DOC-fil

advertisement
Predikan Jungfru Marie Bebådelsedag 22 mars 09 Luk. 1:26-38
Michelangelo heter en berömd konstnär från Italien som gjort många
mästerverk. Han var aldrig nöjd med sitt arbete. En gång hade han mejslat
ut en förnämlig skulptur av Moses. När han till slut synade sitt konstverk
blev han arg, stack stämjärnet i Moses knä och skrek: ”Varför kan du inte
tala?” Michelangelos höga mål var att kunna skapa liv i kall marmor.
Därför kände han sig aldrig nöjd och glad som konstnär.
Hur känner du inför att skapa i färg och form? Är det roligt eller känner du
dig misslyckad? Folkuniversitetet driver en konstskola i Göteborg. Vill du
börja där skall du skicka in olika målningar. De frågar inte efter om bilderna
är perfekta. Visar de att du kan utvecklas, blir du antagen.
Är vi inte alla i samma sits som Michelangelo och sökande till konstskola?
Ingen av oss är färdig eller fullfjädrad. Men Gud är väl helt felfri?
Det kan ingen veta. Kanske är det inte ens Guds önskan.
Kanske Gud har helt andra perspektiv på sitt konstnärskap.
För det första är Gud lusten till livet.
Oväntat gör han en tonårstjej med barn. Ett frö planteras.
”Du skall bli havande,” hälsar ängeln Gabriel den unga flickan Maria.
Oj, ska jag bli mamma redan. Hur skall det gå, undrar hon nog?
Maria har inga höga skolbetyg, inget fint jobb, ingen bankbok och ingen
maktposition. Hon har inte dragit ett enda streck eller hållit i en målarpensel.
Lusten till livet tar henne igenom chocken och illamåendet. Maria är en del
av det livfyllda konstverk Gud ständigt håller på med.
Han täljer inte i marmor utan formar levande väsen.
Det får även Elisabet uppleva. Hon kände sig gammal och hade gett upp
hoppet att få barn. Då hände det omöjliga. Sparkarna i hennes mage fick
livslusten att pirra i hela kroppen. Det hon inte klarade själv gjorde Gud.
Snödroppar och krokus, barn och fölungar, allt liv vittnar om en makalös
skaparlust. En vän har en liten pojke. Han gillar att dra ut lådor.
Glatt ropar han: Aha!! Städigt är han nyfiken på innehållet.
Vispar och grytlock är mer spännande än köpta leksaker.
Gud bryr sig inte om betyg eller berömmelse. Gud vill ge oss lust till livet,
att glädjas över oss själva och skapelsens under.
För det andra vär Gud lugnet mitt i livet.
Korset på kyrktornet står stadigt i stormarna. ”Var inte rädd, Maria.
Du skall ge din son namnet Jesus,” säger Ängeln. Plötsligt kastades livet
totalt omkull. Det helt oväntade inträffade.
Hon ställdes inför en alldeles för stor uppgift och utmaning utan förvarning.
Ung mamma, gravid med Guds barn, ej gift, vem skulle förstå och stötta?
Oron hotade att skära hennes konstverk i småbitar. Vad hade Maria att
hålla sig till? Maria visste att namnet Jesus betydde: Gud räddar.
Hon fann sin trygghetspunkt i barnet under hennes hjärta.
Mitt i livets orosmoln gav Guds son lugn till Maria.
En kvinna fick en gång frågan av en journalist: Vilken är din största
bedrift? Utan att tveka svarade hon: Att ha fött barn.
När min dotter kommit till världen fick vi var sitt armband med samma
siffror på av personalen. Det betydde att vi hörde ihop för all tid.
Pappan klippte navelsträngen. Bandet mellan mig och mitt barn kommer
ändå alltid att finnas kvar, sa hon.
Jesus hörde ihop med Maria. Så vill han höra ihop med dig och mig.
Han vill ge oss ett vänskapsband om håller i alla väder. Med sitt liv och sitt
kors vill han vara en vän som ger lugn i en osäker tillvaro.
Till sist är Gud luften inne i livet.
”Helig Ande skall komma över dig,” säger ängeln till Maria.
Helig ande far med vinden genom luften som såpbubblor
För varje andetag fyller den Maria med ny luft. Livet går vidare.
Syret forslas ut i kroppen. Alla vardagens uppgifter tar vid. Åkrarna,
kossorna, hemmet kräver sitt. Knappt en minut hinner hon pusta.
Tid att tänka på Gud går knappt att pressa in. Men Guds närvaro bär henne
genom in- och utandningen av andens luft.
En flicka fick ett getingstick på ett konfirmandläger. Foten svullnade upp.
Prästen fick köra henne till sjukhuset. Väntetiden blev lång. Plötsligt
började flickan gnola några av lägersångerna. Sen sa hon: ”Det är helt
sjukt. Numera sjunger jag bara gudasånger. Vad har hänt med mig?”
Prästen bara log. Nästa dag på lägret skulle konfirmanderna formulera en
bön till gudstjänsten med föräldrarna. Alla skrattade gott när en av
fjortonåringarna bad: ”Gud, du är med oss överallt, även på dass.”
I allt vi sysslar med, i alla penseldrag på vår livstavla finns Guds Andes
närvaro med. Därför kan inget bli fel, bara annorlunda. Gud är lust till
livet, Jesu lugn mitt i livet och Andens närvaro inne i livsluften.
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Create flashcards