En politik för
det civila samhället
Faktablad
Integrations- och jämställdhetsdepartementet
December 2009
Nytt mål och ny benämning för
den tidigare folkrörelsepolitiken
Det civila samhällets roll
i demokratin är utgångspunkten
I december 2009 överlämnade regeringen propositionen En politik för det civila samhället (prop.
2009/10:55) till riksdagen. I propositionen lämnar
regeringen förslag till mål och inriktning för politiken
för det civila samhället, som ersätter den nuvarande
folkrörelsepolitiken och dess mål. Genom den nya
politiken vill regeringen lyfta fram det civila samhällets stora betydelse, utveckla och tydliggöra relationen mellan staten och det civila samhället och ta ett
helhetsgrepp om generella frågor om det civila samhället och dess villkor. Begreppet det civila samhället
används i betydelsen av en arena, skild från staten,
marknaden och det enskilda hushållet, där människor,
grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. Inom det civila samhället verkar
bl.a. ideella föreningar, stiftelser och registrerade trossamfund, men även nätverk, upprop och andra aktörer.
Det civila samhällets aktörer kan bedriva ekonomisk
verksamhet men delar inte ut vinst till medlemmar,
ägare eller andra personer, utan återinsätter eventuell
vinst i verksamheten
Regeringen föreslår att målet för politiken för det
civila samhället ska vara att förbättra villkoren för det
civila samhället som en central del av demokratin.
Detta ska ske i dialog med det civila samhällets organisationer genom att
Utgångspunkten för politiken för det civila samhället
är att ett starkt civilsamhälle är både en förutsättning och ett uttryck för ett fritt och demokratiskt
samhälle. Den svenska demokratin har djupa rötter i
folkrörelserna och det finns än i dag en stark tradition
att engagera och organisera sig samt att utöva ideellt
arbete i olika former. Det civila samhället och dess
organisationer är centrala för demokratin i sin egenskap av röstbärare, opinionsbildare och motvikt till den
offentliga maktutövningen. Det är ofta aktörer inom
det civila samhället som påtalar missförhållanden och
tar initiativ till förändringar och reformer i samhället.
Genom att engagera sig inom det civila samhället kan
enskilda gå samman för att driva en angelägen samhällsfråga eller lösa ett konkret problem. Ett starkt och
självständigt civilsamhälle stärker demokratin.
– utveckla det civila samhällets möjligheter att göra
människor delaktiga utifrån engagemanget och
viljan att påverka den egna livssituationen eller samhället i stort,
– stärka förutsättningarna för det civila samhället att
bidra till samhällsutvecklingen och välfärden både
som röstbärare och opinionsbildare och med en
mångfald verksamheter,
– fördjupa och sprida kunskapen om det civila samhället.
Folkrörelseutredningen
Politiken för det civila samhället ersätter folkrörelsepolitiken, som inrättades genom budgetpropositionen
för 2001. Folkrörelsepolitiken inrättades i syfte att
skapa ett samlat synsätt och agerande från statens sida
vad gäller relationer till folkrörelser och föreningsliv
av olika slag samt villkor och förutsättningar för deras
verksamhet. Bakgrunden var att regeringen konstaterade att folkrörelsefrågor ingick som en del av ett
stort antal andra politikområden, t.ex. miljöpolitiken,
folkhälsopolitiken och kulturpolitiken, där bl.a. stöd
lämnades för organisationer inom respektive område.
I oktober 2005 beslutade den dåvarande regeringen
att en särskild utredare skulle tillkallas med uppdrag
att lämna förslag om den framtida folkrörelsepolitikens
inriktning, omfattning och utformning (dir. 2005:117).
Utredningen tog namnet Folkrörelseutredningen. I
februari 2007 beslutade den nuvarande regeringen att
genom tilläggsdirektiv ge utredningen i uppdrag att
också utreda effekterna av villkorade statsbidrag inom
folkrörelsepolitiken och undersöka möjligheten att öka
andelen villkorslösa statsbidrag, minska antalet villkor
för statsbidragen eller revidera de villkor som ställs
(dir. 2007:7). Folkrörelseutredningen överlämnade
sitt slutbetänkande Rörelser i tiden (SOU2007:66) i
september 2007.
Propositionen om politiken för det civila samhället bygger till stora delar på Folkrörelseutredningens
förslag, men även bl.a. på synpunkter som lämnats
in av organisationer inom det civila samhället under
arbetets gång. Propositionen utarbetades i en öppen
process där ett utkast till proposition offentliggjordes
för att organisationer skulle få tillfälle att reagera på
propositionen i en preliminär version.
Folkrörelsepolitiken hade fokus på just folkrörelserna, dvs. de stora och ofta historiskt förankrade
ideella föreningarna som varit mycket betydelsefulla
för utvecklingen av den svenska demokratin. Även politiken för det civila samhället omfattar folkrörelserna
men vidgar området till fler former av ideellt engagemang. I dag engagerar sig människor ideellt i Sverige
i mycket hög omfattning och på många olika sätt.
Regeringen anser att det är angeläget att bekräfta och
se till villkoren för alla former av ideellt engagemang.
Uppföljning av politiken
Politiken för det civila samhällets behöver regelbundet följas upp i förhållande till målet. Ett uppföljningssystem kommer att inrättas på grundval av sex
principer:
– självständighet och oberoende,
– dialog,
– kvalitet,
– långsiktighet,
– öppenhet och insyn, samt
– mångfald.
Dessa principer har formulerats i dialog mellan
regeringen och organisationer inom det civila samhället som centrala för det civila samhällets villkor. En
arbetsgrupp inom Regeringskansliet kommer att, i
dialog med organisationer inom det civila samhället,
följa upp politiken och det civila samhällets villkor
utifrån dessa principer.
Dialog mellan regeringen och det
civila samhällets organisationer
Dialog mellan regeringen och det civila samhällets
organisationer är en röd tråd genom politiken för
det civila samhället. Ett partsgemensamt forum för
dialog mellan regeringen och det civila samhällets
organisationer inrättas. Ordförandeskap och ansvar
för dagordningen kommer att rotera mellan civilsamhället och regeringen och varje part kommer själv
att utse sina företrädare. Folkbildningsrådet kommer
att administrera och sammankalla detta forum under
en första period. Större konferenser eller andra samråd som är öppna för alla organisationer inom det
civila samhället kommer också att anordnas regelbundet.
Dialoger mellan regeringen,
idéburna organisationer
och Sveriges Kommuner och
Landsting
I september 2007 bjöd regeringen in idéburna
organisationer verksamma inom det sociala området
till en dialog om hur relationerna mellan staten och
den ideella sektorn kan utvecklas. Syftet var bl.a. att
tydliggöra de idéburna organisationernas roll inom
det sociala området och möjliggöra för dem att
konkurrera på likvärdiga villkor med andra aktörer.
Under dialogen ägde möten och konferenser rum
med sammanlagt ett 90-tal idéburna organisationer
samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Den
23 oktober 2008 beslutade regeringen att för sin del
underteckna en överenskommelse som formulerats
gemensamt av parterna i dialogen. SKL och närmare
50 idéburna organisationer har hittills anslutit sig till
överenskommelsen.
Överenskommelsen, som är en ömsesidig avsiktsförklaring, innehåller gemensamma principer samt
även åtaganden och åtgärder som varje part ska genomföra. För att följa upp de åtaganden och åtgärder
som görs i överenskommelsen har en partsgemensam
arbetsgrupp bildats. Under arbetsgruppen har ett
kansli upprättats. Uppföljningsarbetet består bl.a. av
årliga konferenser, uppföljningsrapporter och tematiska studier. Kansliet arbetar också aktivt med att
informera om överenskommelsen och att på olika sätt
driva och följa upp utvecklingen av den.
I januari 2009 beslutade regeringen att bjuda in
idéburna organisationer som verkar inom integrationsområdet till en dialog om hur relationerna mellan
regeringen och idéburna organisationer kan utvecklas
vidare inom detta område. Fokus för denna dialog
ligger på frågor om nyanlända invandrares etablering.
Dialogen kan ligga till grund för en eventuell överenskommelse. Arbetet med dialogen pågår.
Satsningar på forskning
och statistik
Trots att det civila samhället är en central del av
den svenska demokratin är kunskapen om det civila
samhällets roll, omfattning och utveckling begränsad.
Statistiken om det civila samhället är också bristfällig.
Det är viktigt att politiken bygger på kunskap om området och att denna kunskap sprids i samhället. I propositionen presenteras ett forskningsprogram om det
civila samhället som kommer att pågå mellan 2010
och 2020. Den största och viktigaste delen i denna
satsning är ett flervetenskapligt grundforskningsprogram om det civila samhället som kommer att hanteras av Vetenskapsrådet. En mindre del till tillämpad
forskning, inklusive insatser för kunskapsspridning,
kommer också att ingå. Vidare omfattar propositionen
en satsning på att utveckla statistiken om det civila
samhället. Statistiska centralbyrån kommer att få i
uppdrag att samla och komplettera statistiken om det
civila samhället och publicera denna regelbundet i en
rapport.
Det civila samhället som arena
för delaktighet
Det civila samhället och dess organisationer spelar en
mycket viktig roll för delaktigheten i samhället och
demokratin. Det är angeläget att alla som vill det har
möjlighet att engagera sig inom det civila samhället
oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder.
Det är också viktigt att nyanlända invandrare som
är intresserade av detta kan engagera sig inom det
civila samhället. I propositionen presenterar regeringen åtgärder för att stimulera det civila samhällets
organisationer att nå fler samt att arbeta aktivt för att
motarbeta diskriminering och utveckla jämställdheten
i den egna verksamheten.
Andra områden i propositionen
I propositionen behandlas också frågor om det civila
samhällets entreprenörskap, statligt stöd till det civila
samhällets organisationer, det civila samhällets övriga
finansiering samt frågor om allmänna samlingslokaler.
Det civila samhället i siffror
• I Sverige satsar i genomsnitt både män och kvinnor
16 timmar per månad på frivilliga insatser, dvs.
insatser som görs på frivillig grund, oavlönat eller
mot symboliskt arvode, och på fritiden. Omräknat
till hela befolkningen uppgår de frivilliga insatserna
till mer än 400 000 heltidsårsarbeten. Studier som
genomförs regelbundet sedan 1992 och framåt
visar att omfattningen av de frivilliga insatserna har
ökat.
• I Sverige finns uppskattningsvis 200 000 organisationer inom det civila samhället. De allra flesta är
ideella föreningar, stiftelser eller registrerade trossamfund.
• Drygt 85 procent av befolkningen (både män och
kvinnor, 16–84 år) är medlemmar i någon förening
(ekonomiska föreningar inräknade).
• Av den totala befolkningen deltar 43 procent av
männen och 38 procent av kvinnorna aktivt i en
förening. Skillnaderna mellan olika åldrar är stor på
det sättet att det är vanligare att äldre än yngre personer är medlemmar i en förening, samtidigt som
en stor andel av den yngre delen av befolkningen
utövar andra former av ideellt engagemang.
Integrations- och jämställdhetsdepartementet
• Det civila samhället i Sverige är i högre grad självfinansierat än vad som är genomsnittligt för länderna i Europeiska unionen. Uppskattningsvis kommer
cirka 29 procent av intäkterna från den offentliga
sektorn, medan 62 procent kommer från medlemsavgifter, försäljning m.m. och 9 procent från gåvor.
• I april 2009 kategoriserade SCB cirka 25 000
ideella föreningar, 4 100 stiftelser och 970 registrerade trossamfund som aktiva företagare, dvs. de var
registrerade för arbetsgivaravgift eller mervärdesskatt eller både och. Antalet anställda var cirka
70 700 i de ideella föreningarna, 24 000 i stiftelserna och knappt 26 000 i de registrerade trossamfunden. Därtill kommer de ekonomiska föreningar
som inte delar ut vinst till medlemmar, ägare eller
andra personer och som därför kan anses tillhöra
det civila samhället.
Mer information
Se www.regeringen.se/civilasamhallet
En politik för det civila samhället.
Frågor om sakinnehållet besvaras av Integrations- och jämställdhets­
departementet, tfn 08-405 10 00.
Fler exemplar av faktabladet kan skrivas ut från regeringens webbplats:
www.regeringen.se
Tryckt av Grafisk Service, november 2009.
Faktabladet är producerat av Integrations- och jämställdhets­departementet.
