
De bestämmelser som gäller för ekonomiskt stöd från Europeiska fonden för
justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) fastställs i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december
2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och
om upphävande av förordning (EG) nr 1927/20061 (nedan kallad förordningen om
fonden).
2.
Den 12 juli 2016 lämnade Nederländerna in ansökan EGF/2016/005 NL/Drenthe
Overijssel Retail om ekonomiskt stöd från fonden efter uppsägningar2 inom den
ekonomiska sektor som i Nace rev. 2 klassificeras under huvudgrupp 47
(Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar) i Nuts 2-regionerna Drenthe
(NL13) och Overijssel (NL21) i Nederländerna.
3.
Efter att ha granskat ansökan har kommissionen i enlighet med alla tillämpliga
bestämmelser i förordningen om fonden dragit slutsatsen att villkoren för ekonomiskt
stöd från fonden är uppfyllda.
SAMMANFATTNING AV ANSÖKAN
Ansökan om stöd från fonden
EGF/2016/005 NL/Drenthe Overijssel
Retail
Medlemsstat
Dag för inlämnande av ansökan
Nederländerna
NL13 – Drenthe
NL21 – Overijssel
12 juli 2016
Dag för bekräftande av att ansökan mottagits
12 juli 2016
Dag för begäran om ytterligare information
15 juli 2016
Sista dag för att lämna in ytterligare information
6 september 2016
Sista dag för slutförande av bedömningen
29 november 2016
Insatskriterium
Artikel 4.1 b i förordningen om
fonden
Antal berörda företag
6
Näringsgren eller näringsgrenar
(huvudgrupp enligt Nace rev. 2)4
Huvudgrupp 47 (Detaljhandel utom
med motorfordon och motorcyklar)
Region eller regioner som berörs (Nuts3 2)
1
2
3
4
SV
EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.
I den mening som avses i artikel 3 i förordningen om fonden.
Kommissionens förordning (EU) nr 1046/2012 av den 8 november 2012 om tillämpning av
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam
nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) vad gäller inrapportering av tidsserierna för den
nya regionala uppdelningen (EUT L 310, 9.11.2012, s. 34).
EUT L 393, 30.12.2006, s. 1.
2
SV
Referensperiod (nio månader):
1 augusti 2015–1 maj 2016
Antal uppsägningar under referensperioden (a)
1 096
Antal uppsägningar före eller efter
referensperioden (b)
0
Uppsägningar totalt
1 096
Totalt antal berättigade stödmottagare
1 096
Totalt antal berörda stödmottagare
800
Antal unga som varken arbetar eller studerar
som omfattas av åtgärderna
Budget för de individanpassade tjänsterna (euro)
Budget för genomförande av åtgärderna5 (euro)
Total budget (euro)
Stöd från fonden (60 %) (euro)
0
2 910 000
121 250
3 031 250
1 818 750
BEDÖMNING AV ANSÖKAN
Förfarande
4.
Den 12 juli 2016 lämnade Nederländerna in ansökan EGF/2016/005 NL/Drenthe
Overijssel Retail, inom tolv veckor räknat från den dag då insatskriterierna i artikel 4
i förordningen om fonden uppfylldes. Kommissionen bekräftade mottagandet av
ansökan samma dag, och begärde kompletterande information av de nederländska
myndigheterna den 15 juli 2016. Ytterligare information lämnades in inom sex
veckor räknat från och med dagen för begäran. Tidsfristen på tolv veckor från och
med den dag då den fullständiga ansökan har mottagits, inom vilken kommissionen
bör ha slutfört sin bedömning av huruvida ansökan uppfyller villkoren för
ekonomiskt stöd, löper ut den 29 november 2016.
Formella krav på ansökan
Berörda företag och stödmottagare
5.
Ansökan gäller 1 096 arbetstagare som sagts upp inom den näringsgren som i Nace
rev. 2 klassificeras under huvudgrupp 47 (Detaljhandel utom med motorfordon och
motorcyklar). Uppsägningarna har gjorts i Nuts 2-regionerna Drenthe (NL13) och
Overijssel (NL21).
Företag och antal uppsägningar under referensperioden
Aktiesport (Drenthe)
Aktiesport (Overijssel)
Dolcis (Drenthe)
Dolcis (Overijssel)
Manfield (Drenthe)
Manfield (Overijsse)
41
84
19
44
11
27
Perry Sport (Drenthe)
Perry Sport (Overijssel)
Scapino (Drenthe)
Scapino (Overijssel)
V&D (Drenthe)
V&D (Overijssel)
Totalt antal uppsagda
arbetstagare:
Antal företag totalt: 6
Totalt antal egenföretagare vars verksamhet upphört:
5
SV
19
36
209
213
125
268
1 096
0
I enlighet med artikel 7 fjärde stycket i förordning (EU) nr 1309/2013.
3
SV
Företag och antal uppsägningar under referensperioden
Totalt antal stödberättigade arbetstagare och egenföretagare:
1 096
Insatskriterier
6.
De nederländska myndigheterna lämnade in ansökan enligt insatskriteriet i artikel
4.1 b i förordningen om fonden, där det krävs att minst 500 arbetstagare blir
uppsagda under en referensperiod på nio månader vid företag som alla verkar inom
samma ekonomiska sektor som definieras som en huvudgrupp i Nace rev. 2 och som
är belägna i två regioner som gränsar till varandra på Nuts 2-nivå i en medlemsstat.
Totalt gjordes 1 096 uppsägningar i Nuts 2-regionerna Drenthe (NL13) och
Overijssel (NL21). Referensperioden för ansökan är nio månader och löper från den
1 augusti 2015 till den 1 maj 2016.
Beräkning av uppsägningar och verksamheter som upphör
7.
Alla 1 096 uppsägningarna under referensperioden har beräknats från den dag då
arbetsgivaren i enlighet med artikel 3.1 i rådets direktiv 98/59/EG6 skriftligen
anmälde de planerade kollektiva uppsägningarna till den behöriga myndigheten.
Nederländerna bekräftade före den dag då kommissionens bedömning skulle vara
slutförd att dessa 1 096 personer faktiskt hade blivit uppsagda.
Berättigade stödmottagare
8.
Det totala antalet berättigade stödmottagare är 1 096.
Sambandet mellan uppsägningarna och den globala finansiella och ekonomiska krisen
(förordning (EG) nr 546/2009)
9.
För att fastställa att det råder ett samband mellan å ena sidan uppsägningarna och å
andra sidan den globala ekonomiska och finansiella krisen, enligt förordning (EG) nr
546/2009, hävdar Nederländerna att detaljhandelssektorn är i kris. Sektorn har stått
inför radikala förändringar och har fortfarande svårt att hantera dem. Svårigheterna
har haft en avsevärd negativ inverkan på sysselsättningen i sektorn.
10.
De senaste åren har konsumenternas inställning förändrats, bland annat har
försäljningen i mellanpriskategorin minskat och internethandeln blivit alltmer
populär. De nya shoppingcenter som byggts utanför många nederländska städer och
konsumenternas minskande förtroende7 för ekonomin har också påverkat den
konventionella detaljhandeln negativt.
11.
Nederländerna hävdar att den nederländska finanssektorn är en global aktör som är
bunden av internationella regler, bland annat för finansiella reserver, och måste
uppfylla internationella standarder. Detta innebär att bankerna har mindre resurser att
finansiera ekonomin än tidigare.
12.
Nederländerna hävdar att bankerna har blivit mer restriktiva när det gäller krediter
till företag8. Inom detaljhandeln kunde ytterligare krediter eller omstrukturering av
6
7
8
SV
Rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om
kollektiva uppsägningar (EGT L 225, 12.8.1998, s. 16).
https://www.cbs.nl/nl-nl/nieuws/2016/11/consumentenvertrouwen-daalt-opnieuw
Den nederländska centralbanken. http://www.dnb.nl/nieuws/nieuwsoverzicht-en-archief/statistischnieuws-2015/dnb333575.jsp#
4
SV
lån inte ordnas i något konkursärende. Detta berodde på strängare bankregler som
infördes till följd av den ekonomiska och finansiella krisen. En aktuell analys visar
en nedåtgående tendens när det gäller de viktigaste nederländska bankernas
utlåning9.
13.
De större varuhusens svaga ekonomiska ställning har gjort det omöjligt att investera i
andra affärsmodeller för att genomföra nödvändiga förändringar och återfå
konkurrenskraften.
14.
Hittills har sex ansökningar om medel från fonden gjorts för Nace 47, alla baserade
på den global finansiella och ekonomiska krisen10.
Händelser som föranlett uppsägningar och upphörande av verksamhet
15.
Trots att den nederländska arbetsmarknaden långsamt återhämtar är följderna av
krisen fortfarande synliga i vissa sektorer. Några sektorer, t.ex. detaljhandeln, har
först nyligen verkligen börjat drabbas av den finansiella och ekonomiska krisen.
16.
De viktigaste orsakerna till den negativa utvecklingen inom detaljhandeln är
konsumenternas negativa inkomstutveckling, som orsakats av den finansiella och
ekonomiska krisen, i kombination med deras skuldsättning11. Konsumenternas
förtroende håller också på att minska, parallellt med deras köpkraft 12. Under den
första tiden var det bara mindre varuhus som drabbades av den finansiella och
ekonomiska krisen, medan de större drabbats på senare tid13.
17.
Inom den nederländska detaljhandeln har många uppsägningar gjorts de senaste
månaderna. De största varuhusen inom sektorn har gått i konkurs vilket lett till
sammanlagt 27 05214 uppsägningar under perioden 2011–2015.
18.
Under den finansiella och ekonomiska krisen sjönk indikatorerna för konsumenternas
förtroende först under perioden 2011–2013. Under 2014 förbättrades förtroendet
något igen men var fortfarande negativt. Under 2014 ökade försäljningen av
konsumentvaror inom detaljhandeln något till +1 % och följde således tendensen för
konsumenternas förtroende15.
19.
Under 2016 sjönk konsumenternas förtroende igen16. Volymen på försäljningen av
varor inom detaljhandeln följde detta mönster, från -2 % (2011) till -4 % (2013).
9
10
11
12
13
14
15
16
SV
Uppgifter från den nederländska centralbanken: http://www.dnb.nl/nieuws/nieuwsoverzicht-enarchief/statistisch-nieuws-2015/dnb333575.jsp#
EGF/2010/010_CZ/Unilever, EGF/2010/016_ES/Aragón retail, EGF/2011/004_EL/ALDI Hellas,
EGF/2014/009_EL/Sprider
stores,
EGF/2014/013_EL/Odyssefs
Fokas,
EGF/2015/011_GR/Supermarket Larissa.
Pressmeddelande från CBS den 8 juli 2015 om de nederländska hushållens skuldsättning:
http://www.cbs.nl/nl-NL/menu/themas/macro-economie/publicaties/artikelen/archief/2015/4505schulden-huishoudens-nemen-weer-iets-toe.htm
Retail sector prognoses, Economic Agency ABN-AMRO Sonny Duijn. 22 januari 2016.
Retail sector prognoses, Economic Agency ABN-AMRO Sonny Duijn. 22 januari 2016.
http://www.consultancy.nl/nieuws/11992/de-25-grootste-faillissementen-van-retailketens-en-winkels
CBS uppgifter om ”koopkrachtontwikkeling” mars 2016:
http://statline.cbs.nl/Statweb/publication/?DM=SLNL&PA=71015NED&D1=0&D2=0,72,7677&D3=a&HDR=T&STB=G1,G2&VW=G
https://www.cbs.nl/nl-nl/nieuws/2016/11/consumentenvertrouwen-daalt-opnieuw
5
SV
Under 2014 bidrog internethandeln till en mindre återhämtning. Inköpen ligger dock
2,7 % under 2008 års nivå, året före den finansiella och ekonomiska krisen17.
20.
Konsumtionen inom detaljhandeln – särskilt inom mellanpriskategorin – påverkas
fortfarande av krisen18. Den viktigaste orsaken till detta är konsumenternas
försämrade inkomster och minskade möjligheter att köpa konsumentvaror19.
Utvecklingen av den dynamiska köpkraften har som visats fortfarande inte
återhämtat sig från den negativa inkomstutvecklingen under perioden 2008–2013.
21.
Den negativa effekten på den sjunkande köpkraften förstärks av det genomsnittliga
nederländska hushållets höga skuldsättning. De flesta av dessa skulder utgörs av
bolån20. Hushållens skuldsättning och minskande trovärdighet har en stark negativ
påverkan på detaljhandeln.
22.
Sedan krisens början har 5 20021 detaljhandelsföretag gått i konkurs, varav de stora
varuhusen drabbades först den senaste tiden.
23.
Vissa av de största detaljhandelsföretagen gick i konkurs i slutet av 2015. En analys
visar de tio största konkurserna inom detaljhandeln under åren, antal filialer/butiker
som lagts ned och antal förlorade arbetstillfällen22. Konkursutvecklingen pågick
redan mitt under krisen (2011–2013), då först mindre detaljhandelskedjor drabbades
och senare (2015–2016) större23.
De väntade konsekvenserna av uppsägningarna för den lokala, regionala eller nationella
ekonomin och sysselsättningen
24.
I båda regionerna är detaljhandeln en av ekonomins största sektorer 24. Uppgifterna
visar att handelssektorn (där detaljhandeln ingår) är den näst största sektorn i Drenthe
med 7 800 filialer och 37 410 arbetstillfällen 2015 och den största sektorn i
Overijssel med 19 400 filialer och 104 000 arbetstillfällen. Från 2013 och framåt har
antalet filialer minskat i Drenthe.
25.
Både Drenthe och Overijssel har drabbats hårt särskilt av konkurserna inom
detaljhandeln. Andelen sysselsatta inom sektorn är hög i båda regionerna och de
förlorade arbetstillfällena har därför en stark negativ påverkan på ekonomin. Framför
allt har nedläggningen av butiker i städernas centrum25 haft en stark negativ effekt på
den regionala ekonomin.
17
18
19
20
21
22
23
24
25
SV
”Focus on consumption”, Economic Agency ABN-AMRO Mathijs Deguelle och Nico Klene, Volume
development retail sector, 24 januari 2014. Retail sector prognoses, första stycket, Economic Agency
ABN-AMRO Sonny Duijn, 22 januari 2016.
CBS
uppgifter
om
”koopkrachtontwikkeling”
mars
2016:
http://statline.cbs.nl/Statweb/publication/?DM=SLNL&PA=71015NED&D1=0&D2=0,72,7677&D3=a&HDR=T&STB=G1,G2&VW=G
Pressmeddelande från CBS den 8 juli 2015 om de nederländska hushållens skuldsättning:
http://www.cbs.nl/nl-NL/menu/themas/macro-economie/publicaties/artikelen/archief/2015/4505schulden-huishoudens-nemen-weer-iets-toe.htm
https://www.cbs.nl/nl-nl/nieuws/2015/28/schulden-huishoudens-nemen-weer-iets-toe
https://www.cbs.nl/en-gb/news/2015/28/overall-household-debt-marginally-up
http://www.consultancy.nl/nieuws/11992/de-25-grootste-faillissementen-van-retailketens-en-winkels
http://www.consultancy.nl/nieuws/11992/de-25-grootste-faillissementen-van-retailketens-en-winkels
http://overijssel.databank.nl/jive/jivereportcontents.ashx?report=home Theme economy
http://www.lisa.nl/data/gratis-data/overzicht-lisa-data-per-provincie
”Focus on consumption”, Economic Agency ABN-AMRO Mathijs Deguelle och Nico Klene, Volume
development retail sector, 24 januari 2014.
6
SV
26.
I regionen Overijssel noteras en liten positiv tendens när det gäller antalet filialer och
arbetstillfällen. Bakom denna tendens ligger huvudsakligen livsmedelsbutiker,
stormarknader och internetförsäljning. Uppsägningarna har gjorts i andra delar av
detaljhandeln, t.ex. andra varor än livsmedel, kultur och rekreation, butiker som
säljer utrustning för it och kommunikation och butiker som säljer
hushållsutrustning26.
27.
Det sammanlagda antalet arbetstillfällen i Drenthe minskar fortfarande, medan det
skedde en viss återhämtning i Overijssel 2015 jämfört med 2013 då förlusten av
arbetstillfällen var som störst.
28.
Antalet konkurser i detaljhandeln har påverkat ekonomin och arbetsmarknaden
avsevärt i båda regionerna. Detaljhandelns andel av den totala sysselsättningen i
Drenthe och Overijssel är 17–19 %27. Antalet arbetstillfällen (2015–2016) i
konsumenttjänstesektorn, som inbegriper detaljhandeln, för regionerna Drenthe och
Overijssel ligger 1 % under det nederländska genomsnittet28.
29.
Både Drenthe och Overijssel visar att det totala antalet arbetstillfällen har minskat.
Uppsägningarna i detaljhandeln har bidragit till denna utveckling29.
30.
I detaljhandeln var 2015 den sammanlagda ökningen av arbetslöshetsersättning 410
för Drenthe och 905 för Overijssel. Under 2016 fram till mars var denna ökning 711
för Drenthe och 1 435 för Overijssel30. Flera varuhus gick i konkurs i slutet av 2015–
början av 2016. Under de första tre månaderna 2016 ökade arbetslöshetsersättningen
kraftigt jämfört med hela 2015. Totalt 1 121 arbetslösa i Drenthe och 2 340 i
Overijssel var tvungna att ansöka om arbetslöshetsersättning inom en period på 15
månader. Om vi beaktar handelssektorn – där detaljhandeln ingår – är uppgifterna
ännu mer bekymmersamma.
31.
Det sammanlagda antalet personer som blev arbetslösa det senaste året steg betydligt
mer i Overijssel än i Drenthe31. Uppsägningarna inom detaljhandeln var oförutsedda.
Några större varuhus hade drabbats av följderna av den finansiella och ekonomiska
krisen tidigare, men det gick inte att förutse att de skulle gå i konkurs, särskilt inte så
snart och med så många uppsägningar till följd.
Berörda stödmottagare och föreslagna åtgärder
Berörda stödmottagare
32.
26
27
28
29
30
31
SV
Totalt beräknas 800 uppsagda arbetstagare delta i åtgärderna. Fördelningen av dessa
arbetstagare efter kön, medborgarskap och åldersgrupp är följande:
http://statline.cbs.nl/Statweb/publication/?DM=SLNL&PA=81804NED&D1=a&D2=02,5,29&D3=172-188&VW=T
http://www.lisa.nl/include/nl/bibliotheek/4._LISA_Groot-_en_detailhandel_2014.pdf
UWV Labour Market Prognoses 2015-2016, s. 52.
Uppgifter från UWV april 2016.
Uppgifter från UWV april 2016.
Uppgifter från UWV april 2016.
7
SV
Kategori
Kön:
Antal
berättigade
stödmottagare*
Män:
570
(71,2 %)
Kvinnor:
230
(28,8 %)
800
(100 %)
0
(0 %)
15–24 år:
492
(61,5 %)
25–29 år:
45
(5,6 %)
30–54 år:
198
(24,8 %)
55–64 år:
64
(8,0 %)
1
(0,1 %)
Medborgarskap: EU-medborgare:
Icke EUmedborgare:
Åldersgrupp:
Över 64 år:
* avrundade procenttal
De föreslagna åtgärdernas stödberättigande karaktär
SV
33.
De föreslagna åtgärderna utgör aktiva arbetsmarknadsåtgärder som är
stödberättigande enligt artikel 7 i förordningen om fonden. Dessa åtgärder ersätter
inte passiva socialskyddsåtgärder.
34.
De individanpassade tjänsterna för de uppsagda arbetstagarna består av följande
åtgärder:
–
Kartläggning: Kartläggning av deltagarnas
arbetsutsikter. Här ingår alltid rådgivning.
–
Hjälp med arbetssökande och case management: Inleds med ett erbjudande om
ett individanpassat program. Här ingår bland annat relevanta handlingar,
intensiv jobbsökarutbildning, jobbmässor och intensivkontakt med
arbetsgivare.
–
Personalpool: En flexibel pool för arbetssökande och arbetsgivare med
tillfälliga jobb. Den här tjänsten kan användas för flexibel placering. Den
kommer att ge (omskolade) arbetstagare yrkeserfarenhet och hjälpa dem att
presentera sig för nya arbetsgivare.
–
Omställningsstöd:
kompetensutveckling.
–
Utbildning och omskolning: Utbildning, omskolning och annat lärande, för
detaljhandeln och nya yrkesprofiler, t.ex transporter, it-tjänster, tekniska yrken.
–
Utbildning och coachning för entreprenörskap: Vissa deltagare kan använda
sina kommersiella färdigheter och erfarenheter för att starta eget företag. Här
ingår utbildning och coachning så att deltagarna kan utveckla sin kompetens, ta
fram en hållbar affärsplan och få vägledning genom de juridiska förfarandena.
Yrkesorientering,
8
kompetens,
potential
yrkesvägledning
och
och
SV
–
35.
Entreprenörsstöd: Ett stöd som täcker investeringskostnaderna, om deltagaren
har den kompetens som krävs och en hållbar affärsplan.
Åtgärdspaketet ovan kompletterar de tjänster som vanligen erbjuds uppsagda
personer. Åtgärderna är individanpassade och riktade till de uppsagda arbetstagarna.
Beräknad budget
36.
De totala beräknade kostnaderna uppgår till 3 031 250 euro, vilket innefattar
2 910 000 euro i utgifter för individanpassade tjänster samt 121 250 euro i utgifter
för förberedande åtgärder, förvaltning, information och marknadsföring samt kontroll
och rapportering.
37.
Det sammanlagda begärda stödet från fonden är 1 818 750 euro (60 % av de totala
kostnaderna).
Beräknad
kostnad per
deltagare*
(euro)
Beräknat antal
deltagare
Åtgärder
Beräknad
totalkostnad
(euro)
Individanpassade tjänster (åtgärder enligt artikel 7.1 a och c i förordningen om fonden)
Kartläggning (Intake)
800
356
285 000
Hjälp med arbetssökande och case
management (Trajectbegeleiding
reintegratie)
800
1 006
805 000
Personalpool (Mobiliteitspool)
200
3 310
662 000
50
1 600
80 000
Utbildning och omskolning (Scholing en
cursussen)
180
3 611
650 000
Utbildning och coachning för
entreprenörskap (Promotie, cursussen en
begeleiding ondernemerschap)
25
2 120
53 000
Entreprenörsstöd (Toelage ondernemerschap)
25
15 000
375 000
Omställningsstöd(Outplacement begeleiding)
Delsumma a):
Andel av paketet med individanpassade tjänster
2 910 000
–
(100 %)
Bidrag och incitament (åtgärder enligt artikel 7.1 b i förordningen om fonden)
0
–
Delsumma b):
SV
0
9
0
0
SV
Andel av paketet med individanpassade tjänster
(0 %)
Åtgärder enligt artikel 7.4 i förordningen om fonden
1. Förberedande åtgärder
–
0
2. Förvaltning
–
30 312
3. Information och marknadsföring
–
60 625
4. Kontroll och rapportering
–
30 313
Delsumma c):
Andel av totalkostnaden:
–
121 250
(4 %)
Totala kostnader (a + b + c):
–
3 031 250
Stöd från fonden (60 % av de sammanlagda
kostnaderna)
–
1 818 750
* avrundade tal
38.
Nederländerna bekräftar att man inte planerar att ge bidrag eller lönesubventioner.
39.
Nederländerna har bekräftat att kostnaderna för investeringar för egenföretagare, nya
företag och anställdas övertagande av företag inte kommer att överstiga 15 000 euro
per stödmottagare.
Period under vilken utgifterna är stödberättigande
40.
Nederländerna började erbjuda de individanpassade tjänsterna till de berörda
stödmottagarna den 22 augusti 2016. Utgifterna för åtgärderna kommer därför att
berättiga till ekonomiskt stöd från fonden under perioden 22 augusti 2016–12 juli
2018.
41.
Nederländerna har haft administrativa kostnader för genomförandet av fonden från
och med den 22 augusti 2016. Utgifterna för förberedande åtgärder, förvaltning,
information och marknadsföring samt kontroll och rapportering ska därför berättiga
till ekonomiskt stöd från fonden från och med den 22 augusti 2016 till och med den
12 januari 2019.
Komplementaritet med åtgärder som finansieras med nationella medel eller unionsmedel
SV
42.
Den nationella medfinansieringen kommer från lokala myndigheter i de två
regionerna och företrädare för sektorn. De kommer att medfinansiera kostnaderna till
40 %.
43.
Nederländerna har bekräftat att de åtgärder som beskrivs ovan och som beviljas
ekonomiskt stöd från fonden inte kommer att få ekonomiskt stöd från något annat av
unionens finansieringsinstrument.
10
SV
Samråd med de berörda stödmottagarna eller deras företrädare eller arbetsmarknadens
parter samt med lokala och regionala myndigheter
44.
Nederländerna har angett att ansökan, särskilt det samordnade paketet med
individanpassade tjänster, har utarbetats i samråd med berörda aktörer,
arbetsmarknadens parter samt företrädare för detaljhandeln och regionerna32.
45.
Arbetstagarnas försäkringsorganisation (UWV), som har i uppdrag att registrera
uppsagda arbetstagare, har samrått med de uppsagda. En probleminventering gjordes
tillsammans med UWV.
46.
En rad möten hölls med företrädare för sektorn och regionerna. En plan togs fram för
att öka de uppsagda arbetstagarnas möjligheter till återanställning.
Förvaltnings- och kontrollsystem
47.
Ansökan innehåller en beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystemet och av
skyldigheterna för de berörda organen. Den är uppställd på samma sätt som en
ansökan till ESF. Kostnaderna för denna verksamhet inbegrips i de totala
projektkostnaderna. Nederländerna har meddelat kommissionen att förvaltningen
kommer att skötas av Agentschap SZW som lyder under socialministeriet.
48.
Den finansiella kontrollen kommer att skötas av generaldirektören för den
nederländska näringslivsmyndigheten (RVO, Rijksdienst voor Ondernemend
Nederland) som är attesterande myndighet. Direktören för finansministeriets
revisionsbyrå kommer att fungera som oberoende revisionsmyndighet.
49.
Det finns ingen separat budget från social- och sysselsättningsministeriet för
projektets policydel. Den anses vara en del av deras arbete. Det är avdelningen för
arbetstagarreglering som allmänt ansvarar för stöd från fonden.
Den berörda medlemsstatens åtaganden
50.
32
SV
Nederländerna har gett alla nödvändiga garantier om att
–
principerna om likabehandling och icke-diskriminering kommer att följas i
fråga om vilka som ska få ta del av de föreslagna åtgärderna och
genomförandet av dem,
–
de krav som rör kollektiva uppsägningar i den nationella lagstiftningen och i
EU-lagstiftningen är uppfyllda,
–
de föreslagna åtgärderna inte kommer att få något ekonomiskt stöd från andra
av unionens fonder eller finansieringsinstrument och att all dubbelfinansiering
kommer att förhindras,
–
de föreslagna åtgärderna kommer att komplettera åtgärder som finansieras
genom strukturfonderna,
–
det ekonomiska stödet från fonden kommer att vara förenligt med unionens
förfaranderegler och materiella regler för statligt stöd.
Konsulterade organisationer: den nederländska arbetsgivar-/företagarorganisationen, arbetstagarnas
försäkringsorganisation, detaljhandelns branschorganisation, nederländska fackförbundet/Drentheavdelningen, nederländska sammanslutningen av kristna fackföreningar, regionala myndigheter.
11
SV
BUDGETKONSEKVENSER
Budgetförslag
51.
Det högsta årliga beloppet för fonden får i enlighet med artikel 12 i rådets förordning
(EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen
för 2014–202033 inte överstiga 150 miljoner euro (i 2011 års priser).
52.
Efter att ha prövat om ansökan uppfyller villkoren i artikel 13.1 i förordningen om
fonden och tagit i beaktande antalet berörda stödmottagare, de föreslagna åtgärderna
och de beräknade kostnaderna, föreslår kommissionen att 1 818 750 euro anslås ur
fonden för utbetalning av ett ekonomiskt stöd på 60 % av de sammanlagda
kostnaderna för de föreslagna åtgärderna.
53.
Det föreslagna beslutet om att utnyttja fonden kommer att antas av
Europaparlamentet och rådet, i enlighet med punkt 13 i det interinstitutionella avtalet
av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om
budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning34.
Anknytande rättsakter
54.
Samtidigt med förslaget till beslut om utnyttjande av fonden kommer kommissionen
att förelägga Europaparlamentet och rådet ett förslag om överföring av ett belopp på
1 818 750 euro till den berörda budgetposten.
55.
Samtidigt som kommissionen antar förslaget till beslut om utnyttjande av fonden
kommer kommissionen att anta ett beslut om ekonomiskt stöd, i form av en
genomförandeakt, som kommer att träda i kraft samma dag som Europaparlamentet
och rådet antar förslaget till beslut om utnyttjande av fonden.
33
34
SV
EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
12
SV
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för
Nederländernas ansökan – EGF/2016/005 NL/Drenthe Overijssel Retail
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT
DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den
17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020)
och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/200635, särskilt artikel 15.4,
med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan
Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor
och sund ekonomisk förvaltning36, särskilt punkt 13,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1)
Målet med Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad
fonden) är att stödja arbetstagare som blivit uppsagda och egenföretagare vars
verksamhet upphört till följd av genomgripande strukturförändringar inom
världshandeln beroende på globalisering, till följd av en fortsatt global finansiell och
ekonomisk kris, eller till följd av en ny global finansiell och ekonomisk kris, och för
att hjälpa dem att återintegreras på arbetsmarknaden.
(2)
Det högsta årliga beloppet för fonden får i enlighet med artikel 12 i rådets förordning
(EU, Euratom) nr 1311/201337 inte överskrida 150 miljoner euro (i 2011 års priser).
(3)
Den 12 juli 2016 lämnade Nederländerna in en ansökan om stöd från fonden med
anledning av uppsägningar inom den näringsgren som i den statistiska
näringsgrensindelningen Nace rev. 2 klassificeras som huvudgrupp 47 (Detaljhandel
utom med motorfordon och motorcyklar) i Nuts 2-regionerna38 Drenthe (NL 13) och
Overijssel (NL 21) i Nederländerna. Ansökan kompletterades med ytterligare
information i enlighet med artikel 8.3 i förordning (EU) nr 1309/2013. Ansökan
uppfyller de villkor för fastställande av det ekonomiska stödet från fonden som
föreskrivs i artikel 13 i förordning (EU) nr 1309/2013.
35
EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.
EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen
för 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884).
Kommissionens förordning (EU) nr 1046/2012 av den 8 november 2012 om tillämpning av
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam
nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) vad gäller inrapportering av tidsserierna för den
nya regionala uppdelningen (EUT L 310, 9.11.2012, s. 34).
36
37
38
SV
13
SV
(4)
Fonden bör därför utnyttjas för tillhandahållande av det ekonomiska stöd på 1 818 750
euro som Nederländerna ansökt om.
(5)
För att minimera den tid det tar att bevilja stöd från fonden bör detta beslut tillämpas
från och med den dag då det antas.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska belastas med 1 818 750 euro i
åtagande- och betalningsbemyndiganden ur Europeiska unionens allmänna budget för
budgetåret 2017.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella
tidning. Det ska tillämpas från och med den [dagen för antagandet].
Utfärdat i Bryssel den
På Europaparlamentets vägnar
Ordförande

SV
På rådets vägnar
Ordförande
Datumet införs av parlamentet före offentliggörandet i EUT.
14
SV