Observationsrapport, Våga Visa

OBSERVATIONSRAPPORT
InfoKompGymnasiet
Nacka kommun
Observatörernas namn och kommun
Vecka 45 2007
Susanne Larsson-Krieg, Tyresö
Karin Nordblom, Värmdö
Sten-Åke Sundkvist, Värmdö
Innehållsförteckning
VÅGA VISA .......................................................................................................................... 3
FAKTA OM ENHETEN................................................................................................................ 4
Typ av skola ........................................................................................................................ 4
Ledning ............................................................................................................................... 4
Organisation....................................................................................................................... 4
OBSERVATIONENS METOD ....................................................................................................... 5
MÅLOMRÅDEN ........................................................................................................................ 6
Normer och värden............................................................................................................. 6
Utveckling och lärande/kunskaper ..................................................................................... 7
Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande ........................................................... 10
Skola och hem (gäller ej vuxenutbildning) ....................................................................... 12
Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval ..................................................... 13
Bedömning och betyg (gäller ej förskola) ........................................................................ 14
Styrning och ledning......................................................................................................... 16
JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION ........................................................................... 18
STARKA SIDOR ...................................................................................................................... 18
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN ..................................................................................................... 18
SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN ......................................................................... 18
REFERENSER ......................................................................................................................... 19
2
2008-01-08
(mall 200710)
VÅGA VISA
VÅGA VISA är ett samarbete om utvärdering inom utbildningsområdet som initierats av
Ekerö, Nacka, Salem, Sollentuna, Tyresö, Upplands Väsby och Värmdö. VÅGA VISA
innehåller fyra delområden:
 observationer
 självvärderingar
 kundundersökningar
 tester och prov
VÅGA VISA ska:
 ske utifrån ett medborgarperspektiv stimulera till erfarenhetsutbyte och ökat lärande
 ge kommuner och skolor underlag till förbättring och utveckling
 ge underlag för analyser och jämförelser mellan kommuner och skolor
 utgöra en viktig del av kvalitetsuppföljningen
 bidra till ökad måluppfyllelse.
Metoden
Observationer genomförs av skolledare och pedagoger. Observatörerna bildar lag som
besöker en skola i en annan kommun under en period, ofta en vecka. Observatörerna skaffar
sig en så heltäckande bild som möjligt av skolan och dess verksamhet genom verksamhetseller lektionsbesök samt intervjuer med barn, elever, studerande, föräldrar, personal och
skolledning. I observationsarbetet ingår också att ta del av skolans pedagogiska
dokumentation.
En metodbok styr och stödjer observatörerna i deras arbete*. Metodboken är gemensam för
alla verksamheter från förskola till vuxenutbildning. Observationen redovisas i en rapport som
skrivs enligt en särskild mall.
Målområden
Observatörerna beskriver och bedömer verksamheten på sju områden som följer läroplanernas
målområden:
 Normer och värden.
 Utveckling och lärande/kunskaper.
 Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande.
 Skola och hem (gäller inte vuxenutbildning).
 Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval.
 Bedömning och betyg (gäller inte förskola).
 Styrning och ledning.
* Metodbok och ytterligare information finns på www.nacka.se/vagavisa
3
2008-01-08
(mall 200710)
Fakta om enheten
Typ av skola
Infokomp Nacka är en fristående gymnasieskola som ingår i utbildningskoncernen
Theducation, vilken bland annat har 6 gymnasieskolor på olika platser i landet. Skolan i
Nacka har för närvarande:
 Samhällsvetenskapliga programmet
Inriktningar: juridik-ekonomi, beteendevetenskap, webb-media.
 Naturvetenskapliga programmet
Inriktningar: media, ledarskap och internationell inriktning (en elev).
Undervisningen sker i en kontorsbyggnad vid Danvikstull på 2 olika plan (4 och 6).
Biologi och kemilaborationer ägde förra läsåret rum på Södertörns högskola. I år får eleverna
åka till Polhemsgatan på Kungsholmen, där en gymnasieskola inom samma koncern är
belägen. Idrott och hälsa läses i ett intilliggande gym och en närliggande idrottssal.
Ledning
InfoKompGymnasiet leds av rektor och bitr. rektor som båda arbetar heltid. Rektor och
bitr. rektor har 25 % undervisning i sina tjänster. Inom infokompkoncernen finns en
företagsledning och en skolledargrupp med skolledare från de olika skolorna i koncernen.
Sedan augusti 2006 ägs InfoKompgymnasierna av Theducation.
Organisation
På skolan finns 18 lärare. En studie och yrkesvägledare finns anställd för gymnasieskolorna i
koncernen. En skolsköterska, på konsultbasis, finns på skolan två dagar per vecka. I skolan
finns en matsal som drivs på entreprenad. Idag finns knappt 300 elever på skolan.
Upptagningsområdet är hela Storstockholm och flertalet elever kommer från
kranskommunerna. Det samhällsvetenskapliga programmet är det största programmet på
skolan. De flesta eleverna har valt beteendevetarinriktningen. Cirka 20 elever, i årskurs ett
och två, går det naturvetenskapliga programmet.
4
2008-01-08
(mall 200710)
Observationens metod
Observatörsgruppen, som bestått av två gymnasielärare och en skolledare, har under
observationen:
 gjort cirka 40 lektionsbesök
 intervjuat rektor och biträdande rektor
 intervjuat skolsköterskan
 intervjuat studie- och yrkesvägledaren
 intervjuat elevrådets ordförande och en elevrådsrepresentant
 intervjuat åtta slumpvis utvalda elever från årskurs två och tre
 intervjuat ordföranden för Friends på skolan
 intervjuat tre lärare
 haft informella samtal eller kortare intervjuer med ett stort antal elever och flera lärare
Vi har tagit del av olika dokument, se referenslistan.
5
2008-01-08
(mall 200710)
Målområden
Normer och värden
Beskrivning
Enligt skolans verksamhetsbeskrivning för 2006/2007 är skolans ambition att vara ”en skola
för alla och därmed verka för mångfald”. Personalen ska genom sitt förhållningssätt och
föredöme förmedla en positiv människosyn för att ge ökad respekt för varje individ.
Det finns en likabehandlingsplan. Rektor och elevråd har påbörjat ett arbete med att utveckla
denna genom att hitta delar som kan användas som mätbara mål. Ambitionen är att denna plan
skall bli ett levande dokument.
Utöver likabebehandlingsplanen finns en drogpolicy och en krishanteringsplan. Varje läsår
skriver alla elever på ett kontrakt/studieavtal där skolans ordningsregler finns angivna. Bl.a.
förutsätts närvaro på lektionerna samt att alltid ha med sig studiemateriel.
Vi observerar att skolan har elever som kommer från många olika kommuner och med
skiftande bakgrund. Efter vad vi ser och vad lärare och elever säger så är det mycket lite
grupperingar bland eleverna. Alla kan arbeta och umgås med varandra och det råder en
mycket god stämning mellan eleverna och mellan elever och personal. Eleverna kommer ofta
in i lärarnas arbetsrum. De upplever att de kan gå till mentor eller andra lärare och diskutera
olika frågor. I trivselenkäten uppger 60 av 92 elever att de har fått bättre självförtroende sedan
de började på Infokompgymnasiet.
Skolan har engagerat Friends, en rikstäckande organisation som bland annat genom att utbilda
kamratstödjare arbetar mot mobbning. Alla klasser har minst en friendsrepresentant. De
elever vi pratat med har inte själva upplevt eller observerat någon mobbning eller annan
kränkande behandling. De tror inte att Friends har många frågor att ta upp men tycker att det
är bra att de finns på skolan. Friends har enligt ordföranden på skolan möte varannan vecka,
men har få ärenden att ta upp.
Under lektionerna är det ordning och arbetsro även om några elever är upptagna med
mobiltelefoner och saknar arbetsmateriel. Vi ser att det i de gemensamma utrymmena som
används både som datasal/arbetsrum och uppehållsrum ibland är högljutt men att det i
lektionssalarna är tyst och lugnt.
Under lektionsbesöken ser vi att det är vanligt att några elever i varje grupp kommer in sent
och även att elever lämnar lektionssalen under kortare eller längre perioder. Även lärarna var
vid flera tillfällen sena till lektionerna. Endast i enstaka fall ser vi exempel på att lärarna under
lektionerna tar särskild notis om elever som kommer sent eller lämnar lektionen. Vid
intervjuer med lärare och elever säger de att det är störande när någon kommer sent eller
lämnar lektionen och att några lärare ibland låser dörren vid lektionens början och sedan
släpper in eleverna när det passar i verksamheten. Den närvarostatistik som vi fått ta del av
visar att över 1/3 av eleverna har mer än 20% frånvaro under innevarande termin.
6
2008-01-08
(mall 200710)
Bedömning i text
Arbetsklimatet är öppet och stämningen är mycket bra på skolan. Att personal och elever
arbetar bra tillsammans och att det i princip inte är några grupperingar tyder på att man lever
upp till att alla skall behandlas likvärdigt.
Det råder arbetsro och god ordning på lektionerna men vi anser att varken personal eller
elever följer studieavtalets regler. Alltför många elever kommer väldigt sent till lektionerna
och många saknar arbetsmaterial, vilket tyder på bristande respekt för andra. De vuxna
förmedlar, enligt vår åsikt, en positiv människosyn genom sitt förhållningssätt till eleverna.
Vi bedömer att frånvaron är mycket hög.
Bedömning enligt skala1
4. Mycket god kvalitet
x 3. God kvalitet
2. Tillfredsställande
1. Ej tillfredsställande
Utveckling och lärande/kunskaper
Beskrivning
På InfoKompGymnasiets hemsida betonas vikten av att lärarna är behöriga och engagerade.
Vid lektionsbesök och intervjuer framkommer att lärarna är engagerade i sina elever och
ämnen. Enligt rektor är cirka två tredjedelar av lärarna behöriga och de övriga har adekvat
högskoleutbildning och ibland yrkeserfarenhet för de kurser de undervisar i.
Under vår observation pågår ett ämnesövergripande arbete i årskurs tre där elever i
klassblandade grupper under ett par veckor arbetar med att fiktivt introducera en ny produkt
på marknaden. Eleverna skall varje dag redovisa via mejl vad de planerat och får löpande nya
förutsättningar av lärare. Varje läsår har alla elever minst ett liknande arbete av
ämnesövergripande karaktär. Lektionsbesök och intervjuer med elever, strax innan
temaarbetet skall vara färdigt, visar att engagemanget hos eleverna för det pågående
temaarbetet är lågt hos många elever. Elever uttrycker också missnöje över att flera personer i
grupperna är frånvarande. Den utvärdering av ett liknande projekt, i åk 2, som vi tagit del av
visar att eleverna var mycket nöjda med projektet. Några elever visar i utvärderingen att de är
missnöjda med stöttningen från lärarna och de hade önskat större tydlighet i respektive ämne.
1
SKALA FRÅN 4 TILL 1:
4. MYCKET GOD KVALITET – verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att
den kommit långt i sin strävan att nå målen.
3. GOD KVALITET – verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden.
2. TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är i huvudsak tillfredsställande, men har varierande kvalitet
eller vissa brister.
1. EJ TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte tillfredsställande.
7
2008-01-08
(mall 200710)
Eleverna vi talat med är i de allra flesta fall nöjda med personalen och undervisningen. Enligt
eleverna på olika program och inriktningar genomförs oftast lektionerna på samma sätt med
genomgångar följt av arbetsuppgifter, individuellt eller ibland i grupp. Vårt intryck är att det i
inriktningskurserna är mer gruppuppgifter.
Vi ser överlag få exempel på undervisningssituationer där eleverna är aktiva annat än med
korta svar på ställda frågor eller med frågor till lärare under genomgångar. Elevernas frågor
leder sällan till diskussioner mellan elever eller mellan lärare och elev. Under observationen
ser vi inga eller ytterst få exempel där undervisningen är individualiserad eller anpassad för
olika lärstilar.
Det samarbete med högskolor och näringsliv som beskrivs i dokument på skolans hemsida
består enligt lärare och elever av några externa föreläsare och att man förra läsåret laborerade
på Södertörns högskola. Elever som läser Engelska C kan välja en inriktning mot Cambridgecertifikat.
Skolans lokaler är kontorslokaler som modifierats för att passa för undervisning.
Verksamheten sker på två våningsplan, 4 och 6 med både lektionssalar och lärararbetsrum på
båda planen. Korridorerna är smala. Det är enligt elever och lärare ont om uppehållsrum och
tysta elevarbetsrum. Det finns ett stort utrymme, med några soffor där det också är cirka 30
datorer, som används både för enskilt elevarbete, lärarledda lektioner och nöjesverksamhet.
Det finns också några mindre ”hörnor” med soffor och datorer. De grupparbetsrum som finns
är utrustade med datorer och står liksom övriga undervisningslokaler, förutom en datasal,
olåsta, så att eleverna kan använda dessa då det inte är upptaget av lektioner. Lektionssalarna
som oftast är utrustade med en dator och overheadprojektor upplevs som mörka, slitna, trånga
och avlånga med upp till 8 rader med bord. I salarna som i stort sett saknar gardiner och
annan utsmyckning finns inte heller undervisningsmaterial såsom ordlistor, lexikon och
bredvidläsningsmateriel.
På skolan finns inte specialsalar för idrott, estetiska och naturvetenskapliga kurser.
Undervisningen i Idrott och hälsa är uppdelad i en teoridel som läses i skolans ordinarie
lokaler, en del som läses på ett intilliggande gym och den tredje delen i den närbelägna
Hvilanskolans idrottssal. De flesta av de naturvetenskapliga kurserna läses i koncernens
lokaler vid Fridhemsplan där laborationslokaler håller på att färdigställas. Hittills under det
innevarande läsåret har små laborativa moment genomförts i de ordinarie lokalerna. Enligt
elever har det varit mycket få laborativa moment i naturkunskapskurserna. Det finns inget
bibliotek på skolan. Eleverna hänvisas till biblioteket i Sickla.
8
2008-01-08
(mall 200710)
Läroböcker används inte i alla ämnen. I många kurser ser vi- elever och lärare berättar- att det
används mycket kopierat materiel från läroböcker. Vi ser i princip inga övriga läromedel eller
materiel användas till förklaringar och demonstrationer för att underlätta elevernas inlärning.
För undervisningen i svenska och engelska finns ett par romaner i klassuppsättningar. Lärarna
har ingen definierad budget för läromedel och andra verksamheter. Enligt lärare som vi pratar
med diskuteras eventuella inköp eller andra verksamheter med skolledningen. I samtal säger
rektor att man har som mål att för innevarande läsår börja använda läroböcker i svenska,
engelska, historia, samhällskunskap och psykologi. De flesta elever vi pratat med uppger att
de gärna hade läroböcker i fler ämnen. I de naturvetenskapliga ämnena, moderna språk och
matematik används läroböcker sedan tidigare.
När eleverna börjar på skolan får de göra ett kartläggningstest i svenska, engelska och
matematik. Med detta som bas ges eleverna möjlighet att välja mellan tre spår, det vill säga
tre olika nivåer, där spår ett är för de elever som behöver mer hjälp och arbeta i mindre grupp.
Spår tre vänder sig till elever som behöver större utmaningar och kan arbeta snabbare. Man
kan enligt skolan uppnå alla betygsmål i alla spår. Enligt elever måste man av schematekniska
skäl följa samma nivå på spåren i svenska och engelska. Dessutom erbjuds de elever som har
problem med att hinna med den ordinarie undervisningen och nå upp till kursmålen så kallade
studiestugor. Stugorna är ämnesspecifika och förlagda till eftermiddagar. Elever kan beordras
att gå till studiestugorna om läraren bedömer att det behövs. De stugor vi besökte hade en till
två elever närvarande.
Elever med diagnostiserad dyslexi erbjuds att göra prov muntligt och att få längre tid på sig.
De får även lärarens anteckningar från lektionerna i pappersform och kompendierna som
delas ut på färgat papper- detta skall vara lättare att läsa. Skolan saknar speciallärare. För
elever i behov av särskilt stöd finns som datastöd Wordfinder och Stavarex. Inför innevarande
läsår har man köpt in Daisyspelare, en variant av cd-spelare som underlättar användandet av
talböcker. Daisyspelarna var inte i funktion vid vårt besök. Vi såg inte och hörde inte talas om
att man använde några andra kompensatoriska hjälpmedel. På skolan görs inga utredningar
om dyslexi eller andra särskilda behov.
Elever på Samhällsprogrammet skall läsa 300 poäng moderna språk. Skolan erbjuder tyska,
franska, italienska och spanska. Utifrån skolans språkpolicy förväntas alla elever fullfölja sina
studier i moderna språk. Några elever läser modersmål- men detta är i normala fall inte ett
alternativ till moderna språk.
Elever som läser engelska C erbjuds att ta ett Cambridgecertifikat. Skolan och eleverna delar
på avgiften för detta.
På skolan bedrivs hälsofrämjande arbete genom att alla elever läser idrott och hälsa under hela
studietiden. Skolsköterskan finns på skolan två dagar i veckan. Det innebär en ökning med en
dag sedan föregående läsår. Skolsköterskan rekvirerar efter målsmans godkännande journaler
från elevernas hemkommuner och har hälsosamtal med eleverna i årskurs ett. Tidigare under
innevarande läsår har ett arbete med alkohol, droger och narkotika som tema genomförts i
årskurs ett.
9
2008-01-08
(mall 200710)
Bedömning i text
Att undervisningen ges på tre nivåer i svenska, engelska och matematik är ett stöd för både
elever med särskilda behov och högpresterande elever. Dock behöver arbetet med elever i
behov av stöd ses över så att hjälpmedel och struktur blir bättre. Vi gör bedömningen att
läroböcker och annan materiel hade underlättat elevernas förståelse i de olika kursmomenten.
Det är en brist att det saknas bibliotek, , demonstrations-, fördjupningsmateriel och läroböcker
i många ämnen då detta inte kompenseras på annat sätt i undervisningen.
Vi konstaterar att det är liten variation i undervisningssätten och att elevaktiva arbetssätt i
princip saknades under de lektioner vi besökte. Att laborationssalar med utrustning inte är
tillgängliga gör det svårt för eleverna att uppnå kursmålen i biologi, fysik och kemi där
styrdokumenten betonar att undervisningen skall bygga på observationer och experiment.
Det är bra att undervisningslokalerna är tillgängliga för eleverna då det inte är lektion och att
skolan utarbetat en tydlig språkpolicy. Det är också positivt att skolsköterskan, på en skola av
denna storlek, finns på skolan två dagar i veckan.
Bedömning enligt skala
4. Mycket god kvalitet
3. God kvalitet
x 2. Tillfredsställande
1. Ej tillfredsställande
Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande
Beskrivning
På Infokompgymnasiet finns ett elevråd som enligt både skolledning och elever har
representanter från alla klasser. Elevrådet träffas varje månad. Elevrådets ordförande och
rektor har ett möte före varje månadsmöte och planerar vad man skall ta upp. Elevrådets
ordförande uppger att engagemanget är stort för elevrådet och särskilt nöjd är hon med att
eleverna från åk 1 visar stort intresse, eftersom att höja elevrådets status är ett prioriterat
område inför läsåret. Hon berättar att elevrådet har lätt att få till stånd förändringar och har
inflytande över vissa trivselfrågor men även att det är lätt att vinna gehör för andra frågor t ex
när man tagit upp missnöje med undervisning. Man har också fått stöd från skolan när man
startat ett fotbolls- och basketbollag. Kontakten med skolledningen upplevs som mycket god.
Vi har inte tagit del av någon nedskriven plan för elevrådet.
Skolledningen, lärare och elever är överens om att det lättaste sättet att ta upp frågor är att gå
direkt till lärare eller skolledningen. Att de informella kontakterna fungerar väl och är viktiga
tror man beror på att skolan är relativt liten.
På elevernas schema finns mentorstid inlagd varje vecka. Denna tid används dels för klassråd
i traditionell bemärkelse, dels till mentorns enskilda samtal med eleverna. På klassrådet
rapporterar klassens representanter från elevråd och Friends. Klassrådet är klassens forum och
här finns bl a möjlighet att diskutera olika gemensamma klassaktiviteter. Vid det klassråd vi
besökte gick mentorn igenom vad man höll på med i olika ämnen, vilka prov och läxor som
var aktuella samt bokade in mentorssamtal. Elevrådsrepresentanterna rapporterade från det
senaste mötet och eleverna tillsatte en grupp som skulle arbeta med en klassresa.
10
2008-01-08
(mall 200710)
Elevernas inflytande över det egna lärandet sker genom
- utvecklingssamtal en gång per termin, dit föräldrar inbjuds och där elevens
kunskapsmässiga utveckling diskuteras. Man tar då också upp hur eleven trivs i sin
klass och i skolan.
- regelbundna mentorssamtal . Målet är att läraren och eleven samtalar minst tre gånger
per termin.
Lärare och elev utarbetar en gång per termin en individuell utvecklingsplan för eleven. Denna
följs upp under utvecklingssamtalen. Om en elev riskerar att inte bli godkänd, skickar
mentorn hem en IG-varning till eleven och hans/hennes föräldrar. Elever och lärare uppger
genomgående att elevernas inflytande över redovisningssätt består i att de antingen genomför
en hemtenta/inlämningsuppgift eller får en skrivning i skolan. Vid våra lektionsbesök har vi
sett få exempel på tillfällen när elever haft möjlighet att påverka innehållet i undervisningen.
I skolans verksamhetsbeskrivning för 2006/2007 uppger man att eleverna tränas att
självständigt planera och ta ansvar för sina studier. Vi har vid samtal med eleverna inte fått
något exempel på detta. Vi har inte mött att eleverna är med i planering av sina studier –
däremot att en del lärare delar ut planering för kursen och eventuellt för delmoment.
Vad vi sett vid vårt besök , motsägs av den trivselenkät som genomfördes vårterminen 07.
Där har skolan fått mycket goda resultat på följande frågor:
- jag har lärt mig att ta större ansvar sedan jag började studera på Infokompgymnasiet.
- jag tycker att jag har tagit ansvar för mina studier under läsåret.
- jag upplever att skolan har givit mig utrymme för individualisering
Bedömning i text
Vi bedömer att elevrådet fungerar väl. Och att även elever som inte har kontakt med
elevrådsrepresentanter ändå har lätt för att föra fram sina åsikter till lärare eller skolledning.
Att eleverna enligt trivselenkäten vårterminen -07 lärt sig att ta och tagit ansvar för sina
studier är positivt. Vi ser dock inte detta under observationen.
Skolan har en bra bas i nöjda elever som upplever att de är delaktiga, har ansvar och
inflytande. Med detta som grund finns goda förutsättningar för skolan att utveckla elevernas
möjlighet att få ett reellt inflytande över undervisningen och redovisningssätt. Elevernas
möjlighet att få inflytande över sin egen inlärning sker nu vid utvecklingssamtalen.
Bedömning enligt skala
4. Mycket god kvalitet
3 3. God kvalitet
2. Tillfredsställande
1. Ej tillfredsställande
11
2008-01-08
(mall 200710)
Skola och hem
Beskrivning
Skolan bjuder in föräldrarna till föräldramöte varje termin samt till utvecklingssamtal. Vid
föräldramötena ges information i grupp årskursvis och klassvis, från skola och lärare.
Elevens mentor skickar hem tidrapport var fjärde vecka där giltig och ogiltig frånvaro
redovisas. Vi ser under våra dagar på skolan många elever som kommer sent till lektionerna
och det är otydligt för oss hur detta dokumenteras. Enligt rektor registreras frånvaron i det
elevadministrativa systemet. Mentorn skickar inte hem någon annan information om
studieresultaten till hemmen men uppger att de kontaktar familjen vid behov. Mentorn är
också öppen för att samtala med föräldrarna vid behov. I skolans verksamhetsbeskrivning för
2006/2007 anges tydliga riktlinjer för vad som gäller om en elev har stor frånvaro. Här
beskrivs vad skolan gör och vilka konsekvenser det blir för eleven vid hög frånvaro.
I mitten av varje termin skickas IG-varningar hem av mentorn. Elever som inte riskerar att få
IG, får ingen skriftlig redovisning hemskickad. Utvecklingssamtalen äger rum varje termin
och då diskuterar elev, mentor och eventuellt föräldrar hur det går för eleven i ämnena. Skolan
uppger att intresset från föräldrarnas sida är störst i åk 1 och minskar därefter successivt. På
vårterminen bjuder skolan in till träff med ämneslärarna. Varje månad skickar rektor hem ett
brev med allmän information till hemmet.
Bedömning i text
Vi bedömer att det fungerar bra med närvarorapporterna till hemmen var fjärde vecka.
Informationen till hemmen är också tydlig beträffande vad som händer om en elev har stor
frånvaro.
Det är en brist att information om elevens studieresultat inte skickas hem till alla föräldrar
någon gång per termin.
Bedömning enligt skala
4. Mycket god kvalitet
3 3. God kvalitet
2. Tillfredsställande
1. Ej tillfredsställande
12
2008-01-08
(mall 200710)
Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval
Beskrivning
Skolan rekryterar elever från hela Storstockholmsområdet. De flesta elever tas in genom
intagningsnämnden. De har fått kännedom om skolan genom reklam på tunnelbanan, haft
syskon på skolan, besökt skolan på Öppet Hus eller Skolmässan eller blivit rekommenderade
att söka av SYV på sin högstadieskola. Elever som inte tagits in på någon annan skola har
även blivit uppringda av skolan och bjudits in till ”öppet hus”.
Vid planeringssamtalet som äger rum före höstterminen i åk 1 uppmanas eleven att be
föräldrarna godkänna att skolsköterskan rekvirerar journaler från avlämnande grundskolor.
Vid detta samtal kan elev och lärare diskutera om det finns någon utredning av eleven eller
om eleven har andra särskilda behov. Samtalet syftar till att ge kunskap om tidigare skolgång
och behov samt att diskutera vilket ”spår” eleven kan välja i svenska, engelska och
matematik.
Inskolning av elever i åk 1 följer samma program varje år. Nya elever börjar skolan några
dagar före de andra i syfte att de skall lära känna varandra och lärarna. Detta sker bl a genom
utflykter och olika lära-känna övningar. Efter ett par dagar kommer elever i åk 2 till skolan
och inskolningen fortsätter med ettor och tvåor tillsammans. Under dessa dagar genomförs
kartläggningstest för att se vilka förkunskaper eleverna har.
Kontakt med samhället sker genom att man har bjudit in föreläsare utifrån t ex stadsplanerare
samt föreläsare som berättar hur man startar företag. Eleverna får göra några studiebesök.
Några elever har också möjlighet att gå en ledarskapsutbildning i samarbete med Raoul
Wallenberg Academy. Fem/sex elever genomför i år denna utbildning. En VFU- student från
Lärarhögskolan i Stockholm genomför sin praktik på skolan.
Vid skolan finns en studie-och yrkesvägledare. Hon är anställd av koncernen och betjänar alla
skolor i Stockholm och ute i landet. Hon anställdes hösten 2007 och uppger att hon i år
koncentrerar sig på att vägleda elever i åk 3. På skolans hemsida har studie-och
yrkesvägledaren en länk till svar på de vanligaste frågorna samt vilka kurser som krävs för
olika postgymnasiala studier. Här kan eleverna även boka tid med studie-och
yrkesvägledaren. Hon är alltså fysiskt tillgänglig för eleverna vid behov men kan även nås via
nätet och per telefon.
13
2008-01-08
(mall 200710)
Bedömning i text
Inskolningen av elever i åk 1 är genomtänkt och uppskattad.
Kontakter med samhället finns i alltför begränsad omfattning. Endast enstaka föreläsare har
varit på skolan. Vi anser att eleverna genomför för få besök utanför skolan. Eleverna har inte
heller någon praktik utanför skolan.
Det är bra att eleverna har tillgång till en studie- och yrkesvägledare som är knuten till
koncernen.
Bedömning enligt skala
4. Mycket god kvalitet
3. God kvalitet
x 2. Tillfredsställande
1. Ej tillfredsställande
Bedömning och betyg
Beskrivning
På Infokompgymnasiet delas, enligt både lärare och elever, mål och betygskriterier ut i början
av varje kurs. En del lärare lämnar ut planeringar av olika arbetsområden, en del inte.
Eleverna konstaterar att ändringar i planeringarna sker efterhand. Ibland förekommer att
betygskriterier ges för en enskild uppgift. Elever uppger att de känner till mål och
betygskriterier. De litar på lärarnas upplägg och att de säger vad som krävs. I intervjuer med
eleverna säger de att de oftast får välja redovisningssätt: prov eller
hemtenta/inlämningsuppgift. Enligt eleverna väljer de flesta inlämning (”skönast sitta hemma
och arbeta”).
Inlämningsuppgifterna har en ”deadline”, men elever tillåts lämna in senare. För dem som
inte klarar ett prov finns en särskild omprovstid inlagd på schemat varje måndag. Det
förekommer också att om en inlämningsuppgift inte lämnas in får eleven i stället skriva ett
prov. Enligt elever blir det två-tre inlämningsuppgifter per vecka.
Läxor förekommer, men i mycket begränsad omfattning. Då läxorna, enligt elever, inte
betygsätts och inte alltid förhörs upplever många elever att de inte behöver göra dem. Läxorna
består oftast i att läsa ett antal sidor. Vi såg inte några läxor förhöras under vår vecka på
skolan och endast en läxa som gavs. Ett par lärare kontrollerade eller registrerade dock att
läxuppgifter var gjorda. Vi såg inte några inlämningsuppgifter/hemtentor som lämnades in
under observationen och inga som lämnades i retur. En skrivuppgift lämnades tillbaka, knappt
hälften av eleverna i klassen hade gjort den uppgiften.
Kursutvärderingar ska enligt skolledningen göras efter varje kurs. Eleverna ger skiftande svar
på om så sker. En del svarar att de haft sådana efter varje kurs, andra att de inte haft några
eller endast vid enstaka tillfällen. Någon lärare säger att eleverna får svara på
utvärderingsfrågor sist i ett prov. Där kan de också skriva önskemål inför kommande moment.
14
2008-01-08
(mall 200710)
Då Infokompgymnasiet är en liten skola är de flesta lärare ensamma om att undervisa i sina
ämnen, undantaget svenska, engelska och matematik. Viss kontakt med ämneskollegor får
lärarna dels på skolan och dels inom koncernen på möten varje månad. Vi får dock ingen
uppfattning om att man har ingående diskussioner om likvärdig bedömning vid dessa träffar.
Inget uttalat arbete med eller diskussion om likvärdig bedömning och betygssättning
förekommer. Då flera lärare har samma kurs är det vanligt att gemensamma
inlämningsuppgifter/prov används. Betygsättning med betygsstatistik som grund diskuteras
vid rektors utvecklingssamtal med lärarna.
Enligt rektor har inte någon jämförelse gjorts vad beträffar överensstämmelse mellan betyg
och resultat på nationella prov. Vi ser av betygsstatistiken att knappt 20% får betyget IG på
kurserna, 25-30% får G eller VG, samt att ca 25% uppnår MVG. Vid jämförelse med de
nationella proven i ämnena svenska, engelska och matematik ser vi att fler än 3 gånger så
många elever fått betyget MVG i slutbetyg jämfört med vad resultatet visade på det nationella
provet. Av de elever som fick IG på nationella proven, fick ca hälften detta betyg på kursen.
Ett av skolans mål är enligt ledningen att eleven ska nå G i alla ämnen. Riskerar eleven IG,
ges möjlighet att göra kompletterande uppgifter i slutet av kursen. För de elever som fått
betyget IG ges möjligheter att uppnå högre betyg genom att göra en prövning (som kan vara
uppdelad på flera tillfällen). Prövningen görs av undervisande lärare. I engelska och
matematik förekommer att eleven går om kursen följande läsår.
Inför föräldrasamtal i mitten av varje termin skickas IG-varningar hem till berörda föräldrar.
Någon annan skriftlig information, om studieresultaten, till övriga elever ges inte. I övrigt
diskuterar elev och mentor fortlöpande elevens studieresultat. Föräldrarna erbjuds att närvara
vid ett utvecklingssamtal i mitten av varje termin.
Vid arbetsmöten på torsdagar finns en punkt där enskilda elevärenden kan tas upp till
diskussion.
Arbete pågår med att man skall göra elevers närvaro och studieresultat tillgängliga för elever
och föräldrar via internet. Under ht -07 prövas detta system med 6 elever. Målet är att alla
elever ska finnas med i systemet fr o m vt -08. Detta ska göra det möjligt för eleverna att
lättare följa sina resultat.
15
2008-01-08
(mall 200710)
Bedömning i text
Eleverna är väl medvetna om mål och kriterier för kurserna.
Då elevernas kunskaper i stort sett bedöms efter deras inlämningsuppgifter, ser vi en risk för
ensidighet i underlaget för bedömning. Dessutom är risken för fusk stor. Flera
inlämningsuppgifter per vecka gör det svårt för eleverna att planera sitt arbete och lämna in i
utsatt tid.
Vi ser svårigheter med rättssäkerhet och likvärdighet i betygssättning då kontakten med
ämneskollegor är liten och de nationella proven inte i tillräcklig utsträckning används som
stöd.
Bedömning enligt skala
4. Mycket god kvalitet
3. God kvalitet
x 2. Tillfredsställande
1. Ej tillfredsställande
Styrning och ledning
Beskrivning
InfoKompGymnasiet leds av rektor och biträdande rektor som båda arbetar heltid. Rektor och
biträdande rektor har 25 % undervisning i sina tjänster. Det finns inga arbetslag på skolan. På
fråga om varför man valt denna organisationsmodell uppger rektor att man i koncernen
bestämt att när en skola har fler än 150 elever så har man rätt till 1,5 skolledare. Rektor anser
att skolledare får god kontakt och kunskap om verksamheten när hon/ han både undervisar
och utövar ledning och har därför valt detta sätt att organisera ledningen. Rektor och
bitr.rektor har fördelat arbetsuppgifterna så att rektor genomför löne- och utvecklingssamtal,
samt har personal- och budgetansvar. Bitr. rektor har ansvar för schemaläggning,
elevadministration och studieplaner. Arbetsfördelningen finns inte nerskriven i en plan.
Rektor uppger att arbetsfördelningen är känd av personalen. Rektor har under sitt första år
(2006) på skolan valt att koncentrera sitt arbete på organisationen och under innevarande år
med innehåll och utveckling av undervisningen. bl a genomförs lektionsbesök.
Enligt rektor skall man under läsåret utveckla mentorskapet, marknadsföringssarbetet samt de
pedagogiska metoderna. Personalen uppger att mentorsrollen diskuteras på de återkommande
arbetskvällarna. Vi har inte funnit något dokument där ledningens utvecklingsarbete är
beskrivet och personalen verkar inte ha kunskap om detta arbete. Personal och elever säger
dock att mål och struktur för verksamheten blivit tydligare det senaste året.
Vid samtal och intervjuer framkommer att både skolledning och lärare i övrigt anser att den
stora frånvaron är ett stort problem. Vi har inte kunnat se någon uttalad eller dokumenterad
plan för hur skolan skall arbeta för att närvaron skall öka.
16
2008-01-08
(mall 200710)
Medelåldern bland personalen är 37,6 år. Av de 18 lärarna saknar 1/3 lärarutbildning men har
enligt rektor adekvat högskoleutbildning för de ämnen de undervisar i. Några har också
yrkeserfarenhet.
Skolan har ingen nedskriven kompetensutvecklingsplan. Varje torsdag har personalen
arbetskvällar då man antingen träffas inom koncernen eller lokalt på skolan för bl a
betygsdiskussion eller samtal om mentorsrollen. Den individuella kompetensutvecklingen
diskuterar rektor och lärare i utvecklingssamtalet. Förutom arbetskvällarna ansvarar varje
lärare för sin egen kompetensutveckling. Någon lärare kompletterar nu sin utbildning för att
bättre passa skolans inriktning. För lärarna finns ingen ämnesinriktad kompetensutveckling
planerad. Lärare uttrycker önskemål om sådan fortbildning.
Uppföljning och utvärdering kopplad till verksamhetens mål sker genom Nacka kommuns
kvalitetsredovisning. Dessutom gör personalgruppen en utvärdering av skolans verksamhet
varje termin. Vi har dock inte kunnat ta del av denna då det är internt arbetsmaterial. Rektor
arbetar med en plan för hur kvalitetsuppföljningen inom koncernens gymnasieskolor ska gå
till. Rektor utvärderar också verksamheten genom sina utvecklingssamtal. Underlag för
rektors utvecklingssamtal med personalen är de terminsavslutande utvärderingarna samt
betygsstatistiken.
Bedömning i text
Lärare och elever upplever att målen och tydligheten blivit klarare med den nya
rektorn/organisationen.
.
Det är positivt att rektor arbetar för att höja personalens individuella kompetens. Det är dock
en brist att skolan inte har en uttalad och förankrad kompetensutvecklingsplan och att
personalen inte har individuella fortbildningsplaner . Personalen är inte medvetna om
ledningens plan för utvecklingsarbetet.
Det är också brister att det inte finns någon strategi för att öka elevernas närvaro och att det
ännu inte finns en genomtänkt plan för arbete med uppföljning och utvärdering inom skolan,
även om utvecklingsarbete om detta pågår.
Bedömning enligt skala
4. Mycket god kvalitet
3. God kvalitet
x 2. Tillfredsställande
1. Ej tillfredsställande
17
2008-01-08
(mall 200710)
Jämförelse med tidigare observation
Någon tidigare observation inom Våga Visa har inte skett.
Starka sidor
Trygg miljö och god stämning. (s.6, 7 )
Den nära och goda kontakter mellan elever och personal. (s. 6, 7 )
Skolans språkpolicy. (s.9 )
Den nivågrupperade undervisningen i svenska, engelska och matematik. (s. 9,10 )
Det enskilda samtalet med mentor före skolstarten samt inskolning av eleverna i åk 1. (s. 13 )
Förbättringsområden
Anskaffa läromedel och olika typer av material för undervisningen. (s. 8,9,10 )
Upprätta bättre rutiner för elever med behov av särskilt stöd. (s. 9 )
Säkra arbetet med likvärdig, allsidig och rättssäker bedömning. (s. 15,16 )
Arbetet med elevernas frånvaro och sena ankomster. (s. 6,7 )
Ökad kontakt med samhället utanför skolan. (s. 8,13,14 )
Förankrade planer för verksamhetens mål (utvärdering, kompetensutveckling) (s. 17 )
Sammanfattande slutsats om enheten
InfoKompGymnasiet är en fristående gymnasieskola med god kontakt mellan elever och
personal. Skolan bör med det goda arbetsklimat och den goda ordning som råder kunna
arbeta vidare med att öka elevernas närvaro och motivation, höja kvalitén på undervisningen
och intensifiera arbetet med en rättssäker bedömning av eleverna.
18
2008-01-08
(mall 200710)
Referenser

















Våga Visa Metodbok
Förordning om 1994 års Läroplan för de frivilliga skolformerna ( Lpf 94)
Verksamhetsbeskrivning 2006/2007 för Infokompgymnasiet vid Danvikstull
Scheman för skolan
Frånvarostatistik 1.9 till 28.10 2007
Likabehandlingsplan
Betygsstatistik för nationella kursprov 2006/ 2007
Betygsstatistik ( alla ämnen) 2006/ 2007
Åtgärdsplan vid IG-varning
Nacka kommuns kvalitetsredovisning för gymnasieskola år 2006
Trivselenkäter betr. delaktighet/ utveckling , individualisering.
Studieavtal mellan skola och elev
Handlingsplan vid kris
Språkpolicy
Timplaner för skolans olika program ( SP och NV)
Månadsbrev
Alkohol och drogpolicy
19
2008-01-08
(mall 200710)